11 månader med lillasyster 👶🏻

Imorgon blir Gaia 11 månader! Helt galet att hon snart är ett 🥹 Vad hände med tiden den här gången? Så annorlunda jämfört med första bebisåret som gick så mycket långsammare. Det här året har det iof hänt massa saker för oss på alla håll och kanter så det är kanske inte så konstigt att tiden springer iväg.

Nåväl, nu har lilltjejen varit på utsidan i 11 månader och här kommer en liten update!

Hon kryper sen typ 1 1/2 månad tillbaka och det i en jäkla fart. Dante kröp aldrig utan hasade sig mer fram men hon har perfekt kryp-teknik och tar sig fram SNABBT. Man får hänga med ordentligt för om man stoppar ner en tallrik i diskmaskinen och tror att hon under dessa 10 sekunderna sitter bredvid med en leksak kan hon lika gärna hunnit till toalettborsten, klättrat upp för ett bord eller lyckats öppna Dantes legolåda 🥵 Dante har alltid varit väldigt försiktig så för oss är det helt nytt med en komplett galning till bebis haha… alltså hon är sjövild. Tror inte hon sitter still mer än några sekunder per dag, hon är alltid i gasen och vill upptäcka ALLT. Förutom det har hon fått 8 små fina tänder och två till som är på väg upp. Hon står själv, säger ”mamma” och har lärt sig att krama tillbaka när man håller om henne (🥹).

Även maten går bättre nu än vad det har gjort innan, vi ger fortfarande medicin men i låg dos och hon äter med stor glädje! Vi har precis gått över till en sovstund om dagen också så hennes rutiner nu är precis dom som kommer hänga med ett tag framöver:

08 Frukost, 9.30 mellis, 11 lunch, 11.30 sovstund, 14 mellis, 17 middag, 19 flaska och sova för natten

Däremot äter hon fortfarande två gånger per natt, när slutade era barn äta på natten? Dante slutade vid 10 månader men han sov ju ändå fruktansvärt efter det. Gaia sover helt okej och somnar oftast om direkt efter matning så det finns egentligen inget större behov för mig att plocka bort den matningen. Å andra sidan hade det ju varit helt underbart om hon kunde sova ännu bättre 🙈 Dela gärna med er av egna erfarenheter!

Allt som allt tycker jag att vi är i en himla mysig, om än livlig, period. Det är inte många lugna stunder med den här bestämda, nyfikna tjejen men hon är så glad, gullig och busig så att hela livet ändå är en triljard gånger bättre än innan hon fanns med oss. Tycker även att man märker ett stort skifte i ålder nu att hon börjar gå från bebis till litet barn och det är så mysig period tycker jag. Ser fram emot att åka till Spanien i påsk och bara njuta av ledighet med varandra och se henne fortsätta utvecklas 🤍

  1. Äldsta pojken slutade äta på natten vid 9 månader. Yngsta vid 2 år. 🥲 alla är olika.

  2. Så skönt när bebis äter, kämpade länge med min son som matvägrade ibörjan 🙉
    Vi ger medicin till vår äldre dotter och måste tipsa om appen Dose Medbox som gjort intaget så mycket lättare för mig och pappan. Vi kan dela ansvar (tror jag funktionen heter) så då får jag en notis när han har bekräftat att han gett medicinen eller tvärtom. Så nu behöver vi inte oroa oss längre för att råka ge dottern en dubbeldos eller missa ge henne helt. Den var gratis att ladda ner och har hittills inte varit någon annan kostnad 👌

  3. Vår slutade äta vid 1.5 men hade nog kunnat göra det tidigare, det som funkade för oss var att minska mängden skopor i vattnet först och sen minska mängden vatten. Då blev det inte lika intressant för henne att dricka flaska 😊

  4. Äldsta slutade äta på natten runt 15-18 månader, minns inte exakt. Var tvungen att vänja av honom till slut för att sömnen blev så störd. Då åt han 3 gånger per natt tror jag och så minskade vi gradvis ganska snabbt. Yngsta slutade helt på eget bevåg för några veckor sedan, vid 15 månader.

