Frågor med Forni

Hej! Jag tänker lägga vantarna på skjortan så fort den kommer in i lager igen kan jag lova dig. En fråga dock, hur ska man tänka kring storleken? Är den lite oversize? Jag är på ett ungefär din storlek, ca 5 cm kortare dock och runt 55 kilo. Tycker inte om när skjortor är slimmade men jag vill ju inte bada i den eftersom jag är så petite, den ska ju inte bli en klänning haha utan kunna stoppas in där fram lite snyggt. Ska jag köra på small då eller kommer den sitta slimmat?

Hej gull!

Den är gjord i oversize vilket betyder att du kan ta din vanliga storlek. En strl S på någon som är en strl S kommer alltså att bli oversized! I nästa vända tar vi även in strl XS och XL i lager, vi valde att inte göra det i första vändan för att de ändå var just oversized och därför ganska ”lika” i storlek, men efterfrågan gjorde att vi valde att ta in det nu i alla fall.

Här har jag en strl S!

Hej fina Michaela! Tack för världens härligaste blogg 🙂 När jag läser dina inlägg om resande blir jag alltid så inspirerad över ditt (och kanske din killes) research och planerande av en vistelse. Jag själv planerar ingenting och det är ju alltid ett lotto… tänkte därför fråga: hur går ni tillväga när ni planerar en resa? (Tänker val av hotell, restauranger, mysiga kvarter osv) Förutom fornis grymma reseguider då hehe! Tänker mer om du ska till ett ställe du aldrig varit förut eller vet mindre om, hur går du tillväga för att hitta alla gömda pärlor? :))) Önskar dig en ljuvlig vecka! Kram

Hej bästa du!

Här måste jag faktiskt lämna över kredden till min underbara karl. Han står alltid för den största delen a researcharbetet, speciellt när det kommer till hotellen som han alltid bokar. Han hälsar att nyckeln är att lägga ordentligt med tid – kanske inte det roligaste men det lönar sig i längden. Han googlar olika hotell, områden, kollar google maps för att få en uppfattning om avstånd etc.

Sedan brukar jag stå för fråga runt-researchandet! Jag frågar vänner och bekanta om resmål och tips på dessa, skriver ner alla tips i anteckningar på mobilen, kollar upp varje tips, tittar på deras geotag på Instagram och deras instakonto osv. Sen skickar jag listan till D så får han gå igenom de tips jag sparat och de han tycker om bokar han! D brukar dela in tipsen på områden så att man vet vilka tips som ligger nära varandra/nära hotellet osv.

Det krävs ju lite engagemang för att ”få till den perfekta resan” men oftast tycker jag att det lönar sig. Mitt bästa är att fråga folk som jag vet har samma stil/tycker om samma saker som jag gör, då vet jag att deras tips högst troligt kommer falla mig i smaken. Alla tipsar ju om deras favoriter men man gillar ju olika, så att hitta folk som är likasinnade är det bästa när det kommer till tips.

Puss!

Åh tack för ett sånt bra inlägg! Älskar att läsa om andras hudvårdsrutiner 😀 Heter möjligtvis BUS:en från St Tropez ”Gradual Tan One Minute Pre-Shower Mousse”?

Yes – det är den!

Hej Forni!!!
Först och främst, Grattis till bebisen! Du och D kommer bli världens bästa föräldrar och er bebis är så lyckligt lottad.
snälla snälla svara på detta för jag behöver typ en utomståendes blick på detta.
Hur är din kontakt med din bästa vänner tex Petra dag till dag? Jag är i en punkt i livet då mina relationer håller på att ändra form där man inte varje dag skriver i flera timmar med sina kompisar utan kanske hörs någon gång per dag. Det känns som att vi inte är nära längre ,eller jag tycker det är jobbigt att inte alltid vara i kontakt och veta vad dom gör men samtidigt när vi ses vilket är ganska ofta känns allt som vanligt bara att vi inte längre sitt och chattar dag in och dag ut som vi gjort förr. Är det så det blir när man blir vuxen? Eller har tex du och dina bästa kompisar alltid koll på varandra och har kontakt i princip hela tiden? Är mina vänner bara trötta på mig eller är det så att man inte hela tiden har kontakt 24/7?

Hej fina!

Nu vet jag inte hur gammal du är men jag gissar på att du är i tonåren, för jag kan inte minnas sist jag hade kontakt med mina bästa vänner ”hela dagarna” eller ens varje dag. Det är inte ovanligt att det går flera veckor mellan att jag hörs med mina bästisar. Vi alla lever upptagna liv och vet att våra relationer inte värderas i hur mycket vi hörs, utan kvaliteten när vi väl umgås/pratar. Jag skulle aldrig ha tid att höras med mina vänner varje dag och det vore ett enormt stressmoment eftersom jag har så mycket annat jag måste göra varje dag. Jag hörs med D och mina kollegor varje dag – thats it!

Däremot så hörs jag oftare med t.ex. Petra, eftersom vi delar kontor och är i samma bransch, än t.ex. Marith som det lätt kan gå två veckor utan att jag pratar med. Men tid avgör inte vänskapsrelationer när man är vuxen tycker jag och med mina vänner är det alltid samma känsla hur lång tid det än går mellan att vi hörs. Både Marith och Bosse har bott utomlands under flera år sen vi blev nära vänner men det har inte påverkat våra relationer alls.

Jag tror inte dina vänner är trötta på dig utan att ni helt enkelt håller på att växa in i en ny tid i era liv 🙂

Stor kram!

Petra, jag och Bosse. Tre bästisar som hörs när vi kan och orkar <3

Hej Michaela! Jag har en fråga till frågor med Forni som jag skulle bli så glad och tacksam över om du kunde ta upp! Jag har en sådan otrolig kroppsångest, och har haft så länge jag kan minnas sorgligt nog. När jag var yngre var jag väldigt liten och ”spinkig” vilket då var väldigt jobbigt. I tonåren började jag lägga på mig lite mer, har aldrig varit stor utan alltid modellen mindre liksom, men då började jag känna mig tjock. Och detta har liksom följt mig genom hela livet. Det spelar ingen roll om jag är mer eller mindre vältränad, väger nåt kg mer eller mindre. Jag plågas av ett själväckel och ett förakt mot min kropp som håller på att ta kol på mig. Snart ska jag på solsemester och vet att jag kommer att må så dåligt v a r e n d a dag vi är på stranden för att jag känner mig så äcklig och ful! Åhh jag inte hur jag ska ta mig ur detta, och min kille blir ju också ledsen av att jag hela tiden trycker ner mig, vi har varit tillsammans i 10 år och jag är fortfarande så sjukt obekväm att vara naken inför honom trots att han överöser mig med komplimanger att jag är fin. Tvivlar liksom konstant på att han kan tycka det när jag själv bara ser alla brister och allt fult och äckligt. Ursäkta för en hemskt lång fråga men jag orkar inte ha det så här längre. Du som är så klok och fin, vad tycker du att jag ska jag göra? Har du själv någon erfarenhet runt kroppsångest och hur du har hanterar det? Stor kram

Hej fina du,

Jag tycker att du ska gå och prata med någon om dessa känslor pronto. Ingen människa ska behöva leva med att känna självhat på den här nivån och du behöver få hjälp med att hitta tillbaka till din självkärlek.

