Tisdag

Hej fina ni,

Det har varit några fruktansvärda dagar med mycket sorg och smärta då några personer i vår närhet går igenom en mardröm just nu. Det är svårt att upprätthålla den här typen av arbete när extremt smärtsamma saker händer människor man bryr sig om för det är inte ens egen historia att berätta, men samtidigt är det svårt att låtsas som ingenting.

Jag kanske kommer vara lite mindre personlig den här veckan och fokusera på lite enklare eller ytligare inlägg som inte kräver så stort emotionellt fokus så ni vet.

Nu ska jag avsluta dagens inspelning och sedan gå hem och ta en lugn kväll.

Ta hand om er ♥

  1. Den sorgen! 💔 Min dotter skulle ha fyllt 12 nu i februari. Om du vill ta emot ett råd från någon som bär på samma erfarenhet som din vän nu gör så är det att våga ta hennes hand och möta den förtvivlade sorg hon inte vet hur hon ska få slut på. Eftersom sorgen inte är linjär med en början och ett slut, eftersom den kommer i vågor, behöver hon någon som vågar hålla hårt och hålla fast. Någon som kan sjunka ner med henne och som kan dra henne upp. Jag vet inte om det är du. Men jag önskar att det finns en sådan vän för henne. ❤️

    1. Så fint skrivet av dig. ❤️ Från en som inte gått igenom samma sak men som mycket hastigt och oväntat förlorade sin pappa i tonåren, också en stor chock och sorg.

  2. Hej fina Michaela,

    Så ledsamt att höra detta! Jag sänder airhugs till dig och dina nära. Jag har följt din blogg i många, många år och vad jag verkligen uppskattar med dig (trots att vi inte har träffats) är att du verkar så sympatisk, snäll och inkännande med alla i din omgivning. Utan att veta vad dina nära går igenom så är jag övertygad om att människor som du betyder mycket för dem att ha runt om sig.

    Kram!

  3. Beklagar. Så tragiskt. Känner flera vänner som tyvärr gått igenom samma förlust. De fick god stöttning via spädbarnsfonden som är en jättefin organisation.

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

ENTREPRENÖR, INFLUENCER & FÖRFATTARE

Jag har sedan 2004 drivit min blogg som varje vecka når ut till tusentals unga kvinnor, främst i åldrarna 20-35 år. Jag skriver om känslor, vardag, mode/skönhet, inredning, mat/dryck och yoga. Här hittar du djupa, transparenta texter blandat med inspirerande bilder och härliga tips.

Hurra!

Jag fick göra ögonoperationen! HURRA!

Igår var jag på värsta proffsundersökningen på Stureoptikern och efter att ha blivit godkänd genom typ sex maskiner sa tjejen som gjorde undersökningen lugnt “Det här kommer passa perfekt på dig och du är godkänd för en operation.”. Jag blev så glad men också så nervös haha! Eftersom jag har lite större synfel så ska jag operera in en lins i ögat, alltså inte “bara” en laseroperation utan man sätter in en lins i själva ögat. Så coolt och läskigt. Jag ska läsa på lite papper jag fick med mig hem och sedan beställs linsen som tar 10 veckor innan man gör operationen, den tar dock bara en halvtimme.

Nog om det! Jag firade med att träna och sen äta pizza med mamma och pappa igår i alla fall. Nu sitter jag på kontoret och ska strax iväg för att fixa mina ögonfransar hos Ebba. Hoppas ni får en fin fredag, vi hörs senare med Frågor med Forni! Puss!

  1. Jag har själv opererat in nya linser i ögonen kring din ålder och med småbarn hemma. Jag fick inte lyfta mitt barn på flera veckor efter varje operation (ett öga i taget opererades) och jag fick sjukskriva mig från jobbet på grund av infektionsrisken. Kunde inte ha hand om mitt barn ensam längre stunder eller gå ut själv med honom. Detta på grund av risk för näthinneavlossning. Tänk på dessa saker innan bara.

  2. Grattis! Jag hade också gärna opererat ögonen, även om det verkar läskigt.
    Just nu förändras dock min syn väldigt mycket fram och tillbaka så tror inte operation hade funkat för mig just nu även om jag velat.

