Frågor med Forni

Detta var det finaste jag läst på länge! <3

Btw så firar jag nog 10-årsjubileum med dig i år, tror att jag var ganska exakt 15 år när jag kikade in här på bloggen för första gången. Så grattis till mig och alla andra som fått möjlighet att följa dig genom åren – detta är absolut en favoritplats att vara på!

Jag har en fråga till dig – en vän till mig har precis fött sitt första barn och jag vill så gärna köpa något fint och uppskattat. Vad tycker du är en bra present att ge? Kan vara både till mamman och bebisen!

Kram!

Hej bästa du,

Oj vilken fin kommentar – tusen tack för den – betyder massor! Det är också sjukt kul att ni är många som har läst i så många år, känns väldigt speciellt och ärofyllt.

Anyway!

Det beror ju helt på vad hon redan har men här kommer några förslag som jag hade uppskattat om jag inte redan hade det:
– En fin bärsjal eller en fin bärsele (eftersom man bär sin bebis så mycket i början, i alla fall vi)
– Filtar av olika slag, tunna muslinfiltar från t.ex. Livly eller kashmirfilt med graverat namn på från Soft Goat! Man kan aldrig ha för många filtar med en bebis.
– En fin åkpåse eller overall
– Massage eller spa-dag till mamman, god knows she needs it…
– Roliga, färgglada böcker och leksaker! Sådana som är i jordens alla färger som barn ÄLSKAR men föräldrar not so much. Skip Hop har mycket roliga leksaker till bebisar!
– Matchande mössa, vantar och sockor som bebisen kan ha nu när det är vinter, finns mycket fint på t.ex. Livly, Newbie eller Babyshop!

Hej!

Tack för allt bra innehålla här! Hur tycker du att din och Damons relation har förändrats efter att Dante kom in i bilden? Bråkar ni mer eller mindre? Pratar ni bara om Dante eller har ni kvar ert “gamla ni”? Nyfiken då jag snart ska få en bebis! Tack! 

Hej gull och tack!

Vi tjafsar definitivt mer, men om saker som inte är “på riktigt”. Alltså: vi ryker ihop för att vi bryr oss så jäkla mycket om Dante. Det kan vara att någon säger att den andra gör något fel, så ryker man ihop och börjar tjafsa. Men det är ju bara för att man så gärna vill att Dante ska få “det bästa” och då är man ibland orolig att den andra gör fel, eller vill ge råd som istället blir påhopp och så resulterar det i bråk.

Vi har lärt oss att särskilja (så gott det går) vad som är riktiga problem och vad som är onödiga tjafs. Om den ena skriker “JAG SA JU ATT HAN VAR HUNGRIG VARFÖR GAV DU HONOM INTE BARA MAT INNAN HAN FICK ETT SKRIKUTBROTT” och den andra svarar “DET SA DU INTE ALLS DET DU SA FÖRUT ATT HAN BÖRJADE BLI TRÖTT SÅ JAG GJORDE SOM DU SA OCH FÖRSÖKTE LÄGGA HONOM HUR SKA JAG KUNNA VETA ATT HAN HELT PLÖTSLIGT INTE VAR TRÖTT UTAN HUNRIG ISTÄLLET JAG KOM PRECIS HEM”… så fattar ju båda när stunden är över att det inte var på riktigt? Man agerar i stundens hetta, det betyder ingenting.

Sedan har vi bara småtjafs, aldrig stora bråk, vägrar ha det framför Dante och har nolltolerans mot att höja rösten i närheten av honom. Vi har haft ett sånt stort bråk sen han kom och efter det var det aldrig mer, jag mådde otroligt dåligt av det och vägrar leva i ett hem där mina barn ska höra hur jag och deras pappa bråkar. Man får skärpa till sig och vara vuxen även om det kryper i kroppen och man vill skälla ut den andra. Det får man ta när man är 100% säker på att barn inte hör tycker jag så det handlar bara om impulskontroll (impulskontrollen som inte är lika stark vid småtjafs, som sagt 🙂

Vi pratar absolut inte bara om Dante. Många sa att det skulle bli så men det upplever inte vi. Jag tror att en av våra styrkor som par är att vi är nyfikna på varandra, gillar att prata och ställa frågor och undra saker, vi är starka i våra egna identiteter och har egna drömmar utanför familjelivet. Så vi pratar mycket om det! Sen mellan varven smyger vi in till hans rum, tittar på honom när han sover och viskar “hur fan är det möjligt att vara såhär söt…”

Hej!
Tack för en jättehärlig och öppen blogg!
Du har ju tidigare skrivit om att du har gått till en livscoach. Detta är något jag själv verkligen skulle vilja prova – då det känns som att det kan ge lite mer hands-on tips än från en psykolog. För mig handlar det mest om drömmar inom karriär och självkänsla/självförtroende kring detta. Men jag känner ingen som har gått till någon – så hur ska man kunna veta vem som är bra? Hur hittade du en? Har du några tips? Var ska man leta? Stor kram <3
Har försökt skicka kommentaren på ett annat inlägg, men sidan vill inte ladda, så hoppas inte den blir publicerad flera gånger sen..