Jag vet inte vad du tycker är bäst men antingen kan du boka en psykolog privat, eller så kan du gå till din vårdcentral och berätta om dessa tankar. Ett annat tips är att ringa t.ex. Doktor.se och berätta det här du berättar för mig, så kan de guida dig rätt. Om du är under 23 år kan du gå till ungdomsmottagningen!

Om någon annan som läser har personliga erfarenheter, råd och tips får ni gärna kommentera.

<3

Grattis till den fina kollektionen! Det hade varit kul att få höra lite om själva klädproduktionen: var och hur blir kläderna till? Var kommer tyget ifrån? Finns det något hållbarhetstänk inom Soft Goat? Etc. Nu när fler och fler blir klimatmedvetna är sånt extra spännande! 🙂

Tack snälla!

Jag har skrivit om hållbarhetsaspekten sen jag gick ut med samarbetet men du kanske har missat det!

Om du går in på Soft Goats hemsida är det även bland det första som uppmärksammas på sajten, så det är inte brist eller svårt att få information om Soft Goats hållbarhetstänk!

Här kan du läsa och lära dig allt om Soft Goats hållbarhet!

Här kan du läsa mer om cashmeret som används!

Som tidigare nämnt är denna kollektion framtagen i 100% obehandlad och naturlig kashmir, vilket betyder att det är getternas egna färger och alltså inte behandlat och färgat. Vilket tillför ännu en dimension när det kommer till miljön, eftersom det inte är så snällt mot miljön att färga plagg (svart är värst!). Jag är så stolt över att jobba med hållbart mode på det här sättet och valde Soft Goat till stor del för deras hållbarhetstänk.

  1. Tips för reseplanering är att stjärnmarkera ställen i google maps när man springer över trevliga tips, även om man inte tänkt åka dit nu kan man spara för framtiden. Min karta är helt full av stjärnor 🙂 man kan även skriva kommentarer på dem så man kommer ihåg varför man sparat dem.

  2. Hur mycket färg tycker du att BUSen ger? Såg en del negativa recensioner att den inte ger så mycket färg, vilket låter toppen för en blekfis! Vanliga BUS brukar se galet ut när jag går från vit till orangebrun, det är svårt att hitta några som ger lagom färg 🙂

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Entreprenör, bloggare och författaren som njuter av livet till fullo. Jag har sedan 2004 drivit min blogg som varje vecka når ut till tusentals unga kvinnor, främst i åldrarna 20-35 år. Jag skriver om känslor, vardag, mode/skönhet, inredning, mat/dryck och yoga. Här hittar du djupa, transparenta texter blandat med inspirerande bilder och härliga tips.

Artiklar att lyssna på

Frågor med Forni

Hej,

Kan inte du tipsa om fina klänningar till sommaren samt de stundande sommarbröllopen? Gärna i lite budgetvariant då man inte är jättesugen på att lägga ned alltför stora pengar på en klänning som inte kommer att kunna bäras så många gånger igen. 🙂Kram!

Klart jag kan!

Först och främst kan du kolla in artikeln här (klick!) med massa tips. Sen sätter jag ihop ett kollage den här helgen eller nästa med fler tips. Och! Adoore har släppt sjukt fina klänningar som är perfekta för bröllop – spana in dom!!!

<3

Hej! Var ni över nåt till det andra hotellet Kani? Kikar på att åka till båda ställena och förstår det som att de ligger väldigt nära, att man kan åka en liten båttur för att käka på de andra restaurangerna. Vem var ni i kontakt med för bokningen, var det Clubmed direkt eller via nån resebyrå? Tack för bra blogg 🙂

Hej!

Vi bokade via Clubmed. De ligger nära och det går en båt mellan men jag tror att det är så att om du bor på Kani, kan du bara åka över till Finohlu en gång medan om du bor på Finohlu kan du åka över till Kani hur ofta du vill. Det beror på vad för typ av resa du ska iväg på men om ni är ett par som vill ha lugn och ro är Finohlu det bästa alternativet. Kani är mycket större, stökigare och så är det ganska mycket barnfamiljer som jag har förstått det. Perfekt om du vill ha lite mer stök! medan om du vill ha lite lugnare och ”lyxigare” så är Finohlu ett bättre alternativ.

Kram!

Hej! Angående din ryggsmärta så kanske tens kan hjälpa? Tens-apparat brukar man kunna få låna av sjukgymnast. Jag hade mycket ont då och då när jag var gravid, på olika ställen i ryggen. Kändes som nerver i kläm, jag kunde inte sitta och jobba längre stunder på jobbet utan fick stå en hel del. Tens lindrade så jag körde det på kvällarna och även i början när förlossningen drog igång. Superbra!

Tack för tipset – jag ska fråga min barnmorska! <3

Åhhh vilken mysig video!
Var är din fina tröja ifrån? Blev helt kär!!

Den är från Soft Goat, visst är den mysig!

Hej bästa Michaela! Jag har en fråga till frågor med Forni.. Den är kanske lite knasig men behöver pepp!
Jag har precis gått en grundkurs i yoga och det är det bästa jag någonsin gjort! Nu planerar jag att fortsätta med yoga och jag funderar även på att åka på ett yogaretreat i sommar. Jag är i en period i livet där jag känner mig ensam hela tiden och jag har en helt oplanerad semester än så länge. Nu till min fråga… KAN jag åka ensam? VÅGAR jag åka ensam? Jag, som nyfrälst yogi, är så osäker på om jag kommer orka spendera de där fem dagarna utan sällskap, om alla andra är där med någon. Ja som sagt, en liten konstig fråga men hade verkligen behövt lite pepp från någon mer erfaren utövare!

Kram!

Hej fina du

Alltså det är bara att åka! Mer än hälften av alla personer på de yogaretreats jag varit på har åkt själva. Ibland tror jag nästan att det är bättre att åka själv, för då kan man välja hur man vill interagera med andra människor på retreatet. Kanske vill man mest vara själv, eller hitta vänner att umgås med. Båda alternativen finns. Och alla är alltid sååå snälla på retreats, pratar med varandra och bjuder in till umgänge. Du kommer absolut inte ångra dig!

<3

Så fint! Vilken vecka var du i när du berättade om din graviditet? Tack för en bra blogg!