  5. Vår son slutade äta på natten i januari då han var ca 6 månader gammal. Vi skjöt upp nattmatningen med en timme i taget över ett par veckor före det, och nu ammar han sista gången för dagen kl 19.30, och första gången på morgonen mellan kl 6.30 och 7.30. Men våra vänners bebisar i samma ålder är helt olika, så tror vi har haft tur mer än något annat 😀

  6. Min son slutade vid 5 månader när han flyttade till eget rum. Finns nog inget rätt eller fel, man ska köra på det som känns rätt. Det enda tipset jag fick från BVC var att man kan försöka undvika nattmaten om det går när de har fått tänder så att tänderna får vila under nätterna och på så sätt minska risken för karies på mjölktänderna.

  7. Så rolig ålder vid 10 månader! Vår yngsta är strax över 8 månader och sitter mest still 😂. För alla barnen har jag vid 4-5 månader tagit bort ersättning på natten och efter ett par dagar sover de hela nätter (får ju självklart stoppa in nappen då och då). Dock har vi alltid haft tidiga mornar (05:30 ish). Men matfritt mellan 18-05:30.

  8. Hur länge sover hon på dagen? Och när brukar hon vakna på morgonen? Funderar på att gå från 2 naps till en men är osäker på om det är för tidigt! Men just nu får jag väcka honom sista sovstudnen och ändå är han så sjukt pigg på kvällen😩

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

ENTREPRENÖR, INFLUENCER & FÖRFATTARE

Jag har sedan 2004 drivit min blogg som varje vecka når ut till tusentals unga kvinnor, främst i åldrarna 20-35 år. Jag skriver om känslor, vardag, mode/skönhet, inredning, mat/dryck och yoga. Här hittar du djupa, transparenta texter blandat med inspirerande bilder och härliga tips.

Bebisuppdatering: 8 månader med lillasyster

Nu är Gaia åtta månader! Jag minns när Dante blev det, hur lång tid jag tyckte det hade gått från att han kom. Nu med Gaia känns det literally som det var igår hon föddes. Tiden går extremt mycket snabbare med andra barnet tycker jag, jag är i chock över det! Känner ni andra med fler barn igen er?

Hon är i en ljuvlig period just nu. Runt sex månader sov hon sjukt dåligt i flera veckor och jag fick såna katastroftankar om att vi skulle slussas tillbaka till den dåliga sömnen vi hade med Dante. Gud jag var så trött dom här veckorna, som en zombie och hade såklart sjukt mycket på jobbet just då. Men det måste varit en fas för nu har den gått över och hon sover som vanligt igen! Som vanligt för oss just nu är: Läggdags 19.00. Äter ca 23 och 03, vaknar kanske någon mer gång däremellan. Upp för dagen runt 07! Hon brukar sova första halvan av natten i sin säng i vårt rum och andra halvan bredvid mig. På dagen sover hon en nap vid 10 och en vid 14. Jag märker att rutiner funkar bra för henne och att allt blir lättare när vi försöker hålla dem så det fortsätter vi med.

Det är intressant hur mycket mer ork jag har som förälder nu, trots att mitt liv i övrigt är väldigt hektiskt, till skillnad från när Dante kom. Det säger en del om hur sömnproblem och kolik verkligen kan bryta ner dig… Allt är enklare den här gången, trots att det på pappret borde vara jobbigare, och det är för att jag är starkare både fysiskt och psykiskt. Jag vaknar på morgonen och har ork till allt ifrån en fyraåring som vägrar ta på sig vantar till en bebis som kastar gröt omkring sig 😅

Hur har ni upplevt skillnaden från ett till två barn eller med första vs andra barnet?

Annars så kämpar vi på med maten. Precis som Dante har Gaia känslig mage så vi har behövt ta extremt små steg fram. Nu vid åtta månader märker jag äntligen att vi kan börja ge lite mer mat men fram tills nu har vi verkligen kämpat med magont 💔 Så glad att det börjar släppa för mat är kul!