  3. Åh grattis! Jag gjorde en ICL-operation för typ exakt ett år sedan! Vilken himla dröm att ha bra syn nu alltså! Föddes ju typ blind. Det är så fantastiskt att kunna slå upp ögonen och SE när man vaknar (eller när man måste gå upp till barnen mitt i natten).

    Jag fick någon tablett innan operationen så att jag typ kände mig tipsy och lugn, och sedan gick själva ingreppet jättefort. Efteråt fick jag sitta och fika i ett mörkt rum några timmar och dagen efter var jag helt återställd! Har inte haft några komplikationer och kunde leva på som vanligt direkt 💃🏼 Hoppas du får samma upplevelse! Kram!

  4. Vad roligt för dig, Grattis! 🎉
    Förmodar att det är ICL du ska göra! Det ger så fina resultat med snabb läkning! Härligt att slippa linser och glasögon ett bra tag framöver👍
    Lycka till🌷

  5. Vad spännande! Gott att slippa linser och glasögon ☺️. Men måste fråga, glasögonen på bilden, vart är de ifrån? Så himla fina 😍

  6. Åh, förstår att du blev glad! Grattis!! Gjorde en laseroperation på mina ögon 2017 när jag var 29 efter att ha funderat på det men inte riktigt vågat sen jag var typ 19.

    Hade också rätt stort synfel, mellan -4 och -5 (lite olika på varje öga) och kände mig i princip blind utan linser eller glasögon. Men trivdes aldrig med glasögon och hade ofta problem med linser och att jag blev torr och trött på ögonen. Tänker ofta på hur tacksam jag är att fick göra den där operationen. Bland det bästa jag gjort. Stort lycka till med din! ✨

  7. Hej,
    Jag gjorde laser for ca 9år sedan och nu har ögonen blivit såpass “dåliga” att jag måste ha linser/glasögon igen. Min ögonläkare tror dock att synen kan bli bra när ålderspåverkan kickar in (närsynt).
    Jag ångrar inte lasern då mina ögon fortfarande är mycket bättre men vill bara lyfta att det inte är “for life”. Och att det har “ändrats” för många som gjort laser efter ca 9-10 år, som inte är ålderspåverkan.
    Som sagt, ångrar inte men ha i åtanke att det inte är “for life”.

  8. Hej! Tack för att du är så härlig och inspirerande! Vad hände egentligen med din svarta Chloe C väska? Jag är sugen på att köpa en liknande då jag tycker den är så fin och som du beskrev den tidigare en optimal “vardags-cross-body”. Har dock inte sett dig använda den – har du ändrat åsikt? Har förstått att den blir lätt repig men vet inte vilken annan modell som skulle passa en nybliven mamma. Tips/tankar från dig vore väldigt uppskattat. Kram!

    1. Heeej

      Jo jag använder den hela tiden, men på vintern brukar jag ha lite större väskor, nu använder jag min Stylein vardagsväska mest. Och sen går man ju inte på festligheter eller hittar på saker utanför jobbet just nu så då använder jag inga andra väskor. Du har nog inte sett mina Chanel-väskor, Fendi eller någon av de andra heller på ett bra tag om du tänker efter (sorgligt nog, haha). Jag skulle säga att Chloe-väskan är den perfekta väskan när man har barn. Bra längd på strapen, man får plats med lagom mycket och inte en för tung eller otymlig väska. Den repas inte alls så lätt! Jag har haft min i parker, på öppna förskolan, när jag gungat och också varit ute och festat och den klarar typ allt. Kör! Puss <3

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Duktiga flickor och sömnstörningar

“Där är min mamma”

Idag var en utmanande dag på många sätt. Först hade jag videomöte med min psykolog, jag jobbar med ett program om stress just nu och när vi hade gått igenom mina hemläxor avslutade hon med att säga att jag inte behöver göra alla rätt hela tiden. Att jag inte behöver oroa mig för att sakna självinsikt, för jag kanske snarare har för mycket och därmed agerar dömande mot mig själv? Hela tiden se mig själv, jobba med mig själv, prata om de sämre egenskaperna hos mig själv, vilja förbättras. Aldrig tycka att det är lite okej med några dåliga drag, eller att göra något fel. Utan varje gång ett fel uppenbarar sig: psykologtid, prata om det, actionplan, jobba om. Och det är väl fint att vara en person som vill bli bättre men det blir ju osunt om det bara blir en del av den perfektionistiska sidan hos en själv? Jag blev i alla fall gråtig när hon sa så. Jag ska jobba på att inte gräma mig så mycket när jag inte gör alla rätt. Ingen gör ju alla rätt.