Jag gick ut med det offentligt i vecka 16! Tack gulli <3

Hej!
Så härligt ni verkar har det!
Kanske är det opassande till detta inlägg, men jag har inte kunnat släppa tanken och tänkte att jag likaväl kan kommentera. För 1,5 år sedan skrev du ett vackert inlägg om när du miste din morfar. Om saknaden, om att det är en annan typ av hjärtesorg och läker inte som andra sorger utan kan slå till helt oannonserat. Det var bland det ärligaste och mest spot on jag läst. Finns detta i tryck någonstans? Finns det publicerat i några av dina böcker? Om inte, och om du har tankar på fler böcker och skulle samla genuina texter – så ta gärna med det. Kanske kan det hjälpa andra som också är nya för den sorgen, för mig har det verkligen hjälpt att våga känna. Tack!

Hej fina

Den texten finns i min bok På andra sidan natten. Tack för varma ord, det är en text som betyder väldigt mycket för mig. Kram!

  1. Tens-apparater finns även på Clas ohlson och liknande – har en därifrån som funkar jättebra! 🙂

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Frågor med Forni

Hej Michaela och tack för den härligaste bloggen och GRATTIS till bebisen!

Jag har en fråga till Frågor med Forni som jag hoppas att du kan svara på eftersom du har så bra koll på kläder, vänskap och har varit på så många bröllop. Min kille friade nyligen till mig och det var verkligen mitt livs mest betydelesefulla och finaste dag ❤️

Men nu kommer ju allt planerande och vi är minst sagt kost. Var letar man brudklänning utan att det drar iväg på typ 50 000 kr? Sen är jag orolig för det här med svensexa och möhippa. Vi har många ytligare vänner men de vi umgås mest med är våra syskon och familjer. Det låter kanske tråkigt men till vardags har vi fullt upp med jobb (och fantastiska kollegor), renoverar en stor lägenhet och har hund så vi har liksom inte så mycket tid över för att träffa kompisar. Dessutom är de kompisar vi har våra gemensamma efter flera år tillsammans. Vi båda (främst min kille) är oroliga över att det liksom inte skulle bli någon svensexa eller möhippa eller att någon av oss skulle bli besviken medan den andra kanske får sitt livs helg. Vi har pratat lite smått om att man kanske kunde göra något tillsammans, alternativt göra skilda saker på dagen och sen mötas upp för middag och fest. Gör folk sånt? Är det tråkigt?

Hoppas att du har lust att svara💕

Hej gullis!

Jag tycker absolut INTE att man behöver lägga 50 lax på en klänning! Det finns sååå mycket fina alternativ till ett bättre pris idag och man behöver inte fastna i brud-fällan. Jag har en tjejkompis som gifte sig nyligen i en klänning från H&M Concious Collection. En annan gifte sig i en klänning från Stylein! Och en bekant till mig beställde hem sin från Asos. Jag tror att alla tre la mellan 1000-3000kr på sina klänningar och de var helt ljuvliga. Det viktigaste med en klänning är passformen tycker jag, så det man kan göra är att lämna in klänningen hos en skräddare och sedan se till så att den sys om till perfektion för just dig och din kropp. Komplettera med dina drömskor (skor är bra för de kan man använda på fest även efter man gift sig!), unika smycken som känns som du och så kanske en slöja eller blomster i håret för att få till bröllops-looken.

Ang. möhippa och svensexa så tycker jag att man får göra som man vill. Jag hade några bekanta nyligen som gjorde precis så som du föreslog: tjejen och killen hade varsin mindre möhippa/svensexa under dagen och sedan slöts alla upp för middag och fest på kvällen. Så bra ju! Jag älskar att vi lever i en tid där ens bröllop får se ut så som man själv vill, oavsett om det betyder att ha ett bakisbröllop som Margaux och Jacob där gästerna har på sig pyjamas, eller en kombinerad mösexa som man sytt ihop efter ens personlighet.

Stort lycka till och framför allt – GRATTIS! Så jäkla ljuvligt att ni ska gifta er. Njut! <3

Jag känner att jag står inför typ det svåraste valet i livet, och känns så svårt att fatta ett beslut med så många osäkerhetsfaktorer. Jag är ett år inne i studierna på ett av världens bästa universitet utomlands men känner att jag inte trivs särkilt bra. Jag har rätt mycket vänner men känner inte att jag hittar så många likasinnande och de där riktigt riktigt nära vännerna. En del av mig vill hoppa av och börja plugga i Sverige, men samtidigt finns det ju inga garantier för hur det blir. Dessutom vet jag att kvalitén på utbilningen kommer minska och jag är rädd att jag ska ångra mig när mina karriärsmöjligheter kanske begränsas. Vill tro att nästa år blir bättre med annan boendesituation osv men vet iallfall att jag inte pallar två år till som det första. Hur fan tänker man kring såhär stora beslut? Kram från en utlandssvensk

Hej bästa!

Oj, det där svaret kan bara du ha inom dig, jag tror inte att varken jag eller någon annan kan ge det till dig. Kanske finns det någon annan där ute som kan komma med guidning av något slag? Jag har tyvärr ingen erfarenhet av din situation och har därför svårt att ge tips mer än att gå på magkänsla och följa hjärtat.

Kram!

Hej Michaela!

Jag undrar hur du lyckas planera din tid under dina mest hektiska dagar? Blir du ofta sen till nästa lunchdejt eller fotografering? Är det svårt att säga till sin kompis att – nej nu måste jag gå för jag ska vidare på nästa kompisträff? Skulle du kalla dig för en tidsoptimist eller tidspessimist?

En liten fundering med en gnutta fascination… jag lyckas aldrig hålla tider.

Hej där!

Nej, jag är i stort sett aldrig sen. Man behöver inte vara det trots hektiskt schema, så länge man planerar sina dagar och har lite koll. Jag sitter inte i ett möte och bara babblar på utan att hålla koll på tiden om jag vet att jag har ett nytt möte direkt efter – det händer kanske en handfull gånger per år att jag missar tiden. Annars ser jag till att runda av möten i tid och är noga med att berätta hur mycket tid jag har inför varje träff. Om jag ska träffa en kompis på lunch brukar jag säga ”Vi ses kl 12! Jag har ett möte 13.30 så jag måste sticka 13.20, så du vet!”. Och på mina möten säger jag ofta ”Hej, jag har ett nytt möte om en timme så jag måste runda av om 50 minuter”. Svårare än så är det inte att komma i tid tycker jag 🙂

Jag måste också vara ärlig och säga att jag har ganska svårt för människor som är tidsoptimister och ständigt är sena. Jag tycker det är rätt respektlöst mot sin omgivning och dras helt klart till människor som är som jag – respekterar andras tid! Sen är det såklart okej att vara lite sen då och då, men jag gillar inte när det är ett personlighetsdrag hos någon.

Puss <333

Hej Michaela! Grattis till graviditeten! 💕
Jag har för mig att du skrev i ett tidigare inlägg om att du köpt stödstrumpor nu under graviditeten. Jag är själv gravid och i behov av stödstrumpor och undrar om du har tips på bra stödstrumpor nu när det blir varmare väder och hur man lättast använder det till vår-/sommarkläder?

