INLÄGGET ÄR ETT BETALT SAMARBETE MED
Fundler
Dante är här, det är så jäkla sjukt när man tänker på det. Att han kom till slut, efter nio månaders växande i min kropp. Han är här nu, hos oss, det var liksom just HAN vi väntade på. Såhär i efterhand känns det helt självklart men gud vad vi fantiserade om vem han skulle kunna tänkas vara när han fortfarande bodde inuti mig.
Jag och D är som ni säkert har märkt vid det här laget, väldigt planerande människor. Vi lämnar inte saker åt slumpen utan pratar, gör upp planer och sätter upp strukturer. Det är för att vi vill kunna leva ett så härligt liv som möjligt och vi båda tycker att planerande och att ligga steget före, ofta resulterar i att livet kan bli lite härligare.
Därför började vi prata redan i våras om hur vi skulle göra med sparande till vår bebis. Nu är Dante här och nu har vi bestämt hur sparandet ska se ut framöver. Han får sitt barnbidrag in på sitt egna sparkonto varje månad och sedan sätter vi in de pengar som kommer från familjerna (och oss) vid födelsedagar och sånt. Det känns rättvist och något vi kan hålla även för framtida barn.
Jag frågade er i våras när ni tycker att ett barn ska få tillgång till den här typen av fondsparande och fick in SÅ många intressanta åsikter kring ämnet. Nu har vi bestämt att pengarna ska gå oavkortat till en bostad och blir tillgängliga när han vill köpa sin första bostadsrätt. Det var många av er som delade mardrömshistorier där ni fått pengar som ni bränt på krogen, onödiga resor, shopping etc. och det är min mardröm att Dante skulle göra något sådant med pengar vi sparat i hela hans liv. Och när man funderar kring vad de flesta unga vuxna har problem med, verkar boende vara ett jätteproblem, så dit vill vi att pengarna ska gå.
Hur tänker ni andra som har barn?
Jag har ju en del av mitt sparande i fonder via Fundler och där har jag även lagt Dantes sparande. Det känns tryggt att spara i fonder på sikt, pengarna ska ju ligga där i många år så därför kändes fondsparande som det bästa alternativet. Aktier känns för riskabelt och att lägga dem på ett bankkonto är så otroligt onödigt eftersom de inte ger någon som helst avkastning.
Jag tycker att det är riktigt bekvämt att Fundler hjälper mig att välja risknivå utifrån mina behov så jag inte behövde läsa på en massa själv, så skönt. Dessutom betalar jag en väldigt låg avgift hos dom, vilket gör att mina pengar växer snabbare och inte går till någon annan.
Som ni vet har jag ju jobbat med Fundler länge, faktiskt i två år nu, och det vill vi fira tillsammans genom en tävling! Vi har 20 stycken av mina böcker som jag har signerat och som 20 av er ska få vinna. Hur härligt!
För att tävla: Ladda ner appen, lägg upp ett sparande och kommentera sedan under det här inlägget vad för typ av sparande du har valt och vad du vill uppnå för drömmar med det sparkontot. Glöm inte att skriva i din korrekta mejladress när du kommenterar (det är bara jag som ser den), det är för att vi ska kunna se att samma mejladress har ett konto hos Fundler samt att vi kommer kontakta vinnarna via mejl.
Riskinformation: Historisk utveckling är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Hos Fundler investeras dina pengar i fonder som är utvalda med omsorg för att du ska få så hög avkastning som möjligt utan att ta onödiga risker. Om investeringen sker i värdepapper som handlas i annan valuta än svenska kronor tillkommer en valutarisk.
Fina Michaela <3 Här är en till som känner sig grå och tråkig och då är jag bara i första trimestern av min graviditet 😛 inte orkat träna sen i augusti pga trött och mår illa och piss hela tiden, får inte i mig nåt annat än syltmackor, är blek… OCH gravidhormonerna gör mig halvt deprimerad, svårt att se fram emot det som faktiskt ska hända och ifrågasätter till och med min relation, känner mig inte det minsta kärleksfull. Känner inte igen mig själv. OBS tacksam att jag är gravid, det var planerat, älskar egentligen min man även om det är svårt att känna nu, blablabla, men just nu har jag nån sorts gravidkris antar jag. NÅN som känner igen sig??
Känner igen mig i allt du skriver!!!
Mått illa dygnet runt sedan vecka 6, nu har det lugnat ned sig lite grann (gått in i vecka 12). Har spytt massor så är det en lång lista här hemma med saker jag inte kan äta eller känna lukten av.
Jag har börjat gå hos en kurator som hjälper mig med mina tankar inför förlossning och allt vad det innebär med en bebis. Är väldigt upp och ner hela tiden trots att bebis var planerad och efterlängtad men mår väldigt dåligt av hormoner.. Hoppas min kommentar kan ge lite stöd. Jag har googlat som en galning efter andra kvinnor som haft liknande symtom som mig då de ut känner mått mycket bättre än mig.
Stor kram och grattis till bebis! ❤️
Tack!! Skönt att höra och jag känner med dig. Skönt att det lugnat sig lite. Har du sökt upp en kurator privat eller fått hjälp via mödravården? Det skulle jag nog också behöva…
Det är jag själv som tagit kontakt efter att min barnmorska tyckte jag skulle det. Men ska också träffa en läkare på mödrahälsovården som min barnmorska bokade in då jag är väldigt rädd inför förlossningen och får mycket ångest.
Kuratorn jag går hos är placerad på sjukhuset i staden jag bor så kanske finns där du också bor?
Hej! Jag känner igen mig, hade samma upplevelse första 3-4 månaderna. Illamåendet och tröttheten gjorde att jag inte var mig själv, orkade inte träna, umgås med vänner, inte heller någon energi för relationen. Men det blir bättre, jag lovar! Acceptera läget som det är, försök att inte ställa så höga krav på dig själv och försök göra sådant som du mår bra av. Stor kram!
Tack och kram <3