Klockan är 12.26, Dante ligger och sover sin lunchnap och vi har på ett gammalt avsnitt av Kockarnas Kamp i bakgrunden. De har pannkakstävling och nu är pannkakor det enda jag kan tänka på. När Dante vaknar ska vi möta upp pappa så kanske att jag tar med dem någonstans för pannkakor som söndagsmellis. Sen ska vi till kontoret och flytta i ordning på saker för imorgon börjar en ny anställd på Baby Journey. Vi är 11 st på Baby Journey nu, helt galet! Vi sitter dock utspridda över världen så det känns inte som att vi är så många, men när jag tänker på det blir jag nästan lite rörd. Kul med en ny person i teamet imorgon i alla fall och han ska sitta med oss så jag ska se till så kontoret är redo för en ny person. Vårt kontor är högst levande och ändrar form hela tiden vilket jag tycker är så mysigt. Nu flyttar jag in med ett temporärt skrivbord i ett annat rum ett tag så det blir som ett litet äventyr haha. Jag älskar ju varje rum på kontoret och gillar omväxling så jag tror att jag kommer ägnat mycket tid i varje rum när några år har gått.

Jag beställde för övrigt äntligen gardiner till kontoret, efter flera offerter föll valet till slut på MyWindow. Vi har dem hemma och kvaliteten är sjukt bra, dessutom var de väsentligt mycket billigare än konkurrenten som många tipsade mig om. Så nu har jag bara två lampor som ska bytas på kontoret och ett bord som ska köpas till hallen, sen är faktiskt allt på plats. Tyvärr är det ju något som går sönder varje vecka så man blir inte direkt klar utan det är ett ständigt vaktmästeri att ha ett kontor i en gammal sekelskiftesvåning. Men mitt hjärta slår fortfarande ett extra slag varje gång jag kommer in.

I alla fall! Jag har tagit åt mig av era kommentarer i veckans “Weekly Plans” där jag gav om tips för att hitta balans i livspusslet (hatar det ordet men det måste tyvärr användas för att beskriva livet med småbarn tycker jag). Ni gav i alla fall tips som jag verkligen tar med mig, som Sara som skrev såhär:

“Något jag tagit med mig är att varje gång man väljer något, så väljer man automatiskt bort något annat. Dvs en kväll med vänner = väljer bort familj, gå och simma = väljer bort vila på soffan osv.. Så även om det känns som man bara väljer och inte väljer bort, så görs det automatiskt. Det är väl mitt stora knep också för att få ihop vardagen med familj, barn, jobb, vänner, träning osv. Det GÅR inte att välja allt, och det går bara att prioritera en sak i taget. Ibland styr dagsformen valen men på det stora hela försöker jag ha en genomtänkt plan för vad jag väljer. Tid med min familj är viktigare än materiella ting t.e.x, därför undviker jag att jobba mer än vad jag anser ”behövs” nu med små barn. På samma sätt har jag tänkt igenom vilka vänskapsrelationer som är viktigast för mig och lägger så lite tid som möjligt på andra mer ytliga vänner. Så tipset är väl helt enkelt att tänka igenom vad som är viktigt för DIG, fördela din tid och energi utifrån det och sen försöka slå ifrån dig tankar om vad andra eventuellt ska tycka och tänka. Det är ditt liv!”

En otrolig kommentar som verkligen fick mig att tänka till. Kände mig nästan dum, för jag har aldrig tänkt på det sättet förut. Men det är ju självklart. Om jag skaffar en ny vän, kommer jag ju automatiskt ha mindre tid till de gamla eller kanske behöva välja bort en. Om jag tar mig an ett nytt uppdrag på jobbet, kommer jag behöva sluta göra något annat projekt som jag håller på med.

Att addera innebär att man måste välja bort något man redan har i sitt liv. Det har jag aldrig tänkt på förut och den här veckan har jag inte kunnat tänka på något annat. Så nu funderar jag mycket på vad jag har adderat i mitt liv senaste tiden och vad jag måste välja bort (eller om jag vill ta bort något av det jag nyligen lagt till) för att få ihop allt. För jag kommer aldrig räcka till annars.