Hej fina

TACK <3

Jag har ett par gamla stödstrumpor som jag använt ett par gånger men nu när det är varmt ute och jag har mer öppna skor struntar jag i dom bara. Mina vader tackar mig INTE men jag känner mig i alla fall snygg när jag går på stan haha…

Hej! Så mysigt med date nights! Det gör mig pepp på att själv ta tag i sånt i mitt förhållande. Något jag och min kille däremot har lite problem med ibland är just snacket. Känns som att allt redan är sagt… Hur gör ni för att fortfarande ha levande konversationer? Vad pratar ni gärna om? Hade varit så kul att få veta eller kanske att få lite tips.

Tack för en fin blogg <3

Hej gullis!

Vi pratar om allt! Men är också helt okej med när det är tyst. Vi reser ju mycket bara vi två till exempel, och då är en del måltider lite tystare än andra. Jag försöker att inte bli stressad av det utan bara omfamna tystnaden – inte kämpa för att hitta samtalsämnen. Däremot om vi t.ex. ska ut och äta på hemmaplan kan jag ibland ”spara” något till just det tillfället för att ha något roligt att ta upp under middagen. Sist när vi var ute tog jag t.ex. upp en stor jobbgrej som jag tänkt på under veckan och behövde bolla samt en fråga om hur vi ska göra med bebisen och förskola. Även nu till Paris har jag några ämnen på lager som blir roliga att ta upp på middagarna, t.ex.: Vad tusan ska vår unge heta? Och hur tycker du att jag ska göra med projekt X i jobbet? Och vad har D för förväntningar på mig som mamma? Tre frågor som leder till intressanta samtal.

Mitt tips är alltså: spara på lite ämnen ibland. Men också: våga prata lite mindre under veckorna på sms/telefon för att ha mer att prata om när man äter middagar ihop (om man anser att det är ett problem eller kan bli lite tråkigt). Och var nyfiken på din partner! Tänk att det är första gången ni är ute och äter, även fast du tror att du vet allt. Alla människor är i ständig utveckling, även din partner.

Puss!

  1. HM och ellos har också börjat med brudklänningar, ASOS har många fina, Ivy & oak också! By Malina gör många ”vanliga” klänningar i vitt som är superfina! När jag provade till mitt bröllop låg de flesta mellan 10-15 tusen, absolut inga 50.

  2. Till utlandssvenskan: Nu vet inte jag var någonstans du bor, men det kan ta lång tid att anpassa sig till en ny kultur. Det finns till och med en ”kurva” där olika faser sker under de första åren. Euforin du upplever i början byts ut mot ifrågasättande och sedan når man en slags acceptans. Eller så trivs man inte och åker hem.

    Jag bodde 5,5 år i Paris och det tog lång tid innan jag kände mig helt hemma där, samt kände att mina vänner hörde till den närmaste klicken. Mitt första halvår var dessutom väldigt krävande med ganska många tårar och nederlag.
    Jag kan dock känna igen mig i det du skriver om för så som du beskriver kände jag när jag flyttade till Kapstaden. Efter fyra månader insåg jag att jag hamnat i en depression vilket påverkade min fysiska hälsa och gjorde det svårt att bygga djupa relationer. Till slut valde jag att säga upp mig från jobbet och åka hem tidigare. Jag skulle varit där i ett år minst men det blev ”bara” 5 månader. Nu är din situation annorlunda, men jag förstår känslan av att kanske ta fel beslut. Det kändes som ett nederlag och misslyckande först men i efterhand så har jag förstått att det snarare var modigt av mig att ta beslutet att satsa på min hälsa.

    Det jag vill säga med detta är att du måste nog fundera över om du kan och vill göra någonting åt din situation, eller om det faktiskt är så att du hellre lämnar den. Min situation i Paris blev bra till slut medan jag inte var stark nog mentalt för att orka förändra min situation i Kapstaden.

    Kanske kan du hitta fler likasinnade vänner genom någon organisation, t ex. Svenska Handelskammaren om det finns där, gå med i ett gym, börja på en fritidsaktivitet. Kanske prata med någon där eller hemma som kan verka som mentor? Kan du ta en paus och åka hem ett par veckor? Då blir det lättare att få distans till tillvaron och i slutändan brukar jag tycka att magkänslan vägleder en rätt.

    Jag önskar dig all lycka till! <3
    Kram,
    Christine

  3. Jag såg att scholl lanserade ett par stödstrumpor i strumpbyxmodell för ett tag sedan som såg ut som vanliga nylonstrumpbyxor typ (på reklamen i alla fall….). Kanske värt att kolla upp! Kram

  4. Jag skulle vilja slå ett slag för att hyra sin brudklänning. Finns såå mycket att välja på och den justeras så att klänningen sitter precis som den ska. Visst kan det vara lite roligt att få äga sin brudklänning, men helt ärligt lär man ju knappast använda den igen. 🙂

  5. Jag håller verkligen med om att det är respektlöst att alltid vara sen och inte förstå att andra har tider att passa! Till exempel kan man ha bestämt att man skall äta lunch med någon och så har personen inte ens vaknat vid utsatt tid och dyker inte upp. Då tycker jag att man ska skriva att det var den timmen man kunde avvara och att man inte kan ses senare, så att personen verkligen fattar att tider är till för att hållas.

  6. Det här med tidsoptimism som ett personlighetsdrag: håller med dig alltså! Min killes familj är dock sådana och man får alltid vänta på dem, de är alltid sist. Jag håller på att kapitulera varje högtid och när som hela familjen är samlad 😊😊😊😊 Det knepigaste är nog att de typ tycker att det är komiskt att man kan vara så långsamma som de är. Jag blir bara galen och får profylaxandas för att behålla mitt förstånd. Haha!

  7. Till utlandssvenskan: Jag kan verkligen tänka mig in i din situation. Jag har själv bott utomlands i omgångar och nu när jag bor i Sverige och pluggar har jag insett hur mycket mina fastlåsningar vid vissa idéer har fått styra mina val. Vissa av de valen som jag har gjort har inte varit de bästa för mig, har jag insett i efterhand. Det hade på vissa plan blivit bättre om jag gjort annorlunda och inte valt utifrån en idé som jag var fastlåst vid. Hade jag fått välja om nu, hade jag gjort helt annorlunda. Jag tycker att du skall fundera på vad det är som får dig att fortsätta studera vid det utländska universitetet. Kommer anledningen till att du pluggar där att spela någon roll om tjugo år? Om du kommer fram till att det är värt det att stanna kvar utomlands, tänk då att du är där för att plugga i första hand och att det är en bonus om du trivs. Så försöker jag tänka. Det är ju inte säkert att man trivs bättre någon annanstans.