Kul – jag älskar livscoach! Det är bara googla, mejla och fråga om du kan få komma på en “prova på”-session. Då kan du avgöra om det är någon du vill fortsätta träffa och få guidning av, eller om du vill leta vidare. Ibland får man leta lite för att hitta rätt coach eller psykolog och man ska inte vara rädd för att leta vidare om det inte känns helt 100%. De är lite som att hitta rätt pojkvän hehe…

Jag hittade min via en vän som hade gått till henne, hon heter Susann Solfeldt och finns här!

Hej Michaela! Har du några tankar kring hur man bäst driver företag? Har du något speciellt mindset i ditt företagande? Du verkar så strukturerad och framåt så hade gärna viljat veta din tankegång kring företagande. Kram <3 

Hej bästa du!

Vilken intressant fråga, ska försöka göra ett längre inlägg om detta om ni skulle vilja det eller tycka det var roligt?

Kortfattat så tror jag på att driva bolag utifrån passion. Jag är en känslomänniska ut i fingerspetsarna och tror att de flesta entreprenörer är samma typ av personen – passionerade, snabbtänkta och modiga. När man älskar något, är man oftast bra på det. Dessutom lyser det igenom och det blir lättare för andra att tro på din idé.

Jag är absolut strukturerad, men mest är jag faktiskt passionerad. Jag är inte alls intresserad av ekonomi, har inte koll på några siffror i mitt företag utan lägger allt sånt på min revisionsbyrå och sedan gör jag det jag är bäst på, det andra delegerar jag helt enkelt vidare. Det tror jag är en nyckel när man vill starta ett företag som man kan livnära sig på.

Puss!

Hej fina Michaela!
Har en fråga till frågor med Forni som jag undrar över, eller undrar över ifall jag är ensam om hehe. Undrar hur din mages mående påverkas av sömnbristen? Jag fasar lite för framtida sömnlösa nätter med barn. Det känns som om 110% av mitt välmående och immunförsvar sitter i magen + sömnen. Är också HSP och väldigt känslig mot gluten och laktos, men får jag en dålig natts sömn beter sig magen som om jag hällt i mig ca 100 liter ren ickelaktosfri mjölk (trots att jag är superbra på att undvika mejeri och gluten). Har dragit slutsatsen att en eller flera dåliga nätters sömn ger mig extrem uppblåsthet, kramp och gaser. Hur blir det för dig? Påverkas magen något?

Hej fina du!

Inte alls faktiskt? Min mage har blivit mycket mer hard core sjukt nog. Det är som att hela min kropp är inställd på survivor mode – jag sover utan bettskena, yogar en tiondel så mkt som jag brukar, äter dåligt, sover hemskt men ändå orkar min kropp mer än vad den någonsin har gjort. Jag antar att det är mammans superkraft. Innan Dante var jag känsligare men har aldrig sett något samband med sömn och magproblem.

Puss!

Hej! Jag läste att du ibland har egentid när Damon tar Dante och du bara spenderar tid med dig själv. Vad gör du då? Gör du alltid samma saker eller har du något du gör nästan varje gång? Tack för en fin blogg, kram <3

Jag gör olika saker, men en favoritgrej är att lägga mig i soffan, kolla en serie och äta goda grejer. Sen när jag är trött på det om de fortfarande inte är hemma så jobbar jag eller läser bloggar eller sorterar garderober (= terapi för mig). Puss!

  1. Jag tycker det är fint att du skriver hur du o din fästman grälar o inte bara skriver att det kan vara lite tjafs ibland. För mig visar det på en väldigt stark relation o ett självförtroende till er relation. Att kunna visa brister utan att ngt är dåligt. Som att visa upp alla sina egna brister o ändå vara trygg med att man är värdefull o vacker, inte trots bristerna utan tack vare

    1. Vad glad jag blir att du säger så! Jag är verkligen trygg i vår relation och tror till 100% att vi kommer stå kvar där tillsammans på ålders höst, därför delar jag gärna med mig av både det bra och det dåliga – för den som säger att ens relation är perfekt ljuger. Puss <3

  2. Hej!

    Har en fråga till nästa Frågor med Forni som jag hade blivit jättetacksam att få svar på från dig då du verkar ha mycket positiv erfarenhet inom området!

    Jag har precis börjat gå hos psykolog via VC och närmar mig nu slutet av de antal besök man får via dem och känner att jag vill och behöver jobba mer med detta. Vet däremot inte vilken terapiform som är bäst lämpad för mina problem. Jag känner dels att jag har problem med beteende- och tankemönster som är återkommande inom både relationer och prestationssituationer där jag ställer höga krav på mig själv och är nedlåtande mot mig om jag inte är ständigt “perfekt”, vilket i sin tur leder till mycket ångest och nedstämdhet. Jag har också perioder där jag känner mer generell ångest och nedstämdhet och allt känns väldigt meningslöst, jag känner mig ensam, oönskad och otillräcklig och har svårt att se glädje i något utan att förstå var dessa känslor kommer ifrån.

