Hej då 2016, hej hej 2017!

Gott nytt år kära vänner.

Nu lägger vi 2016 bakom oss och ännu ett år av vår digitala vänskap. I juni fyller bloggen 13 år, helt sjukt ju. 2016 – vilket år! På ett personligt plan så har det varit ett av de bästa, vilken ni kanske kunde förstå av nyårslistan nedan. Det här året har varit tryggt, glatt, härligt och på det sätt som jag har velat ha det, vilket är det viktigaste med ens liv tycker jag. Hur har ert år varit? Som ni har tänkt er eller har året överrumplat er?

På ett världsligt plan tror jag att vi alla kan vara överens om att det här året har varit sådär. Världen är inte så fin just nu. Jag hoppas att den blir bättre. Och att vi alla kommer ihåg det här till nästa år: alla kan inte göra allt, men alla kan göra något. Något är alltid bättre än inget.

Nu står 2017 runt hörnet och jag ser fram emot det här året. Jag har faktiskt ingen aning om var det kommer att leda mig. Jag trivs i mitt liv just nu, men jag vet också att jag alltid är öppen för nya äventyr. Vi får se vad som händer. Vad ser ni fram emot med det nya året?

Nu måste jag sticka, det är dags att piffa till nyårsdukningen. Jag är som ni kanske minns inget större fan av nyårsafton så det blir en lugn middag med god mat här hemma bara.

Ta hand om er ikväll och GOTT NYTT ÅR MINA ÄLSKLINGAR! Tack för att ni har den här platsen på nätet tillsammans med mig! Puss, vi hörs imorgon!

img_7203

  1. Jag hade aldrig kunnat föreställa mig att 2016 skulle bli såhär… I slutet av april fick min älskade pappa ett cancerbesked och exakt sen månader senare lämnade han jordelivet… Mitt hjärta är i tusen bitar <3

  2. 2016 var verkligen mitt sämsta år hittills. Ångest, ensamhet, utmattning som i höst ledde till depression, osv. Men jag är otroligt stolt att jag lyckades ta studenten, trots min frånvaro från skolan. Så tacksam över att ha fantastiska lärare som valde att backa upp och som verkligen gav mig det stöd som jag behövde. Nästa år hoppas jag må lite bättre. Eller jag hoppas såklart på att må fantastiskt, men utan förväntningar ska jag försöka ta hand om mig själv. Har träffat en ny psykolog som känns bra och trygg. Från negativa tankar i min depression har hon fått mig att våga tro att det går igen. Jag litar på hennes ord, att det kommer bli bra. Så, jag välkomnar 2017. Men samtidigt är jag ju livrädd. Skulle vilja att det var annorlunda. Att jag var säker, stark, trygg.. kunde jobba, träna, skratta, umgås..

  3. Gott nytt år fina Michaela!! Är 100% säker på att det här kommer bli mitt bästa år någonsin, aldrig varit mer taggad och redo för ett nytt år som jag är nu.

  4. Gott nytt år! Tack för en jättebra blogg, det är kul att läsa att du haft ett fantastiskt år 🙂
    Mitt år haft både de djupaste dalarna och de högsta topparna – efter massa år med plugg och praktiserande fick jag ett drömjobb och har kunnat flytta permanent till London, har haft otroligt kul ibland med mina kompisar och lyckats prestera på jobbet. Men min pojkvän och livs kärlek, dumpade mig och nu är det som om han inte finns längre. Min bästa vän, som jag älskade över allt annat och som jag trodde skulle flytta till London och flytta ihop med mig, så småning om gifta oss, skaffa barn, uppleva hela det härliga som världen har att erbjuda… Det är lättare nu, jag gråter inte längre varje dag, men även om mycket i mitt liv är bra så är jag så oerhört ledsen ibland. Jag kommer aldrig veta hur han kunde göra så här, eller hur jag nånsin kommer kunna älska igen. Men men. Live måste gå vidare och jag ska flytta in med en kompis imorgon och börja ett nytt kapitel, ett nytt år, där jag förhoppningsvis inte har ett lika brustet hjärta och där jag kommer ha ännu roligare med mina kompisar, göra en dröm resa och jobba ännu hårdare och bättre.
    Ser framemot att följa din resa även detta år!
    Massa kärlek till dig Michaela

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Entreprenör, bloggare och författaren som njuter av livet till fullo. Jag har sedan 2004 drivit min blogg som varje vecka når ut till tusentals unga kvinnor, främst i åldrarna 20-35 år. Jag skriver om känslor, vardag, mode/skönhet, inredning, mat/dryck och yoga. Här hittar du djupa, transparenta texter blandat med inspirerande bilder och härliga tips.