Innan vi avslutade berättade hon att en av mina diagnoser hon satt på mig var sömnstörning. Vilket fick mig att tycka synd om mig själv haha. Så när jag direkt efter hade första mötet med familjens nya sömncoach var jag skör men redo att ta in all information och försöka sätta mig in i våra nya sömnrutiner som vi ska försöka skapa. Kände mig helt slutkörd när jag var klar med dessa sessioner så bestämde mig för att träna men tårarna bara rann, så jag gick till kontoret istället. Vem fan har man blivit… jag blev mamma och fullständigt galen på köpet. Så känns det ibland. Koko i huvudet av all kärlek och sömnbrist i ett härligt virrvarr.

Nu sitter jag här och känner ändå någon sorts energi, vårt nya kontor har liksom den förmågan, att ge mig ett lugn. Jag ska dricka en stooor kopp kaffe, jobba undan massa ångestjobb och sen gå hem och plugga på vårt sömnkompendium. Fy fan alltså, skam den som ger sig. Skam den som ger sig. Skam den som ger sig.

Hur mår DU idag? Dela något ♥

  1. Älskar din ärlighet som vanligt.
    När du skriver att du blev mamma och galen på köpet, känner jag bara – Jag med!
    Det som just nu gnager I mig är att jag alltid trott jag hade ett fantastiskt tålamod men med två barn, covid (i.e. inget socialumgänge för barnen eller mig) plus jobb med massa ansvar visar det sig att min självinsikt var helt fel. Och stackars barnen får känna av detta…men men Mom of the year får gå till någon annan.
    Michaela
    Angonius.com

    1. Vi är alla mom of the year på våra egna små vis. Det operfekta hör oss till och vi får fan inte döma oss för att vi någon gång tappar tålamod eller gör misstag. Det viktigaste är grundtryggheten och kärleken som dina barn vet att du har för dom <3

  2. Som jag älskar dina inlägg om mående, så viktigt!
    Jag är i en period där jag känner mig väldigt stressad och otillräcklig. Jobbar hemifrån pga Covid, vilket känns helt okej. Men finner det svårt att skilja på jobb och fritid. Det är otroligt mycket på jobbet just nu, och det kanns som jag kan jobba dygnet runt och inte bli i narheten av klar. På det pluggar jag till en examen online pa deltid vilket är väldigt krävande, och jag hittar liksom inte timmarna. Det blir jobb tidig-ish morgon fram till middag runt halv sju, sedan forsoker jag plugga kvällar och helger. Jag har även en man som älskar mig väldigt mycket, men har svårt att hantera hur mycket jag har att gora, då han vill ha kvalitetstid tillsammans. Så dar blir det tjafs, och samma med vänner som vill att jag hor av mig mer men jag orkar liksom inte…Jag ar så trott. det känns som jag inte räcker till. På köpet har jag inte träffat min familj på over ett år. Jag bor i England och vi har ju varit i total lockdown praktisk taget konstant sedan Januari forra året, och då mina foräldrar är vulnerable har jag inte kunnat flyga hem en enda gång for att ses vilket gor mig väldigt ledsen och det tar energi… HERRE vilket bikt det här blev!! Behovde tydligen skriva av mig.. Vill man ha positivitet är det bara att scrolla forbi den här kommentaren haha!

  3. Vill bara skicka en liten digital kram till dig. Jag har själv inga barn, förhoppningsvis är det dags om några år. Såklart tråkigt på alla sätt för er att situationen har blivit såhär men något litet litet litet positivt kanske kan vara att du har ökat åtminstone min förståelse för sömnbrist, detta trots att jag har en del med småbarn i min närhet. Tack för det du delar av dig med. Jag kan inte sätta mig in i den situationen eftersom jag själv inte är där men jag har en större respekt för er föräldrar som kämpar. Håller verkligen tummarna för att det löser sig snart för er. Heja er allihop ❤️

    Nu ska jag gå och yoga, ett intresse du har inspirerat till. Tack för det och för att din blogg är det mysigaste att kika in på varje dag!