  8. Till utlandssvensken:

    Hej! Jag vet inte vart i världen du bor men jag bor i Melbourne sedan fyra år tillbaka (jag är 24) och har läst en utbildning på universitet hemma i Sverige före jag flyttade hit och läser nu även på universitetet här (jag tar examen i November månad, äntligen!).

    Precis som någon skrev här ovan tar det väldigt lång tid att vänja sig vid en ny kultur – oavsett hur lik eller olik den är Sveriges. Jag tror att många som ”flyttar” utomlands för en kortare tid ofta skapar en bild av att det är så lätt medan för någon som faktiskt flyttar för en längre tid/permanent är det inte riktigt samma sak (jag bor själv här permanent idag och de mentala utmaningarna är fortfarande många). Det första året utomlands var för mig framförallt glädje och nyfikenhet, allt är nytt och spännande och man tänker ofta inte så mycket framåt. Början på det andra året var tufft, jag saknade mina nära vänskapsrelationer hemma i Sverige och var trött på att konstant behöva anstränga mig så mycket och kasta mig ut för stup – men sen vände det helt för mig. Mot slutet av det året hittade jag hem i mina vänskapsrelationer här i Melbourne och började känna mig trygg i det tjejgäng jag byggt upp. Kort och gott, det jag försöker säga är att livet tar tid ibland. Jag har varit här i fyra år nu och bygger fortfarande mina relationer på djupet. Vissa dagar känner jag mig ensam, saknar mina föräldrar och önskar att jag kunde krama vänner hemma. Men samtidigt så har jag byggt ett liv här som jag älskar helt på mina egna premisser. Jag har min Australienska pojkvän sedan några år tillbaka, de bästa vännerna jag någonsin kunnat önska och jag trivs otroligt bra med den livsstil de lever här i Australien (men har också tagit med mycket av ”mitt Sverige” hit i form av traditioner, saker etc. – något som verkligen har hjälpt mig).

    Jag vet att din situation är annorlunda jämfört med min då jag hela tiden varit säker på att jag vill stanna men jag hoppas att det hjälper lite att veta att alla går igenom väldigt låga dalar när de bor utomlands. Sen är det också viktigt att komma ihåg att en flytt hem till Sverige inte är ett nederlag. Du vågade flytta till ett annat land! Du vågade börja studera utomlands! Du har sett och upplevt saker som väldigt många aldrig någonsin kommer att få se! Det mod du byggt upp tar du med dig vidare i livet om du väljer att flytta hem till Sverige, kom ihåg det <3

    Om du har möjlighet skulle du kunna åka hem till Sverige på ditt nästa skollov i några veckor för att se hur det känns att vara hemma. Jag åker till Sverige i minst 3-4 veckor varje år (för mig är det ett måste) och har tur nog att ha föräldrar som har möjligheten att resa till Australien. Att veta att jag får komma hem varje år är något som gör mig väldigt lycklig och mina första resor hem hjälpte mig också när det kom till beslutet kring om jag ville stanna i Australien eller inte (att resa hem ger en ganska snabbt en god magkänsla kring vart man vill bo – något jag vet att mina tjejkompisar tycker också).

    Ps. En stor hjälp för mig genom mina toppar och dalar har varit att min bästa vän här kommer från England och att hon också har flyttat hit permanent. Att ha någon att prata med som går igenom liknande känslor som dig hjälper väldigt mycket när det är som tyngst. Om Svenska Kyrkan finns där du bor skulle du kanske kunna gå genom dem? Svenska Kyrkan här i Melbourne fungerar mer som ett Svenskt Community än en kyrka, de har lucia-firande, Svensk julmarknad, Svensk Shop och träffar för alla olika åldrar. Det kan också vara värt att gå med i Facebook-grupper för Svenskar som bor i samma område som dig och slänga iväg en fråga om någon vill ses på en kaffe eller ett glas vin!

    Hoppas att allt löser sig och kom ihåg att oavsett vad du bestämmer dig för att göra så är du grym! xx

  9. Hej Michaela!

    Tack för en fin blogg! Jag har en fråga till Frågor med Forni jag hoppas att du, eller någon annan av dina läsare, vill diskutera 🙂

    Hur viktigt anser du/ni att det är med ett intellektuellt utbyte i en relation?

    Jag har varit tillsammans med min pojkvän i ca 5 år och relationen är väldigt fin och trygg. Jag älskar honom men jag saknar verkligen det intellektuella utbytet. Jag har en femårig akademisk utbildning bakom mig och min sambo är hantverkare. Han har massvis med kvaliteter jag saknar och jag ser upp till honom i många avseenden. Men jag känner att jag börjar störa mig mer och mer på att han är ”osmart”, inte tänker längre än näsan räcker och saknar driv och ambitioner. Jag försöker få det intellektuella utbytet från mina vänner, men ibland vill jag kunna diskutera karriärval och andra djupare frågor med mannen jag lever med. Hur tänker du kring det här? Hade du varit nöjd i en relation där du är uppenbart ”intellektuellt överlägsen”?

  10. Apropå tjejen som skrev om att snacket gick trögt mellan henne och hennes kille och jag har världens bästa tips: köp Värvet-spelet av Kristoffer Triumf och ni kommer ha så spännande samtal! Dra ett kort, svara och ställ följdfrågor. kommer lära dig nya saker om dig själv också, jag lovar!

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Frågor med Forni

Hej! Har du något tips på vad man kan ha över en blus, förutom kavaj eller jacka? Älskar att ha blus och skjorta men det är lite kallt utan något över. Tack!

Hej gull,

Jag har ofta blus med olika saker över! Sällan kavaj, men vanligare med kavaj-liknande saker som inte är lika strikta. Typ olika sorters mer avslappnade blazers. Man kan ju alltid ha en cardigan över också, jag är inte så förtjust i tant-cardigans (haha) men finns en del lite gubbigare som jag gillar, typ den här (annonslänk).

tänkte häromdagen att jag skulle fråga dig om steamers!! kul att det kom video! jag har precis skaffat en, men tänkte höra om du har något lifehack för oss som inte har en ordentlig klädhållare hemma. Vart hänger man plaggen så att galgen inte glider omkring medan man försöker sträcka ut plagget?

Haha, vilken timing! Jag har vissa dörröppnade som är som ”öglor” där man kan hänga galgen så att den sitter fast. Annars brukar jag hänga på en dörr bara och steama försiktigt. Puss!

Inte en steamerfråga, men vart kommer ert fina sängöverkast från? 🙂

Det är från Day Birger et Mikkelsen. Kram!

Hej Michaela!

Det var min fråga du svarade på för några veckor sen (om min pojkvän som inte ville smsa och ringas så mkt haha) tack snälla för svar! Har nu en till fråga – vi åker också till paris – men redan på tisdag 😀 så peppad! Kan inte du snälla dela med dig såhär innan av dina och D:s planer och resturangbokningar (tror mig ha läst att D är väldigt researchande och planerande inför resor? haha! Det är min kille också (Dom verkar sjukt lika, kontakten, planerande, lyssnar på weeknd, iranier, etc etc) och jag känner igen mig mkt i dig! Nu känner jag ju inte er men utifrån det du har skrivit om 🙂 Ni verkar himla fina oavsett!

massa kramar!