    Det känns som att ena sidan av mina problem är mer passande för KBT medan andra sidan passar bättre för psykodynamisk terapi. Om jag inte minns fel har du testat båda former. Vad upplevde du för skillnad mellan de två och vad gav dig mest utifrån det du jobbade med? Hade varit jättetacksam för svar och input då detta är lite av en djungel som jag ser fram emot att ge mig in i för min egen skull.

    Kram! ♡

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Entreprenör, bloggare och författaren som njuter av livet till fullo. Jag har sedan 2004 drivit min blogg som varje vecka når ut till tusentals unga kvinnor, främst i åldrarna 20-35 år. Jag skriver om känslor, vardag, mode/skönhet, inredning, mat/dryck och yoga. Här hittar du djupa, transparenta texter blandat med inspirerande bilder och härliga tips.

Artiklar att lyssna på

Frågor med Forni

Hej,
En (akut) fråga! Har en syster som nyligen blivit gravid som jag vill skämma bort i jul. Hon har allt och brukar köpa det hon behöver, men jag vill ge henne något fint i julklapp och gärna något relaterat till graviditeten. Hon läser inte så mycket om graviditeter, så det mesta är nytt för henne. Vad vill man ha som gravid? Har du tips på perfekta plagget? Någon produkt? Behandling?

Men gud vad gullig du är!

Jag skulle ge en gravidmassage. Kroppen gör så ont under graviditeten så en gravidmassage är som en skänk från ovan. Annars ett par gravidtights från Boob Design (de är outstanding!) eller en rolig/mysig gravidbok.

Puss!

Hej Forni! Härlig atmosfär här på din blogg! Jag har en fråga till dig; jag och min pojkvän har varit tillsammans i 1 år nu, och vi är båda väldigt pratsamma men våra middags konversationer har dött av lite. Säkert helt normalt! Tips och idéer på hur man kan komma ur det eller hur vi kan göra om vi har date night? Vore väldigt intressant att höra din synvinkel 🙂
/Elin

Hej bästa!

Var nyfikna på varandra och ställ mycket frågor. Fråga hur saker känns, vad den andra drömmer om, ställ följdfrågor när din partner berättar något om sin dag eller någon situation som har hänt på jobbet. Var intresserad och ansträng er!

Sedan: acceptera att vissa måltider är tystare än andra, och det är helt okej, för som du säger så blir det så när man varit tillsammans ett tag!

Kram

Hej!!
Tack för att du delar med dig! Så kloka tankar och fina värderingar. Tack för att du fortsätter trots vissa mammors kommentarer och påhopp!
Jag har en dotter som föddes en månad efter Dante, och vi ska nu börja införa rutiner kring sömnen. Hur sover Dante dagtid?

Hej fina du,

Tack! Det har inte varit ett självklart beslut men det fina väger över det fula.

Vi kör på rulla vagns-sovprinciper. Vi följer alltså inte det schemat till punkt och pricka, men följer principen att bebisen är vaken ca 2 timmar innan den sover igen. Det blir 4 sovstunder per dag och de brukar vara runt 08, 11, 13 och 16. Jag kan varmt rekommendera deras sovschema! Man märker att just 2-timmars intervaller passar Dante perfekt och han brukar ha ganska lätt för att somna. Ibland har han svårt att sova på den sista napen vid 16 och då struntar vi i den så får han gå och lägga sig tidigare. Vi är inte stenhårda på rutinerna utan känner oss fram!

Kram!

Hej!

Jag är yogaförtjust som du, eller om en iställlet ska säga: jag har också hittat hem i det. Jag är nyfiken på om ditt förhållande till yogan har behövt/eller medvetet förändras sedan du blev förälder? Tänker dels på lyxen jag idag har med tid nu innan barn, men kanske också på fler andliga aspekter samt i o m den stora kroppsförändringen+psykiska påfrestningen (?) en graviditet verkar medföra.

Hehe rörigt ställd fråga som är överallt men jag tror typ du hajjar mig 😉 kram och god jul

Hej fina!

Det har definitivt förändrats, det fanns inget annat alternativ. Förut yogade och mediterade jag lite varje dag + ordentliga pass flera gånger i veckan. Nu hinner jag inte alls med lika mycket och då får jag istället ha med mig yogan i allt jag gör som mamma. Jag försöker meditera när jag matar Dante och sträcker ut mig när han leker i babygymmet. Så den fysiska biten har blivit mycket mindre, men den mentala har nästan blivit större. Jag har aldrig behövt yoga och meditation rent spirituellt så mycket som jag gör nu.

En del av mig kan sakna den tiden jag hade innan bebis, som jag kunde lägga på mig själv och mitt välmående, för då kunde jag meditera en halvtimme efter jobbet bara för att jag kände för det. Så ser det inte ut idag, men det gör som sagt också att den är viktigare än någonsin.

