WEEKLY PLANS

Hej små gullungar,

Vill tacka för all pepp och igenkänning i era kommentarer om 30-års krisen. Som ni vet har jag begränsat med tid just nu och har inte möjlighet att svara på allt, men jag läser varenda kommentar och de värmer ända in i mitt förvirrade hjärta.

Jag mår mycket bättre nu än för en vecka sen, tack gode gud för att livet fungerar så. Det går ner men sen upp igen, de dåliga perioderna är alltid övergående. Tur är väl det! Finns inget jobbigare än när självförtroendet är på botten. Nu ska jag jobba ännu mer för att trivas med mig själv.

Ska vi titta på veckan?

Idag har jag ett lunchmöte och sen ska Dante få andra dosen av rota-vaccinet. Usch, det känns inte alls bra men så är det. Imorgon har vi ingenting inbokat eftersom man inte vet hur han reagerar på vaccinet men om jag får någon lucka ska jag fixa med ett par samarbeten. På onsdag har jag ett jättespännande möte och så ska vi på yoga, det gick helt okej att ta med Dante förra veckan och jag hoppas att det går bra även denna vecka! På torsdag ska jag gästa Vattnet går-podden och på fredag har jag två möten. Lite för många möten den här veckan, egentligen tycker jag att max två är vad som funkar med minimänniskan per vecka, men så kan det bli. Jag ska försöka få in lite kompistid också så att jag inte bara lägger tid på att jobba.

Hoppas ni får en superfin måndag ♥!


Hade inte hatat att ha detta som vardagsrum… bildkälla här.

  1. Fina Michaela <3 Här är en till som känner sig grå och tråkig och då är jag bara i första trimestern av min graviditet 😛 inte orkat träna sen i augusti pga trött och mår illa och piss hela tiden, får inte i mig nåt annat än syltmackor, är blek… OCH gravidhormonerna gör mig halvt deprimerad, svårt att se fram emot det som faktiskt ska hända och ifrågasätter till och med min relation, känner mig inte det minsta kärleksfull. Känner inte igen mig själv. OBS tacksam att jag är gravid, det var planerat, älskar egentligen min man även om det är svårt att känna nu, blablabla, men just nu har jag nån sorts gravidkris antar jag. NÅN som känner igen sig??

    1. Känner igen mig i allt du skriver!!!
      Mått illa dygnet runt sedan vecka 6, nu har det lugnat ned sig lite grann (gått in i vecka 12). Har spytt massor så är det en lång lista här hemma med saker jag inte kan äta eller känna lukten av.
      Jag har börjat gå hos en kurator som hjälper mig med mina tankar inför förlossning och allt vad det innebär med en bebis. Är väldigt upp och ner hela tiden trots att bebis var planerad och efterlängtad men mår väldigt dåligt av hormoner.. Hoppas min kommentar kan ge lite stöd. Jag har googlat som en galning efter andra kvinnor som haft liknande symtom som mig då de ut känner mått mycket bättre än mig.
      Stor kram och grattis till bebis! ❤️

      1. Tack!! Skönt att höra och jag känner med dig. Skönt att det lugnat sig lite. Har du sökt upp en kurator privat eller fått hjälp via mödravården? Det skulle jag nog också behöva…

        1. Det är jag själv som tagit kontakt efter att min barnmorska tyckte jag skulle det. Men ska också träffa en läkare på mödrahälsovården som min barnmorska bokade in då jag är väldigt rädd inför förlossningen och får mycket ångest.
          Kuratorn jag går hos är placerad på sjukhuset i staden jag bor så kanske finns där du också bor?

    2. Hej! Jag känner igen mig, hade samma upplevelse första 3-4 månaderna. Illamåendet och tröttheten gjorde att jag inte var mig själv, orkade inte träna, umgås med vänner, inte heller någon energi för relationen. Men det blir bättre, jag lovar! Acceptera läget som det är, försök att inte ställa så höga krav på dig själv och försök göra sådant som du mår bra av. Stor kram!

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

ENTREPRENÖR, INFLUENCER & FÖRFATTARE

Jag har sedan 2004 drivit min blogg som varje vecka når ut till tusentals unga kvinnor, främst i åldrarna 20-35 år. Jag skriver om känslor, vardag, mode/skönhet, inredning, mat/dryck och yoga. Här hittar du djupa, transparenta texter blandat med inspirerande bilder och härliga tips.