Hej fina!

Åh herregud jag måste erkänna att vi har typ inte bokat något? Jag vet inte om det har med graviditeten att göra, i vanliga fall har vi alla restauranger uppbokade två veckor i förväg men nu har vi helt glömt bort, haha. Jag ska fråga honom om det är något ställe han har planerat och i sådana fall skriver jag ut det innan. Puss!

örhängena??! <3 vart är de ifrån? Skall vara tärna i sommar och de skulle vara perfekta till bröllopet (och resten av sommaren 🙂 ) 

De är från Sophie by Sophie! Puss!

Dante, Sandro och Matteo klingar italienskt och fint! Även Leo och Sam är väldigt fina namn. Men nu vill jag minnas att Ds bror heter Sam? Så det blir kanske lite tokigt haha… Oavsett vilket namn ni landar på i slutändan ska det bli väldigt spännande att ta del av! All lycka till er

Det är så många som har tipsat om Sam men som du säger heter D’s bror det vilket inte funkar för oss. Jag vet att vissa döper deras barn efter nära släktingar men det är alldeles för förvirrande för mig, haha. Båda våra bröder har så fina namn – Sam och Timothy. Hade kunnat tänka mig båda till vår son om inte våra bröder hette det. Puss!

  1. Hej!
    Ett namntips: Adriano Forni, italienskt och fint namn och så påminner det om Adriatiska havet med (Rimini) 😊

    Jeanette

  2. Hej. Jag måste bara säga att jag blev SÅ glad när jag imorse gick in på youtube och såg att du ska vara med i gravid vecka för vecka!
    Ser framemot att få följa dig där!

  3. Tack så mycket för svar kring örhängena! Är trogen bloggläsare (och poddlyssnare) men kommenterar i princip aldrig. Känns ändå fint att de två gånger under åren jag ändå gjort slag i saken och skrivit en fråga så har jag fått svar båda gångerna! Keep up the good work 🙂

    / Mvh tjejen som ställde frågan för några år sedan kring att vara den ”högljudda tjejen”

    1. Nej, han och D är kusiner. D’s bror heter Sam, Dannis kille heter Babak och är Damon och Sams kusin 🙂

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Frågor med Forni

Var beställer ni den persiska maten ifrån?

Shahrzad på Regeringsgatan, den är så bra tycker jag!

Hej Michaela! Jag behöver verkligen råd från dig, du verkar vara så klok och vettig.

Jag pluggar just nu andra terminen på ekonomprogrammet på handels, där jag inte trivs speciellt bra alls. Utbildningen är helt okej, inte jättekul men inte heller tråkig. Det är ju en väldigt ”bra” utbildning och på en bra skola men jag är rädd att det är det som får mig att stanna och inte att jag faktiskt är intresserad. Jag har i princip inga vänner alls i skolan då jag kom in som andra reserv (någon annan hoppade av utbildningen tidigt in och jag fick ta platsen). Trodde att det skulle bli bättre med tiden men känner mig bara mer och mer ensam och tycker att studierna är så svåra att hantera helt själv, ingen att plugga eller bolla idéer med… Till det hör även att jag från början hela tiden varit osäker på om utbildningen är rätt, om det är detta jag vill läsa till. Så länge jag kan minnas har jag velat bli lärare men stoppas av den låga lönen i förhållande till den otroligt långa utbildningen. Jag vet att du nämnt att du hade kunnat tänka dig att jobba som det om du inte var där du är idag i din karriär? Jag känner mig SÅ kluven och vet verkligen inte vad jag ska göra. Ska jag fortsätta med något jag inte trivs med (vet ju dock inte om det är ensamheten som är den största anledningen) eller testa på att utbilda mig till lärare (som jag inte heller vet om jag kommer trivas med, min bild av läraryrket kanske inte alls speglar hur det faktiskt är)? Ekonomi är ju så brett och det finns så mycket jag kan bli medan jag blir så ”låst” till ett enda yrke som lärare. Hur hade du tänkt? Jag är så stressad och förvirrad över det här att jag inte vet vad jag ska ta mig till…

Hej kära du!

Jag tror inte att man blir lycklig i längden av att göra något som skaver i en. Även om man har alla pengar i världen. Vi hör fler och fler historier om människor som slutar på sina jobb där de tjänar massa pengar och byter riktning helt – för att sen vara lyckligare än någonsin.

Kanske kan du bestämma dig för att gå klart den här terminen och sen ta ett break under en termin för att fundera lite? Ibland måste vissa beslut få växa fram inuti en.

Jag såg att någon kommenterade det här med lärarlönen och att den inte behöver vara så låg, och det är faktiskt sant. Om läraryrket är din dröm tycker jag att du ska ta den. Och man kan faktiskt lägga sig på en rätt okej lön som räcker till att leva ett härligt liv även utanför jobbet.

Fundera lite och kom ihåg att du behöver inte bestämma dig nu! Lita på att du kommer komma till beslut och att om du väljer fel, kan du alltid välja om. Ingenting är definitivt i våra liv (förutom skaffa barn, de kan vi inte direkt göra ogjorda haha).

Puss!

Vilken Zara hittade du detta på? På Zara Sturegallerian hittar jag aldrig klänningar, plus omklädningsrummen är klaustrofobiskt små!

Haha! Det här var Zara Hamngatan. De har massor med klänningar,  brukar gå dit när det är lite folk så att jag kan botanisera i lugn och ro (blir så stressad i stora butiker annars!).

Hej Michaela!

Jag har en fråga jag grubblat på ett tag och vill höra din synvinkel på det hela då jag ser upp till dina relationer. Jag har en del vänner som jag har umgåtts med några år nu men på sistone har kontakten blivit mer sporadisk och vi träffas väldigt sällan. Jag har insett att min vänskap är den trygga och stöttande typen, den man vänder sig till för råd och samtal. Men jag är inte den vännen som mina vänner hör av sig till och frågar ifall vi ska hitta på något under helgerna. Då mina vänner har sina respektive spenderas helgerna med dem. Oftast tillbringar jag helgerna på egen hand. Jag funderar på vilken vän jag är och kan jag göra något annorlunda?

Tack för en inspirerande blogg full av medkänsla och pepp!

