Det är nu ett år sen vi kunde flytta in i vårt townhouse här i Marbella. Som jag tjatade och kämpade för att få igenom den här drömmen haha.

Ett år betyder att vi upplevt alla säsonger här och i Stockholm!

Jag vet nu, tusen miljarder procent säkert, att det här är det bästa jag har gjort för mitt egna välmående. Jag är inte helt säker men jag tror faktiskt att det gäller för hela familjen – för om man hittar sätt att samla energi mår alla bättre. Jag har inte längre samma ångest för årstiderna, mörkret och kylan hemma för jag vet att jag hela tiden bara är några veckor bort från vårt lilla hus. Där vi har palmer i trädgården och apelsinträd som bjuder på perfekt mogna apelsiner på vintern, granatäpplen varje höst, fikon från det stora trädet bakom poolen på sommaren. Jag njuter mer av årstiderna hemma med nu också, för varje säsong blir kortare. Jag hinner uppskatta det härliga med varje säsong och precis när man börjar tröttna åker vi till solen och axlarna sjunker i samma sekund som man plockar undan dunjackorna.

Jag hoppas att vi alltid kommer ha möjlighet att ha ett ställe i Sydeuropa. Jag ser oss leva med våra barn här i Marbella under deras uppväxt, promenera längst med stranden på Franska Rivieran när vi är äldre, hur jag någon gång tar tag i drömmen om att bo några månader i Paris.

Jag förstår också hur olika vi människor är i våra behov. Jag BEHÖVER värmen och ljuset. Jag har så sjukt svårt för mörkret men inte bara det, utan också hur vi människor blir mot varandra i mörkret. Hur livsglädjen minskar och alla tappar liksom den där glöden i ögonen. När vi fick barn blev det ännu tydligare hur mycket bättre vi mår som familj när vi slipper några veckors vinter i Sverige varje år och istället går i långsam takt på stranden och letar efter lysande stenar.

Tacksam för att den här drömmen kunde gå i uppfyllelse. Har ni någon dröm som ni uppnått eller kämpar för att uppnå just nu? 💜

Hej gulliga ni!

Vi är i Marbella. Det är 23 grader varmt, vi är på stranden varje dag, badar i havet som är kallt som svenskt hav i början på sommaren och så äter vi glass. På kvällen äter vi chips och tar ett kvällsdopp i poolen innan läggdags vid 19-tiden.

För oss svenskar är värmen en lyx, för sydeuropéer är detta helt vanlig vardag. Man blir lyckligare när axlarna inte är spända av kyla. Alla mornar utan overall är en lite enklare morgon med barn. D-vitamin fyller själen med liv.

Ni är några som undrat vad som händer med bloggen och varför det inte kommer uppdateringar! Varför svarade jag ju på i förra inlägget – för att jag inte hinner. Och vad som händer? Ingenting. Den här platsen får vara en sporadisk plats tills vidare. Jag tycker inte om definitiva saker, att man måste bestämma, det blir för mycket press runt det. I dagsläget är bloggen en plats jag skriver i utifrån lust, och då får det bli inlägg när tid finns mellan jobb och barn och allt annat liv helt enkelt.

Gällande Forni.se i stort så har vi lagt själva magasinet på is tills vidare då tid för att driva det inte finns i dagsläget. Om det plockas upp igen kommer jag såklart säga till så att man kan gå in och läsa om man är intresserad! Magasin som Forni tycker jag behövs online, det är inspirerande och kul att följa plattformar kring kvinnor som inte rör en specifik person. Jag läser fortfarande papperstidningar som Elle och Styleby men hade gärna sett fler härliga onlinemagasin! Kan ni inte tipsa om något bra magasin om ni har något på lager? Online läser jag just nu Poosh och Goop typ men hade gärna utökat…

Vi avslutar med lite bilder från vår spanska lilla bubbla på jorden. Så glad att den är vår 🤍

Hej!

Jag finns ju här fortfarande, men mest finns jag ute i det verkliga livet just nu. Att vara tvåbarnsmamma tog all min tid haha, men det är ju inte bara det. Det är också att jobba med Baby Journey dygnet runt. Mina barn och min app tar 90% av all min tid. Kvar finns 10% som går till kompisar, ett träningspass i veckan och Bachelor in Paradise. Typ så.

Om en dryg vecka åker vi till Marbella och landar i huset där. Det ska bli underbart.

Gaia ligger och sover i min famn just nu, hon är så mjuk och varm. Bebislen men med avokado runt munnen eftersom hon börjar bli en stor bebis. Herregud, vad händer med tiden? Jag tyckte den gick fort innan men med två barn springer den inte fram – den kutar som Bolt.