  4. Skickar massvis med medkänsla och kärlek från en till småbarnsmamma som känner sig helt grötig i skallen efter minimal sömn. Heja oss ❤️❤️❤️

    1. Bättre idag! Corona börjar ta på energin, men idag ska jag ha en snäll dag med yoga hemma. Tack för allt du delar med dig av. Kram!

    2. Kämpa! Det kommer att bli bättre, även om vägen känns lång och tung just nu. Vi mammor har någon sorts superkraft och orkar så mycket mer än man kan tänka sig. Och det är ok att känna alla känslor som kommer med föräldraskapet, både negativa och positiva, trots att man känner sig bat shit crazy ibland!

  5. Kämpa på Forni med sömnen!💗
    Själv är jag ledsen då jag förlorat mitt kontorsjobb efter 13 år, och är rädd att aldrig får ett nytt (38 år) och för varje dag tvivlar jag mer och mer på mina kunskaper.
    Samtidigt som jag blir avundsjuk på alla vänner, sambo, influencers t.o.m. som har jobb och sååå mycket att göra medan jag mest yogar, kollar serier och söker de jobb som dyker upp.
    Håller tummarna för dig att sömnen blir till det bättre. Tack för du delar med dig av ditt liv.
    Tycker du är en fantastisk skribent.

    1. Hej. Jag blev uppsagd från mitt jobb i höstas, efter sex år. Föll rakt ner i ett mörker och trodde aldrig att jag skulle hitta något nytt (är lika gammal som dig). Såg framför mig många timmar som arbetssökande men så blev det inte. Fick ett nytt jobb omgående och började tre dagar efter jag slutade på det förra. Så det går. Ge inte upp. Ta hjälp av alla du känner, utöka nätverket på Linkdin, som tjänsteman har du väl även rätt till hjälp från TRR, ta den hjälpen. Var öppen för allt som kommer i din väg, sök dolda jobb. Allt detta är lättare sagt än gjort, det förstår jag, men ge inte upp. Lycka till.

  6. Hemma med min bebis, och känner mig trött trött trött. Saknar mig själv, socialt umgänge, att få ta på sig kläder och smink och gå till jobbet…Är ju jättetacksam över allt jag har men är rätt slut. Tack för en jättefin blogg. Den är en av mina absoluta favoriter!

  7. Har haft några dagar med bakslag. Var med om ett trauma i januari. Faller tillbaka på hur bra jag mår av att hålla i träningen, främst yoga just nu som blivit min nya kärlek! Så pass så jag beställt en yogamatta från Grounded factory till mig själv i alla hjärtans dag-present!

    1. Finaste presenten man kan ge sig själv är faktiskt en stund på yogamattan. En stund för vila, meditation, stretch eller svett. Ta hand om dig <3

  8. Du verkar vara en jättefin, varm och omtänksam person, kan också känna igen det du skriver, draget att vilja ”fixa till, utvecklas, ständigt förbättra saker” hos en själv.
    Men förra sommaren läste jag en bok som gav så mycket, jag förstod liksom att alla vill må bra, och att det handlar om att hitta tryggheten i kroppen och ett snällt förhållningssätt till en själv. Compassioneffekten- att utveckla självtillit och inre trygghet, heter den, av Christina Andersson. Jag kan rekommendera den å det allra varmaste ❤️

  9. Hej citatmaskinen – fick rysningar över meningen “jag blev mamma och fullständigt galen på köpet”. Så vackert på något sätt.

    Jag är inte själv mamma men vill gärna bli när tiden är rätt för det. Så härligt att du hittar energi på ditt nya kontor, det ser hemskt rogivande ut måste jag säga.

    Jag mår faktiskt bra tack, för en gångs skull höll jag på att säga. Jag har satt upp lite nya sparmål inför 2021 som jag är peppad på att följa upp, jag har tid för träning och har en rolig men intensiv tid på jobbet. Privatlivet är bra och tryggt. För en gångs skull är tårtbitarna på plats helt enkelt <3

    Hoppas du får en fortsatt fin vecka! Tack för att jag får följa dig!

