Mitt födelsedagsfirande

21 augusti / Okategoriserade
5 KOMMENTARER

För ett par veckor sen fyllde jag 30 år. Så stort men eftersom att jag har varit med om något ännu större hamnade firandet lite i skymundan. Men lite firade jag trots allt och framför allt blev jag rejält bortskämd av både vänner och familj. Här kommer tio bilder från mina firanden!

På min födelsedag tog vi hand om Dante hela förmiddagen. När lunchtid kom mötte vi upp min mamma utanför Grand Hotel, sen gick hon en promenad med Dante i vagnen medan vi åt födelsedagslunch. Tre timmar bara vi två med god mat och dryck. Så mysigt och viktigt med kvalitetstid.

Jag åt en röding med tryffelpotatispuré och drack ett glas champagne.

Till efterrätt åt jag mazarin med jordgubbar och rabarbersorbet – helt sanslöst gott! Gud vad glad jag är över den här lunchen, jag tankade verkligen energi med min älskling och mamma fick en mysig promenad med sitt barnbarn.

När vi kom hem hängde vi bara omkring i lägenheten och gjorde sånt som man gör med ett spädbarn: matar, byter, vaggar, slaggar.

Och på kvällen lagade D flankstek med massa goda tillbehör och ett gott vin. Däremot så vaknade Dante och skrek precis när middagen var klar så jag fick äta den en timme senare… då hade köttet hunnit bli både genomstekt och iskallt, men det var ändå den bästa tänkbara födelsedagsmiddagen. Man är inte kräsen med bebis direkt.

Jag fyllde år på tisdagen och på lördagen hade mamma och pappa styrt upp 30-års firande för mig. Så himla, himla snällt och generöst av dom eftersom jag inte kunde ordna något eget.

De bjöd på libanesisk mat i mängder!

Och sen blev det tårta och hembakat <3

Jag har ju haft min farmor och farfar + faster från Italien här och det har varit helt fantastiskt att se dem med Dante. Han har verkligen blivit bortskämd med gos och kärleksfulla famnar.

En som har däckat efter festen.

Dagen efter var vi hos D’s föräldrar där jag blev firad återigen (!) med helt galet generösa presenter. Så även om det inte blev någon stökig 30-års fest eller stor middag med vänner, fick jag ändå allt jag drömt om och lite till. Tid med min familj, god mat, god dryck och sååå fina gåvor. Vad mer kan man begära? TACK ♥

97 gillar 5 KOMMENTARER

  1. Ser så härligt ut! En fråga om familjemiddagar, samlas ni någon gång allihopa? Alltså både D’s föräldrar och dina? Tycker du det är viktigt att man umgås tillsammans med sina familjer? // Stor kram från trogen läsare ❤️

    Svara

  4. Hej! Grattis i efterskott 😊 Tycker din blogg är så härlig och jag fick mitt första barn 1a augusti så det är ju extra kul att läsa inläggen om söta Dante. Vore kul med ett inlägg om hur Era dagar och rutiner med honom ser ut. Mat och sömn och sånt. 😊👍 Ha en fin dag 😘

    Svara

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Entreprenör, bloggare och författaren som njuter av livet till fullo. Jag har sedan 2004 drivit min blogg som varje vecka når ut till tusentals unga kvinnor, främst i åldrarna 20-35 år. Jag skriver om känslor, vardag, mode/skönhet, inredning, mat/dryck och yoga. Här hittar du djupa, transparenta texter blandat med inspirerande bilder och härliga tips.

Artiklar att lyssna på

Artiklar på FORNI

Livsstil

Vad händer i Amazonas och hur kan du hjälpa till?

Sociala medier

8 Instagram-tips du kan använda idag

Mode

Inspireras av kändisarnas outfits till jobbet

FORNI Favorites

Lägg upp din selfie och andra bra tips

Inredning & Design

3 sovrum från Pinterest vi vill kopiera rakt av

Full Face

Louise testar: Är MAKETHEMAKE den perfekta basen?

Mode

En dag på Copenhagen Fashion Week

Mat

Så tar du finaste matbilderna till Instagram (med mobilen!)

Ekonomi

5 tips till dig som vill lära dig mer om privatekonomi

FORNI Favorites

Varför bojkottas SoulCycle?

Livsstil

Vad händer i Amazonas och hur kan du hjälpa till?