Hon kravlar, sitter, babblar, klappar händerna och lipar hela dagarna. Redan 7 tänder har tittat fram och hon älskar därmed att bita i saker. Hennes personlighet fortsätter verkligen i samma spår som vi känt av från start: sprallig och bestämd som resten av familjen men mycket mer lättsam än oss andra. Alltid nära till skratt och skrik, nyfiken och en galen charmör. Tänk så kul det är att få följa en liten människas förändringar, att man får vara med om det. Att jag får vara med om Gaia. Vilken skatt 💌

  1. Gud jag tyckte tvåbarnschocken var brutal! Men då har jag knappt 1,5 år mellan barnen 🫠 vår yngsta är nu 5,5 månad och jag har känt att jag drunknar.

    Men håller aaabsolut med om att tiden går mycket snabbare med nr2! Du blinkar och helt plötsligt har en månad gått. Det ger mig hopp om att även jag snart ska tycka det är enklare.

    1. Heja dig! Jag tror det är så stor skillnad på upplevelsen beroende på hur många år det är mellan syskonen 🙏🏼🏋🏼‍♀️💕

  2. Det ÄR så mysigt att följa utveckligen. 😍
    Min son är 9 månader idag, första barnet, och jag tycker det har gått fort. Livrädd av tanken på hur fort det kommer att gå med eventuella framtida barn. 😬 Vår son har dock inte något intresse av att röra på sig än, så på så sätt går det långsamt. Haha.

    1. Hahah men mysigt att han tar det i sin takt ❤️ Gaia är överallt just nu vilket är sååå jobbigt eftersom Dante bara leker med pärlor och Lego 🫠

  3. Jag håller med HELT!! Jag tyckte tiden stod absolut stilla första halvåret med första barnet, hon är nu 2 år! Med hennes lillasyster, som nu är 4 månader, så undrar jag vart den här hösten tagit vägen? Har det gått 4 dagar eller 4 månader? 😂

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Den lyckligaste dagen i mitt liv

I vintras kollade jag på MaidNetflix under en period på ett par veckor. När jag hade en lucka kröp jag ner i sängen och tog mig eftertänksamt igenom avsnitt efter avsnitt. En kritikerrosad serie som inte lämnar någon oberörd, mig själv inkluderad. Jobbiga känslor av ångest, ekonomisk stress, orättvisor, missbruk och den där förödande kärleken man har till sitt barn.

Jag tycker att det är jobbigt att bli påmind och behöva tänka på hur mycket man älskar sitt barn. Det är en kärlek som fullständigt sliter en itu. När jag först började tänka på att jag kommer att älska och oroa mig såhär mycket för Dante för resten av mitt liv så greppades jag av ren panik. Hur ska hjärtat orka känna den här kärleken och oron i ett helt liv?

Och jag som trodde att jag visste vad kärlek var.

Det finns ingenting som skulle kunna stoppa mig i min kärlek för honom. Den sträcker sig bortom vett och intelligens. Den är helt ren, den är utan baktankar, den är fullständig. Den är det värsta och bästa som hänt mig. Jag förenas med andra föräldrar där ute när jag möter dem i vetskapen om att vi har lika stor kärlek för våra barn. Vi är på samma resa för vi har den där pågående kärleken och oron som för all framtid kommer flöda genom våra kroppar.

Det är jobbigt att se en serie som Maid för även om det ”bara” är en serie påminns man om att föräldrar där ute varje dag gör otroliga grejer för att skydda sina barn. För när man blir förälder handlar resten av livet om just det – att skydda sitt barn med allt vad man har. Och varje gång ens barn går in i ett nytt skede i livet; börjar förskolan, går hem själv från en kompis, stannar ute till midnatt eller sover borta så måste man se förbi viljan att skydda dem för att främja livets naturliga gång och friheten som alla människor behöver för att växa. Det händer saker man kan kontrollera som förälder och så händer det saker som står utanför ens kontroll. Det är det som är det läskiga, vetskapen om att man inte kan skydda dem från allt. Jag känner mig förenad med Alex i serien för jag ser vad hon gör för att skydda sitt barn och jag vet att jag hade gjort detsamma. Du också.