Hej fina du

Våga ta för dig av dina relationer! Man får inte vara rädd i relationer. Hör av dig och ta initiativ själv. Styr upp middagar, bjud med respektive, va flexibel och öppen! Ibland måste man anstränga sig lite. Jag har vissa vänner som har mycket mindre tid än vad jag har för att ses på och då försöker jag vara flexibel till deras scheman. Jag föreslår aktiviteter som jag vet passar dem och kompistid som inte alltid kräver så mycket av dem. Om jag t.ex. har en vän som har flera barn, jobbar heltid och har en partner som reser mycket så behöver ju jag anstränga mig för att passa in i hennes schema. Medan en vän som är singel och har ett flexibelt jobb är tillgänglig på ett annat sätt. Sen handlar relationer om givande och tagande, man ska inte bara ge! Men om man anstränger sig brukar man få uppskattning tillbaka. Det är bra att ha i åtanke om man är den vännen som någon anstränger sig för, att visa sin uppskattning genom att bjuda på fikan när man ses, skicka gulliga sms och bara göra ens kompis uppmärksam på att man ser och uppskattar ansträngningen.

Lycka till med dina vänner och kom ihåg – om de inte är bra finns det fler vänner där ute! <3

Har du något favorithotell i Köpenhamn? Och är bilden från Köpenhamn, isf vart? Det stället såg ju amazing ut *emoji med hjärtögon*

Yes, detta hotell i Köpenhamn står på min lista över hotell jag vill bo på! Det heter Manon Les Suites!

Vart har Amanda köpt sin fina byxdress? mvh också preggo

Fråga henne – Amandapanahi1 på instagram! <3

  1. Hej tjejen från Handels, hoppas du ser detta! Jag pluggar nu andra året (Handels i Stockholm) och var i precis samma sits under mitt första år på Handels. Pluggar nu andra året och trivs så mycket bättre när man kommit in i det. Ifall du vill (och om Michaela typ vill förmedla min epostadress/Facebook till dig) så får du jättegärna höra av dig och jag ses gärna på en fika eller något! Annars hittar du mig säkert i Sharing-gruppen om du skriver in mitt namn.

    Kram!

    1. Hej, vad gullig du är!! Kanske borde skrivit att det är på handels i Göteborg jag pluggar och inte i Stockholm. Annars hade jag mer än gärna träffats på en fika <3

  2. Du som vill bli lärare – kör på!! Lönen blir bara bättre och bättre, bor du i Stockholm kan du idag begära 40000 och i övriga Sverige minst 30000. Vem vet hur mycket du kan begära om fyra år när du är färdigutbildad 😉 dessutom är det många andra fördelar med yrket om man bara är på rätt arbetsplats 🙂

  3. Jag är lärare och har efter ett år i yrket 30 000 i lön (och det i en dåligt betald kommun…). I Stockholm kan du lätt gå in på 34 000 som nyexad. Du får ett roligt och stimulerande yrke och bygger relationer till barn som kommer att minnas dig för resten av sina liv. Du får vara kreativ, resonera och tänka massor under arbetsdagen så tiden går aldrig långsamt. Du får ibland betalt för att dricka kaffe i en solig skidbacke :), gå till biblioteket på arbetstid, och ibland får man ett brev där en elev skriver att man är världens bästa lärare. Mina elever utmanar mig (ibland till det yttersta) men dom ger också så mycket tillbaka – kloka funderingar och många skratt. Jag har roligt på jobbet. Att jag dessutom ofta KAN gå hem 15.00 när eleverna slutar ser jag som en fördel. Även om jag jobbar mer andra dagar. På loven hör jag ingen som klagar på att hen är lärare 😉 Skämt åsido, man ska veta att loven är arbetstid som arbetats in under året. Om du har en bild av läraryrket kan jag säga att den troligen är något romantiserad – det var nog min under utbildningen. Jag kunde inte riktigt förstå hur många händelser som kan uppstå under en lärares arbetsdag. Men jag måste ändå säga nu, efter ett år som yrkesverksam, att jag inte ångrar mitt yrkesval. Och jag vill att fler ska våga bli lärare, om det är någonting man drömmer om! Hälsar en positiv mellanstadielärare (som går på 10 dagars påsklov imorgon och njuter minst lika mycket av det! :)))

  4. Åh, kan relatera till personen som funderar på om utbildningen är rätt! Själv gillar jag det jag läser – också ekonomi – men känner mig rätt färdig i staden jag bor i och har väl egentligen aldrig trivts superbra, även om det just nu är helt okej. Jag tänker att jag bor kvar här tills jag har pluggat klart, men sedan flyttar någon annanstans. Jag tror att jag går på den näst högst rankade ekonomiutbildningen i Sverige, så därför vill jag inte byta skola. Dessutom vet jag ju inte om jag kommer att trivas bättre i en annan stad. Det handlar bara om högst ett par år, så jag står ut.

  5. Till dig som vill bli lärare: bli det! Jag studerar till gymnasielärare just nu och har varken betraktat lönen eller utbildningslängden som problem (där är man såklart olika). Min utbildning är på fem år och för mig är det absolut värt att lägga ned de åren för att få jobba med något jag brinner för (språk, samhällsfrågor och ungdomar). Tiden går fortare än man anar när man får ägna dagarna åt sina intressen. Sjävklart kan tiden spela in i ens utbildningsval, men det är ”bara” fyra/fem år av ett helt liv. Och det där hela livet, det vill man ju ägna åt något roligt! Angående hur läraryrket faktiskt ter sig i praktiken vill jag säga: den som vet, vet. Det är mycket jobb, mycket att stå i och många bränder att släcka. Men vilket jobb har inte det? Yrket är också fantastiskt – bara tanken att få jobba med sina intressen är den största drivkraften för mig. Jag längtar varje dag till att stå i mitt eget klassrum och babbla om grammatik och samhällsfrågor och förhoppningvis kunna göra någon elevs skoldag lite lättare. Har du alltid funderat på att bli lärare så har du antagligen ganska bra koll på vad yrket innebär. Även om det finns baksidor så finns det ju också något som lockar dig dit! Fokusera på det. Tänk på allt som får dig att vilja bli lärare och följ din dröm!

  6. Hej! Tänkte ge en liten kommentar angående lärarutbildningen som en av frågorna berörde. Jag läser ämneslärare i humaniora och har gjort det i några år nu. Min upplevelse är framförallt att tiden går väldigt fort och att utbildningen i stort är rolig och givande. En sak som är väldigt fördelaktigt kontra ”svårare” utbildningar är att antalet timmar man behöver lägga på att studera varje vecka är rätt få. Jag har exempelvis tre extrajobb utanför skolan och hinner ändå med studierna utan att behöva kompromissa med kvalitet på uppgifterna. Såna saker gör ju både att tiden går snabbare under utbildningen samt att man inte behöver ta lika mycket studielån och således inte ha samma lånebelastning senare i livet. Jag tycker absolut du borde testa att söka in till lärarlinjen! På min skola har vi en väldigt tidig praktik, redan termin 2. Då kan man direkt känna om jobbet känns rätt eller om man borde söka sig till något annat. Ta ett avbrott på din nuvarande linje och pröva, så kan du alltid byta tillbaka sen 🙂

  7. Till dig som studerar ekonomi men drömmer om att bli lärare, håller med Forni om att du kan ta dig en funderare, men du kan ju också bli lärare i ekonomi 😊. Alltså studera ekonomi klart, det är nog en jättebra grund att stå på och sen studera pedagogik för att kunna undervisa i ämnet. Osäker på hur det exakt går till i Sverige men det finns säkert nån lösning som passar just dig.

