Michaela Forni
Michaela Forni

Månad: oktober 2019

SÖNDAG

20 oktober, 14:33 / Okategoriserade   /   8 KOMMENTARER

Hej söndag,

Idag har jag några timmars egentid vilket jag behöver efter den här kaosartade veckan. Jag gör det jag gillar att göra bäst när jag har egentid: jobba medan jag har på Bachelor i bakgrunden. Det släpps ju fler avsnitt varje vecka i år än förra året vilket inte är optimalt för mig som har bebis så jag behöver ligga i för att hinna se alla avsnitt, haha! Vem har sagt att det är avkopplande att var beroende av en serie?

Ni minns ju att jag följde förra årets säsong, samt året innan, slaviskt och jag planerar att göra det även i år. En av våra mest lästa artiklar på FORNI är faktiskt den där vi diskuterar förra årets finalavsnitt haha, älskar att våra läsare är lika besatta som vi är.

Tycker ni att vi ska lägga in några artiklar om årets säsong på FORNI också eller är det inget roligt?

Nu ska jag skriva klart veckans frågor med forni, ta en kaffe och sen sätta på nästa avsnitt medan jag plockar i ordning här hemma. Margaux sa till mig igår att egentid när man har bebis INTE innebär att man ska plocka och fixa hemma utan att man ska göra det man känner för och hon har ju rätt. Det får bli en snabbis, jag trivs ändå bättre i en mer städad lägenhet. Sen kaffe och tårta.

Puss, ha en mysig söndag!

67 gillar 8 KOMMENTARER

    1. Jaaa snälla skriv om detta livsviktiga ämne (obs, inte ironisk haha)! Har fått min kille att också bli helt fast innan hade jag ingen att diskutera med 🙈

      Svara

  5. Tänker att det är väldigt individuellt det där vad man tycker att egentid med bebis är. Jag njöt av egentid även om det innebar lite plock och städ, just för att kunna slappna av ordentligt en stund på soffan sen i ett fint hem. Tycker också att det är härligt att åka och storhandla på egen hand och bara kunna strosa runt bland hyllorna och lyssna på podd 😁

    Svara

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

ENTREPRENÖR, INFLUENCER & FÖRFATTARE

Jag har sedan 2004 drivit min blogg som varje vecka når ut till tusentals unga kvinnor, främst i åldrarna 20-35 år. Jag skriver om känslor, vardag, mode/skönhet, inredning, mat/dryck och yoga. Här hittar du djupa, transparenta texter blandat med inspirerande bilder och härliga tips.

Bebisuppdatering: 3 månader med Dante

19 oktober, 08:50 / Motherhood   /   28 KOMMENTARER

Idag fyller Dante 3 månader.

WE DID IT!!!

Jag känner mig som Jay Z i slutet av den här (klick!) videon när han jublar exakt de orden efter en lyckad konsert.

WE FREAKIN DID IT!

När Dante var någon vecka gammal och vi förstod att han var en magbebis deluxe så började jag googla loss, fråga runt och prata med alla jag känner om magbebisar. De flesta sa samma sak, vilket var att vi skulle hålla ut de första tre månaderna då de alltid brukar vara värst. För de flesta bebisar hinner magen och tarmarna bli bättre till tre månader och efter det brukar bebisarna vara betydligt gladare och må mycket bättre. Sen dess har jag varje dag tänkt på det; ”Bara jag klarar tre månader”. Jag har räknat ner till det här datumet de gånger jag vaggat Dante i min famn medan han gråtit hysteriskt och krampat med sina små ben. ”Åtta veckor kvar”, ”Sex veckor kvar”, ”Det kommer att bli bättre, det här är inte för alltid”.

Och så kom äntligen 3 månader.

Ni kanske undrar om hans mage genomgått någon magisk förvandling sen igår? Nej, såklart inte. Magproblem försvinner inte bara över natten, det förstår jag också. Kanske tar det några veckor till innan han är helt bra i magen, vi märker ju att han blir liiite bättre för varje vecka. Kanske tar det ett par månader till, kanske kommer han ha magproblem hela sitt liv. Sånt kan man inte veta.

Men vi klarade av de första tre månaderna som har varit fruktansvärt tuffa och jag är så otroligt stolt över det. Jag är mitt i mitt livs svåraste jobb och det känns som en seger att lämna dessa månader bakom oss för vid vissa tidpunkter var jag rädd att jag skulle gå under.

Att se sin bebis må dåligt är ju så sjukt påfrestande för psyket och jag längtar så mycket efter att han ska må bra några dagar i sträck, hittills kan jag räkna på mina händer de dagar han inte haft ont i magen. Han får vara hur påfrestande han vill senare, bara han inte mår dåligt.

Hur har han varit den senaste månaden då, förutom när han har haft ont i magen? HELT JÄVLA MAGISK kan jag be om att få tala om. Kolla bara på den här killen. När han mår bra är livet en dans på rosor. Vi leker, övar på saker, pratar och skrattar extremt mycket. Han skrattar i stort sett hela tiden när han inte är en suris. Han skrattar högt, med hela ansiktet och ögonen som glittrar. Då känns kärleken i hela kroppen.

Vi övar på att rulla runt från rygg till mage, gripa tag i saker och ha en stabil nacke. Allt går framåt och han tycker det är så kul när han lyckas med något (med lite hjälp oftast ;-).