*

I det sista avsnittet pratar seriens huvudperson Alex om den lyckligaste dagen i hennes liv och hur hon fortfarande ser den framför sig. Den väntar på henne där framme. Det fick mig att fundera på min lyckligaste dag i livet.

Jag tänker på den där semesterdagen i Spanien i somras. Vi åt croissanter till frukost och solen hade redan börjat värma upp lägenheten trots att ac:n stod på 18 grader. Dante kollade på Tasseholm på sin padda och efteråt hängde vi upp tvätt på den ena terrassen. Varje gång jag försökte hänga upp ett plagg sa han ”Hjälpa till mamma” och försökte utan resultat att hänga upp det på tvättstället. När badbyxor var nedpackade, strandväskan redo och handdukar ihoprullade åkte vi ner till stranden. Pedros hade två solstolar lediga och vi la oss där under ett stort parasoll med Dantes strandleksaker placerade i skuggan. Han började bygga ett torn och medan jag smörjde in honom gick Damon och köpte vatten. Sen lekte vi i vattenbrynet, blev kompisar med en annan familj som hade en flicka i samma ålder. Dante ville gå bort till korallerna och där samlade vi ihop snäckor i en liten hög. När vi kom tillbaka somnade han på en av solstolarna i skuggan, jag trängde ihop mig bredvid och läste en bok medan han sov. När jag sneglade över på Damon hörde jag hans djupa suckar som var på väg in i samma takt som Dantes.

Vi åt lunch på stranden när killarna vaknade. En kanna cavasangria och tapas. Dante fick pasta med pesto och var grön i hela ansiktet när han var klar. Vi gick fram och tillbaka till den där uteduschen som han älskar och sen badade vi i havet som slog i kalla vågor mot oss. Dante skrattade sånt där barnsligt, kittlande skratt och jag och Damon utbytte sån där blick som bara föräldrar till ett barn förstår sig på – blicken som säger att vårt barn är helt jävla otroligt. Blicken som säger att gud, jag älskar sönder den där lilla människan. Tänk att vi gjorde honom.

När vi kom hem duschade vi av oss stranden och havet. Dante halkade och mitt hjärta hoppade över ett slag. Han fick korv till middag och jag gjorde i ordning mig med ljudet av Damon, Dante och Daniel som spelade fotboll på nedervåningen. När vi gick ut efter åtta på kvällen var det tjugoåtta grader ute och min klänning klibbade sig fast på ryggen. Vi promenerade till en restaurang i närheten och lät Dante somna i vagnen på vägen dit. Jag åt vit fisk och drack iskallt torrt vin och Daniel frågade oss vad vi drömmer om att göra i framtiden. Vi pratar om hösten, om karriären, om idéer vi sitter på och tankar vi behöver ventilera. När jag ligger i sängen runt midnatt säger jag till Damon att ”det här blev ju en jättemysig dag” och han svarar ”helt perfekt.”.

Det var en av de bästa dagarna i mitt liv. Jag inser att jag redan har många dagar jag kan addera på listan över mitt livs bästa dagar. Och jag vet vilka dagar som fyller den listan: Det är dagar när jag är med min familj. När vi har tid att lägga två timmar på att samla snäckor på stranden. När jag får sitta med min fästman och min vän och prata om livets stora frågor. När jag får drömma stort och njuta av det lilla. När jag inte missar ett kittlande skratt från Dante för att jag måste svara i telefon utan sitter precis där, rakt mittemot honom, och låter skrattet fylla hela min själ med den där fullständiga kärleken.

Vilken är den lyckligaste dagen i ditt liv?

  1. Läs boken När jag tänker på henne skriven av Malin Wollin. Där fanns en sida som vad så fin kring barn och oro. Hela boken var väldigt bra!