Dantes sparkonto (och en superrolig tävling!)

INLÄGGET ÄR ETT BETALT SAMARBETE MED Fundler

Dante är här, det är så jäkla sjukt när man tänker på det. Att han kom till slut, efter nio månaders växande i min kropp. Han är här nu, hos oss, det var liksom just HAN vi väntade på. Såhär i efterhand känns det helt självklart men gud vad vi fantiserade om vem han skulle kunna tänkas vara när han fortfarande bodde inuti mig.

Jag och D är som ni säkert har märkt vid det här laget, väldigt planerande människor. Vi lämnar inte saker åt slumpen utan pratar, gör upp planer och sätter upp strukturer. Det är för att vi vill kunna leva ett så härligt liv som möjligt och vi båda tycker att planerande och att ligga steget före, ofta resulterar i att livet kan bli lite härligare.

Därför började vi prata redan i våras om hur vi skulle göra med sparande till vår bebis. Nu är Dante här och nu har vi bestämt hur sparandet ska se ut framöver. Han får sitt barnbidrag in på sitt egna sparkonto varje månad och sedan sätter vi in de pengar som kommer från familjerna (och oss) vid födelsedagar och sånt. Det känns rättvist och något vi kan hålla även för framtida barn.

Jag frågade er i våras när ni tycker att ett barn ska få tillgång till den här typen av fondsparande och fick in SÅ många intressanta åsikter kring ämnet. Nu har vi bestämt att pengarna ska gå oavkortat till en bostad och blir tillgängliga när han vill köpa sin första bostadsrätt. Det var många av er som delade mardrömshistorier där ni fått pengar som ni bränt på krogen, onödiga resor, shopping etc. och det är min mardröm att Dante skulle göra något sådant med pengar vi sparat i hela hans liv. Och när man funderar kring vad de flesta unga vuxna har problem med, verkar boende vara ett jätteproblem, så dit vill vi att pengarna ska gå.

Hur tänker ni andra som har barn?

Jag har ju en del av mitt sparande i fonder via Fundler och där har jag även lagt Dantes sparande. Det känns tryggt att spara i fonder på sikt, pengarna ska ju ligga där i många år så därför kändes fondsparande som det bästa alternativet. Aktier känns för riskabelt och att lägga dem på ett bankkonto är så otroligt onödigt eftersom de inte ger någon som helst avkastning.

Jag tycker att det är riktigt bekvämt att Fundler hjälper mig att välja risknivå utifrån mina behov så jag inte behövde läsa på en massa själv, så skönt. Dessutom betalar jag en väldigt låg avgift hos dom, vilket gör att mina pengar växer snabbare och inte går till någon annan.

Som ni vet har jag ju jobbat med Fundler länge, faktiskt i två år nu, och det vill vi fira tillsammans genom en tävling! Vi har 20 stycken av mina böcker som jag har signerat och som 20 av er ska få vinna. Hur härligt!

För att tävla: Ladda ner appen, lägg upp ett sparande och kommentera sedan under det här inlägget vad för typ av sparande du har valt och vad du vill uppnå för drömmar med det sparkontot. Glöm inte att skriva i din korrekta mejladress när du kommenterar (det är bara jag som ser den), det är för att vi ska kunna se att samma mejladress har ett konto hos Fundler samt att vi kommer kontakta vinnarna via mejl.

Riskinformation: Historisk utveckling är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Hos Fundler investeras dina pengar i fonder som är utvalda med omsorg för att du ska få så hög avkastning som möjligt utan att ta onödiga risker. Om investeringen sker i värdepapper som handlas i annan valuta än svenska kronor tillkommer en valutarisk.

  1. Hej Michaela!
    Jag sparar redan mina pengar via fundler, och har gjort i över 1 år nu. Jag älskar det! Har dessutom blivit mycket mycket bättre på att spara sedan jag laddade ner fundler, vilket jag tror har att göra med att man kan se exakt hur mycket pengarna har växt, vilket gör mig ännu mer taggad på att spara mer, så att de kan växa mer.
    Mina 3 sparanden jag har hos fundler är buffert, resor och pension. Och drömmen är helt klart att kunna leva ett liv som inte innehåller någon oro över min ekonomi. Det känns så härligt!