Sociala medier

8 Instagram-tips du kan använda idag

Mode

Inspireras av kändisarnas outfits till jobbet

FORNI Favorites

Lägg upp din selfie och andra bra tips

Frågor med Forni

20 augusti / Frågor med Forni
1 KOMMENTAR

Stort grattis till hela familjen, han är bedårande! 🙂 en helt annan fråga…Hur gör ni kokoskaffe?:)

Damon gör dem! Med kokosolja, mandelmjölk och kaffe <3

Så kloka tankar kring vänskap och föräldraskap. Har tyvärr råkat ut för att hamna i ett fack där mina barndoms- och ungdomsvänner ser mig som någon annan än innan barn. Fick barn vid 24 år och nu närmar vi oss 30 men ingen från mitt ursprungliga kontaktnät är i närheten av familjeliv. Försöker hålla kontakten och när vi ses berättar vi för varandra att vi älskar varandra och vill hänga mer… Men det gör vi inte.
Tycker jag bidrar och försöker bjuda in till att hänga både med barn och utan. Ändå bjuds jag inte med på luncher, middagar, fester eller resor. Min sambo som tillhör en del av detta kontaktnät har fortfarande en självklar del och det sårar enormt att inte ens han bjuder in mig längre.
Nu står jag i ett vägskäl, en stundande separation samt svårt sjuk förälder gör att jag behöver mina ”riktiga” vänner mer än någonsin. Vet inte hur jag ska signalera detta, har nog inte funnits där för dem de senaste åren. Ändå tror jag att det är just dem jag behöver. Vårt systerskap är så starkt och jag lyckas inte skapa det med något annat gäng. Jag tror de känner samma och vill vara mig nära, trots det lyckas vi inte… Vad ska jag göra?

Våga säg högt till dina vänner vad det är du behöver! Helt enkelt kommunicera så tydligt du bara kan. Säg till dom exakt det du skrev till oss här. Lita på att de vill dig väl och kommer att finnas där för dig på det sätt du behöver, bara du formulerar det för dem. Jag tror att vi vill så mycket och blir besvikna så ofta men hade kunnat komma runt det om vi bara var tydligare med vad vi behöver. Testa!

Så mysigt! Vart kommer tavlan som hänger ovanför bedside-criben från? 🙂

Det är en matisse-poster, typ en sån här!

Hej Michaela!
Är så nyfiken på din karriär. Kan inte du dela med dig av lite steg för steg hur du kommit dit du är nu?
Tack för en otrolig blogg!

Det kan jag absolut! Men behöver lite mer tid för ett sånt inlägg. Så länge kan du lyssna på Framgångspodden där jag gästar ett avsnitt och berättar om min karriär, om du är nyfiken. Puss!

Stort grattis fina du! Vad heter vinet ni drack till middagen på din födelsedag? Var lite svårt att tyda texten på flaskan på din instastory ☺️🥰 

Det var en Bordeaux, Cru Grande Reserve Montaigne Saint Emilion -94!

<3 Kämpa på och tack för att du delar med dig! Passar på att fråga – Har du en inköpslista som du vill dela med dig av gällande allt från spjälsängskydd till bästa amnings bh-n?

Klart jag har – ska skriva ihop ordentliga inlägg om allt sånt sen när jag har lite mer tid över och dela med mig av här. Puss

75 gillar 1 KOMMENTAR

  1. Till dig i fråga nr 2.
    Jag kan inte säga att jag känner igen mig i allt i din kommentar men jag känner igen mig i delar. Det viktigaste tycker jag är att du har människor omkring dig som förtjänar din vänskap/kärlek vilket jag, av kommentaren att döma, upplever att du inte har. Är själv i en period i livet där jag brutit upp med några vänner och funnit nya. Vänskap måste vårdas lika väl som vilken relation som helst och det är inte en persons ansvar utan båda parters. Hoppas det löser sig eller att du råkar på en ny bekantskap som visar vad vänskap är. Den ska tåla förändringar i tillvaron, annars är den inte äkta (tycker jag), intensiteten kan variera över tid, det viktigaste är att du känner att dina vänner FINNS där även om ni inte ses lika ofta som förr. Lycka till!!

    Svara

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Artiklar att lyssna på

Bebisuppdatering: 1 månad med Dante

19 augusti / Dante
13 KOMMENTARER

Idag fyller Dante en månad (!) och i fredags blev han fyra veckor.