Tack för att ni är så kloka! Och för att ni är tiotuseltals som läser här inne trots att det ibland tar några dagar innan det kommer ett inlägg. Jag fortsätter dock prioritera bloggen på samma sätt som jag har gjort senaste tiden, vilket betyder ett inlägg per dag måndag-fredag, så totalt fem inlägg i veckan. Jag försöker posta dem på morgonen men ibland gillar jag att publicera dem live och då kommer de senare under dagen. Men jag vill att ni ska kunna kika in här och få en paus med ett nytt mysigt inlägg varje vardag och kanske ibland på helgen om det finns tid.

Nu ska jag väcka lilleman! Nyvakna barn är det bästa som finns. Hoppas att ni tar hand om er och får en mysig söndag. Puss!

En bild från en samarbetsplåtning med Maria Nila till Instagram som jag blev så himla nöjd med! Visste ni att vi är 4 personer i mitt team som arbetar med att ta fram kampanjer bara från mitt håll? Det är för att jag vill leverera så fina samarbeten som möjligt – både för er men också för kunderna. Jag är väldigt stolt över alla kampanjer vi producerar! I höst går jag ner i antal kampanjer eftersom jag kommer lägga mer tid på Baby Journey, men jag ska fortsätta göra dem precis lika bra som vi har jobbat senaste åren. Älskar att jobba med roliga varumärken kopplat till mitt eget!

Nämen hallå favoriter, här kommer jag denna torsdagskväll med Wahlgrens Värld som rullar i bakgrunden på tv:n.

Vabbveckan fortsätter och vi delar upp dagarna för att få något jobb gjort. Idag hade jag turen att ha en väldigt trevlig lunch inbokad som gav mig energi för hela veckan. Det var team FORNI som åt lunch på Calle P. Cacio e pepe till hela gänget och så en flaska champagne! Tilda som har praktiserat hos oss under flera månader hade sin sista dag och även Linda som flyttar till London och därmed också hade sin sista dag idag. Det var en superhärlig lunch med massa skratt, gråt och diskussioner (om Bachelor :))). Kommer sakna tjejerna! Och ser fram emot nya äventyr med Julia och framtida team.

Ni vet ju att jag älskar pasta och vin till lunch så det här var en välbehövlig stund. Efter lunchen studsade vi tillbaka till kontoret, jobbade undan i racerfart och sen blev det möte med Mathilda och Emelie som jobbar med Her House. Her House jobbar för att uppmärksamma mäns våld mot kvinnor och kämpar för att få förändring på hög nivå som ska göra det lättare som kvinna att få hjälp när man är utsatt. En otroligt viktig sak och jag ser fram emot vårt kommande samarbete med FORNI och Her House!

Efter mötet mötte jag upp killarna i regnet, gick en prommis med Dante och sen hem för middag. Nu sitter jag här och funderar på om jag har något mer att säga, men känner att godisskålen lockar lite för mycket… vill stoppa undan datorn och ta kväll så det ska jag göra nu. Sitter fortfarande i mitt gröna set från Adoore (hur fint!) så det är dags att skutta in i pyjamasen mmm så mysigt.

Hoppas att ni mår bra. Imorgon är det fredag! Bara en sån sak. Puss ♥

Dante sitter bredvid mig och tittar på Giganto på Netflix. Det är vabb-vecka med rosslig hals men ingen snorig näsa. Dante är nog det enda barnet på förskolan som i stort sett aldrig har rinnande näsa – ett immunförsvar han måste ha fått från Damons sida då både jag och Timmy var sjuka jämt som barn.

Det finns säkert någon som tänker något kring att sätta barnet framför tv:n så att man får skriva ett blogginlägg i lugn och ro. Men det finns ingen som kan vikariera för mig när jag vabbar, jag får jobba ikapp arbetsdagen på de luckor jag hittar. Igår fick det blir på hans lunchnap, telefonmöte på en långpromenad när han satt i vagnen och så kvällsjobb efter läggning. När han var vaken tvättade vi i tvättstugan (ett mycket roligt projekt enligt Dante), ritade, kollade på Pippi, drack grön juice, byggde torn, gömde oss och lekte affär.