<3

Hej fina du! Jag har en fråga till frågor med Forni! Jag har börjat plugga på universitet denna termin och hittade ganska snabbt ett asroligt kompisgäng. Rätt tidigt började jag även hålla på med en av killarna i gänget och det har pågått nästan hela hösten. Nu nyligen fick jag dock reda på att jag gillar honom mer än vad han gillar mig och jag sa till honom att det är nog bäst att vi bara är kompisar. Men jag tycker såklart att det fortfarande är lite jobbigt eftersom jag ändå gillar honom och vi är i samma gäng osv. Vill verkligen inte byta kompisar heller för känner verkligen att jag hittat nya bästa vänner. Men har du något tips på hur man kan försöka “gå vidare” och se någon som bara en kompis när man är i samma gäng? Försöker vara hoppfull om att det kommer bli bättre snart! Kram

HÅLL UT!

Det är mitt enda tips. Rätt som det är kommer du att hitta någon annan snygg och härlig person och då kommer det kännas hur enkelt som helst att bara vara kompis med honom. Men det kan ta lite tid, så man får hålla ut under den tiden. Och – bli inte full och börja hoppas, för då blir det bara jobbigt sen. Kom ihåg vad han har sagt och bestäm dig för att ni bara ska vara kompisar och så är det med det.

PUSS heja dig!

  1. Till dig med killen i pluggänget!
    Jag hamnade exakt i samma situation min första termin på universitet. Jag och killen smög om det vilket gjorde det hela ännu mer spännande. Vi hade sån jäkla passion men båda visste nog att vi inte alls skulle inleda ett förhållande, men jag blev en så ledsen när han satte stopp för det. Men annars håller jag med Michaela – HÅLL UT, 8 av kompisarna i det gänget är mina absolut bästa vänner nu 8 år senare och flera (bland annat killen) hittade nya vänner osv under studietiden för att man hamnar i olika grupper osv hela tiden 🙂 släpp honom – det är härligt att vara singel som student. Lev ditt bästa liv den tiden kommer aldrig tillbaka! 🙂

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Frågor med Forni

Jag såg nu att Dantes sömn var sådär för tillfället men skulle du vilja berätta hur ni gjort med sömn och läggning? Min dotter kan bara sova på mig (panik, det är ju mot rekommendationerna och osäkert!), när och hur börjar man ”lägga” bebisar?

*

Hej! Kan du skriva lite om dantes sömn under olika månader, hur den ser ut nu och hur ni fick honom att börja sova i egen säng? <3

Jag slår ihop dessa frågor!

Ja, som ni vet har det varit katastrof med sömnen senaste tiden för oss och efter att han fått tillbaka magproblem gick vi till läkaren som misstänkte mjölkproteinallergi. Nu har vi gått över på mjölkfri ersättning och märker redan en skillnad så det verkar vara det som var problemet. Det betyder att även sömnen stabiliseras då orolig sömn är en del av symptomen på mjölkallergi.

Kort och gott så började vi “lägga” honom när han var runt 3 månader. Vid 18-19 är det läggdags och sen är det morgon igen vid 06-07. Jag har samlat på mig tips från mina vänner som jag tycker lyckats bra med sömnen och rutiner för deras barn och så har jag tagit med de tips som passat oss och kört på dem. Eftersom Dante mått sådär har det ju varit struliga nätter men vi har ändå hållit på våra små rutiner. För oss är det viktigt att ha rutiner som går att ha med sig var vi än är eftersom vi hittar på massa saker. Jag vill inte vara fast i mina rutiner och hindra oss från att hitta på saker utan försöker istället ha rutiner som vi kan ta med oss som är kopplade till sömn för Dante. För oss innebär det napp, filtar som luktar hemma/oss och så musik. Vi spelar “Babblaras vaggvisor”-playlisten på Spotify sen vi bestämde oss för att han skulle sova i eget rum och den är succé. Han blir så lugn och harmonisk av den och kommer ner i varv. Perfekt, för musik kan man ha med sig överallt!

Såhär ser hans sovrutiner ut nu vid 4,5 mån:

Ca 18.00 Äter en flaska ersättning, rapar, byter blöja, sätter på mysig pyjamas.
Ca 19.00 Läggs ner i sin egna säng med två tunna filtar, en över sig och en bredvid sig. Sedan napp och en lite tjockare filt som jag lägger över honom om han är orolig, den blir som en liten tyngd vilket han gillar att ha över kroppen. Slutligen sätter jag på hans musik och så sitter jag på en pall bredvid sängen. Klappar på honom, säger god natt och sitter bredvid ett tag. Ibland somnar han direkt och ibland tar det ca 30 min.
Ca 22-23 Äter, byter blöja, gör om sovproceduren
Ca 03.00 Äter
Ca 06-07 Morgon!

Där emellan kan det vara fler uppvak, napp som behöver stoppas in, musik som spelas, ibland tar jag upp och vaggar beroende på vad för typ av natt det är. Sen han började sova i eget rum har jag inte behövt lyfta upp honom från hans säng mer än en handfull gånger per natt (18-06). Men har kanske lagt en hand på honom, klappat lite, suttit bredvid.