    1. Jättebra tips! Det är lätt att glömma bort alla programsprcifika ämnen som finns i gymnasieskolan – en snickare kan ju till exempel undervisa i sitt yrke. Det finns en universitetsutbildning som heter ”kompletterande pedagogisk utbildning” som man läser om man redan har ämneskunskaper men saknar pedagogiken och didaktiken. Många gymnasieskolor skriker efter yrkeslärare så jobb finns!

  8. Tips till frågeställaren att Sandra Beijer bodde på det hotellet förra helgen tror jag! Så spana in hennes blogg för lite mer bilder 🙂

  9. Jag vill svara dig som läser ekonomi men tror du vill plugga till lärare – jag hoppas att du läser här med :). När jag valde gymnasie valde jag ekonomiprogrammet eftersom jag hade bra betyg redan på högstadiet. Både jag och min familj/släkt hade nog outtalade förväntningar på att jag skulle plugga typ ekonomi (men de har stöttat mig i alla mina val). Jag kom in på ekonomiprogrammet på universitet men valde att ta ett sabbatsår och resa, för det kändes inte rätt.

    Jag hade ett år att fundera och kom fram till att NEJ, ekonomi är det tråkigaste jag vet. Jag vill jobba med människor och helst barn. Sökte in till lärarprogrammet. Jag har jobbat i 4 år nu och ÄLSKAR mitt jobb. Varje söndag längtar jag efter att få jobba, det är ett tufft jobb där du får ge väldigt mycket av dig själv. Men du får så mycket tillbaka av eleverna (jag är på lågstadiet) . Jag har ALDRIG ångrat mitt val. Tycker inte heller lönerna är så dåliga som de var förut. I storstäderna kan du tjäna rätt bra 🙂

  10. Till personen som kanske vill bli lärare!
    Det finns en utbildning på Kth där du blir ingenjör och lärare samtidigt, borde ju passa dig perfekt!
    Har en bekant som gått den, just för att hon inte ville välja riktigt heller, och nu som examinerad jobbar hon med saker som rör båda värdarna, rätt coolt ändå.

    Annars kan man ju alltid extrajobba som vikarie under tiden man pluggar (kanske ta en termin av eller så om det är en tuff utbildning)! Och faktiskt testa på.

    Lustigt det här med lärare alltså. Det är såå många människor som vill vara lärare men satsar på annat pga lön etc. (Inklusive mig).
    Fatta hur många grymma lärare vi skulle kunna lösa bristen med bara arbetsvillkoren vart lite bättre…

    I vilket fall tycker jag att du ska söka dig till KTH istället 🙂 Du har uppenbarligen betygen och jag tror det är trevligare och intressantare än handels, finns mycket mer varierade utbildningar som alla leder till hyfsat bra examen/möjligheter/lön etc.

  11. Till dig som funderar på om du valt rätt utbildning!
    Jag har de senaste åren varit helt säker på att jag vill plugga juridik. Mycket på grund av lönen, prestigen och även för att vi har många framgångsrika jurister/advokater i släkten. Jag har sökt in på juristutbildningen i både Uppsala och Stockholm och blivit antagen men alltid tackat nej i sista sekund då det inte känts helt rätt…
    Jag har nu bestämt mig för att utbilda mig till lärare istället och det känns SÅ bra. Jag har kommit fram till att det viktigaste är att jag mår bra och har ett jobb som jag trivs med. Inga pengar i hela världen går upp emot det.
    Sen har Michaela helt rätt angående lönen, du behöver verkligen inte tjäna dåligt som lärare. Det finns något som heter lärarlönelyftet (tror jag) och du kan också bli förstelärare. Det kan vara värt att googla på för jag vet att det kan ge rejält klirr i kassan om det är den ekomiska biten som känns ”jobbig”.
    Hoppas du kommer fram till det som känns rätt för dig, kram!

  12. Till dig som vill bli lärare:
    Genomsnittslönen för lärare i Kommunen där jag jobbar (tillhör storsthlm) är ca 40 tkr. Men många nyexade går in där nu så den lär höjas allteftersom några av de lägre betalade går i pension. Tycker det är en myt att lärare har så dåligt betalt!

  13. Så otroligt fint att läsa alla vänliga kommentarer till personen som är kluven om sitt val av utbildning. Varma kloka råd som jag hoppas många läser och inspireras av. Är varken lärare eller ekonom (mn jobbar inom ekonomi) och när jag väl tog steget och började jobba mer med det jag verkligen tycker om är bland det bästa jag gjort! Många sömnlösa nätter, men gick på magkänslan och via mitt hjärta 🙂 Och precis som Michaela skriver så kan man alltid ändra sig flera gånger också. Oavsett hur du väljer att göra, så kommer det ordna sig! Stort lycka till önskar jag 🙂 Och TACK fina M för att ni har ett superbra magasin här hos Forni, ni är grymma.

  14. Till dig som är kluven om utbildningen är rätt!
    Mina varningsklockor ringer eftersom du inte är säker på lärare heller. Många pratar om att lönen är högre i Sthlm osv. men det är också ”tyngre” i många områden- därav högre lön! Och jag kan av erfarenhet säga att det inte är lätt i socioekonomiskt välmående områden heller.
    Gå kvar på din nuvarande utbildning och om möjligt anmäl dig till en vikariepool och ta pass när du kan. Då får du en snabb känsla för om du vill sadla om. Om inte heller det känns rätt gå och prata med en syo om din situation!
    Lycka till!🤗

  15. Men wow, gick in nu för att läsa om någon mer hade svarat på min fråga ang. studierna och det är ju hur många som helst som har svarat, blir helt rörd (sitter här och gråter haha). Tack tack tack!!! Blir jätteglad av att läsa det här. Tyvärr kan jag inte pausa plugget för att sedan komma tillbaks då skolan valt att göra om hela programmet till hösten, så exakt min utbildning kommer inte finnas kvar – min kull är de sista som läser den… Men jag tror trots det att jag ska hoppa av och köra på något annat. Livet känns för kort för att göra det man ”ska” göra och förväntas göra – bättre att göra något som gör mig lycklig. <3

    / Tjejen som vill bli lärare

  16. Hej Jennifer,
    jag såg din fråga om utbildning och att du vill blir lärare men tycker att lönen känns sådär, då är mitt tips (eftersom du har ekonomibakgrund) att börja syssla med aktier på fritiden! På så sätt kan du kanske få in några extraslantar men ändå jobba inom ditt drömyrke.
    Good luck 🙂

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

sub archi