Det är något med vabbdagarnas tempo som är bra för mig. Jag har sprungit hela september, men vad är det jag springer mot? Eller är det något jag springer ifrån? Det känns som att jag vill vidare och mot mer men jag vet inte varför jag känner så, om det är en bra eller dålig känsla. Jag undrar om jag inte skulle bli lyckligare av att bara slå av på tempot. Samtidigt som jag inte vill göra det bara för att det passar bättre in, utan för att det i sådana fall är det som jag mår bäst av.

Jag önskar att någon spådam kunde tala om för mig vilka spår jag kan satsa på, jag har så många idéer och planer och vill göra allting samtidigt. Mest av allt vill jag ha ett roligt jobb och familjetid. Och de två har jag ju faktiskt redan.

Nu ska jag fokusera på den lilla killen i sin pyjamas med hamburgare och pommes frites på. Fråga honom vad han vill göra fast jag redan vet vad han kommer svara: gå och handla päron. 

En liten Dante för prick ett år sedan. Gulli.

Hej fina vänner,

Det är en skör person som checkar in här idag efter ett september som har gått i ett rasande tempo. Jag har haft två stora föreläsningar, en pressfrukost, en livesändning för Lindex, skrivit klart hela min karriärkurs som släpps nu vid månadsskiftet, producerat galet många kampanjer och igår höll jag som sagt en live med Miranda Kerr som var cherry on the top för denna månad. Riktigt sjukt när hon satt där och pratade om hennes “close friend Katy Perry that just loves this product” – då undrade jag vad det är för galet jobb jag har egentligen som sitter med en av världens största modeller och snackar skönhet och lite Katy Perry. Galet! Och juste! Jag höll ju ett tal för Daniel på hans 40-års fest i helgen vilket också var sååå nervöst haha, man vill ju göra ett bra jobb.

Perfekt med alla dessa saker inklämda i en treveckors-period, när man har scenskräck dessutom, haha. Folk som inte har scenskräck förstår inte hur utmattande det är att utmana sig själv i det med jämna mellanrum.

Utmattningen känns i kroppen idag. Men jag är så stolt över allt som jag har åstadkommit den här månaden och förutom det ni får se händer väldigt mycket bakom kulisserna som jag inte kan berätta om. Som jag nämnde tidigare är det en väldigt positiv tid med jobb just nu och jag känner att jag utmanar mig själv till max i allt jag tar mig an på jobbet för tillfället.

I fredags blev det förresten klart att vi inte kommer få köpa det townhouse vi blev förälskade i när vi var i Marbella i början på augusti. Vi la ett bud på min födelsedag och har sedan fortsatt dialog med den spanska damen som ägde huset i över 6 (!) veckor eftersom hon har strulat och velat. Men i fredags hörde hon av sig och sa att hon bestämt sig för att inte sälja. Fy fan vad trist det känns ärligt talat. Jag har visualiserat och manifesterat det där huset på ett nästintill besatt sätt och är så ledsen att det inte var menat för oss trots allt. Nu är det lågsäsong på spanska marknaden så troligtvis kommer det ta några månader till innan något annat som kan kännas rätt dyker upp. Jag är inte alls bra på att ha tålamod när det kommer till vårt semesterboende för jag har drömt och längtat efter det här i många år och nu vill jag bara börja uppleva drömmen. Det känns som att livet rinner, men jag försöker ha tålamod och ser vår lilla familj vara i vårt alldeles egna boende i Marbella i vår istället för nu i höst.

Allt sker av en anledning.

Nu ska jag fortsätta beta av min inkorg som inte fått mycket kärlek senaste veckorna, så det ligger väl en sisådär hundratals flaggade mejl som väntar på mig. Hey ho, lets go.

Samma kväll som vi la bud på huset! Då trodde vi att vi skulle signa innan vi åkte hem till Sverige, inte att tanten skulle ångra sig efter sex veckors strulande hehe. Väldigt lärorikt med den spanska marknaden trots allt. Puss!

Det är helt otroligt roligt och sjukt att Baby Journey är nominerade i Svenska Designpriset! Vi har varit så peppade hela veckan och bett alla vi känner rösta för det hade varit så coolt att plocka hem vinsten! Vi är galet stolta över vår design som tog lååång tid att ta fram och blir så tacksamma för alla som vill rösta på oss!

Röstningen avslutas vid midnatt – gå jättegärna in här och rösta på oss nu ikväll 🖤