  2. Åh ja, det där att spara i fonder och faktiskt använda dem till något vettigt är minst sagt värt att predika för. Jag använde mina fonder som mina farföräldrar upprättat åt oss till studier och utlandsboende, men slösade också ganska mycket av dem för att jag var för ung när jag fick tillgång till dem. Det ångrar jag idag.

  3. Jag måste bara få skriva det här, även om du säkert redan fått hundratals liknande kommentarer. Men såhär… Varje gång jag ser en bild på Dante gör mitt hjärta som en liten kullerbytta för han är SÅ JÄVLA GULLIG!!!! Alla bebisar är (tyvärr) inte söta men Dante är den sötaste mest perfekta lilla bebisen jag sett i hela mitt liv. Skulle kunna skriva en hel A4 om hur otroligt gulligt barn ni har skapat men det hade ju blivit obehagligt haha. Men det är som att hela din fantastiska ut- och insida har fastnat på den lilla människan och AAAAHHG han är så söt och trots att jag är många, många år därifrån vill jag också ha en bebis när jag ser honom!!! Haha var tvungen att dela med mig. Tack för en fantastisk blogg <3

    1. Haha alltså ÄLSKAR DIG! Blev sååå glad för din kommentar. Man kan ALDRIG höra för mkt om hur gullig ens bebis är. PUSS OCH TACK!!!!!

  4. Jag sparar redan hos Fundler, då jag placerat pengar för en insats till en bostad där. I framtiden vill jag nämligen flytta till hus, men istället för att låta pengarna vila utan avkastning på ett sparkonto ligger de hos fundler och växer på sig lite! Eftersom det inte ligger alltför långt i framtiden är risken låg 🙂 ha en bra dag!

  5. Hej Forni
    Här kommer en reflektion och nyansering, vet att livsstilsbloggar kan var otroligt känslig för oliktänk men det här är inte (!) kritik mot just dig men du bjuder in för tankar och tycke. Jag måste då få komma med inputen – varför ska statens familjebidrag bli växande sparpengar i kommersiella sparbolag?
    Barnbidraget är uppenbart inte en nödvändighet för er och gissningsvis inte flertalet i det här forumet heller.
    Varför ska staten bidra med skattebetalarnas pengar (ex) en summa som kan liknas med en familjeresa till utlandet per år? Tanken och syftet med bidraget är att det ska täcka utgifter som barnen har i vardagen.
    Barnbidraget tål att revideras och omprövas då det ser annorlunda ut idag. Tack och hej 🙂

    1. Oops skulle svara på den här kommentaren men hamnade nedan istället 🙂 men intressant diskussion!

  6. Måste säga att jag inte riktigt förstår hur du vill att ditt inlägg ska tolkas..? Självklart är barnbidrag ett politiskt beslut och något som kan omvärderas med tiden. På samma sätt kan man ju utvärdera föräldrapenning och sjukpenningen – var vill vi att våra gemensamma skattepengar går, vilket beteende vill vi att de ska uppmuntra? Ska vi ha samma skatt för alla eller ska höginkomsttagare betala mer? (Barnbidraget är ju egentligen bara en form skattereduktion)

    Att Michaela väljer att spara sina pengar och förvalta dem istället för att täcka löpande utgifter beror ju på hennes personliga situation. Vissa behöver ju självklart använda barnbidraget för löpande utgifter och kan inte spara… de föräldrarna tenderar ju kanske att ha en lägre inkomst överlag och får därför en ”fördel” i att betala lägre inkomstskatt relativt höginkomsttagare.

    Men ja – självklart är det en politisk diskussion detta 🙂

  7. Ja hur jag vill att den ska tolkas är nog ganska enkelt om du läser. Jag ställer mig kritisk till att bidraget slentrianmässigt betalas ut från staten till en stor grupp medborgare baserat på ett politiskt beslut då landet och ekonomin såg annorlunda ut. Den större delen av de som får bidraget är inte i behov det i det syftet som bidraget är ämnat till stötta, det är ett bidrag från staten som är till för att täcka löpande kostnader för barnet.