Någonting har skiftat sen i fredags, både för honom och mig.

Natten torsdag till fredag hade han sin bästa natt sen magproblemen började! Han sov i 2-3 timmars intervaller och magen var mycket bättre vilket gjorde att han var vaken i ca 30 min mellan varje sovstund.

Tiden innan den här natten hade han sovit 1-2 timmar i sträck och sen vaknat och haft ont/gråtit/skrikit 1-2 timmar i sträck. Fruktansvärt jobbigt för både Dante och oss (speciellt eftersom han ofta skrek hela kvällarna också). Men som sagt, i fredags ändrades det och han var mycket bättre i magen. Även dagen följde i samma tecken som natten. Vi hade en bebis som var glad när han var vaken, låg och jollrade i vår famn och åt med god aptit utan att hetsäta som han har gjort tidigare. På eftermiddagen träffade jag Petra och han låg i hennes famn i säkert två timmar varav han var vaken och tittade på henne i typ en timme. Jag var i chock – så lugn och fin har han inte varit någonsin!

Magproblem kommer och går kanske, men att få några dagar av bättre mående har varit ovärderligt för oss. Att se honom lugn och i frid gör mig så jävla lycklig.

I och med att han börjat må lite bättre har även min relation till honom förändrats. Jag har de senaste dagarna blivit mycket, mycket mer kär i honom. Min kärlek har liksom nått ett nytt djup, den har växt och det är helt sjukt häftigt. Jag har ju hört att kärleken till ens barn kan växa över tid, den behöver inte komma som en explosion i samma sekund som barnet föds, men jag hade ju ingen aning om hur det kunde kännas. Jag har verkligen älskat honom från första stund. Men eftersom vi haft en tuff start har det ändå varit en liten del av mig där det har tagit emot – en del där jag har drömt om egentid och nästan bara längtat efter att han ska bli större.

Nu längtar jag inte längre, jag lever i nuet och älskar på en ny nivå. Det är by far det coolaste jag har upplevt.

Jag tror att den här förändringen beror delvis på följande saker:
– Amningen har känts mycket bättre senaste dagarna även om det fortfarande gör ont. Men han äter superbra och jag har massa mjölk. Tidigare har den varit riktigt ångestladdad.
– Han tar både flaska och napp utan problem vilket gör att andra kan lugna eller mata honom. Alltså behöver inte jag och Dante sitta fast utan om jag behöver sova så kan hans pappa ge flaska så att jag får någon extra timme ostörd. Det gör mig väldigt avslappnad och trygg!
– Magproblemen är mycket bättre som sagt, tack gode gud, hoppas hoppas det håller i sig.

I övrigt så mår Dante toppen. Han hatar att sova i sitt babynest utan sover allra helst på någon av oss eller i vagnen utomhus. Han älskar att bli buren – om det är av oss eller någon annan i vår närhet spelar ingen roll, bara han får kärlek, klappar och en trygg famn. Han är väldigt med i blicken och verkar ha extremt bra hörsel som sin mamma (vaknar av minsta lilla ljud precis som jag, inte så positivt dock hehe). Han sover väldigt lätt och sprattlar mycket i sömnen – exakt som när han bodde i magen. När han sover tycker han om att ligga ansikte mot ansikte och då brukar han klappa mig i ansiktet i sömnen. Han älskar mat och efter varje måltid hamnar han i matkoma med världens smile. Han gillar att vara ute bland folk och är oftast sitt bästa jag när vi hittar på saker.

Vikt och längd:

På sin 4 veckors-kontroll i fredags vägde han 4280g och var 53,5cm lång. Som ni förstår äter han på bra med tanke på att han var nere på 2950g när han var fyra dagar. På drygt tre veckor har han alltså ätit upp sig ca 1,3kg! Däremot gick han upp mer under den andra och tredje veckan än nu på senaste kontrollen. Men det är nog bara positivt, för den kraftiga viktökningen var troligtvis en av anledningarna till magproblemen.

Läs 2 veckors-uppdateringen här (klick!)

169 gillar 13 KOMMENTARER

  1. Allt var tufft de första veckorna, alla förändringarna chockade oss och man längtade nästan efter sitt gamla liv, efter 2 månader vände allt, att se att bebis magproblem försvinna, börja gilla babynestet samt vagnen gjorde gott för oss alla! Kämpa på, det blir bättre <3

    Svara

    1. Tack för att du skriver så öppet och ärligt. Har själv en fyra veckors bebis och det är allt annat än rosa moln. Dina inlägg gör att jag inte känner mig ensam.