Artiklar att lyssna på

Nyårslistan 2016

Gjorde du något 2016 som du aldrig gjort förut?

Jag besökte platser på jorden som jag inte har besökt tidigare! Det är väl det bästa med varje år tycker jag. Sedan var det en del mindre grejer, men annars måste jag säga att det här året har varit fritt från storslagna händelser.

Vilka länder besökte du?

USA (Miami, New York, Hawaii), Frankrike (Paris x 2 och Cannes), Spanien (Palma), Italien (Sicilien och Rimini), Österrike och Costa Rica (känns som en hel evighet sen – men det var ju i år!)

img_0411

Är det något du saknade år 2016 som du vill ha år 2017?

Nej. Kanske låter märkligt men det är sant. Jag saknar ingenting i mitt liv.

Vilket datum från år 2016 kommer du alltid att minnas?

Jag minns alltid den 15:e juni för det är vår årsdag, samt alla viktiga födelsedagar och så. Den 26:e augusti, när Chloé föddes, är ju en väldigt speciell dag för detta år också!

Vad var din största karriärsmässiga framgång?

Jag är inte perfekt, tyvärr. Min tredje bok som har blivit så mycket mer uppmärksammad och läst än vad jag hade kunnat hoppats på. Den här boken är nog det jag är mest stolt över i hela min karriär faktiskt. Den var verkligen det bästa rent karriärmässigt i år!

Och din största framgång privat?

Jag har fortsatt att utmana, jobba och växa i mig själv. Jag är väldigt stolt över hur modig jag är när det kommer till förändring och det faktum att jag inte räds att försöka ändra på mig själv. Hela tiden jobbar jag med att försöka vara den personen jag vill, och är värd att få vara och det är jag så stolt över. Jag har överlag mått väldigt bra i år och jag är glad över att det här året har varit ett år med en lätt ryggsäck rent privat.

Vad spenderade du mest pengar på?

Resor, samt min och pappas klocka! Det blev även tre dyrare väskköp i år: den lilla svarta från Louis Vuitton, den blommiga från Gucci och den vinröda vardagsväskan från Yves Saint Laurent.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Vilka låtar kommer alltid att påminna dig om 2016?

Super8 med Danny, Open your heart med Jill och Sommarnatt med Tommy Nilsson. Jag älskar Så mycket bättre! Men även The Weeknds alla låtar och Håkans ”Din tid kommer” (fullkomligt ÄLSKAR den låten).

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?

Gladare! Härligt ju.

Vad önskar du att du gjort mer?

Förra året svarade jag ”träffat mina vänner” på den här frågan och det känner jag verkligen att jag har gjort. I början av året gjorde jag en lista i mobilen på människor som är viktiga för mig och sedan har jag under året försöka ägna dem och våra relationer så mycket tid som möjligt. Såhär i slutet av året känner jag verkligen att jag har haft mycket kompis-tid så det är jag supernöjd med.

Om det är något som jag dock önskar att jag hade gjort mer just i år så är det nog att jobba. Jag har haft ett mellanår i år och tagit det lugnare med jobb och ibland får jag dåligt samvete över det. Trots det så har 2016 rent ekonomiskt varit mitt i särklass starkaste år, plus att jag har skrivit och släppt en bok, så jag vet inte om jag är hård mot mig själv här. Kanske.

Sen önskar jag att jag kunde ha lite mer förståelse för att andra människor fungerar olika från mig ibland, kanske främst i min relation. Det är svårt att vara en stor människa men jag försöker bli bättre på det hela tiden!

Processed with VSCO with a5 preset

Den maträtt du åt oftast under 2016?

Det är nog lax med sötpotatis och avokadosallad. Det äter vi ett par gånger i månaden hemma. Annars är vi rätt varierande!

Vad gjorde du på din födelsedag 2015?

Låg hemma i salmonella. Min sämsta födelsedag någonsin, usch så dåligt jag mådde 🙁

Högsta önskan just nu?

Att världen blir en lite bättre plats under 2017, och inte lite sämre som den blev under 2016. Snälla snälla låt det bli så.

Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?