Jag tänder aldrig upp på natten och börjar aldrig leka utan när det är natt är det mys och sen när morgonen kommer kan vi ha kul igen. Det är för att jag vill att han ska förstå skillnaden mellan natt och dag och inte bli uppjagad på natten. Alla mår bra av att sova på natten så man orkar ha kul på dagen! Det är ett av de bästa tipsen jag fått av mina mamma-vänner och det tycker jag funkar bra.

Vad gjorde du på söndagar som singel? Tycker att det kan bli lite ensamt ibland och spec om man varit ute kvällen innan och kanske får lite bakisångest. 

Jag hängde alltid med mina tjejer på söndagarna. Det var stående i kalendern att vi gick och åt bakislunch, tog en långpromenad och lagade middag tillsammans på söndagskvällen innan vi kollade typ Solsidan eller en film. Boka upp dig med kompisar är alltså mitt bästa tips! Ibland, om jag inte orkade hänga med kompisar, träffade jag min familj eller lagade mat hela dagen själv. Jag brukade göra mat för veckan och ha på någon romantisk komedi i bakgrunden.

Men! Ibland satt jag bara där med jävligt seg bakisångest och undrade när fan jag skulle sluta vara ensam. Ska inte lägga något filter över min singeltid. Det var bra söndagar och dåliga söndagar – precis som det är nu också! Puss!

Hej Michaela, Tack för en underbar blogg och bra jobbat med FORNI! Älskar att gå in och läsa! Jag väntar barn nr2 och vill unna mig en härlig massage. Var/till vem går man för att få den bästa gravidmassagen i Sthlm? Kram!

Hej fina du!

Jag kan varmt rekommendera John Carrier som är ett ställe som bara tar emot gravida och mammor. Jag gick till Josefine där under min graviditet och hon gjorde rena undervärk med min kropp. Jag hade aldrig orkat ta mig igenom hela graviditeten och förlossningen utan hennes hjälp! Tips tips!

Däremot är den mer behandlande så om du vill ha en avslappnande spa-massage istället för behandlande massage skulle jag lyxa till det med Sturebadet eller Grand Hotel, så att du kan stanna och spa:a i samma veva!

Puss!

Håller med, ditt ärliga sätt att skriva om både graviditeten & tiden med Dante är SÅ intressant att läsa om :)! Keep it up!

Till frågor med Forni:
1. Fick min första bebis, liten pojke, ett par dagar efter dig & det har varit så mysigt att följa din & Dantes resa!
Vi funderar mycket på det här med syskon till vår mini (om möjligt så klart)

Har ni tankar & önskningar om syskon? Något du vill dela med dig av? 

Kram till dig & gull-Dante!

Hej fina du!

Gud vad glad jag blir – tack!

Vi vill absolut ha syskon till Dante och hoppas att vi kan få det i framtiden. Men vi känner INGEN stress utan vill bara njuta av tiden med vårt första barn. Om jag hade varit äldre kanske jag hade tvingats tänka på nästa barn snabbare pga biologisk klocka men nu har jag turen att inte behöva det. Jag vill absolut inte tänka på syskon redan utan nu är det Dantis som gäller för hela slanten! Ser fram emot att vi tre ska ha några riktigt roliga år tillsammans, se världen och följa hans uppväxt innan han ska (förhoppningsvis!) få ett gulligt litet syskon.

Hej och tack för så fint innehåll här på bloggen och på FORNI. Ni har verkligen lagt in en högre växel det senaste veckorna, såååå kul! Till min fråga:

Hur hanterar du nervösa/oroliga känslor som uppstår i samband med Dante? Alltså jag kan bli orolig över småsaker med mitt barn (som tex att lämna bort henne) trots att jag vet att det inte är någon fara så blir jag ändå orolig, så hur hanterar du sådana känslor? Kram

Men gud vad roligt att höra! Tjejerna på kontoret jobbar arslet av sig för att FORNI ska vara Sveriges bästa onlinemagasin för kvinnor och jag tycker faktiskt att de har lyckats. Jag vet inget bättre magasin??? Blir ständigt imponerad över det fantastiska innehållet på denna sajt.

Så tack!

Hehe, I feel u sister. Är orolig för Dante jämt och ständigt. Tror bara man får leva med det som förälder. Jag försöker dock att inte låta oron ta över och istället lugna ner mig när den blir för stor. Ibland kan jag liksom uppslukas av oron och då försöker jag ta ett djupt andetag och se klart på situationen. Det hjälper faktiskt! Jag försöker lära mig att vara rationell med honom för att om det någon gång händer något (gud förbjude dör av bara tanken) vill jag kunna agera snabbt och inte drabbas av panik, så försöker träna i vardagen hur svårt det än är. Puss heja alla mammor <3

Vill du berätta om du har några roliga planer inför det nya året? Några spännande samarbeten? Något roligt som händer på FORNI? Tack 😀

JA!!! Kort och gott så har jag fem fokusben för det nya året:

  • En sjukt rolig och stor sak är att jag kommer lansera en av de största grejerna i min karriär som jag har jobbat med hela 2019. Jag kan inte avslöja mer än så men det är bland det roligaste jag har gjort.
  • Sedan skriver jag på en ny bok (!) men kan inte säga mer då ingenting är signat, vi har inte kommit så långt i processen än.
  • På Grounded Factory har vi nya produktlanseringar som är väldigt spännande, i samband med dem kommer vi även satsa ännu mer på event och kvinnliga nätverk.
  • På FORNI har vi MASSA spännande idéer, vi tittar på nya kontor och har som mål att kunna arrangera fler fysiska event framöver tillsammans med er och våra samarbetspartners. Det viktigaste för oss är dock alltid att erbjuda det bästa materialet på sajten, det är vårt huvudfokus och spindeln i FORNI-nätet.
  • I mina sociala medier kommer jag fortsätta fokusera på att vara ärlig, hålla öppna dialoger och bygga band med er. Mammarollen kommer fortsätta få ta plats tillsammans med det jag annars gillar att skriva om: yoga, meditation, karriär, inspiration etc.!
  1. Hej!!
    Tack för att du delar med dig! Så kloka tankar och fina värderingar. Tack för att du fortsätter trots vissa mammors kommentarer och påhopp!
    Jag har en dotter som föddes en månad efter Dante, och vi ska nu börja införa rutiner kring sömnen. Hur sover Dante dagtid?

  2. Hej Forni! Härlig atmosfär här på don blogg! Jag har en fråga till dig; jag och min pojkvän har varit tillsammans i 1 år nu, och vi är båda väldigt pratsamma men våra middags konversationer har dött av lite. Säkert helt normalt! Tips och idéer på hur man kan komma ur det eller hur vi kan göra om vi har date night? Vore väldigt intressant att höra din synvinkel 🙂
    /Elin

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Frågor med Forni

Så fint! Hamnar på önskelistan direkt! Visst hade du skjortan under graviditeten, hur länge funkade den och vilken storlek hade du? Perfekt med snygga plagg man kan ha både nu som preggo men även funkar lika bra sen. Blir den väldigt varm? Tack på förhand! /Josefine

Hej Josefine!

Jag hade den i M under graviditeten och den passade fram tills sista månaden och även efter. Det är bara passformen som ändras beroende på hur magen växer. Fördelen med skjortan är ju att den inte blir lika varm som andra kashmirplagg så det passar perfekt när man är lite extra svettig som gravid eller när man ammar, haha!

Vi läsare har ju förstått att ni fick längta lite innan ni fick plus på stickan. Jag är i samma situation nu med min sambo och tycker att längtan är helt outhärdlig. När min mens kommer blir jag helt låg och deppig. Jag försöker verkligen att fokusera på annat, men när man väl har tankarna inställt på bebis så tycker jag att det är så svårt att tänka på annat… Vi har inte försökt så länge att det är dags att söka hjälp från vården, så det är väl ”normalt” att det inte hänt på de första försöken, men jag tycker ändå att det är tufft att vänta. Har du några tips i längtans tider? <3

I feel you! Jag säger bara: passa på att göra MASSA roliga saker! Jag är så glad över att jag och Damon inte slutade leva när vi började försöka skaffa barn utan vi fortsatte köra på och göra massa roliga saker med tanken på att det vilken dag som helst var dags för oss att gå in i ett nytt skede i livet. Det var festkvällar, datenights och spontana kompishäng mest hela tiden. När mensen kom kände jag exakt som du, och det måste nog få vara okej att känna så. Att inte försöka skjuta bort det utan bara vara i det. Sen hämtar man sig och så återgår man till att ha kul och hoppas att nästa månad ska komma med en överraskning. Så gjorde jag och ibland var längtan väldigt stor, men jag gjorde verkligen mitt bästa för att se så sunt som möjligt på situationen. Jag “passade på” en hel del med tanken att när som helst kanske jag ska vara preggo i nio månader. Och så kom den dagen jag blev gravid och då var jag så glad över allt kul jag hunnit med innan.

Och vet du, nu såhär i efterhand, är jag glad att det tog lite tid. För vi hann ha så himlahimla roligt under den perioden, och så hann vi längta massor, vilket gör att tacksamheten idag är otrolig. Allt händer av en anledning och er bebis kommer till er när den är redo. Jag är så glad över att det var just Dante som kom till oss, och hade såhär i efterhand inte velat ha det på något annat sätt <3

Hej Michaela och tack för världens bästa blogg! Vad jag har förstått det som så är du ganska tajt med dina anställda, hur fungerar det? Är du och dina anställda vänner? Hur skiljer ni på jobb och privat? 

Yes, det stämmer!

Det är helt oundvikligt för mig att inte vara tajt med mina anställda när jag driver ett så litet bolag och FRAMFÖR ALLT ett bolag som grundar sig i mig som varumärke. Det mesta vi gör är utifrån mig som person och då måste vi komma supernära varandra, annars går det inte. De som jobbar i mitt team vet mer om mig än vissa av mina vänner – de är hemma hos mig oftare, har tillgång till alla mina konton, bollar mitt liv med mig varje vecka för att se vad som kan bli content och vad som står på schemat. De har tillgång till alla mina kalendrar och min telefon och min mejl.