    Sen kan vi fortsätta med nästa fråga, varför ska staten uppmuntra till att skaffa fler barn än ett? vi är inte direkt i behov av fler medborgare. Inte alls.
    Så som politiken bedrivs nu uppmuntrar det och underlättar det att få fler barn för de som vill. Helt sjukt.

    1. Jo jag förstår – men vill du alltså att Michaela svarar på var hon står politiskt i fråga om skattesystemet? Och vidare, allt som står i inlägget blir ju relevant oavsett om det är just barnbidraget som sätts in eller 1250kr som kommer någon annanstans ifrån. Frågan är väl snarare – hur sparar vi som föräldrar till våra barn, om vi har möjlighet att göra det?

      Sjävklart kan man argumentera att det finns alternativa modeller för ex utbetalning av barnbidrag. Vad jag menar är att det är en ganska klassisk fördelningspolitisk fråga… om man tycker att höginkomsttagare ska betala mer skatt relativt låginkomsttagare än idag kan man ju självklart börja betala ut bidrag (=en form av skattelättnad) endast vid behov. Och ja, vi kan ifrågasätta om man bör uppmuntra till fler barn genom en oproportionerlig ökning av bidraget (även om jag har svårt att se att någon aktivt skaffar fler barn för barnbidraget – de kostar ju rätt mycket mer än så ;)). Liksom man kan ifrågasätta om föräldrapenningen bör delas ut som idag eller strikt 50/50, för att uppmuntra att båda föräldrar tar ut lika mycket (och vill man inte det kan man ju betala det själv). Eller hur pensioner ska beskattas… eller en rolig en – hur vi beskattar inkomst vs kapital! De flesta tycker ju att en lösning inom alla dessa områden är ”sjuk” medans andra tycker att det är korrekt – politik är politik av en anledning 🙂

  8. Hej Michaela!
    Jag är precis som du en väldigt planerande person, så trots att jag bara är 24 år så har jag valt att öppna ett pensionskonto. Det för att jag även som gammal ska ha en chans att leva det liv jag vill leva. Man vet ju aldrig vad som händer påvägen, men det känns på något sätt tryggt att veta att jag redan nu tar hand om mitt gamla jag.

  9. Hej Michaela! Jag sparar sen tidigare på fundler och håller med om att det är enkelt och bra. Just nu sparar jag och min kärande på ”resor” ska åka till Bora Bora på bröllopsresa samt ”till framtida boendet” sommarhus här i Sverige eller utomlands. Drömma stort får man tycker jag. Vill tillägga att det verkligen syns på dina bilder hur mysigt ni har det. Er familj. Det önskar jag i framtiden också. Gå från 2 till 3 <3

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Frågor med Forni

En fråga till nästa Frågor med Forni… Vad gör man med en vän som tar mycket energi från en? I mitt fall handlar det om en gammal barndomsvän som jag fortfarande umgås mycket med, och en av mina få nära vänner i nuläget (då många är spridda runtom i landet), men just nu känner jag att hon tar så mycket av min energi. Hon klagar allt som oftast på sina egna problem och har svårt att glädjas med andras framgångar. Dessutom blir hon lätt sur över saker och vägrar att vara den som tar tag i att lösa konflikterna, så det är alltid jag som får ”ge med mig” (och jag är typiskt konflikträdd, så jag gör alltid det). Så svårt när man varit vänner så länge, och inte har så många andra vänner runtom sig, men ändå känner att vänskapen tar mycket energi. Ska jag ta upp detta med min vän? Eller vad ska jag göra? Jag vill ju ha kvar henne som vän, men jag vill också att hon ska förstå att jag tröttnar lite på att alltid vara den som ska medla och lyssna in utan att kanske få så mycket positivt tillbaka…

Hej bästa

Jag hade absolut tagit upp det, om du vågar! Det krävs mod för att ta upp jobbiga saker i relationer i ens liv, det är därför de flesta struntar i det och sedan växer isär oavsett om det gäller vänner, familj eller partner. Så om du vågar ta upp det med henne, gör det! Jag tror verkligen att det är den bästa lösningen om du vill ha kvar henne på lång sikt i ditt liv.

Tänk på att inte hoppa på henne för mycket när du tar upp det här bara. Det är väldigt jobbigt att få den här kritiken kastad på sig så det gäller att den framförs med kärlek och respekt, inte som ett påhopp, för då kommer du bara såra henne och allt blir fel. Försök att fundera ut hur du hade velat få fram den här kritiken om det gällde dig, och så försöker du förmedla det på samma sätt till henne.