Hans sovrutiner har spelat oss ett spratt senaste veckorna däremot och det har varit rätt tufft. Flera nätter har han vaknat en gång i timmen vilket gör att jag känner mig levande död när dagen börjar, även om D tar honom och låter mig sova ett par timmar ostört på morgonen. Men att ha en hel natt med en bebis som vaknar varje timme och sedan ta hand om honom honom under dagen och så natta honom på kvällen, det är fasiken tufft när han sover så dåligt och har ont i magen hela tiden. Jag har en helt ny respekt för mammor där ute, shit vilka superkvinnor vi är. Jag har också accepterat att alla får olika bebisar och har olika upplevelser av den första tiden och att man INTE ska jämföra. När en annan mamma säger till mig att ”Så svårt är det ju inte, första tiden är rätt enkel, vänta och se hur tufft det blir sen!” så tänker jag bara tyst för mig själv att du har helt klart inte haft en Dante i ditt liv, så ler jag lite avmätt och byter samtalsämne haha. Blir för övrigt så trött på den typen av förminskande kommentarer som hintar om att man skulle vara svag som tycker det är tufft, och är glad över att det är så förstående stämning här i bloggen. Det gör att jag vågar skriva av mig kring alla sidor av mammalivet – bra som dåliga. Klart det inte är så tufft om din bebis sover 18 timmar om dagen och är glad och nöjd när hen är vaken… ta Dantis i ett dygn så får vi se vad du säger sen 🙂

ANYWAY nu är det slutbabblat. Summan av kardemumman: vi klarade det och nu ska vi se positivt framåt! Vi fortsätter kämpa och hålla humöret uppe allt vad vi kan. Och när det är bra stunder, då njuter vi till fullo. Heja oss!

Vikt och längd:

På 3-månaders kontrollen vägde han 5,8kg och var 60cm lång. Han ligger strax under medelkurvan och har gått ner lite, för en månad sedan låg han strax över medelkurvan. Om det fortsätter gå ner får vi öka mängden ersättning men än så länge är vi inte oroliga, han hoppade ju upp nästan tre steg på kurvan efter födseln hehe <3

Läs uppdateringen om två månader här!

180 gillar 28 KOMMENTARER

  1. Jag hade själv en magbebis delux med mjölkproteinallergi! Det är hemskt, men vet du, tycker det är uppfriskande att du skriver om det också! Många influensers får ”till synes” tokenkla bebisar där de bara hänger med på alla event från dag 2 (och mammorna har då gått ner all vikt, är snyggare än någonsin och utvilade) och sover hela nätterna 😂 det stämmer så klart inte men det är ju den som visas utåt 😉

    Svara

    1. Jag fick en ”high need baby” deluxe (nästan alltid missnöjd, stora sömnproblem, gick inte att lägga ned varken vaken eller sovande på ett år), och kan säga att: herregud vad fantastiskt det är att han blir större. 2,5 år nu, galet viljestark och intensiv, men livet är SÅ MYCKET LÄTTARE. Och roligare. Kram!

      Svara

      1. Hej,
        Har ni testat att byta ut d-vitaminen?

        Vår lilla gallskrek av den från ACO, men det blev bättre när vi bytte. Vi upptäckte det av en slump, vi åkte iväg en helg och glömde då dropparna hemma, och för första gången sen födsel hade vi en harmonisk bebis. Sen när vi kom hem och han fick sin d-vitamin så var allt tillbaka igen.
        Så vi insåg att det var dropparna som gjorde att han fick så ont i magen.
        Så ett tips är att byta ut dom, lovar att ni kommer märka skillnad.
        Kram

        Svara

    2. Åh +1!!!!! tror fortfarande inte på att varken Kenza eller sara biderman fått barn PÅ RIKTIGT. Det är bara fake. nån annan födde ungarna hehehe. Sjukt o se ut sådär typ tre timmar efter förlossning, vi dödliga får ju kämpa flera flera månader bläh!

      Svara

  2. Hej! Min son hade också oerhörda magproblem de första månaderna i livet. Jag känner så igen mig i kommentarerna ”när de är små är det inte så jobbigt, vänta och se hur tufft det blir sen!”. Nu är min son 2 år och jag tycker att livet med honom är tusen gånger enklare! Han är glad hela tiden och de få gånger han inte är det kan han få mig att förstå varför. Jag brukar tänka att de människorna som säger dom kommentarerna har dom där apatiska ungarna som blir gnällisar sen, hehe. Vet inte vad jag ville med min kommentar egentligen, kanske bara säga att det blir bättre när dom blir större <3
    / från en som också hade en magbebis

    Svara

  3. Tycker också kommentarerna om att ”vänta du baaaraaaa” är lite felformulerade… Alltså såhär; för mig var den första tiden OERHÖRT tuff. Att bli mamma var en sån omställning från mitt tidigare, lite glammiga liv med fokus på mig, mig, mig. Att behöva åsidosätta allt för en annan liten person, och att ägna alla dygnets timmar åt att göra den nöjd var inte riktigt så som jag trodde det skulle vara att vara mamma (ungen sov dessutom fruktansvärt dåligt, hade magproblem och var en high need baby).
    TROTS DETTA kan jag ibland känna med min 1,5 åring ”åååhh det var så mycket lättare förut när hen var spädis, nu är allt så otroligt intensivt”. Hur går det ihop?
    Det är typ lika jobbigt nu men på ett heeeeeeeelt annat sätt. I början var det min psykiska hälsa som prövades och jag hade många sammanbrott på nätterna. Nu mår jag bättre psykiskt än jag någonsin gjort och kärleken till mitt barn är verkligen off the charts. Älskade hen från början också faktiskt, men efter att ha hängt varje dag i ett och ett halvt år och sett hur barnet utvecklats till en så ofattbart söt, charmig och smart person är verkligen det absolut bästa jag varit med om. Nu har jag dessutom så mycket självförtroende och jag tycker helt ärligt att jag är en sjukt bra mamma, och tror så mycket på mina egna förmågor att uppfostra just mitt barn. Minns allt självtvivel i början, det var riktigt tufft också…
    Men alltså livet är ju kaos nu på ett sätt som det inte var i början haha. 1,5 åringar har SÅ JÄVLA MYCKET ENERGI och river runt i hemmet som en tornado. Jag är något av en perfektionist och ogillar när saker ligger på fel ställe så det är en riktig prövning. Jag tyckte det var lite rörigt i hemmet med ett spädbarn men det går inte att jämföra med hur det är nu!!! Jag kan verkligen sakna när barnet inte kunde röra sig alltså, trots att jag vet hur jobbigt det var i början finns det aspekter av det som jag saknar, det var ju rent fysiskt enklare, såsom man springer runt nu är fullständigt dränerande. Dessutom sover man ju fortfarande alldeles för lite. Barn som sover dåligt/har lite sömnbehov i början fortsätter ofta att ha det. I början var det mer socialt accepterad att vara övermänskligt trött, men vissa dagar är jag lika trött nu men orkar inte skylla på barnet som är så stor och förväntas sova bättre liksom.
    Det folk menar när de säger så är nog att det blir mer kaosartat sen och man tappar kontrollen mer, men samtidigt får man så OTROLIGT mycket tillbaka. Jag och mitt barn leker och skrattar tillsammans varje dag och det är så ofattbart mysigt på ett sätt jag inte upplevde i början (förutom i korta stunder). Det blir värre ja, men det blir också väldigt mycket bättre samtidigt, fast på olika sätt <3