      Svara

  2. Åå, den där kärleken bara fortsätter växa! Vi hade också en tuff start på flera sätt men precis som för er så blev det bara bättre och bättre. Efter tre månader lossnade det ordentligt tycker jag, då kände jag mig trygg att åka iväg ensam med henne och amningen lossnade helt. Tyckte att jag äskande henne så mycket man bara kunde då, nu är hon 6mån och jag fascineras än en gång av att jag kunde älska ännu mer.

    Dom är otroliga dom små liven ❤️ Och så skönt att höra att hans mage mår bättre. ☺️

    Svara

  3. Hej! Jag läste att det gör lite ont att amma, har ni kollat om hans tung- och/eller läppband kan vara korta? Är de korta får de ett dåligt tag om bröstet vilket kan påverka att det gör ont och vill amma väldigt ofta. Ni kanske redan kollat! Det går att klippa banden på en öron-näsa-halsmottagning. Remiss via BVC tror jag behövs. Det låter otäckt, och det var det också ska jag erkänna, men mest för föräldrarna 🙂 Vi gjorde det på vårt barn när hon var 5 dagar gammal (remiss via BB) och efter det slutade det göra ont att amma helt och hållet. Ha det fint!

    Svara

    1. Nästan alla som ammar har ont i början, huden är väldigt känslig kring och på bröstvårtan. Det blir bättre med tiden. Det betyder inte det kan vara något fel med tung och läppband. I detta fall går ju bebisen upp i vikt vilket betyder att han får ett bra tag och tar dessutom flaska för tillfället.

      Bebisbubbla är ett fint ord men för de mesta är det en kaosbubbla i början, med smärta på alla möjliga ställen, oroligheter och frustration över att förstå sin bebis och känslan att inte räcka till. Frustrerande ord när man står där men.. ”det blir bättre”.

      Svara

  4. Så härligt att ni har fått några fina dagar, man behöver det för att återhämta sig lite helt klart! Hur mycket man än älskar sin lilla kotte 🙂
    Ett litet tips om han är väldigt viftig i sömnen, det finns såkallade swaddles som man kan linda in bebisen i, du har säkert sett i någon film. Och nu menar jag inte att du ska göra en rysk lindning, du vet en sån som ser ut att vara så hård att man kan ställa ifrån sig bebisen på valfritt ställe. Nej, lite mjukt och fint bara, så att han är ombonad och inte får känslan av att falla. Det kan funka om han lätt väcker sig själv.
    Och gå inte i fällan nejgåintepådendärfläckenpågolvetförattdenknarrar haha 🙂 utan försök att ha lite bakgrundsljud på och prata på normal nivå och bara var som vanligt så att bebisen (förhoppningsvis) vänjer sig vid ljud. Så slipper ni tassa på tå därhemma. Våra två sover igenom ett kärnvapenkrig for sure, tack vare två renoveringar. Inte mycket att välja på när man bor litet hehe
    Fortsätt njuta så mycket ni kan, tiden går verkligen så sjukt snabbt ❤️

    Svara

  5. Fråga till frågor med forni <3 Vad gör du och Damon när ni hänger? Har du (eller någon annan) tips på vad man kan göra tillsammans? Vi har väldigt olika intressen så det blir ofta att vi gör våra roliga/energikrävande saker med kompisar och sen kommer man hem och är trött och vill bara kolla film ihop. Även om det är det mysigaste som finns så är jag så nyfiken på vad andra gör tillsammans…

    Svara

  7. Hej Michaela! Fick själv min första son för två veckor sedan och är så roligt att följa dina ärliga och fina uppdateringar om söta Dante. Känner igen mig så väl i allt du beskriver. Kämpa på och hejar att magproblemen ska släppa snart!