    Mina lyckligaste dagar brukar också innebära familj, vänner och ro, gärna vin. Min bästa dag har nog aldrig varit en vinterdag.

  2. Åh den serien berörde mig i hjärtat då jag just mist min man och barnens pappa i en olycka (lillebror var inte ens ett år 😔). Kände så igen mig i hennes kämparanda och när man blir ensam kvar betyder barnen om möjligt ännu mer.

    Mina lyckligaste dagar var förra sommaren när vi var en hel familj. Mer behövs inte…

  3. Har nog många lyckligaste dagar och de senaste jag kan minnas är när jag och min sambo var i LA och bodde precis vid stranden i Venice Beach. Perfekt väder i mitten av oktober, solen skiner, 25 grader varmt (min bästa temperatur), vi går runt, stannar för en drink fast det är mitt på dagen, åker in till downtown och går på craft beer-ställen, sätter oss på en bar på en takterass och ser en kolibri i buskarna som omgärdar terassen. Nu låter det som att jag är helt fokuserad på alkohol för att ha en fantastisk dag vilket inte stämmer alls, men känslan av semester och att man kan ta en öl mitt på dagen om man vill. Bara strosa runt utan att ha en tid att passa. Eller när vi åkte på roadtrip från Texas, där vi började med att gå på festival, till San Francisco med en massa stopp på vägen (Grand Canyon, vandrade i berg i Arizona, mm). Också när jag åkte på gruppresa till Filippinerna och en del av resan bestod av segling mellan olika öar där vi övernattade. Att sitta på däck på en fantastiskt vacker träbåt omgiven av nya vänner, få otroligt god mat tillagad av båtens kockar, turkost vatten, och sedan stanna på en strand och hitta en hydda att bo i, och äta middag i solnedgången. Kan ha perfekta dagar hemma också. När det är helg och man får sova tills man vaknar, vaknar före sambon och hinner kolla på ett par avsnitt av en serie innan han går upp, promendad i solen med hundarna med några vänner, slappa på eftermiddagen och äta god middag framför en serie på kvällen. Det är också lyckliga dagar. Jag är nog rätt bra på att njuta av vardagen, gå runt i vår fina lägenhet och känna pirr för att jag är så glad att vi hittade den t.ex. men de allra lyckligaste dagarna har ändå varit på semestrar i solen.

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Baby Journeys Bössa

Årets Musikhjälpen samlar in pengar för att hjälpa barn ur barnarbete världen över. Med bidragen som kommer in kommer Musikhjälpen att kunna hjälpa barn genom att bl.a. ge fler barn möjlighet till gratis skolgång, stötta familjer så att de blir mindre ekonomiskt sårbara och utbilda för att skapa en ökad kunskap om barnarbete.

Vi på Baby Journey har givetvis startat en s.k. bössa, alltså en insamling, där vi dessutom tävlar ut ett riktigt bra pris! Om du donerar 50kr eller mer till vår bössa, har du chansen att vinna en Cybex Priam till ett värde av 16 297kr (!). En GRYM vagn med både liggdel och sittdel som funkar för den minsta bebisen upp till 4 års ålder. Via vår bössa kan du alltså göra något gott och samtidigt ha chans att vinna ett väldigt bra pris.

Här hittar du vår bössa!

Om du inte vill vinna vagnen kan du faktiskt vara med och donera ändå, för att göra en god gärning idag <3

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Kom på 1-års kalas på Junibacken!

På måndag fyller Baby Journey 1 år och det firar vi genom något jag har drömt om, nämligen att abonnera Junibacken för friends, family & users! Jag kan knappt tro att det är sant, att vi ska få fira genom kalas på en av de finaste platserna som finns för barn. Inne på vår Instagram tävlar vi ut 20 platser till våra användare (20 användare + så många barn som man har och vill ta med!). Gå in och var med i tävlingen! Så mysig aktivitet en måndagseftermiddag i oktober. Puss!

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

sub archi