    Svara

  4. Bra skrivet! Tack för att du skriver detta. Tror det betyder mycket för många. Min dotter, nu 20 månader, är sååå mycket enklare nu än de första månaderna i hennes liv. Hade mjölk- och äggallergi som gick över från bröstmjölken och hade rejält ont. Att vara mamma när ens barn skriker så mycket är så otroligt påfrestande på många plan. Fick barn nummer två för några veckor sedan. Han är som du skriver ovan, sovande 18 timmar per dygn och gråter sällan (max 1,5 h per/dag). Det är 100 ggr enklare nu att ha honom OCH min 20 månaders dotter än när min dotter var bebis och jag ”bara” hade henne.

    Svara

  5. Hej! Jag ska på avslutningscermoni efter att ha läst 5 år på universitetet. Men jag vet inte vad jag ska ha på mig?! är väldigt spontant och såna här saker ger mig stress…. Vill gärna vara väldigt klassisk och känna mig vacker samt bekväm under dagen. Sedan har vi en middag på kvällen ihop med klassen och familjer, ca 300 pers. Vill alltså ha något till förmiddagen och något till kvällen 🙂 Har du några tips? 😀 har förövrigt ingen budget!! btw, älskar din stil!!

    Svara

  6. Känner så igen mig! Min son (snart tre) hade också magproblems vid liten ålder. I jämförelse är livet sjukt mkt bättre för oss alla nu när han sover bättre och mår bättre. Och att man nu kan trösta honom när han är ledsen. Fint inlägg för övrigt. Älskar ärligheten. Du är en grym mamma till just din bebis.

    Svara

  7. Håller med tidigare kommentarer och vill verkligen bara stärka dig i att det bara blir bättre och bättre! Min dotter va iofs ingen ”magbebis” men väldigt känslig och gnällig från dag ett, inte alls som de lätta bebisar jag hört om i min närhet! Men efter några månader slog det liksom om och jag hittar säkert på nu men tror att allt kämpande i början som krävs när man har en lite mer ”krävande” bebis bygger anknytningen starkare på nåt vis, som att de liksom lär sig dubbelt upp att man finns där för dem till 100% ( med det absolut inte sagt att anknytningen blir sämre om man har ett nöjt och glatt barn från början men kanske lite annorlunda iaf) . Min dotter som typ bröt ihop efter lite lite för mycket intryck och som jag typ kunde sitta på pilatesboll och vagga timmar i streck är nu typ världens gladaste sociala och mest okomplicerade unge (nu 8 månader!) det trodde jag verkligen aldrig när jag satt där och jämförde med bebisar som glatt hängde med på vad som från dag ett haha. Vill förresten tipsa om boken Lyhört föräldraskap av Malin Bergström. Läste den nu först nyligen och önskar jag läst den tidigare, lärorik och stärkande bok tyckte kag!

    Svara

  8. Tack för ärligheten. Tycker att det är så uppfriskande med influencers som vågar visa sanningen och det gör att det är så himla mycket härligare att följa någon. Man får också ett djupare band till personen i fråga och bryr sig på riktigt, trots att man aldrig träffats. Lite knäppt egentligen. 😅 jag har ganska nyss fått min tvåa, hon är snart fyra månader. Har också en son som är snart 2 år. Dottern var inte planerad och av min man till en början inte heller önskad. Det var på något sätt en sån stor chock med graviditeten och allt runt omkring att jag haft lite svårt att verkligen förstå vad som hänt, vilket gett mig ett väldigt dåligt samvete gentemot dottern. Får därför samtalsstöd hos psykolog nu och kände direkt jag kom dit att i den bästa av världar skulle alla mammor få det, för herregud vad mycket som läggs på våra axlar när man blir mamma. Det här ansvaret, den här kärleken, att veta vad man ska lyssna på och inte, vad som är rätt och fel i en värld fylld av åsikter och pekpinnar (varför tycker alla att dom har rätt att kommentera någons föräldraskap????).. det är inte lätt alltså. Men, vi gör det fantastiskt bra. Heja alla supermammor där ute som varje dag kämpar för att göra det bästa för sina barn! ❤️

    Svara

  9. Heja er som sagt! Det är aldrig roligt när de är ledsna 🙁 en fundering dock i all välmening, jag hoppas inte ni tar illa upp och ni känner ju självklart ert barn bäst. Men utifrån det lilla vi får veta med ledsen kille och lite viktnedgång, så kan det ju också vara ökad aptit? Mina båda barn blev magontsliknande superledsna när de inte längre var nöjd på min mjölk och började kräva mer, lika blev det för en av mina vänner. Blev som helt andra personer när de blev helt mätta igen. Kanske värt att prova och se om det blir skillnad? 🙂 Styrkekram!

    Svara

    1. Hej! Jag vet att du bara menar väl men jag önskar att du tänker till när du ger råd. Säg gärna ”du har säkert redan testat det här” , ”men det här funkade för oss” för då förutsätter du att man som mamma redan gjort allt för att hjälpa sitt barn. Vilket man såklart har. Ett litet tips bara för det kan göra ont och tas fel när man ger råd utan att förutsätta det. Kanske låter känsligt men när man har barn med magont (kolik som jag haft) så får man såååå oerhört många tips och ibland så känns det som att folk inte tror att man testar ALLT för att hjälpa sitt barn. Hoppas du förstår vad jag menar, kram!

