Min favoritplaylist är på i bakgrunden på kontoret och vi har två nya medarbetare på plats idag. Jag vaknade peppad på jobbet och tacksam över att vår vab verkade vara över. En lugn helg hemma lönade sig för idag var Dante frisk nog för föris och det behövde vi eftersom det är massa jobb den här veckan!

På tal om tacksamhet så har jag känt mig ovanligt tacksam senaste veckorna. Det går ju i perioder, ibland lyckas jag påminna mig själv över hur lyckligt lottad jag är medan jag ibland fastnar i problem och har svårt att ta mig ur de negativa tankebanorna. Just nu känner jag mig tacksam över allt jag har fått i år, det är verkligen några stora saker som har prickats av på drömlistan och förutom saker som utomlandsboende och karriär så har jag en frisk familj… ibland glömmer jag bort hur tacksam jag ska vara över det. Men så kommer dagar som den här helgen, när vi downsizear livet och stänger in oss vi tre i tre dagar, och då sköljer tacksamheten över mig. Min fina familj, mina fina killar. Har jag dom så har jag allt.

Vad är ni tacksamma över idag?

Idag är det den första måndagen i oktober och jag ska förutom min capsule wardrobe-utmaning, även utmana mig själv i att skapa det ultimata höstmyset för mig själv och min familj. Jag vill vara en basic bitch som postar bilder på mig själv i stora, stickade koftor med en kopp te i handen och som bakar äppelpaj varje söndag.

Hur ska du ta dig an oktober? Hoppas det blir en riktigt mysig månad för oss alla i alla fall ♥

Nämen hallå,

Det är lite väl många bollar i luften det här året. Två renoveringar, ett bolag, ett småbarn och så ett helt liv på det. Istället för att försöka prestera maximalt på varje område så har jag i min terapi lärt mig att prioritera det som känns rätt och ha tålamod med att det andra får bli som det blir. Det tankesättet fungerar inte alltid, men jag försöker.

I tisdags fick vi tillträde till vårt nya hem och så fort det var signat och vi hade nycklarna i handen, så sprang vi upp för att titta. “Det känns som att någon kommer ta det här ifrån oss”, sa D till mig och jag höll med honom. Han syftade inte bara på lägenheten, utan allt i vårt liv just nu. För även om det är mycket, så har det här varit det hittills största året i vårt liv. Det har hänt så mycket bra saker att det nästan är svårt att ta in. Är allt det här verkligen vårt? Vi känner oss fortfarande som två tonåringar, några ungdomar som hade snott nycklarna till någon mormors våning på Östermalm. Bara det är den är vår och vi är vuxna nu.

När förstår man egentligen att man är vuxen? Förstår ni att ni är vuxna? Jag går på utvecklingssamtal, lagar familjetacos, lägger fram kläder för hela veckan till mitt barn, har feedbacksamtal med anställda och gör upp budgetar. Men jag snackar också om Bachelor hela lunchen en torsdag, glömmer bort att betala räkningar, skvallrar med mina bästisar och struntar i att svara i telefon. Att vara vuxen är nog att inte alltid känna sig vuxen, men på något sätt få ihop livet ändå.

Den här månaden avslutar vi en renovering och påbörjar en ny. I vår har min lilla familj ett nytt hem. Och i höst ska jag bara fokusera på renovering, pastamiddagar, krispiga promenader runt Djurgården och på att baka knäckig äppelpaj. Och så ska jag sätta ihop en capsule wardrobe! Ska nog påbörja ett inlägg om det direkt, jag blev så inspirerad av Elsa Billgren som kör det hela hösten. Puss!

Vad tror ni om ett sånt här badkar i nya lgh… dreglar… från Gritti Palace Hotel

I förra veckan var vi i nya lägenheten med arkitekterna för att spika den nya planlösningen. Det var första gången jag såg våningen tömd, utan några av den förra ägarens gamla möbler och saker. Vilken känsla det var! Den känns verkligen rätt ända in i benmärgen. Ser ni hur den badar i ljus? Jag tror att den har 16 fönster i alla väderstreck.

