Frågor med Forni

Hej Michaela! Jag har en fråga till frågor med Forni. Känner du dig någonsin ensam? Vad gör du när du känner dig ensam?

Jag känner mig absolut ensam ibland. Det är så stor skillnad på att känna sig ensam eller vara själv. Ensamheten är hård och jobbig att lära sig leva med. Eftersom jag har en sambo är ensamheten inte fysiskt påtaglig så ofta längre, men när jag var singel (och speciellt nybliven) var det rätt tufft. Jag lärde mig med tiden att övning gav färdighet. Alltså – jag var tvungen att regelbundet öva på att vara hemma själv och göra det mysigt för mig själv. Om jag bara led när jag var själv så kände jag mig alltid ensam och det var skitjobbigt, så jag försökte göra det lika mysigt i ensamheten som jag gjorde när jag var med vänner, familj eller partner. Med tiden blev ensamheten inte lika tydlig utan jag lärde mig att uppskatta att vara själv. Innan jag träffade D var jag i ett väldigt härligt stadium i livet där jag kunde vara hemma en kväll och verkligen uppskatta det. Man får hitta de knepen som fungerar för en. Ibland känner jag mig ensam även idag och då använder jag samma knep. Jag tänder ljus i hela lägenheten, äter saker som jag älskar, kollar på en serie, whatsappar med nära vänner och håller mig borta från sociala medier (man känner sig så ensam när man hänger där ibland tycker jag, speciellt om ensamheten redan är påtaglig). Jag tror att man får hitta sina knep och öva, öva, öva. Och kom ihåg:

Om du gör på samma sätt som du alltid gjort, får du samma resultat som du alltid har fått.

PUSS

img_8371

En hemmakväll, själv, i min gamla lägenhet. Lagar matlådor för veckan 🙂

Har en fråga som jag hoppas på att du kan svara <3 Jag läste din bok på typ en dag och grät emellanåt av igenkänning, särskilt i den delen då du skriver om hur du hela ditt liv tampats med åksjuka – precis som jag! Spelar ingen roll om det är flyg, tåg, båt eller bil, jag mår illa. För att göra saken liiiite värre så har jag ett extremt kontrollbehov och får ångest bara av tanken att tex åka tåg. Det har gått så långt att det börjat hindra mig från att våga leva mitt liv fullt ut – vågar inte åka utomlands, ta körkort, söka utbildning på annan ort pga detta. Men så ser och läser jag hur du reser utomlands, tar körkort utan (från mitt perspektiv) problem. Hur gör du för att klara av detta? Känner mig så ensam i det här 🙁 kram och tack för att du är så jävla inspirerande!!

Hej fina du!

Förlåt om jag låter hård men här tror jag att det är ditt kontrollbehov och din ångest snarare än åksjukan som hindrar dig. Till exempel så borde drömmen för dig vara att ta körkort – för ingen människa mår illa när hen kör själv (i alla fall ingen av alla de människor jag hittills har mött :). Sedan finns det ju massa åksjuketabletter, åksjukearmband och plåster som man kan ta hjälp av idag. För mig är det inte de stora “turerna” som är jobbiga, för då tar jag åksjuketabletter, utan snarare de korta. En taxi hemifrån till en restaurang. Från en bar till en annan. Utomlands till ett köpcenter. Jag vet inte hur vägen är, hur föraren är, hur fordonet är. Det löser jag genom att gå överallt jag kan 🙂 Jag hade nog åkt på mer “små dagsturer” på mina semestrar om det inte vore för min åksjuka, men annars känner jag inte att den begränsar mig. Det är jättejobbigt för mig att behöva kliva ur bilar mitt på motorvägen, betala en taxi halvvägs eller generellt bara GÅ överallt men inte så att det inte går att leva med. I Stockholm går jag i stort sett överallt, om jag åker kommunalt så tar jag aldrig upp mobilen samt sitter långt fram och annars åker jag Uber Black som är lite bättre än en “vanlig” taxi, för att jag inte ska behöva riskera att bilen luktar konstigt, föraren precis har rökt eller så. Lukter sätter igång min åksjuka på två sekunder så det är viktigt för mig. Eftersom jag går så mycket så känner jag att det är värt att betala lite mer för de få taxiresor jag gör varje månad.

Sedan upplever jag att jag får så himla bra stöd av mina nära och kära. De låter mig alltid sitta fram, de stannar utan problem bilen om jag mår illa och de har förståelse för att det är svinjobbigt. Hade haft supermycket ångest över åksjukan om jag till exempel inte fick sitta fram med mina vänner om vi ska åka någonstans (pga det är den “bästa platsen”) men mina nära vet ju att det är för att jag inte ska må dåligt, och det vill ju ingen att jag ska må. Så förståelse underlättar. Våga be om förståelse från dina nära!