    1. Gullig du är, tack.

      FAN vad fint att allt är på plats – njut till 100%. Så kan du minnas den här perioden när det inte känns lika bra i framtiden.

      Alltså kontoret är magiskt, trivs så himlahimla bra här. Värt varenda krona. Puss!

  10. Jag känner igen mig något så fruktansvärt i din beskrivning. Jag var precis i samma situation med mitt första barn. Som tur var så blev mitt andra barn raka motsatsen och sov hur bra som helst. Jag gick till en psykolog för jag höll på att bryta ihop under första året med min förstfödde och hon sa direkt: ta varannan natt! Detta gjorde vi och det kändes konstigt att inte sova ihop med sin man, MEN detta rädda oss och vårt äktenskap. När man under de tuffaste timmarna på natten mådde som en påse skit, så blev man räddad av tanken att man iaf får sova den nästkommande natten. Och det var så otroligt skönt. Som tur är så blir ju barnens sömn bättre och det är alltid en tröst. Men mitt råd är att dela upp nätterna så man får sova varannan natt.
    Lycka till!

  11. Fint att du delar med dig av dina svårigheter!
    Jag drabbades av kopparförgiftning för några månader sen och har varit sjukskriven men är nu tillbaka på deltid. Ibland har jag bättre och sämre dagar men ibland får jag stunder då jag känner hur kroppen fylls med ångest och oro i magen. Men jag försöker acceptera det, se på det och inte värdera det🙏

  12. Du er magisk Michaela <3 Takk for ordene dine som er så deilig å lese for en annen trøtt småbarnsmamma. Håper søvnen snur for dere snart, og at du alltid alltid husker at du er bra nok, akkurat som du er <3

  13. Mitt barn har precis haft två bra dagar på föris, efter att ha varit ledsen hela tiden sedan han skolades in för någon månad sen. Så jag är glad! Hans storebror mår också bra så försöker vara tacksam då det här ju är bästa tiden i livet. Synd att man aldrig har tid att ta in det bara 😉

  14. Idag när min man kom hem från jobbet så stängde jag in mig i vårt sovrum för att bara få vara själv en liten stund. Vabbar 2 barn just nu och min man jobbar långa dagar o kvällar. Men iaf, sen hör jag min man ryta till åt vår son (3,5 år) ”VAD SA DU?????”. Jag blir för nyfiken så avbryter min paus och går ut och frågar vad som hände. Jo, då hade vår 3-åring sagt åt vår 9-månaders att hålla käften (för att hon skrek sådär som bebisar gör när de är upprymda). Jag blev så chockad????? Men också full i skratt, förlåt förlåt jag är ingen dålig mamma men visst är det lite kul???? Det tyckte inte min man dock. Jag skrattade givetvis inte åt detta framför barnen men han blev ändå sur på mig. Det är första gången (mig veterligen) vårt barn använder ett sånt språk men ja han kan väl ha hört sin mamma säga det när hon tappar det totalt… så nånstans under mitt dåliga samvete är jag ändå lite imponerad att han liksom använde uttrycket i helt rätt kontext? Haha, varsågod för en annan mom of the year-story 😃

  15. Tack för dina ärliga inlägg, det här är garanterat min favoritblogg <3.

    Jag har precis fått reda på att jag är gravid vilket gör mig så lycklig men jag är stressad över hur ”allt ska gå.” Min kille kommer från en familj som ofta lägger sig i och är väldigt envisa med ”deras” religösa och kulturella traditioner medans jag kommer från en annan bakgrund och mindre religös familj.. Min kille är fantastisk och uppskattar det faktum att vi verkligen är en ”multi cultural” family men jag bävar verkligen för att berätta att jag är med barn då hans familj (främst mamma) kommer gå på heeeela tiden och försöka bestämma namn, efternamn, hur och när framtida barnet ska döpas, gå i skola, språk att lära sig osv osv. Vill ju inte vara anti hans familj eller traditioner, skulle bara vilja att alla kunde uppskatta att vi kommer bli en multikulturell familj och att vi som föräldrar kommer bestämma detta inte alla andra.. Blir tokig!!