Lycka till!

Hej Michaela! Älskar din blogg och har fler utav dina böcker.
En fråga som du kanske kan svara på nästa frågor med Forni.
Hur söker man jobb hos er på Forni? Eller praktikplats? Var inne på hemsidan och kikade men hittade inget.
Stor kram

Hej bästa!

Du kan mejla hello@forni.se

Kram!

Vart är dina fina underlägg/bordstabletter ifrån? 🙂

Lagerhaus!

Den beige kappan/jackan är så fin! Vart är den ifrån? <3

H&M, jag köpte den för en månad sen!

Skulle du inte kunna berätta mer om vad du tycker om Stokke skötbord och Bugaboo Fox?

Jag är extremt nöjd med båda två!!

Däremot har jag ju ingenting att testa med eftersom jag inte har haft något annat. Men kortfattat:

Stokkes skötbord passar in i typ alla hem, tar lagom mycket plats, rymmer allt man behöver till bebisen. Minuset var väl att den var så jobbig att sätta ihop, haha!

Bugaboo Fox-vagnen är vi supernöjda med. Den stora fördelen med den här vagnen är att det är den lättaste vagnen på marknaden, den väger flera kg mindre än många av de andra populära vagnarna. Om du jämför t.ex. Silvercross Wave som jag var inne på att köpa först, så väger den 16,2kg jämfört med Bugaboo Fox som ligger på 9,9kg. För mig som lever i stan, behöver dra min vagn in och ut ur olika ställen, upp för trappor, små hissar och trånga utrymmen så är den helt perfekt. Minuset är att det är en låg vagn, om den hade varit lite högre med mer utrymme mellan vagndelen och förvaringen under så hade det varit en perfekt vagn! Men om jag hade gjort om det hade jag garanterat köpt precis samma igen. Den passar oss perfekt.

Puss!

Grattis Dante! Var kommer de supersnygga skorna du har på dig på Instagrambilden från Ett hem ifrån?

De är från Acne!

Åh sötaste Dante! <3 Älskar namnet Dante!

Kanske en fråga till fråga forni? 🙂
Hur var/är det för dig att umgås med vännerna efter förlossningen? Typ frågar dom om förlossning och bebislivet?
Jag hade föreställt mig att min (barndoms) vän skulle säga ”du måste berätta ALLT” i nyfiken ton, men icke. Jag sa några månader senare att jag var lite ledsen att hen inte frågat eller verkar det minsta intresserad av min bebis förlossning mm och hen bad om ursäkt och sa att hen skulle det men sen rann allt ut i sanden och vi hörs aldrig, min bebis är snart nio månader.
Låter säkert knäppt men ibland typ föreställer jag mig i huvudet hur vi skulle prata om allt och hur jag skulle berätta om förlossning, amning, första skrattet mm..
Under tiden jag var gravid prata vi åtmistone lite om graviditet men mest om hens dejtingliv.
Jag önskar jag hade en vän eller mammakompis att dela detta med! Som tur har jag min underbara man och familj.<3
Kanske ( endast ett önskemål ) kan du ha en ”hitta mammakompisar/föräldrakompisar/kompisar inlägg) 🙂
Kanske finns fler lite ensamma föräldralediga där ute!

Kram!

Hej,

Så himla bra idé med mammakompis-inlägg, det ska jag ta fram snart! Perfekt nu till hösten då flera säkert blev föräldrar i sommar.

Jag tycker att det är dåligt när ens vänner inte visar stort intresse när man går igenom stora saker i ens liv. Det handlar inte om huruvida man är en barnperson eller inte, det handlar om att vara schysst mot sin kompis.

När mina vänner går igenom något i deras liv som är stort för dem, frågar jag alltid om varenda detalj och ger dem stort utrymme – oavsett om de köpt ny lägenhet, blivit gravida, förlovat sig eller fått ett nytt jobb. Det är ren vett och etikett i kompis-handboken tycker jag!!!