Vill ni se lite inspirationsbilder för renoveringen?

Förra veckan var jag inbjudan på en lunch hos Van Bruun som mitt hjärta Tess höll i.

Jag hinner tyvärr inte gå på så många events längre när jag jobbar heltid med Baby Journey, men eftersom jag tycker det är kul och viktigt att supporta försöker jag gå på ett i veckan i alla fall!

Finns det något härligare än en lunch som badar i diamanter?

Kanske det här då… i helgen hade vi ju kick off med Baby Journey på Ellery! Vilket ställe!

Efter konferens körde vi padel-turnering. Jag var inte bäst 😉

Mycket god middag också!

Bäst av allt är ändå frukostbuffén när man bor på hotell. Det är liksom höjdpunkten med hela upplevelsen haha. Who’s with me?

Här är en liten look från igår när jag hade en presslunch med ColdZyme! Min nya klänning är från By Malina, ni kanske minns att jag lånade den i vitt av dem förra hösten när jag och D var i Paris? Jag älskar modellen!

Åh det blev så lyckat och trevligt. Vad bortskämd jag är med mitt jobb!

Nu ser jag fram emot den här helgen som kommer kantas av födelsedagsfester. Vad ska ni hitta på?

Måndag!

Jag vet att många tycker det är stressigt att få iväg ett blogginlägg på måndagar men det är den dagen i veckan som jag har någon form av rutin på och därför den dagen jag vet att jag får in ett inlägg i lugn och ro. Om tjugo minuter ska jag ha veckans första möte, men än så länge är det bara jag och min dator. Malin sitter bredvid och äter en frukostfralla från Fabrique och alla pratar om helgens kick off vi hade tillsammans på Baby Journey. Jag sätter på Ludovico Einaudi och kopplar in hörlurarna för att få femton minuter ifred innan jag måste in i konferensrummet, fem har redan gått.

Hur känner ni inför gårdagens valvaka? Jag blir så emotionellt påverkad av valet och igår var det som ett känslomässigt big bang under kvällen och natten, jag kunde absolut inte sova förrän klockan passerat tre. Det är jobbigt att stå upp för sin egna politiska åsikt och det är jobbigt att se politik diskuteras i sociala medier där alla tycker olika när man är en högkänslig person. Som ni vet är jag anti-SD och jag drabbas av sån extrem ångest när jag ser folk i min omgivning som röstar eller sympatiserar med det partiet samtidigt som procenten tickar upp för varje timme som går. De är normaliserade nu och det gör fysiskt ont i mig att det har blivit så. Kanske tycker du som läser att det är jobbigt att jag skriver det och känner så. Politik är snårigt och tufft. Oavsett vem det blir som kommer ta hand om vårt land de kommande fyra åren hoppas jag att fokus läggs på rätt saker.

Åtta minuter kvar. Egentligen kan jag skriva typ en krönika på 500 ord på 20 minuter, men när det handlar om åsikter fastnar jag alltid. Väger mina ord rätt – även om de inte är många. För varje år blir det färre och färre åsikter som jag orkar dela med mig av. Integriteten ökar och orken minskar.

Jag har fruktansvärt mycket jobb den här veckan. Ett event, massa möten, långa listor med saker som ska göras och en höst som ska planeras. Nästa vecka känns det som att det blir min första riktiga höstvecka där rutiner och mys får ta plats istället för hets och gasa på. Jag har inte haft en helt oplanerad helg sen i våras så efter den här veckan är det jag som gör allt det där man vill göra inför hösten: rensa garderoberna, sortera saker i skåpen hemma, rensa skrivbordet på datorn, köpa nytt skrivblock, strukturera upp arbetsveckorna, laga gryta, baka paj och såklart plöja höstens tv-tablå på kvällarna. 

Vad ser du fram emot i höst?

Nu är det tre minuter kvar, dags att gå så att jag hinner plocka en kopp kaffe på vägen in. Hoppas ni får en fin måndag. Puss!