      Svara

  10. Kan glädja dig med att om man har haft en magbebis blir alla andra bebisar enklare sen pga man har helt andra förväntningar. Har tre barn nu, mitt äldsta som blir fem nu i höst hade kolik som spädis och skrek mellan 22-02 VARJE KVÄLL i ett halvår. Hon sov i tjugominuterssjok om dagarna och jag var ett vrak. När lillasystern föddes två år senare skrek hon bara i en timme och vaknade typ fyra gånger per natt, men då var vi så rustade och förberedda på det allra värsta att det kändes enkelt och överkomligt. Nu har vi en sexmånaders också som vissa nätter sover fem timmar i rad. Det var liksom otänkbart att vår första skulle göra det. Vill alltså säga att får man en magbebis som första bebis så är man FÖRBEREDD på det värsta sen och då blir allt automatiskt enklare.

    Och det är asjobbigt med barn och en jättestor omställning. Tror det tog mig typ ett år innan jag hann landa i att vara mamma. Vi var i Thailand och jag grät när jag såg människor utan barn. Nu har vi som sagt tre barn och jag skulle inte byta bort dem mot allt i världen.

    Svara

    1. Min dotter skrek 17-23 varje kväll i 5 månader. Om det var magproblem eller något annat är väl typ omöjligt att veta? Jag hade dåligt samvete för att jag inte tyckte det var jobbigt i något sk. ”mammahjärta” att min bebis var ledsen och tyckte synd om henne.. utan mer för att JAG VAR SÅ TRÖTT PÅ SKRIK och ville bara ge henne till pappan och gå och lägga mig. Jag minns också att jag var rädd för att detta ”är hennes personlighet”, en gnällis som kommer vara det hela livet. Idag är hon två år och sover ofta 13h nätter och är nöjd och glad mest hela tiden! Dvs, ALLT kan ändras! Fram och tillbaka såklart hehe, jag tar ingenting för givet men uppskattar och njuter av bra tider!..och jag älskar henne på ett sätt som jag ALDRIG TRODDE VAR MÖJLIGT!!!!!

      Svara

  11. Kunde ha skrivit detta själv, sån igenkänning! Älskar verkligen att du delar med dig av den här sidan, och håller helt med i det du säger. Min 3-månaders som är en dag äldre än Dante och också magbebis, har faktiskt blivit bättre! Det sker inte över en natt och pysventilerna är fortfarande vår bästa vän, men man får fler och fler kvällar/dagar utan skrik vilket är helt underbart. Håller sååå med dig i hur man lider när ens bebis mår sådär dåligt och är otröstlig. Heja heja våra små och oss föräldrar! Och grattis Dante!

    Svara

  12. Brukar vanligtvis inte kommentera men….. TACK för att du delar med dig av både livets uppgångar och nedgångar!!! Det får mig att känna mig som en människa. Även om jag är 23 år gammal och långt ifrån att kunna relatera till denna situationen så är du en jäkla pärla på att sätta ord på känslor och din ärlighet gör din blogg så äkta <3 massor av kärlek till dig och din fina familj!! Gått förbi dig ibland här i Stockholm och vill inte stanna dig och störa men det enda jag vill är att ge dig beröm, ska göra det nästa gång, lovar! Puss och kram <3

    Svara

    1. Men gulle dig, om du bara visste hur glad jag blir för dina ord! TACK! Kom fram nästa gång så får jag ge dig en kram. <3!

      Svara

  13. Du har säkert fått det här tipset redan men känner jag måste skriva ändå. Din beskrivning av första tiden låter precis som vår, bara att vår tog ännu längre tid. Tills vi upptäckte att vår son var glutenintolerant. Att magontet berodde b la på att jag pt massa gluten som fördes över i bröstmjölken o att vi gav ersättning o välling som hade gluten i. Men hur kunde vi veta! Hur som helst när vi uteslöt gluten helt blev allt bra o han blev gladast lilla pojken. Åh vad hjärtat svämma över då. Så kolla allt om ni behöver o stå på er o Så heja er! 💜💜💜

    Svara

  14. vår bebis var väldigt nöjd första tiden men vägrade ligga själv, han sov på mig eller min sambo dygnet runt tills vid 3 månader då babysittern blev en hit. Har alltid funderat kring hur människor överlever som har bebis som är otröstliga stora delar av dygnet, då mitt hjärta gick i tusen bitar det få gånger våran lilla hade ont i magen. Du gör ett fantastiskt jobb och jag lovar att för varje månad nu kommer du bara få mer och mer tillbaka av Dante, utveckligen efter 3 månader är så fantastiskt. Puss!

    Svara

  15. Bra skrivet! Mitt första barn var en magbebis och känner igen mig så mycket. Mitt andra barn som nu endast är 1 månad, sover sig genom dagen/kvällen och natten och är väldigt tillfreds.. Kanske vänder men det är stor skillnad på dem. Tycker det är lättare att ha hand om båda barnen nu än första månaden med min första, det säger en del om hur tufft det är med magbebisar. Du är grym!

    Svara

  16. Tycker det är så skönt med någon som säger att det är tufft!! Vet exakt känslan av att vara helt utmattad när man tagit hand om bebisen dygnet runt och den knappt sovit. Har en 2 månaders kille här. Nu börjar det bli lättare och lite mer rutiner men han är ofta orolig på kvällarna och magknip kan komma från och till. Vi förstod inte när det stod överallt ”bebis sover 13-18h dygn”. Det har känns som han varit vaken det istället haha. Plus när någon sa ”det är väl rätt chill att vara hemma med bebis bara?” Håller tummarna att det vänder nu när han bott in sig, magen utvecklats och vet att vi finns här för honom.

    Svara

  17. När jag hade dem tre (och en halv) värsta månaderna i mitt liv med bebis nr 1 fick jag höra ’små barn små problem’ snacka om att jag höll på att gå i taket…folk har väldigt svårt att se att det finns något annat än sina egna upplevelser.