Jag fick en kommentar när jag var gravid som lät typ såhär: ”Gud vad du verkar förvänta dig att alla ska jubla och göra värsta grejen av att du är gravid, väldigt egocentrerat. Människor blir gravida hela tiden, konstigt att du förväntar dig så mycket av dina vänner och deras reaktioner när det är något alla går igenom. Du verkar vilja ha väldigt mycket uppmärksamhet”.

När jag fick den tänkte jag bara att herregud, stackars dig som tycker att man inte ska få maximalt med uppmärksamhet av sina vänner när man berättar att man ska gå igenom det största i ens liv. Och vad liten man är som vän, om man inte kan ge den uppmärksamheten. Så tråkigt tankesätt att gå igenom livet med, för med det skulle man ju inte lyssna när ens vänner blir kära eller köper deras drömlägenhet eller lyckas få sitt drömjobb heller. Utan bara säga ”Kul för dig att du träffat mannen i ditt liv men folk blir ju kära hela tiden så kan vi prata om något annat nu?”.

Nä, jag förväntar mig att mina vänner engagerar sig och frågar när jag går igenom stora saker oavsett om de är intresserade av just det eller inte. För jag engagerar mig tillbaka. Dessutom blir jag ju genuint glad när de går igenom saker som betyder mycket för dem, oavsett om det är inom något område som intresserar mig eller inte. Och om det är vänner som inte visar engagemang säger jag helt enkelt att det är viktigt för mig. Gör det du också, igen, om hon inte riktigt förstod!

Sedan får man ju acceptera att alla ens vänner kanske inte vill lyssna på när du berättar om din bebis bajsblöjor hahaha. Det kan man spara till de vännerna som kanske har bebisar i samma ålder eller också tycker det är genuint roligt. Jag berättar inte direkt om Dantes sovvanor till Marith för fasiken vad ointressant för henne som inte har barn själv. Då kan vi prata om jobb eller andra saker som är intressanta. Men när jag träffade henne första gången efter förlossningen, ställde hon tusen frågor om hur den var, för det är vad riktiga vänner gör <333

  1. Ja, vad kul med ett mammakompisinlägg! Jag är först ut av mina kompisar att få en bebis och vill gärna hitta andra mammor att hänga med :)!

  2. Åh så kul om du kan göra ett mamma-kompis inlägg! Min dotter föddes i augusti och jag längtar efter att träffa likasinnade i samma livssituation att umgås och prata med 🙂 Det skulle förgylla min tillvaro! Kram

  3. Jag känner igen mig i varenda ord! Jag saknade ”mig själv” nåt så oerhört under de första månaderna efter förlossningen. Min mamma sa ett par ord till mig när jag var gravid som jag verkligen förstod när min son kommit till världen – ”man är inte gravid i nio månader, utan 18 månader. Nio månader med bebis i magen och sen tar det minst nio månader innan man anpassar sig både psykiskt och fysiskt”. För mig var det verkligen så. Det tar lite tid, men man kommer tillbaka starkare än någonsin.
    Du är fantastisk och vacker! Tack för att du delar med dig. Det behövs fler som dig, som vågar vara ofiltrerade i en värld där sociala medier speglar en ”verklighet” som inte stämmer. <3

  4. Har inte barn, men har några få vänner som har barn eller är gravida. Jag är verkligen SÅ glad för deras skull och vi pratar såklart om hur det ska bli eller hur bebis mår, och peppar och försöker stötta.
    Men när det kommer till tex förlossning har jag bara frågat ”gick det bra?” och har då personen pratat vidare hänger jag på. Är ju givetvis intresserad av min vän!!
    Jag är dock precis som Michaela skriver personligen inte superintresserad av alla detaljer varken kring förlossning eller hur bebis sover/äter/bajsar etc. Men såklart frågar jag hur allt går i min väns liv och då är ju bebis inkluderad from nu.

    Jag tror helt enkelt enbart det har att göra med intresse, och var man befinner sig i livet. Om din vän är singel och mest dejtar runt är hon nog vääääldigt långt från familjelivet och fattar nog inte helt hur big deal det är för dig? Så förklara lite!