Dante och Damon gör pärlplattor vid matbordet, jag hör dom diskutera kring vilken färg som blir finast längst in i ena hörnet på blomman. Fönstret står på glänt och nedanför frågar en mamma sitt barn om hon vill ha glass. Att bo precis vid en kiosk är otippat mysigt! Jag ser Fritt Falls torn när jag tittar ut, vilken underbar dag för att gå på Gröna Lund. Men vi skippar Halloween där i år, Dante vågar inte efter förra året 🙈

Nu hör jag killarna i köket igen, ”Wooooow” säger dom i kör. Pärlplattorna är klara, tvättmaskinen likaså. Dags att lägga ner min urgulliga bebis och hänga tvätt. Hoppas att ni har en mysig söndag! Vi avslutar inlägget med tio bilder från mitt oktober 2023 hittills 🖤

Tiden går mycket snabbare nu än med första bebisen. Hon vände sig för några dagar sen, började ta sig ur sitt nest och flytta sig i babygymmet. När hon nacktränade såg jag hur hon sakta men säkert tog sig framåt också. Centimeter för centimeter tryckte hon sig fram med hela kroppen… och jag fick panik! Haha. Vad händer med tiden? Ingenting är ett kvitto på hur snabbt den går som barn.

När vi hade läkarkontroll med Gaia vid två månader tog barnläkaren in en kollega och visade hur stark Gaia var i kroppen, hon tyckte det skulle bli ”så himla spännande och roligt att följa Gaias snabba utveckling!”!? Jag gick därifrån och var lika delar stolt och panikslagen, neeeej, hon behöver ju inte vara EXTRA snabb haha!! Och det är nästan exakt tvärtemot hur jag kände med Dante, då ville jag bara att tiden skulle gå och nu VET jag hur snabbt tiden går och då har jag inte samma problem med den.

Med det sagt så har man verkligen märkt den här månaden att hon har tagit ett stort steg i sin utveckling! Hon är inte ett litet knyte längre, utan en bebis som utvecklas i en rasande fart. Hon älskar att stå i famnen, är stadig i nacken, rör sig mer som en bebis och inte alls som en nyfödd längre och är mycket mer med oss i blick, nyfikenhet och energi. Greppar tag i saker och stoppar allt i munnen, skrattar varje gång man tittar på henne och älskar när vi sjunger och dansar tillsammans.

Allt som allt är Gaia en väldigt glad bebis med mycket nyfikenhet! Hon äter ungefär var 3-4:e timme under dagen och sover en stund varannan timme. Hon somnar runt 22 för natten och äter 2 gånger per natt innan hon vaknar för dagen runt 8. Ingen av våra barn har tillhört gruppen som sover mest timmar per dygn, men hon sover riktigt bra på natten mellan ca 22-04 vilket är en lyx för oss som är vana vid något helt annat.

Enda minuset med den här perioden är att hon är i språng 4 vilket märks då hon är lite gnälligare än vanligt. Sedan tycker jag det är lite jobbigt när hon är mellan litet knyte och riktig bebis, om ni förstår vad jag menar? Hon vill inte bara ligga och mysa, men är heller inte tillräckligt stor för att orka upptäcka allt hon vill. Det ligger en dos frustration i hennes kropp och jag tycker också det är lite svårt att liksom underhålla henne. Men med Dante minns jag att det blev mycket roligare och enklare vid sex månader så det är bara sjunga Imse vimse spindel femhundra gånger tills dess och njuta av dom mysiga stunderna!

Hur Gaia ser ut varje gång man tittar på henne :’)

Hur gammal är era bebisar ni som har bebis, och vad är det bästa respektive sämsta med perioden de är i just nu?

Läs uppdateringen om 3 månader här!

Hej bästa ni!

Det är många som frågat om och vill höra allt om min förlossning – jag har delat hela berättelsen i podden ”Nu börjar livet” som jag har med Rebecca Stella, lyssna på det avsnittet här!

Med det sagt – här kommer svar på alla frågor ni ställt i kommentarsfältet om bebis ♥

Gaia – va fint namn! Hur ni kom fram till det, betyder det något speciellt för er?

Tack snälla! Gaja är ett favoritvin hos oss och dottern till det vinhuset heter just Gaia Gaja, så namnet fick sin inspiration därifrån. Det är italienskt och den latinska beskrivningen av Gaia är ”Mother of earth” vilket jag tycker är så vackert. Bara älskar allt med det namnet <3

Vad är största skillnaden på att vara mamma till ett barn och nu två?

För mig är den största skillnaden att jag måste fördela min tid mellan mina barn istället för att kunna lägga allt fokus på Dante. Det är en svår balansgång tycker jag eftersom jag är så van vid att ge honom min fulla uppmärksamhet. Förutom det har jag verkligen anpassat mig till tvåbarnslivet och upplever ingen större chock. Vi lever redan som en småbarnsfamilj så livet förändras inte så mycket. Däremot är det mycket mer saker i livet nu än när man bara har ett större barn, det kändes som att vi var åtta personer när vi skulle flyga till Spanien, haha!

Tycker det verkar som att du är ute och träffar rätt mycket folk ändå, går på restaurang osv. Hur tar man det steget när man har en kolikbebis? Jag tycker det är jobbigt att bara lämna huset och känner mig så isolerad!