    Svara

  18. Jag har två döttrar. Min äldsta var en sovbebis och min yngsta sov i princip aldrig (kändes det som) de första åtta månaderna. Jag måste säga att det är sååå mycket enklare med en sovbebis eftersom de dessutom (oftast) är mycket nöjdare när de är vakna. Nu är tjejerna 20 och 13 år och båda älskar att sova. Stor kram till dig ❤️

    Svara

  19. TACK för att du delar med dig av er tuffa tid! Jag hoppas verkligen att det vänder nu ❤
    Jag har EXAKT samma upplevelse som dig, fast med två barn. Förstår inte hur jag kunde skaffa ett till barn efter att han genomlevt en sånt helvete med första barnet 😅 men man glömmer ju… nu sitter jag här med min 3 månaders son som fortfarande har magont och mjölkstockning på det. Men skillnaden från förra gången är att jag vet att det går över, men det har varit j*vligt tufft ändå. Man känner sig så otillräcklig och utmattad, båda fysisk och psykiskt. Håll ut! Snart kommer bättre tider ❣ Ni är grymma föräldrar!

    Svara

  20. Hej. Ville bara säga att jag har det precis som dig. Dock är detta mitt andra barn. Men känns som mitt första. Allt är nytt. Gråt, skrik, magont. Min första dotter sov hela nätter. Åt och sov länge på dagarna. Hade som du då säger svårt att relatera till andra mammor. Mammor som tyckte allt var jobbigt, som var trötta, som undvek sociala träffar pga bebis som skriker. Jag är så glad och tacknämlig som upplever det med mitt andra barn, för det är detta som är normalt. Inga barn är lika som tur är. Tack för att du delar både rosa fluff och grå dalar. Kämpa på och njut varje dag. Kram från Norge.

    Svara

  21. Hej,
    Ville bara skicka ett litet pepp-meddelande. Har en bebis på 4 månader och hon är inte en magbebis, men det ÄR tufft att bli förälder iallafall. Alla som nekar det ljuger.

    Hejar på er och hoppas att han snart slipper ha ont. Det skär ju så djupt i ens mammahjärta. Och framförallt finns det ingen jag unnar en natts sömn mer än dig just nu. Kram

    Svara

  22. Hejsan hej, använder ni ngt speciellt till era magbarn? Ex probiotika lr ngt annat snällt mot magen, kram S

    Svara

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nästa vecka är jag med i TV4 och Efter Fem!

18 oktober, 12:02 / Okategoriserade   /   9 KOMMENTARER

Fredag idag och universum hörde mina böner från tidigare i veckan. I natt sov Dante mellan 23-04, alltså fem timmar i sträck! Det är första gången på tre månader! Halleluja!

Jag mår bättre än på flera veckor idag. Killarna är ute och går en promenad nu och jag har tagit några jobbsamtal och rensat mejlen medan de är ute. Så skönt att få sippa på en kaffe och jobba undan i lugn och ro med Bachelor i bakgrunden (Bachelor <3)

Ett av samtalen var med TV4, på tisdag ska jag nämligen vara med i Efter Fem och prata om min moderkaka! Ni minns väl att jag berättade att jag åt min moderkaka? Det tyckte TV4 var spännande så nu ska jag dit och berätta om min upplevelse. Kul!

Jag tänkte faktiskt ta med mig killarna så om lillen är på bra humör får han göra sitt första tv-framträdande. Kan tänka mig att han tycker det är jättekul med studion och alla lampor. Men om han inte trivs tar D självklart med honom därifrån 🙂

Nu ska jag jobba vidare, vi hörs lite senare, puss!

Såhär piffig är jag inte idag, idag är det mamma-outfiten på! Dvs svarta tights, amningslinne och kashmirtröja!

75 gillar 9 KOMMENTARER

  1. Åh kan du inte skriva vad du tycker om årets bachelor säsong, som du gjorde förra året. Har ingen att diskutera programmet med så skulle tycka det var jättekul att höra dina tankar. 🙂 Kraam

    Svara

    1. Jag har nämnt det både i bloggen och i podcasts som jag gästat samt intervjuer men inte pratat mer ingående om det – det kommer i Efter Fem! Kram!

      Svara

  3. Heej,
    En fråga: Jag vet att du förut skrivit om att du har blekt tänderna – gör du fortfarande det och vart i sådana fall? Är sugen på att testa men vill inte göra något som skadar tänderna för mycket 🙂

    Kraam!

    Svara

  4. Har helt missat att du har nämnt att du åt din moderkaka??? Spännande! Och klokt 🙂 Finns ju så många hälsofördelar med att äta moderkakan. Fick du den frystorkad, pulvriserad och inkapslad? Berätta mer please! Nästa graviditet vill jag gärna göra detsamma!

    Svara

    1. Haha nej då kanske jag inte har skrivit om det här? Gud jag kommer inte ihåg vad jag sagt eller skrivit var längre… amningshjärna… titta på fyran på tisdag i alla fall så får du veta mer!

      Svara

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Trötthetens urmoder

16 oktober, 19:43 / Okategoriserade   /   33 KOMMENTARER

Om det finns en maxnivå av trötthet så har jag nått den nu tror jag. Herregud så slut jag är! Dante har varit ett vrak senaste nätterna och i natt sov han äntligen bra men var istället så himla grinig hela dagen. Det är en av de jobbigaste omställningarna med det nya livet som mamma: det går inte att veta hur dagens humör och därmed aktiviteter ska bli. För ett planeringsfreak som jag själv är det otroligt frustrerande och något jag verkligen måste jobba med. Dessutom är jag helt slut i kroppen efter att ha burit på honom 6 timmar i sträck. Jag tänkte ägna ett inlägg åt att prata om mammakroppen men tycker det är så svårt att veta hur det ”ska” kännas efter en förlossning i kroppen? Jag har varit väldigt säker på min kropps signaler senaste åren med hjälp av min yoga men sen jag blev gravid känner jag mig förvirrad igen – vad är normalt och inte? Ska nog ringa min barnmorska och ställa alla mina frågor om kroppen efter förlossning, kan dela det här sen om ni vill!

Sedan undrar jag om bebisar känner av fullmånen? Jag tänker att det kanske är därför Dante var så bråkig mån & tis natt? Han är inte i något språng och verkade inte ha mer ont i magen än normalt så jag förstod inte varför han var så sur… men å andra sidan så ibland är man kanske sur utan anledning oavsett om man är tre månader eller 30 år.