    1. Men GUD vad mysigt med bebis – stort grattis! Hurra för dig. Under tiden som bebisen växer inuti dig kommer även du växa i din mammaroll. Man får oanade krafter för sitt barn, det är helt sjukt. Alla kvinnor jag känner blir som lejonmammor när de väntar och får barn. Med det sagt – du kommer alltid ta de beslut som är bäst för ditt barn och du kommer inte vara rädd för en konflikt om den handlar om ditt barns bästa. Så stå på dig i allt som är viktigt för din bebis! Sen så om han har en familj som vill vara delaktiga, försök hitta det positiva i det också. Kanske kan du få avlastning av hans mamma redan från start så att du kan få vila mellan varven? Sist men inte minst så förstår ändå till 100% dina känslor haha. Det är inte lätt med svärmödrar, speciellt inte sådana som vill bestämma allt. Glad att jag inte har en sån men har vänner som kämpat med det när de fått barn <3

    2. Kände så igen mig i denna kommentar! Har nu en ettåring men under graviditeten funderade jag och var så orolig över det du beskriver. Min mans familj kommer från en annan kultur och delar av familjen är väldigt religiösa. Men det har faktiskt gått så himla bra och de är, som michaela skriver, otroligt hjälpsamma. Vet faktiskt inte vad vi hade gjort utan dom. Självklart har det uppstått situationer där de har en åsikt och jag/vi en annan. Jag brukar inte gå in i diskussion om något utan bara svara att ”alla föräldrar får bestämma över sitt barn och såhär vill jag/vi göra med vårt barn, du/ni får bestämma över era egna”. Såklart med vänlig ton men då dör diskussionen. Prata med din man om det är något särskilt du tror att familjen kan ha åsikt där ni tycker annorlunda, då kan ni ha en enad front. Tror att allt kommer gå jättebra så länge hans familj är snäll men det låter det på dig som att dom är! Kram

  16. Älskar ditt ärliga och härliga sätt att skriva. Det är väldigt befriande att få höra en annan mammas helt ärliga tankar och känslor.

    Jag har en 1 åring och har precis börjar jobba igen, på ett helt nytt jobb dessutom. Igår tog hon sina första steg när jag var på jobbet. Det blev en gråtsession på toan för att jag bara ville vara hemma hos henne och undrade vad fan jag sysslade med som satt på jobbet.

    Men att prata med en psykolog har varit min räddning i alla dessa känslostormar som ett föräldraskap innebär.

    Med det sagt, en stor jävla ELOGE till alla kämpande föräldrar där ute,
    KRAM

  17. Omtumlad mamma med en 3 veckors bebis som vi fortfarande lär känna och inte alltid riktigt förstår..
    Det är det allra finaste jag varit med om men samtidigt det mest påfrestande. När det där lilla knytet som är 110% ren kärlek skriker för allt hon har pga övertrötthet eller ont i magen går hjärtat sönder.

  18. Nej men alltså sömntortyr med småbarn, hur överlever man?! Tyckte vi hade det tufft första 2 åren med min stora kille(nu 3 år), men lillebror på ett halvår är soooomething else. Uppvak efter varje sömncykel (30-45 min) och svår att söva om. Kan bara somna om med tutte och det känns sämst för mig så nu ska vi prova att sluta nattamma. Kämpa på ville jag mest säga. Har man inte varit med om sömntortyr med –
    10 uppvak/natt så kan man inte förstå hur det är. Även om småbarnsåren rusar förbi så blir man ju galen i nuet!

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fredagstankar

Här sitter jag exakt just nu och har helt klart vänt gårdagens dåliga dag – efter regn kommer, just det, solskenet. Jag dricker en perfekt skummad kaffe, äter en liten merci eftersom varför inte och lyssnar på min bästa jobbspellista medan jag bockar av veckans mejl i en rasande fart. Det har varit så mycket med kontorsflytten och några stora projekt så jag har knappt hunnit med mejlen men idag så.

Fan vad det känns som att vi har hittat hem med den här lokalen. Jag älskar den och känner mig redan verkligen som hemma, så mysig känsla. Är tacksam över att få ha det så bra på min arbetsplats och ser fram emot att växa i de här lokalerna.

Idag var jag och Steffi förbi By Malina och Soft Goat för en kollektionsgenomgång, det var tomt i lokalen så bara vi och en person från varumärket. Jag blev stormförtjust i den här vita kashmirtröjan!