    Svara

  8. Vad skönt att höra att det lugnat ner sig med magproblemen! Min dotter är sex månader nu och jag känner verkligen igen mig i din beskrivning av första tiden, fast min dotter hade inte ens några magproblem vilket verkar sjukt jobbigt. Tänkte verkligen där i början att jag längtade efter att hon skulle bli större och ärligt talat så blir det ju verkligen så mycket bättre, inte bara för man lär känna varann men mycket för de blir större och liksom ”kan” mer. Typ vid tre månader så tyckte jag det va så skönt för hon började liksom skrika på lite olika sätt, knäppt att jag typ blev lycklig av att kunna höra om hon ”bara” är superarg eller om hon typ är övertrött men det underlättar verkligen kommunikationen och möjligheterna att göra henne nöjd. Och från att ha haft en ganska… känslig och ledsen bebis är min dotter knäppt nog typ glad hela tiden nu. Förutom när hon inte är det haha. Allt kämpande har betalat sig!! Men ja alla tider har sina utmaningar och det konstigaste är ju att det liksom egentligen inte går att föreställa sig att det kommer va på nåt annat sätt, så är det för mig fortfarande, kan liksom inte tro på att min dotter typ kommer börja krypa nånsin! Och så har det vart med allt hon börjat med / slutat med hittillls haha. Hursom, som sagt jättekul att höra att det varit så bra de senaste dagarna och ja det kommer bara bli bättre och bättre varje dag!

    Svara

  9. En sån ljuvlig liten en. Vi hade samma situation med vår förstfödda. Hon klistrade sig fast i famnen ett bra tag. Hade reflux så kunde inte ligga ner o sova utan fick sitta halvt varje natt med henne för att inte få konstanta tillbud med att sätta kräks i halsen. Känner mycket igen mig i dina känslor och först fem år senare kan jag förlika mig med att det krävs en helt annan kaliber av mental styrka och ork med en liten som har det jobbigt.
    Vår äldsta är högkänslig o det har hängt i under hela hennes uppväxt. Vi har läst, diskuterat o reflekterat mycket kring förhållningssätt och mentalt peppat varandra. O vad vi har lärt oss o vilket fint band vi skapat. Dock har den där kärlekskänslan du beskriver så fint ovan också fått ta sin beskärda tid innan den infunnit sig jämfört med vår minsta, alltid till synes nöjda tjej, där den känslan av förälskelse exploderade nästan direkt.

    Jag vill tro att alla utmaningar man har med sina barn någonstans är till fördel i det långa loppet, kanske lär man sig att uppskatta tålamod, eller att acceptera att vi alla är så vansinnigt olika/upplever stimuli på helt olika sätt, även minsta spädbarn eller något helt annat.

    Det är fruktansvärt tufft att vara förälder, o framförallt ammande mamma, till en liten som har ont/uttrycker sig med gråt/ inte somnar/ vaknar konstant. Det kan vara tortyr för både kropp och skäl o det är så långt ifrån baby-bubblan som beskrivs som jag tänker endast gäller för barn som sover minst 17 h i början.
    Kräv hjälp, från familj o vänner, var vaksam på hur DU mår och följ upp med varandra över hur ni mår. Önskar er fina stunder som får er att vilja vara i nuet även om det är tufft

    Svara

  11. Hej Michaela,
    Kom på att du hade blivit mamma och gick in och läste. Såg detta och kände att jag var tvungen att skriva. Känner igen mig så från när jag fick min son för 4 år sen. Och nu ska jag vara en av alla dom som ger en massa ”bra tips”. Men detta måste göras. Testa akupunktur mot det magonda. Det gjorde vi när vår son var 5 veckor efter gråt, skrik, bärande och noll sömn. 6 dagar i rad sätts En nål i vardera hand på bebis. Dom känner inget. Speciellt inte i relation till det magonda dom kämpar emot. Och vipps! En helt annan bebis! Så bra!

    Svara

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Inspiration: Badkläder till sista minutenresan

16 augusti / Inspiration
3 KOMMENTARER

Inlägget innehåller annonslänkar

khaki, svart, citron, gul, blå, randig
bildkälla

grön top / underdel, blå top / underdel, blommig top / underdel, gul top / underdel
bildkälla

Eftersom jag blev snuvad på sommaren på något sätt har jag den fortfarande med mig, hehe… beställde hem en av dessa baddräkter i förra veckan – den med citroner högst upp! Hur fin! Eftersom det inte blev något bad för mig i sommar tar jag revansch och håller redan på att planera för hösten eller vinterns resa – längtar efter att få ha på mig en bikini som inte är för liten eller skaver (ville inte köpa några nya badkläder som gravid så tog mina gamla fast de var alldeles för små haha).