Det går ju inte att svara något annat än följande: mindre krig, mindre död, mindre Trump, mindre hat, mindre människor som tvingas fly från sina hem, mindre barn som slits ifrån sina föräldrar, mindre cancer och mindre sa jag hat?

Vad fick dig att må bra?

Jag själv. Jag har tagit bra hand om mig själv i år och när någon eller något har försökt trycka ner mig har jag jobbat mycket på att inte låta det påverka mig utan bara fortsätta tycka om mig själv så mycket som jag gör.

Sedan har jag älskat att ha ett kontor som jag mår bra av att gå till, med mina fantastiska kontorskollegor. Det är en härlig plats, vårt kontor, och jag trivs bra med att ha det!

Vem saknade du?

Ingen. Jag är omringad av mina nära, de lever och det är jag så otroligt tacksam över.

Vad är du mest stolt över?

Min bok. Jag är så jävla stolt över den.

forni8

Se nyårslistan för 2015 här (klick!)

  1. Vilken upplyftande lista att läsa!
    Ja, det låter som att du är lite hård mot dig själv angående mängden jobb detta året. Det låter som att du åstadkommit supermycket, dessutom kan ju tid man lägger på andra saker möjliggöra ensarbete på något annat sätt. Som man kanske inte ens tänker på. Du mår bra och gör härliga saker vilket har resulterat i en jättebra och välskriven blogg tycker jag. Har alltid gillat din blogg men ännu mera detta året 😉 Dessutom går väl livet ut på att må bra, ha fina relationer och trivas med sitt jobb, man får väl göra vad man behöver göra för att nå de bästa förutsättningarna för detta 🙂 Kram och Gott nytt år!

  2. Du verkar ha haft ett fint år, så skönt <3 Önskar dig lycka till under nästa också, hoppas det blir många fina stunder <3

  3. fantastiskt år du har haft, hoppas nästa blir lika bra <3 var kommer din baddräkt från som du har på första bilden?

  4. Ditt år låter som ett toppenår när du svarar på frågorna. Det kanske känns som du inte jobbat så mycket med tanke på att du mått bra och känner dig nöjd med mycket runt omkring? Att du har haft ett bra flow liksom? Jag håller med ovan kommentar om att jag också börjat gilla din blogg på ett helt annat sätt, din öppenhet, ärlighet och glimtar av vardagen sprider positiv glädje för mig som läsare. Och jag hoppas ditt 2017 blir minst lika bra 🙂
    Sen har jag en fråga som du kanske vill försöka svara på?
    Är tillsammans med en kille sedan snart 3 år tillbaka, vi har haft en liten motig höst i förhållandet som vi båda tror beror på mycket jobb för honom och mycket plugg för mig. Han som person är inte den som öppnar upp sig om något känns jobbigt medan jag gärna pratar, gråter och vill reda ut saker. Som 23-åring märker man hur mycket uppväxten har präglat ens personlighet nu. Jag vet att jag älskar honom enormt men han har nu sagt att han inte riktigt vet om han älskar mig, att han inte vet om framtiden. Men sen är han ju inte den personen då som funderar över det utan brukar vara nöjd med det mesta i det stora hela. För mig känns det jobbigt eftersom jag gärna vill ”veta” men samtidigt vet jag ju att vi alla påverkas av olika saker i livet – att man blir lite deppig av mörkret, saker man bär med sig från sin uppväxt, tidigare förhållanden osv. Har du några tips för detta? Har du behövt ta dig igenom någon ”kris” och i så fall hur? Hur hittar man tillbaka till varandra liksom? Jag har försökt ge hela hösten men inte riktigt fått något tillbaka. Hoppas på något slags svar med lite push och stöd eftersom du alltid svarar så klokt.
    Massa kramar <3

  5. Tipsar om boken ”mentaliseringsboken” för att lära sig förstå att andra människor funkar på helt andra sätt än en själv. Den har varit guld för min relation 🙂 Jätteintressant bok och verkligen lättläst.

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Frågor med Forni

Hej Michaela! Jag har en fråga till frågor med Forni. Känner du dig någonsin ensam? Vad gör du när du känner dig ensam?