Anyway, jag har haft en mysig dag med bästis-lunch och ett roligt möte trots grinigheten. Nu sover lillen och jag ligger i badet och mjukar upp kroppen efter den här dagen. Det blir nog ett avsnitt av någon serie och sen en tidig kväll…

Vi hörs imorgon igen med förhoppningsvis bättre energi, sov så gott!

104 gillar 33 KOMMENTARER

  1. Jag tror absolut att barn precis som vi vuxna kan känna av fullmånen. Denna gång sov min 10-månaders så oroligt och jag kopplade det till månen. Låter flummigt men tror absolut på det.
    Jag förstod verkligen inte HUR svajjig sömnen kunde vara som mamma och inte heller hur otroligt trött man kan bli. Jag menar wow?! Vid 6-månader* efter konstant dålig sömn så gick luften helt ur mig… och vid 8-månader så tog den lille hand om det själv och sov betydligt bättre (tack gode gud). Men är det också inte så sjukt hur mkt man ändå klarar på lite sömn?? De dagar jag faktiskt tog mig ut blev jag förvånad över mig själv att jag ens stod på benen. Annars var min räddning att de allra flesta dagarna sova på förmiddagen och starta dagen först vid 11 eller 12. Man är ju aldrig så effektiv som mamma så jösses vad jag han med saker (om jag ville och när jag ville, hade noll prestationskrav på mig själv. Vissa dagar gav jag mig high-five för att jag bytte från pyjamas till tights haha).
    *Kontaktade faktiskt Hanna Bergenkull från Rulla Vagn podden och köpte 1h konsultation med tips och hjälpmedel för att få sömnen att funka för vår lilla. Behövde aldrig använda det då hon löste det själv men fick absolut bra tips!

    Svara

  2. Hej från en annan trött mamma!
    Jag har en treåring och en 6månaders hemma och känner igen mig så otroligt i det du pratade om i vattnet går. Min treåring var precis som Dante, en kolikbebis och speciellt första månaden. Jag som hade längtat efter barn hela mitt liv kände att jag hade förstört mitt liv och blev så otroligt provocerad när folk sa ”njut nu av bebisbubblan, den mysigaste tiden” medan jag kände att det snarare var den värsta tiden i mitt liv. Jag är precis som du en högkänslig person och har alltid värderat min egentid extremt högt och behövt få vara ensam stundtals. Detta ihop med en skrikig nyfödd blev inte så bra. Jag ville bara säga att du inte är ensam och jag tror att många bär på både tankar och känslor som är tabu men som är mer vanliga än vi tror. Min 6 månaders blev en drömbebis om man jämför med första, då han väldigt sällan är ledsen och är bara god och glad hela tiden. Men jag uppskattar mer åldern efter 1,5-2 år, då blir det bara roligare och roligare. Är säker på att du kommer se tillbaka på den här sömnlösa tiden och tänka att det snabbt gick över även om det känns som evighet just nu för dig!

    Massa kramar till dig!

    Svara

    1. Unpopular opinion: tycker barn upp till 4 år är så jobbiga och tråkiga. Speciellt bebisar, oh my finns inget tråkigare. Nu är vår dotter 6 år och jag ÄLSKAR att vara mamma. Nu börjar vi umgås på ett helt annat sätt, hon frågar frågor om världen och vi går små promenader och fikar ihop. Detta är så mysigt och roligt.

      Svara

  3. Åh snälla säg att det kan vara fullmånen. Jag stupar snart. Min 1 åring som sovit kasst sen hon föddes (har liksom noll extra energi att ta av) har mån & tis varit vaken och ledsen från 01. Jag har sedan gått och jobbat vid 06 och haft extra långa dagar med utvecklingssamtal och 35 stycken 8 åringar att handskas med. Fy bubblan alltså! Heja oss föräldrar, trodde innan jag blev mamma att jag ALDRIG skulle klara av sömnbristen.

    Svara

  4. Hej!
    Jag och min man bar vår son alla dagsovningar fram tills han blev ca 5 månader. Han sov bara korta perioder i vagnen och vaknade efter ca en halvtimme. Det var jobbigt och tungt att bära honom men det var det enda sättet att få honom att sova dagtid. Vid fem månaders ålder började vi sedan träna på att sova i eget rum och i spjälsäng (med brusljud, gosedjur, napp och mörkt rum). Det första halvåret med en bebis är helt brutalt. Den enda trösten är att jag lovar dig att det blir bättre! Det kommer att gå över!

    Svara

  5. Han kan ha ont i magen. Båda mina pojkar var väldigt känsliga, särskilt om jag drack kaffe.

    Jag upplevde den första tiden som ett töcken, som att hjärnan var full med gröt. Men också en härlig bubbla där det var vi mot världen.

    Igår sorterade jag bebisbilder och förundrades över hur mina pojkar kunnat vara så små en gång 😊 Nostalgitripp!

    Svara

  6. Men gud, exakt så har det varit för min 7 veckors bebis som annars sover så himla bra! Tänkte inte ens på månen trots att jag själv är påverkad av den!
    Tack för all inspiration och klokhet! Blev så berörd häromdagen i din story där du skrev att du är en bra mamma som kan klä din son rätt, att du ens ska behöva det. Det påminde mig om att Jag är bästa mamman till min dotter!
    Kram

    Svara

  7. Båda mina barn var kolik barn. Skrek nästan hela dagen i sträck fram till de var 4 månader. Sov aldrig på natten mer än ett par timmar med avbrott stup i kvarten. Steg upp kl 4, tvättade, lagade dagens middag och stod med pensionärerna vid ica o apoteket för man varit uppe så tidigt haha!

    Nu är den ena 6 år och den andra 2,5 år. Sova en hel natt kan jag räkna på bara mina fingrar. Meeeen sen kommer tonåren o då sover de till 12 så får väl ta igen det då haha!