Det är en väldigt speciell plats att jobba på, just för att man är så nära sin chef och det inte är en “normal” anställd vs. chef-situation. Det liknar kanske mer att jobba som personlig assistent åt politiker eller artister eller så. Jag älskar att jobba nära mina anställda men det är lite jobbigt också för jag hamnar i en väldigt utsatt och skör situation. När människor vet så mycket om en så ger man dem indirekt makten och då gäller det att tilliten är 1000%. Därför är tillit och lojalitet det viktigaste jag söker hos mina medarbetare. Sen är det sjukt viktigt att vi har kul ihop och skrattar tillsammans om dagarna – vilket vi verkligen gör. Det är högt i tak och glatt hos oss.

När det kommer till att skilja på jobb och privat så går det inte när det kommer till just mig i vårt bolag. Alla vet allt om mig, jobb och privat är samma sak. Sen fungerar jag lite så som person också – inga filter. Däremot förväntar jag mig inte att mina anställda ska dela med sig av allt utan där får de sätta sina egna gränser. Om de vill prata sex på kontoret – gärna för mig! Om jag inte ens vet vad de gjorde i helgen – okej då. Det är upp till dem och jag respekterar deras gränser. Men naturligt så brukar mina anställda också vara rätt öppenhjärtliga eftersom de vet så mycket om mig – garden är liksom nere från båda håll.

Puss!

Jag undrar om du är mamma-avis? Alltså blir du avundsjuk om andra vill hålla i Dante osv? Jag upplever att jag kan bli lite beskyddande och vilja hålla mitt barn själv när vissa är för “på”. Hur hanterar man sådana känslor? Tack för en bra blogg! <3

Nej, jag måste faktiskt säga att jag inte är mamma-avis alls (kul ord btw, haha!). Jag älskar när andra håller och gosar med Dante, så länge de frågar först får de mer än gärna ta för sig av honom. Jag är ju med honom h e l a tiden och att få vila armarna mellan varven är bara sunt för då orkar jag lite mer sen. Jag tror att vi mammor bara har en viss procent av ork och för att den inte ska ta slut, så måste vi våga ge ifrån oss vår bebis så att vi orkar. Jag är väldigt positiv och glad när jag är med Dante trots att han är HOPPLÖS mellan varven och det tror jag är för att jag tankar energi så mycket som det går. Det är i alla fall så jag känner! Sedan vill jag gärna att Dante ska bli en social person, jag vill verkligen inte att han ska bli mammig eller inte kunna vara med andra människor så han får vara hos vem som helst som är i vår närhet. Jag delar inte direkt ut honom på vår lokala Ica haha, men om vi är med vänner eller på kontoret får andra gärna leka, busa och bära på honom!

  1. Brukar diskutera det där med mina vänner, med eller utan barn, att det är superkul när föräldrar är så avslappnade runt sitt barn! “Här håll en sväng medans jag gör kaffe!” Typ! Att det är självklart att man får hålla barnet 🙂

  2. Åh, vad jag skulle behövt läsa ditt svar på frågan om att hantera längtan efter barn när jag själv befann mig i samma sits. Vi plussade äntligen tillslut och nu är jag i vecka 35❤️. Men det var sjukt tufft och jag kände mig emellanåt snäppet deprimerad. Vi har en son på 2 så vet egentligen inte vad jag var stressad över, hade ju redan det finaste man kan ha! Men däremot uppskattade jag honom ännu mer (som om det ens var möjligt) när vi ”aldrig” fick plus på stickan. Älskar också att du inte delar med dig om exakt hur lång tid det tog för er. Jag har faktiskt slutat svara på den frågan när folk undrar, tror faktiskt det stjälper mer än hjälper. Kram på dig!

  3. Hej Michaela,
    Tack för en underbar blogg och bra jobbat med FORNI! Älskar att gå in och läsa!
    Jag väntar barn nr2 och vill unna mig en härlig massage.
    Var/till vem går man för att få den bästa gravidmassagen i Sthlm?
    Kram!

  4. Tack för att du svarade på min fråga om barnlängtan. Svaret kom lägligt när jag återigen fick min mens idag :’( Men försöker tänka på allt det du skriver och imorgon får jag helt enkelt ta mig upp och ut ur svackan och hoppas att det händer mig också. Och göra en massa roligt på vägen, som du skriver! <3

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Frågor med Forni

Åh, hoppas nattningen går smidigare imorgon!
Apropå bachelor så är jag nyfiken på vem/vilka du hejar på?

Jag gillar Johanna, Amanda, Larka och Cherryl mest! De verkar vara gulliga och härliga tjejer. Killarna i år är däremot ingenting för mig haha. Vill inte vara för hård i bloggen så sparar de tankarna, kanske ska göra ett poddavsnitt om det till FORNI? Finns ju så mkt att diskutera!