Jag känner mig absolut ensam ibland. Det är så stor skillnad på att känna sig ensam eller vara själv. Ensamheten är hård och jobbig att lära sig leva med. Eftersom jag har en sambo är ensamheten inte fysiskt påtaglig så ofta längre, men när jag var singel (och speciellt nybliven) var det rätt tufft. Jag lärde mig med tiden att övning gav färdighet. Alltså – jag var tvungen att regelbundet öva på att vara hemma själv och göra det mysigt för mig själv. Om jag bara led när jag var själv så kände jag mig alltid ensam och det var skitjobbigt, så jag försökte göra det lika mysigt i ensamheten som jag gjorde när jag var med vänner, familj eller partner. Med tiden blev ensamheten inte lika tydlig utan jag lärde mig att uppskatta att vara själv. Innan jag träffade D var jag i ett väldigt härligt stadium i livet där jag kunde vara hemma en kväll och verkligen uppskatta det. Man får hitta de knepen som fungerar för en. Ibland känner jag mig ensam även idag och då använder jag samma knep. Jag tänder ljus i hela lägenheten, äter saker som jag älskar, kollar på en serie, whatsappar med nära vänner och håller mig borta från sociala medier (man känner sig så ensam när man hänger där ibland tycker jag, speciellt om ensamheten redan är påtaglig). Jag tror att man får hitta sina knep och öva, öva, öva. Och kom ihåg:

Om du gör på samma sätt som du alltid gjort, får du samma resultat som du alltid har fått.

PUSS

img_8371

En hemmakväll, själv, i min gamla lägenhet. Lagar matlådor för veckan 🙂

Har en fråga som jag hoppas på att du kan svara <3 Jag läste din bok på typ en dag och grät emellanåt av igenkänning, särskilt i den delen då du skriver om hur du hela ditt liv tampats med åksjuka – precis som jag! Spelar ingen roll om det är flyg, tåg, båt eller bil, jag mår illa. För att göra saken liiiite värre så har jag ett extremt kontrollbehov och får ångest bara av tanken att tex åka tåg. Det har gått så långt att det börjat hindra mig från att våga leva mitt liv fullt ut – vågar inte åka utomlands, ta körkort, söka utbildning på annan ort pga detta. Men så ser och läser jag hur du reser utomlands, tar körkort utan (från mitt perspektiv) problem. Hur gör du för att klara av detta? Känner mig så ensam i det här 🙁 kram och tack för att du är så jävla inspirerande!!

Hej fina du!

Förlåt om jag låter hård men här tror jag att det är ditt kontrollbehov och din ångest snarare än åksjukan som hindrar dig. Till exempel så borde drömmen för dig vara att ta körkort – för ingen människa mår illa när hen kör själv (i alla fall ingen av alla de människor jag hittills har mött :). Sedan finns det ju massa åksjuketabletter, åksjukearmband och plåster som man kan ta hjälp av idag. För mig är det inte de stora ”turerna” som är jobbiga, för då tar jag åksjuketabletter, utan snarare de korta. En taxi hemifrån till en restaurang. Från en bar till en annan. Utomlands till ett köpcenter. Jag vet inte hur vägen är, hur föraren är, hur fordonet är. Det löser jag genom att gå överallt jag kan 🙂 Jag hade nog åkt på mer ”små dagsturer” på mina semestrar om det inte vore för min åksjuka, men annars känner jag inte att den begränsar mig. Det är jättejobbigt för mig att behöva kliva ur bilar mitt på motorvägen, betala en taxi halvvägs eller generellt bara GÅ överallt men inte så att det inte går att leva med. I Stockholm går jag i stort sett överallt, om jag åker kommunalt så tar jag aldrig upp mobilen samt sitter långt fram och annars åker jag Uber Black som är lite bättre än en ”vanlig” taxi, för att jag inte ska behöva riskera att bilen luktar konstigt, föraren precis har rökt eller så. Lukter sätter igång min åksjuka på två sekunder så det är viktigt för mig. Eftersom jag går så mycket så känner jag att det är värt att betala lite mer för de få taxiresor jag gör varje månad.

Sedan upplever jag att jag får så himla bra stöd av mina nära och kära. De låter mig alltid sitta fram, de stannar utan problem bilen om jag mår illa och de har förståelse för att det är svinjobbigt. Hade haft supermycket ångest över åksjukan om jag till exempel inte fick sitta fram med mina vänner om vi ska åka någonstans (pga det är den ”bästa platsen”) men mina nära vet ju att det är för att jag inte ska må dåligt, och det vill ju ingen att jag ska må. Så förståelse underlättar. Våga be om förståelse från dina nära!