Jag tror att du i grunden måste ta tag i din ångest och ditt kontrollbehov för att våga ta dig ut i världen. Sedan kan du lösa problemet med åksjukan när du vågat ta det steget. Jag rekommenderar åksjuketabletter för längre resor och åksjukearmband för kortare. Berätta för de du reser med att du lätt blir åksjuk, det kommer kännas bättre. Ha alltid en liten plastpåse, handsprit, näsdukar, tuggummi och vatten i din väska. Och när någon annan kör (kompis, taxichaufför etc) – säg alltid till hen på en gång att du är åksjuk och be hen köra så känsligt som möjligt.

Man måste våga leva för vi har ju bara ett liv och det pågår här och nu. Puss och lycka till nu tjejen, jag hoppas att du vågar göra allt det du drömmer om!

img_5966

Jag och Amanda i Marrakech april 2015

Hej Michaela! Har en fråga till ”frågor med Forni” som jag skulle bli så glad om du svarade på. Jag och min kille är sugna på att resa till Marrakech nu till våren och har hittat billiga flybiljetter. Jag undrar då 1. vad du tyckte om Marrakech när du var där? 2. ifall det är dyrt med hotell osv? 3. Räcker en vecka eller borde man åka två?
Tack för en underbar blogg och bok<33

Hej fina du!

  1. Jag ÄLSKADE Marrakech och kommer absolut besöka staden igen.
  2. Det beror på vad för klass på hotell du bokar. Jag upplever att ett 3/4/5-stjärnigt hotell håller ungefär samma prisklasser vilken stad jag än är i. Men det är inte dyrare än någon annan stans!
  3. En vecka räcker absolut!

PUSS och njut av en superhärlig, spännande och inspirerande stad! Så avis jag blev nu!

Hej Michaela! Vet att jag för ett tag sedan läste att du använder Giorgio Armanis Lasting Silk Foundtion, och undrar om du fortfarande rekommenderar den? Har liknande hudtyp som du och tycker att det är svårt att hitta en foundation som håller sig fin på huden hela dagen. Eller har du hittat någon som är ännu bättre? Kram och god jul!

Hej kära du!

Det är fortfarande den jag använder, har nog använt den i fem år nu och har inte hittat någon bättre (för min hy!) än. Så go for it – du kommer inte bli besviken!

Puss!

Har du något recept på carbonaran? Såg så sjukt gott ut att jag måste prova det på direkten /någon som inte vågar laga mat utan recept haha

Absolut – här! Puss <3

img_4177

Får jag gå och kolla på Skam nu? Okej tack puss!!!

P.s sett klart säsong ett nu… älskar Jonas atm. Men Noora är min absoluta favorit, är kär i henne. Okej puss!

  1. Hej,

    Till dig som är åksjuk.
    Jag har varit åksjuk jättelänge. Spydde nästan alltid så fort jag närmade mig en bil som liten för den luktade för mkt bensin eller diesel.
    Trodde aldrig att jag skulle kunna åka någonstans eller ta körkort.
    Men trott eller ej så förbättrades när jag tog körkort.
    Det var som att kroppens balanssinne förbättrades och skapade en bättre förutsättning för transport.
    Så rekommenderar att du trotsar ditt kontrollbehov och ångest och tar körkort.
    Sedan så handlar det om att vänja kroppen. Jag kan inte åka karuseller det är ingen idé.
    Men det har gått så långt att jag kan jobba på bussen till jobbet som är på 1h, bara jag känner till chauffören och att de inte gör hastiga svängningar.
    Kroppen “lär” sig sakta men säkert.
    Kan jag, så kan du!
    Kram

    1. Tack snälla du! Och tack Michaela! <3
      Bara att ni tagit er tid att skriva gör mig nästan gråtfärdig. Med era peppande ord och tips känner jag mig redo att ta tag i det här.
      Ska inte låta ångest och kontrollbehov styra över mig och mitt liv mer.
      <3

  2. Hej Michaela! Den vita skjortan du köpte på hm när du var på Hawaii, förstår att du älskar den!! Provade den häromdagen och föll också för den, men vad har du under? Tyckte den var så skir i materialet att ett vitt linne under syns för mycket men samtidigt är den lite för genomskinlig för att inte ha något linne alls… när du har den på sig ser den så perfekt ut ju! Verkligen den perfekta vita skjortan annars <3<3

  3. Hei Michaela! Jeg har nettopp lest ferdig boken din, og den har hjulpet meg mer enn jeg kan sette ord på. Takk for at du er så tøff og ærlig, og deler erfaringer som jeg er sikker på at hjelper flere enn bare meg. Boken din var en perfekt avslutning på 2016, og jeg er motivert til å bruke rådene dine når utfordringer dukker opp i det nye året. Måten du beskriver kjærligheten din til D har gjort meg nyforelsket igjen, heia kjærligheten. Og nyttårsforsett for 2017 – begynne med yoga. Godt nyttår! Love Martine

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

sub archi