För att inte tala om denna smällkaramell. Förutom lunch har jag bara jobbat och snart tänkte jag gå hem för att ta helg och äta salsicciapasta med killarna. Har ni något roligt inplanerat i helgen? Puss!

    1. Jag håller med Johanna!
      Blir glad varenda gång du uppdaterar din blogg för du ger så mycket inspiration och glädje! 🙏

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Tomte-skräck, jultröjor och saffranskladdkaka

Nu kastar vi oss tillbaka till jullovet!

Den 23:e december var Dantis såhär tjusig i ny vintrig tröja (finns här) och manchesterbyxor 🙂

Han fick en julstrumpa från Stuckies som vi fyllde med en liten te-servis och en byggarbetsbil.

Kvällen innan julafton fikade vi med mammas bullar och körde uppesittarkväll. Då stod lovet runt hörnet och vi var taggade på flera veckor med lugn & ro.

Så blev det julaftonsmorgon och vi kunde öppna julstrumpan.

Att se Dante förstå begreppet julklappar var mäktigt. När han fick öppna sin bil förstod han att, aha, om man river upp pappret på dom här boxarna så finns det något roligt där i. Så när jag och D gav varandra våra klappar stod han bredvid exalterad och sa “Wow! Wow! Wow!”. 

Efter en helt underbar morgon tillsammans gick killarna ut medan jag dukade och fixade lägenheten.

Och satte på mig min sammetsklänning från Hunky Dory som jag matchade med Flattereds.

Så kom gästerna och vi högg in på jul-lunchen. Det var vi tre, mina föräldrar, D’s föräldrar och min bror som firade tillsammans. Vi brukar ha ganska stora julaftnar i våra släkter (säger man ens så? Mvh författaren) men i år blev det annorlunda. Dock otroligt mysigt, intimt och trevligt!

Kalle Anka ♥

Åh vad mysigt det är med jul, längtar redan till nästa år.

Jag och topp två bästa personerna i världen.

Dagen gick i precis lagom takt med mat, fika, presenter, jultomte, promenad i friska luften och glögg.

Timmy var tomte och Dante var inte livrädd men kanske inte helt såld heller, haha. Han ville sitta tätt hos farmor eller mormor och lutade sig väääldigt lite för att nå sin julklapp som tomten räckte över. Han fick en liten hund som går och skäller, en greta gris-tv (succé-klappen kan jag lova), ett tåg, några böcker, kritor och block samt pussel. Perfekta julklappar!

När kvällen kom åt vi saffranskladdkaka med vit choklad och lingongrädde som Timmy hade bakat…

… och drack den årliga juldrinken som han också står för. I år blev det moscow mule – mums!

Vid elva vaknade lilleman och då gick alla hem medan vi somnade om tätt tillsammans i sängen alla tre.

På juldagen tog vi oss ut på en långpromenad i årets första snö! Tillsammans med Bosse, Magnus, August och Morris.

Sen lekte vi hemma med alla julklappar!

Jag har levt i de röda Adoore-klänningarna i jul, så fina och sköna vilket är perfekt när man i stort sett bara hänger hemma.

En kväll var D borta så då hade jag egentid med Harvey Specter, te och chokladpraliner i soffan.

De var fyllda med saltkola och lakritskola, farligt goda alltså.

Och det var mina mellandagar. Nyårsafton och resterande lov kommer i ett eget inlägg.
Puss!

  1. Hej
    Lite off topic men då du skriver mycket om sömnlöshet o
    Så undrar jag hur fasen ni bär er åt för att inte dumpa varandra när man lider av sömnbrist?
    Har ett barn i Dantes ålder och vi har dock haft rätt bra sömn mestadels men i perioder är det tufft .
    Jag klarar det inte psykiskt . Blir olycklig morgonen efter en tuff natt . Vi bråkar , vi blir elaka mot varandra .
    I lägen där man bara ska hålla ihop så drar vi isär .
    Hur gör ni?
    Stor kram

  2. Men gud!! Nu slår det mig!!! D är så himla lik Lin-Manuel Miranda!

    Mvh, sträckkollade precis His Dark Materials – gillade karaktären så mycket så nu gillar jag automagiskt D 😂

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

sub archi