Jag tror att du i grunden måste ta tag i din ångest och ditt kontrollbehov för att våga ta dig ut i världen. Sedan kan du lösa problemet med åksjukan när du vågat ta det steget. Jag rekommenderar åksjuketabletter för längre resor och åksjukearmband för kortare. Berätta för de du reser med att du lätt blir åksjuk, det kommer kännas bättre. Ha alltid en liten plastpåse, handsprit, näsdukar, tuggummi och vatten i din väska. Och när någon annan kör (kompis, taxichaufför etc) – säg alltid till hen på en gång att du är åksjuk och be hen köra så känsligt som möjligt.

Man måste våga leva för vi har ju bara ett liv och det pågår här och nu. Puss och lycka till nu tjejen, jag hoppas att du vågar göra allt det du drömmer om!

img_5966

Jag och Amanda i Marrakech april 2015

Hej Michaela! Har en fråga till ”frågor med Forni” som jag skulle bli så glad om du svarade på. Jag och min kille är sugna på att resa till Marrakech nu till våren och har hittat billiga flybiljetter. Jag undrar då 1. vad du tyckte om Marrakech när du var där? 2. ifall det är dyrt med hotell osv? 3. Räcker en vecka eller borde man åka två?
Tack för en underbar blogg och bok<33

Hej fina du!

  1. Jag ÄLSKADE Marrakech och kommer absolut besöka staden igen.
  2. Det beror på vad för klass på hotell du bokar. Jag upplever att ett 3/4/5-stjärnigt hotell håller ungefär samma prisklasser vilken stad jag än är i. Men det är inte dyrare än någon annan stans!
  3. En vecka räcker absolut!

PUSS och njut av en superhärlig, spännande och inspirerande stad! Så avis jag blev nu!

Hej Michaela! Vet att jag för ett tag sedan läste att du använder Giorgio Armanis Lasting Silk Foundtion, och undrar om du fortfarande rekommenderar den? Har liknande hudtyp som du och tycker att det är svårt att hitta en foundation som håller sig fin på huden hela dagen. Eller har du hittat någon som är ännu bättre? Kram och god jul!

Hej kära du!

Det är fortfarande den jag använder, har nog använt den i fem år nu och har inte hittat någon bättre (för min hy!) än. Så go for it – du kommer inte bli besviken!

Puss!

Har du något recept på carbonaran? Såg så sjukt gott ut att jag måste prova det på direkten /någon som inte vågar laga mat utan recept haha

Absolut – här! Puss <3

img_4177

Får jag gå och kolla på Skam nu? Okej tack puss!!!

P.s sett klart säsong ett nu… älskar Jonas atm. Men Noora är min absoluta favorit, är kär i henne. Okej puss!

  1. Hej,

    Till dig som är åksjuk.
    Jag har varit åksjuk jättelänge. Spydde nästan alltid så fort jag närmade mig en bil som liten för den luktade för mkt bensin eller diesel.
    Trodde aldrig att jag skulle kunna åka någonstans eller ta körkort.
    Men trott eller ej så förbättrades när jag tog körkort.
    Det var som att kroppens balanssinne förbättrades och skapade en bättre förutsättning för transport.
    Så rekommenderar att du trotsar ditt kontrollbehov och ångest och tar körkort.
    Sedan så handlar det om att vänja kroppen. Jag kan inte åka karuseller det är ingen idé.
    Men det har gått så långt att jag kan jobba på bussen till jobbet som är på 1h, bara jag känner till chauffören och att de inte gör hastiga svängningar.
    Kroppen ”lär” sig sakta men säkert.
    Kan jag, så kan du!
    Kram

    1. Tack snälla du! Och tack Michaela! <3
      Bara att ni tagit er tid att skriva gör mig nästan gråtfärdig. Med era peppande ord och tips känner jag mig redo att ta tag i det här.
      Ska inte låta ångest och kontrollbehov styra över mig och mitt liv mer.
      <3

  2. Hej Michaela! Den vita skjortan du köpte på hm när du var på Hawaii, förstår att du älskar den!! Provade den häromdagen och föll också för den, men vad har du under? Tyckte den var så skir i materialet att ett vitt linne under syns för mycket men samtidigt är den lite för genomskinlig för att inte ha något linne alls… när du har den på sig ser den så perfekt ut ju! Verkligen den perfekta vita skjortan annars <3<3