Hej Michaela!
Skulle du kunna ge tips på en bra peeling mask? Eller vilken använder du för tillfället som du verkligen tycker om?
Kram kram! 🥰

Jag gillar verkligen NIVEAs peelingmask, det är ett riktigt bra budgetalternativ som jag kör på! När jag ska lyxa till det använder jag just nu Dr Brandts peeling, närmare bestämt denna (klick!).

Hur tänker du kring mässlingsvaccin till Dante? Blev avrådd av min läkare på BVC att åka utanför Europa på grund av risken att bli smittad på flygplatser innan den lilla är sex månader. Men vill gärna åka på en härlig resa!

Jag tror det är en generationsfråga när det kommer till råd för mässlingvaccin. Den “gamla” skolan verkar avråda från att resa medan den yngre generationens läkare eller barnmorskor förstår att det inte är ett alternativ för de flesta människor. Många idag vill passa på att resa under föräldraledighet med sina bebisar.

Vi kommer att vaccinera Dante för mässling innan vår resa och man kan gå till en läkare som gör en bedömning på om det behövs eller inte. Mässling är typ lika farligt i Italien som i vissa länder utanför Europa som jag har förstått det så det finns ingen garanti att det är mer säkert inom Europa. Dessutom har bebisen skydd från mamman om du är vaccinerad fram tills sex månader så det är inga problem för er att resa innan dess. Och om ni ska resa i samband med att bebisen blir sex månader kan ni gå till en läkare för att få en bedömning om huruvida ni borda vaccinera eller inte. Puss!

Hej Michaela! Hur gör man för att börja älska sig själv efter man blivit dumpad utan förvarning?
Mitt ex dumpade mig, efter 6 månader tillsammans med förklaringen att han hade tappat känslorna. Jag var dödskär. Jag försökte få fram vad det var som gjort att han tappat känslorna efter så pass kort tid, utan framgång. Han hade inte gett några indikationer på att jag skulle ändra på något under förhållandet heller. Utan fick endast svar som ”det är inte du, det är jag” och ”jag är inte redo för ett förhållande” osv. Känns som riktiga klyschor?
Men hur mycket man än vrider och vänder på det är det ju något med mig som han inte tycker om, och det gör så fruktansvärt ont, känns som allt är mitt fel och att jag är värdelös.
Tacksam för svar
Kram!

Hej fina du,

Att han inte har några känslor för dig har ingenting med DIG att göra. Du kan inte göra något annorlunda för att få någon att älska dig mer eller känna starkare. Människor känner det vi känner. Jag har också blivit dumpad med de där jäkla klyschorna och sen har samma kille gått och typ förlovat sig med någon ett halvår senare. Hur hårt det än är att inse var det ju för att han helt enkelt inte kände lika starkt för mig som jag gjorde för honom – men det finns ingenting jag hade kunnat göra för att förändra det. Han är ju uppenbarligen inte personen i ditt liv om han inte vill vara med dig, utan då är det någon annan där ute som är det, för den personen kommer inte känna svagt för dig utan du kommer vara hela hans värld. Gå vidare och blicka framåt, du kommer hitta rätt när tiden är inne <3

Hej Michaela!

Tack för en härlig blogg. Jag har en fråga som nog inte passar inte i detta inlägg men jag undrar hur ni resonerade kring att åka till Maldiverna under graviditeten? Jag är tidigt gravid (vecka 5) och ska på bröllopsresa till Maldiverna i december och har blivit uppskrämd av kompisar att man inte borde åka dit pga zikaviruset. Hur tänkte ni?
Tacksam för svar!

Med vänlig hälsning, Sofia

Det är ingen zika-risk på Maldiverna, jag gjorde väldigt mycket research innan så ni kan åka dit med gott samvete <3

Hej fina Michaela! Älskade din förra kollektion för soft goat och speciellt skjortan! Tyvärr så satt storlek L lite för tight över mina tata’s och det såg inte sådär snyggt, avslappnat och löst ut som jag hade önskat och det var ju surt för min del.. har ni några tankar på att kanske utöka storlekarna på din kollektion till kanske XL? Eller det kanske inte är möjligt? Jag tänker att det skadar ju inte att fråga 🙂 i annat fall får jag väl köpa storlek L och köra dubbla bh:ar och utsätta mig själv för lite andnöd, det är den värd haha!

Ha en fin helg och tack för alla härliga blogginlägg och artiklar på FORNI !!!!

Hej bästa!

Den kommer att komma i både XL och XS i denna kollektion! Vi struntade i de storlekarna eftersom vi inte visste hur bra den skulle sälja så ville hellre beställa fler i S, M och L än chansa med XS och XL men sedan när vi såg responsen la vi in de storlekarna för kommande kollektion! Lägg en bevakning på Soft Goats hemsida så kan du bara klicka hem den när den kommer.

Puss!

  1. Tack för svar på frågan om bachelor! 😀
    Hoppas verkligen på ett poddavsnitt om det på Forni, håller med om att det finns en heeel del att snacka om!

  2. De är mina favoriter också i Bachelor – de verkar vara reko och ärliga. Så mycket drama annars, hade fasen aldrig stått ut i det där huset….;)

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

sub archi