    Svara

  9. Ett tips är att testa något nytt bärdon att bära i. Många får ont av Babybjörn och trikåsjalarna är mysiga men avlastar inte så bra. En vävd sjal avlastar bättre och om du vill ha en sele kan jag verkligen rekommendera Sakura Bloom som är jättefina eller Integra som är extremt simpla men avlastar fantastiskt. Jag är gravid i vecka 40 och bär fortfarande min ettåring på 11 kg i Integran och då är jag inte ovanligt stark eller så, den avlastar helt enkelt optimalt bara 🙂

    Svara

  10. Michaela! Har följt dig läää-änge och tycker att du är en så fantastisk, varm och ödmjuk människa i den annars ganska hårda medie-världen. Sen du fick barn (grattis igen!) tycker jag att det är ännu roligare att följa dig, då jag har två egna små och dessutom jobbar som barnmorska och älskar allt som har med graviditet, förlossning och bebisar att göra.

    Vet inte vart jag ville komma… haha. Mest skicka kärlek och en stor kram! Sömnbristen går över (någon gång i alla fall, är inte ur den själv än!) och bebistiden är över SÅ fort. Ibland har de gnälliga dagar utan anledning, som du säger. Det går upp och ner, precis så som livet gör för oss vuxna också.

    Sen undrar jag! Varför bär du inte i sjal?! Mycket mer ergonomiskt, skönare för bebis och han kommer närmare dig. Babybjörn är INTE kända för de mest ergonomiska selarna. Bär du mycket så prova sjal eller en Ergobaby-sele eller eventuellt Tula. Det ÄR stor skillnad, believe me!!

    Svara

  11. Jag känner med dig! Hoppas det är fullmånen, det låter logiskt. Min lilla 2-månaders har sovit lite inatt och vaknade kl 04 imorse och bestämde sig för att det var dags att gå upp.. Sömnen är det svåraste tycker jag, att man aldrig vet hur bebisen ska sova under natten och hur mkt man själv kommer att få sova. Hoppas på en bättre natt inatt. Stor kram

    Svara

  12. Måste vara påpeka att erat recept på morotskaka är inte glutenfritt . Oatly är inte gf och inte heller vanliga havregryn. Blir riskabelt om någon ser receptet och tror att man kan följa det och kan bjuda en glutenintolerant på kakan. Som glutenintolerant vet man ju att havregryn ska vara ”rena” men inte säkert att alla som inte är intoleranta vet det.

    Svara

  13. Jag känner igen mig så mycket i hur du verkar känna just nu, mitt första barn var precis likadan och jag trodde jag skulle gå under av sömnbrist, oro, panik över att livet blev så jobbigt dock fantastiskt plötsligt. När vi skulle försöka få ett syskon stålsatte jag mig för ett år av helvete igen MEN så fick vi jordens godaste barn! Han bara äter, sover, garvar och myser (skriker och är sur och gnällig och får tänder och 1257521 förkylningar också såklart).. men är överlag bara nöjd. Nu är han ett år om en vecka och då ska vi fira att vi klarat av vårt svåraste år som tvåbarnsföräldrar och det med kärleken och förståndet i behåll 😅❤️ Så det jag vill säga är att det går över! Man klarar det för man måste, och en dag vaknar man 07.00 av sig själv och ba ”hjälp är ungen död??” Och rusar in i barnrummet med paniken i kroppen och kollar ner i sängen på en baby som sovit hela natten 👊🏼😘

    Svara

    1. Haha älskar din kommentar, får så mycket pepp av andra som skriver om deras upplevelser. Jag hoppas att tvåan blir betydligt snällare, flera som skriver som du så man får hålla tummarna för att universum tycker att det räcker med en bråkig bebis 😉

      Svara

  14. Båda våra barn är så känsliga för fullmåne! Vår 2.5 åring som i vanliga fall sover som en stock mellan 19 och 07 är som förbytt nätter då d är fullmåne. Inatt var han precis som vanligt även lillasyster på 6 månader blev oroligare mån-tis. Så stämmer så bra för våra barn. Kram

    Svara

  15. Mina barn sov uselt måndag o tisdag natt också, googlade lite och det är tydligen vetenskapligt bevisat med sämre sömn under fullmåne. Men säger som de andra, härda ut! Det blir bättre, försök sova i ett annat rum och dela lite på nätterna när det är som värst. En av oss sov på soffan med öronproppar första året =)

    Svara

  16. Åh, skriv jättegärna om dina tankar kring mammakroppen! Håller med dig om att det är så svårt att veta hur det ”ska” kännas och vad man kan förvänta sig angående återhämtningen och så.

    Svara

  17. Absolut månen. Min 5 månaders som brukar sova superbra hade två oroliga nätter mån+tis och på babysimmet i måndags var det många av de andra bebisarna som oxå sovit dåligt. Och JA, omställningen till mamma (både fysiskt och psykiskt) är skittuff (var inte alls beredd på det) men oj vad det blir bättre med tiden.

    Svara

  18. Min bebis som oftast sover bra sov också dåligt i början av veckan! Vad jag har förstått så kan fullmånen påverka (om den nu gör det) vätskan i kroppen och då bebisar har mer vätska i kroppen än vi vuxna, så kanske de påverkas lite mer? En egen teori bara 🙂

    Svara

  19. Hej Michaela!

    Jag och min man åker till Mexiko (Tulum) om drygt en månad. Vi är sugna på ett besök på både Arca & Hartwood som du tipsat om i din guide men undrar lite över priserna på de båda restaurangerna. Tänker så man inte bokar bord, kommer dit och sätter i halsen pga svindyrt, haha.

    Svara

  20. Jag bara : NU är jag så trött man kan bli. Nä, men NU är jag det, nej NU! NU DÅ, döööör!!! Men sen blir det plötsligt bättre! Har haft världens finaste gladaste ungar men så får de nån dag då och då när de är små rövar (som man älskar om någon undrar). Aldrig förstått varför! Det som var mycket lättare med tvåan var att man mer på djupet förstod att allt går över. Heja er!

    Svara

  21. Ja de känner av fullmånen, eftersom de är otroligt mediala och känsliga. De har fortfarande alla sina känselspröt framme. Och den här fullmånen var i väduren och otroligt potent. Mycket transformation och tunga energier, så inte alls konstigt att det blev jobbigt för honom. Kan vara skönt att veta till nästa gång.