  3. Hei Michaela! Jeg har nettopp lest ferdig boken din, og den har hjulpet meg mer enn jeg kan sette ord på. Takk for at du er så tøff og ærlig, og deler erfaringer som jeg er sikker på at hjelper flere enn bare meg. Boken din var en perfekt avslutning på 2016, og jeg er motivert til å bruke rådene dine når utfordringer dukker opp i det nye året. Måten du beskriver kjærligheten din til D har gjort meg nyforelsket igjen, heia kjærligheten. Og nyttårsforsett for 2017 – begynne med yoga. Godt nyttår! Love Martine

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Jag har blivit övertalad

Okej ni måste ge mig en dag extra för veckans ”Frågor med Forni”. Jag har nämligen inte hunnit ta tag i det idag, för jag har blivit besatt av Skam. Helt efter alla andra JAG VET haha. Men igår var jag och åt middag med Michaela, Petra och Sara. Efter middagen mötte vi upp Hannah och hennes man Gustav för drinkar och det ENDA de pratade om var Skam. Jag har aldrig blivit så övertalad till att se något i hela mitt liv, det var nästan på liv eller död. Så i morse gick jag upp, tog ett långt bad, mediterade en halvtimme (var lite ur balans efter gårkvällens drinkrace…) och sen tog jag tag i denna omtalade serie. Åtta avsnitt senare var jag tvungen att jobba undan lite för dagen, men hann inte svar på veckans frågor. Så jag får göra det imorgon, för nu kom D hem och vi ska laga middag och umgås (hemskt att umgås med någon som inte har sett samma serie heheh…). Återkommer med Skam-tankar imorgon, får ju bolla med er när D inte vill joina mina serie-race.

Vilken underbar nostalgikick jag har fått vara med om idag. Jag har gråtit, skrattat, gömt mig bakom en kudde och slitit mig själv i håret. Helt plötsligt minns jag delar av tonårs-jaget som jag har glömt bort. Fantastiskt. Jaja, mer tonårstankar imorgon. Ha en mysig kväll!

  1. Alltså!! denna serie! skulle sett den härifrån USA men så gick den inte från utlandet, sån besvikelse! haha. Hemma måste jag nog se den så man hänger med i samtalsämnena hemma 😉

    1. Kolla om det går att se den från nrk.no? Eftersom det är deras serie kanske rättigheterna gäller över hela världen!

  2. Som norsk er jeg så glaaaad for at denne serien endelig blir fanget opp også utenfor våre grenser! Gled deg til sesong 3 kommer (ellers ligger den på nrk sine nettsider), den kommer du til å elske! SÅ bra og så viktig 🙂

  3. Jag förstår dig, blev också besatt av Skam. Tror det var på grund av att man kände igen sig mycket själv hur det var när man var i den åldern 🙂

  4. Hallå! Skrev en fråga och undrade vad du använde för hårprodukter (alltså rubbet hehe) men du svarade aldrig på den så trodde kanske den skulle komma upp här men icke, men hade varit såå bra om du hade velat svara <3 Kram och gott nytt år!

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Hur vi bloggerskor håller på…

ae8a0277

ae8a0273

ae8a0261

7a1a0606

7a1a0607

Det är jäkligt kul att följa ett gäng bloggerskor ur ett objektivt perspektiv. Vi är nämligen helt galna haha. Jag tänkte på det på Hawaii – hur vi alla såg till att skaffa oss material som passade till våra kanaler utan att skämmas över det för fem öre. Jag har bloggat i snart 13 år (!!!) – att skämmas för att fota en outfit bland folk är liksom sedan länge förbi. Sedan har jag dåligt tålamod och vill att det ska gå fort, men det är mest för att jag inte tycker det är så kul. Dock älskar jag att hänga med andra bloggerskor för då behöver man inte skämmas över att vilja skaffa fina bilder, det behöver inte gå fort för att de andra i sällskapet är otåliga och om man, som jag, behöver hjälp med till exempel att fota så ställer alltid alla upp.

MEN när vi är ett stort gäng måste vi ju vänta in varandra och då brukar vi skratta åt hur vi håller på. Det fotas, vloggas, snapchatas, upp på instastories, selfies och grouipes till höger och vänster, dessutom med tio olika kameror så att alla kan få redigera dem på egen hand osv. Förutom jag då, som snor Petras minneskort hehe :-*

Lite såhär ser det ut när vi ska få till lite härliga bilder, vloggar och videos i solnedgången…

7a1a0502

Först testa att fota lite mitt i ett övergångsställe…

7a1a0497

Sen springa mot stranden för att hinna fota i solnedgången.