För mig är det räddningen under kolikperioden, att vara ute bland folk. Båda mina bebisar har behövt vara hud mot hud i sele eller bärsjal när de haft kolik och då har det varit skönare att bära och vagga medan man får social stimulans än att göra det hemma i tystnaden. Så nu när Gaia är gladare är det enklare för mig att vara hemma och mysa än det var när hon hade kolik eftersom det inte var just mysigt. Där tror jag bara det handlar om att man är olika och hittar olika sätt som funkar för en. Viktigt att inte pusha sig själv när man lever med kolikbebis utan det är överlevnad som gäller och man får hitta sina egna vägar. Heja dig som kämpar <3

Hur upplever Dante förändringen?

Hur bra som helst! Han har inte visat några negativa tecken på förändringen med en lillasyster utan verkar älska det. Dessutom hjälper han till mycket och tycker det är väldigt roligt. Jag tror den här åldern funkar väldigt bra för i alla fall Dante att få ett lillasyskon i för han vill gärna känna sig större än vad han är och det får han göra när han hjälper till med lillasyster. Men jag är faktiskt chockad över hur bra det har gått och såklart väldigt tacksam, det var inget jag tog för givet.

Hur vet man om det är kolik och vilken hjälp kan man få/kräva?

Om en bebis skriker många timmar i sträck varje dygn, vänder sig inåt/isolerar sig, spänner kroppen, har svårt att slappna av samt få ut gas/bajs, är väldigt ledsen, okontaktbar och inte kommer till ro brukar det betyda kolik, som ju är ett samlingsnamn för bebisar som har väääldigt ont i magen. Prata med BVC och be om hjälp och stöd! Förra gången fick vi inget stöd för jag stod inte på mig, men det gjorde jag denna gång och det har varit så skönt.

Var det ett tufft beslut att välja att sluta amma?

Inte alls! Gaia har väldigt känslig mage och hennes kolik avtog i samband med att jag slutade amma. Trots att jag uteslöt nästan allt ur min kost så hade vi svårt att få ordning på magen så det var det bästa för oss båda.

Starkt av er att hantera flytt och renovering samtidigt som man har en nyfödd. Hur kändes det att ta med sin lilla bebis in i ett nytt hem?

Ja du, det är inget jag rekommenderar någon, haha! Men det kändes SÅ mysigt när vi väl flyttade sen. Jag har så många målbilder med bebis i nya lägenheten som jag ser fram emot att få uppleva med henne där <3

Hur har det gått att prioritera dig själv i vardagen som ny tvåbarnsmamma? 

De första månaderna var det både svårt och tufft i och med koliken, flytt, renovering och andra saker som hände. Men sakta men säkert, små steg i taget, så kommer möjligheterna till att göra saker för just mig fram. Den här gången vet jag att tiden går vilket gör att jag kan ha bättre tålamod med att min egentid inte är så stor som den brukar. Men jag är generellt en människa som är bra på att unna mig och njuta haha, och hittar små saker varje dag som ger mig energi och fyller på mitt egna konto!

Tycker det var så fint när du pratade om Gaia i podden och att du upplevde att det saknades något i ditt liv innan hon kom men nu  känner du dig komplett. Tror du att du kommer vilja ha fler barn i framtiden?

Vi har alltid sagt tre barn, men vi tar ett barn i taget. Just nu känner jag mig väldigt nöjd (och väldigt osugen på att gå igenom en till graviditet och förlossning haha!). Jag var helt säker på att jag bara skulle ha ett barn när Dante kom men sen sakta växte längtan efter ett till barn fram. Vi tar det som det kommer och sen får man vara ödmjuk med vad som är möjligt också.

Hur har omställningen varit för Damon och er relation?

Det var tuffare att gå från noll till ett än ett till två tycker vi! Och det beror ju på att vår första bebis var mer krävande än vad vår andra har varit. Däremot har vi haft det rätt tufft på andra plan under våren och allt tillsammans har ju såklart påverkat relationen. Som tur är har vi 10 år av varandra i bagaget så jag tror att vi förstår värdet av att ibland hålla ut när det är tufft och försöka att inte vara så hårda mot varandra eller relationen <3

Vårt barn har också kolik och det har varit otroligt jobbigt. Tycker det är jobbigt att känna att man är den mamman som klagar mest hela tiden och det är svårt att inte jämföra sig med andras ”perfekta” bebisbubbla.

Jag har också känt mig sååååå klagig jämfört med andra mammor. Alla bara älskar allt och jag har suttit med flykttankar och funderat på om jag ska ta första bästa plan till andra sidan jorden för gott typ. Men nu när jag har haft två olika bebisar, båda med kolik, men under olika lång tid och helt olika personligheter så har jag mycket mer överseende med mitt egna klagande och är inte så dömande mot mig själv. Det är som jag sagt tidigare stor skillnad på bebisar och hur mycket de kräver av föräldrar, precis som tonårsbarn kan vara olika krävande. Så om man kämpar på med en krävande bebis eller som har mycket ont så går man igenom något helt annat än den som njuter av en rosa bebisbubbla. Var inte så hård mot dig själv – du kommer få revansch! Jobbiga och underbara tider kommer och går under hela barndomen och det är okej att njuta när det är härligt och hålla ut när det är jobbigt. PUSS