Anyway, om det är någon annan som har en sensommar-tripp planerad eller bara är sugen på nya badkläder till nästa badtillfälle kommer här ett gäng favoriter. Puss!

95 gillar 3 KOMMENTARER

  2. Jag köpte en baddräkt där magen får plats – så värt när man bor nära havet som vi gör. Har bott i den i sommar eftersom den gav ett skönt stöd också 🙂

    Svara

  3. Hej fina Forni!
    Här kommer en fråga till ”Frågor med Forni”.
    Jag har länge velat köpa ett par snygga acne boots men har helt enkelt varit dumsnål och inte slagit till ännu men nu till hösten när jag har fått ett nytt jobb så tänker jag att jag faktiskt ska unna mig ett par. Nu till frågan, jag kan inte bestämma mig om jag ska satsa på ett par Pistols eller Cypress. Vad tycker du? Eller är dessa helt ute? Vilken modell kommer jag kunna använda längst?

    Tack för min favoritblogg <3

    Svara

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Världens största tack

15 augusti / Okategoriserade
7 KOMMENTARER

När man bär på sin bebis ungefär alla dygnets timmar finns det inte så mycket tid för att göra allt man vill. Faktiskt inte så mycket tid till att göra någonting av det man vill. MEN i alla fall så betyder det att jag inte hinner svara på alla fantastiska kommentarer som har kommit in i mina kanaler sen Dante kom. Därför vill jag bara passa på nu och säga tack – av hela mitt hjärta verkligen tack!

Jag har fått så fin support, ovärderliga tips, systerskap, förståelse och peppig stämning här inne vilket har fått mig att 1) inte känna mig så ensam och 2) få hopp om att det blir bättre. Sen har jag testat alla tipsen och vissa har underlättat för just oss vilket såklart också är helt otroligt skönt.

Så nu säger jag det – tack. Vad fint det är att ha den här platsen när jag går igenom det största och mest omvälvande i mitt liv. Jag älskar verkligen den här bloggen!

408 gillar 7 KOMMENTARER

  2. Hej Michaela! Tack för en fantastisk blogg! Jag har precis fått reda på att jag är gravid och som den människa med kontrollbehov jag är började jag googla, vilket man såklart inte ska göra för mycket av… Såg då att det var mängder av ingredienser som finns i nästan all hudvård idag som man ska undvika… Blev alldeles förvirrad. Stämmer verkligen det? Vad använde du för ansiktshudvård under din graviditet? Dagkräm, peeling, nattkräm etc.. Skulle behöva alla tips jag kan få. Tack!
    Stor kram,
    Sandra

    Svara

  4. Michaela! Vill dela den här videon med dig och ev andra som läser (finns också en längre text som raderna i videon är tagen ur): https://m.youtube.com/watch?v=EuY7NRDRod8
    Den har gett mig perspektiv när faser eller händelser som rör barnen känts tungt. Långa nätter och ingen sömn bland annat. Alla perioder har sina utmaningar men det man får tillbaka från barnen är ovärderligt. Kram

    Svara

  5. Hej! Jag har kanske inte direkt en fråga men är nog mer ute efter några visa, peppande ord från dig då det känns som du har en så sund och härlig inställning till livet. Jag är 24 år gammal, är singel och håller på med min utbildning som jag har ett år kvar på. Känner mig allmänt lite trött på livet, trött på mina vänner, trött på att va singel, trött på stan jag bor i, osv osv. Börjar också få åldersnoja och funderar och stressar så mycket över om jag kanske aldrig kommer träffa mannen i mitt liv, och hur blir det då med barn som jag så gärna vill ha? Kanske oklar kommentar men känner att jag skulle behöva lite pepp hur man ska se livet positivt fast man kanske i dagsläget inte kan ändra så mycket då jag ändå är ”fast” i min stad och utbildning ett år till. Och hur ska man göra för att inte låta stress om framtiden påverka en så att man inte kan njuta av livet man har idag?

    Svara

  6. Stort grattis till er fina bebis! Vill du snälla dela med dig av knepen som underlättar för er med en magbebis? Vi har en liten 3 veckors bebis här hemma som också har magknip. Min man arbetar ofta kväll och det är just då som våran bebis har som mest ont så jag och bebis gråter ikapp här hemma på kvällarna. Vore så tacksam för tips! Kramkram

    Svara

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

se mer

sub archi