7a1a0489

Blev inget bra, vi testar ett nytt övergångsställe och går lite casual medan Mira filmar

7a1a0554

Ställa sig mitt i en marknad och testa där, varför inte

7a1a0510

Men inte så snyggt med Burger King i bakgrunden, vi springer vidare.

7a1a0618

Få hela gänget att bli bra på bild – ingen ska blunda, dregla, stuka foten eller annat som alltid händer på gruppbilder haha. Inte en helt lätt konst.

ae8a0230

En oblyg tjej som fotar en selfie…

ae8a0226

… eller tjugo!

ae8a0227

Tills den sitter… och publicera!

  1. Vilket roligt inlägg, men jag tror nog att inte bara bloggare gör så nu.. Alla vill ju ha en bra bild eller video haha, känner igen mig..

  2. Hej Michaela!

    Jag är så stolt över mitt senaste inlägg, att jag vågat lyfta ämnet kring alkohol/ alkoholfritt. Har du lust får du mer än gärna gå in och kolla och säga vad du tycker/ hur du upplever hetsen kring alkohol och framförallt nu lagom till nyår! http://halsojunkie.se.

  3. Hoppas inte detta uppfattas fel nu.. Menar absolut ingenting illa så snälla lyssna..

    Kan du inte känna att den där semestern/det livet du berättar om i detta inlägg är väldigt ytligt och inte bidrar med så mycket värde? Nu menar jag på exakt samma sätt som att en kan känna att den inte bidrar till världen när den sitter i kassan på ICA eller i receptionen på ett bolag vars telefon aldrig ringer. Liksom, varför? varför ödsla tiden vi har tillsammans att ta alla dessa bilder när väldigt få ändå kan leva som vi? Kan du vakna upp ibland på morgonen och känna att fan, fan jag gör verkligen inga vettiga saker för någon annan?

    Som sagt menar INGENTING mot dig eller bloggvärlden – utan mer lite generella resonemang. Med en läkarförälder känner jag exempelvis ofta att allt jag gör inte direkt har någon positiv påverkan på någon annan.. förstår du vad jag menar 🙂 ? vore intressant att höra dina tankar.

    1. Usch ryser för känner så vän igen mig i detta… känner inte alltid så men väldigt ofta, precis så som du beskriver!

    2. En tanke jag får när jag läser din kommentar är att Michaels blogg visserligen inte kan jämföras med att forska om cancer, men samtidigt kan den kanske det, lite kanske. För mig betyder det jätte mycket att kunna gå in och läsa här. Jag har en depression och när jag ser och läser om Michaelas dagar längtar jag tills jag känner samma glädje igen. Att inspirera mig till att vilja leva, är ju väldigt meningsfullt. Att kunna gå in här och läsa om ångest eller annat jobbigt man går igenom, betyder också jätte mycket då jag inte känner mig så ensam. Dessutom tycker jag det viktiga i livet är att man försöker söka sig till och göra något som man tycker är kul, och som jag förstår älskar Michaela sin blogg. Och att göra det man älskar är verkligen meningsfullt. 🙂

  4. liksom hej jag vill rädda världen pressen det finns massa som jobbar för att bota cancer eller ta fattiga ur fattigdomen i andra länder och jag sitter på min rumpa och äter chips – ångest

  5. Hej Forni!

    För längesedan läste jag ett blogginlägg hos en annan blogg som handlade om värdinneskap, alltså att bjuda hem folk till sig och vara en ”bra” värdinna. Jag, liksom många andra (tror jag!) tycker mest det är ångest att bjuda hem folk på middag och dylikt, det är så mycket att rodda med, under kvällen springer man bara runt och fixar och har sällan kul själv, och det är stor press på att de man bjudit ska tycka kvällen blir lyckad. Jag har för mig att du tidigare sagt att du själv uppfattar dig som en bra värdinna och att du fått det från din mamma. Hade varit underbart om du skrev lite om dina tips, vad man ska tänka på och hur man tampas med pressen att allt ska bli perfekt. Tack och stor kram!

  6. Det roliga är att ni också lyckas lura oss läsare att alla bilder är så casual. Här står vi bland surfbrädor på stranden i högklackat. En annan rolig sak är att jag har en syster som pluggar på Hawaii som har berättat om vilket skit väder ni hade under er Hawaiivistelse, någonting som ingen av er (vad jag har läst i alla fall) nämner på era bloggar… 😉

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

sub archi