    Svara

  22. Hej! Känner igen mig i det du skriver. Har en pojke på sex månader. Ett tips är att dela på nätterna om det går. Som jag har fattat det är D också egenföretagare och styr sina tider? På helgerna tar min sambo sonen och går upp på morgonen så att jag får sova ut. Det är ovärderligt! Kämpa på!! Som många skriver blir det bättre med tiden <3

    Svara

  23. Åh var har ni varit och fikat? Ser otroligt gott ut!! Kollar upp hb + järn, man blöder en del i samband med förlossning.

    Svara

  24. Usch jobbigt att vara sa trott <3 VART ar dessa matratter ifran eller vilket cafe??? Vill flyga hem till Sverige for dendar fruktbowlen!!!! Kramar

    Svara

  25. Hej!
    Man kan ha hur bra rutiner som helst men var 6-7 kväll så rubbas rutinerna av att bebisar inte har samma längd på dygnen som vi har! Våra dygn är ju för det mesta 24 timmar långa men bebisars dygn är 27 timmar, därför kan man uppleva att de är sura och griniga ca en gång i veckan utan anledning, ibland sammanfaller det med ett språng och då tänker man inte så mkt på det 🙂

    Svara

    1. Jag vet, såg det på Nyhetsmorgon i veckan, så intressant! Tyvärr är Dante bråkig på nätterna betydligt oftare än var 6-7 natt hehe… puss!!

      Svara

  26. Så ”skönt” på nåt sätt att man inte är ensam om att ha det tufft med sömnen. Har en liten kille på snart 3 månader, han är visserligen rätt snäll på dagarna och somnar på kvällarna utan några större problem men nätterna alltså??? Han har aldrig sovit med än 2 timmar i sträck på natten, ibland får jag ta upp honom bara 45 min efter att jag la ner honom. Vet inte om han har det lite jobbigt med magen för han sparkar som bara den med benen i sömnen samt stånkar och stönar så jag kan inte sova…
    på dagarna när han sover så ligger han där så lugnt och stilla och kan ibland sova 3 timmar i sträck…

    Svara

  27. Ge Dante Hipp eko ersättning. Med lite extra vatten i flaskan. Väl värt ett försök. Jag har själv erfarenhet av två bebisar som haft ont i magen. Kram

    Svara

  28. Vill också tipsa om att sluta använda babybjörn som är dåligt både för din och bebis rygg och börja bra ergonomiskt istället. (Vad än Babybjörn själva försöker hävda så är den inte ergonomisk, inte ens senaste modellen). Satsa på en bra Tula eller ergobaby när du är på väg språng och en mjukare sjal för hemmabruk. Jag älskar min fidella fly tai som är en hybrid mellan sjal och sele och avlastar så enormt bra att även en 10kg-bebis känns viktlös.

    Svara

  29. Ja snälla skriv mer om mammakroppen efter förlossning! Har själv en 2-veckors bebis här hemma och undrar när tusan den där tyngdkänslan ska försvinna och när jag ska orka gå länge promenader än bara runt huset (typ 500 meter…) Längtar tills jag och lillkillen kan gå på mamma baby-yoga! Men börjar förstå att jag nog inte kommer att vara redo efter 6-8 veckor som det står överallt utan snarare efter jul 🙁

    Svara

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Promenader, partyklänning och middag på Ciccios

15 oktober, 15:45 / Min helg i bilder   /   4 KOMMENTARER

I fredags kväll hängde vi hemma lilla familjen. Dante gillar sitt rum otippat mycket och kan ofta ligga där inne på sin lekmatta (från Elodie Details!) och bara titta på saker. Jag var på en liten shoppingrunda till honom förra veckan därav kaoset på stolen, ska tvätta alla nya fina kläder till honom 🙂

När bebisen sov åt vi salsiccia-pasta och snackade skit tills klockan blev elva och vi somnade. Tycker mycket om att vi kan ha våra ”vanliga” kvällar lite mer nu för tiden där vi får tid till att äta middag tillsammans, prata om dagen och slöligga i soffan. Även om det inte blir så varje kväll eller om vi måste jobba de flesta kvällar, så är det trevligt att få till det ibland. Det ger mycket!

Så blev det lördag och lilleman fick på sig en outfit från H&M (present från våra fina kompisar!). Han är helt besatt av sina händer som ni ser på bilden haha.

D gick och tränade medan jag och Dantis tog en långpromenad. Så skönt med promenader under hösten tycker jag, även om det kan vara riktigt ruggigt ute.

Sen kom jag hem och började göra i ordning mig!

Jag hade absolut ingenting roligt i garderoben att ha på mig, vilket jag nämnde för Petra när vi pratade i telefon i fredags. Så hon budade över några klänningar från Adoores nya partykollektion! Hur bra bästis som har ett eget klädmärke, snacka om win haha. Det var ett pressprov jag lyckades sno åt mig och den satt som en smäck, kände mig så fin hela kvällen!

Vid åtta mötte jag upp Amanda och Sofia för en tjejkväll på stan! Tänk att vi tre fick barn med en månads mellanrum (Sofia i juni, jag i juli och Amanda i augusti!). Så härligt att gå ut och fira det.

Vi började med en fördrink på Nobis.

Innan vi gick till Ciccios och åt VÄRLDENS trevligaste middag. Toppservice från början till slut, så sjukt jäkla härligt alltså. Efter maten slöt Emma, Marith och Daniel upp och så tog vi oss vidare ut i natten tillsammans.

Så härligt med kompisar som slöt upp, vi gick vidare ut och dansade tills det blev morgon och hade en underbar kväll. Så tacksam för att den!

I söndags var jag som sagt inte på topp, riktigt trött och sliten efter nattens bravader men det var det värt. Jag och Dante gick en promenad i det härliga vädret som fick mig att må lite bättre och sen kramades vi hemma resten av dagen.

♥

115 gillar 4 KOMMENTARER

  2. Kan du inte skriva något om mammakroppen? Tyckte du skrev så ärligt och bra om hur kroppen mår när man är gravid (är det nu och hjälper att läsa även om det är superindividuellt!!) Hur mår man efter förlossningen? Hur mår magen, ryggen, axlar etc några månader efter förlossning?

    Svara

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

se mer

sub archi