    Jag är i en långvarig relation och vi pratar om barn, jag vill vad jag tror gärna ha barn med min fästman men är samtidigt rätt ointresserad av andra barn. Tycker givetvis mycket om mina vänners barn, eller typ min brorson, men är inte en sådan som person som överfylls av kärlek för dem eller vill passa dem. Har däremot koll på många praktiska saker man behöver ha som föräldrar pga gillar att läsa om saker 👶

    Så för mig har det helt med intresse att göra, tex så har jag flera nära vänner som älskar hästar och rider/tävlar, och även om jag frågar hur det har gått för dem i tävlingen så skulle jag aldrig förstå helheten om de skulle började med detaljerade utläggningar. Vi pratar om annat istället, och de pratar om hästar med sina andra hästtokiga kompisar. Förväntar mig inte heller att de som inte är superpepp på djur ska fråga om allt med min hund (det största i mitt liv) utan kör lite basicsaker.
    Kanske konstig jämförelse men hoppas den var någorlunda rimlig 😅

  5. Hej! Jag har en fråga som jag hoppas kan hamna på ”frågor med Forni”. Vad köper man i födelsedagspresent till sin pojkvän? Det är första födelsedagspresenten jag ger honom eftersom vi inte har varit ett par över ett år ännu. Tacksam för alla tips jag får. Stor kram!

  6. Jag tänker lite på den sista frågan och vill lägga till en kommentar.

    Jag är 32 år och har varit ofrivilligt barnlös i två år och för mig var det otroligt jobbigt och ren tortyr att behöva sitta och lyssna på förlossnings- eller gravidhistorier oavsett hur nära vän jag var med kvinnor i den situationen. Nu när jag är gravid själv efter att ha fått hjälp med IVF talar jag aldrig om min graviditet med någon som inte själv frågar och jag känner faktiskt inget behov av det heller. Den enda som jag förväntar mig ska vara genuint intresserad av hur jag mår och hur det känns är min man. Jag tänker absolut inte lasta min graviditet på mina vänner för man vet ALDRIG i vilken situation de befinner sig i. De kanske är så ledsna att de inte ens orkar prata med mig om deras situation och jag förstår dem. Jag har ju själv varit där.

    1. Hej Anna,

      Så ledsen för din kamp mot bebis men som du vet är du inte ensam i den <3

      Däremot så håller jag inte med dig på just den här punkten. Ens egen sorg ska inte skuggas över andras lycka, det är min filosofi och så jag fungerar. När jag själv försökte bli gravid var det flera av mina vänner som blev det eller födde barn och det var jätteviktigt för mig att lägga undan min längtan och genuint glädjas åt dem - något jag också kände att jag verkligen kunde tack vare min inställning. Man lastar inte sin lycka på sina vänner, oavsett vad det gäller, precis som man inte lastar sin sorg på dem heller. Om något är för jobbigt för att pratas om tycker jag att man ska ventilera det och berätta om det, så att ens vänner förstår, inte undvika att prata om det lyckligaste i deras liv utan förklaring. Oavsett om det gäller just graviditet/förlossning eller något annat i livet.

      Det är min åsikt, men det är ok att tycka olika <3

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

30-års kris?

God morgon lördag!

Hur mår ni? Jag har precis legat och sovit ansikte mot ansikte med min bebis, kan nog inte tänka mig ett mysigare sätt att starta en lördag på. Han älskar att trycka in sitt ansikte i mitt medan vi sover och så försöker han slänga sin lilla arm runt mig, men har för dålig kroppskontroll för att veta hur han ska göra haha. Så gulligt med de små armarna som bara flyger.

Anyway, jag har funderat den senaste veckan på om jag kanske befinner mig i någon sorts 30-års kris? Jag brukar inte krisa speciellt mycket kring ålder men när jag fyllde 27 hade jag en mindre ålderskris och nu tror jag att jag kanske har en klassisk 30-års kris. Jag tror att det har att göra med att mycket har förändrats i mitt liv på kort tid och att jag därför blir nostalgisk för det liv jag levde mellan 20-30, samt börjar ifrågasätta allt med mig själv. Jag är speciellt trött på mitt utseende – något som garanterat hör ihop med att jag blivit mamma. Känner mig så GRÅ, jag får typ panik av den känslan? Det läskiga är att jag är medveten om att känslan förstärks och blir värre av sociala medier för att jag börjar jämföra mig med alla strålande perfekta personer där inne så känner jag själv bara att jag har förfallit…

SNÄLLA säg att någon där ute kan känna igen sig? Jag är överlag en väldigt trygg person i mitt utseende, jag har en dos skavanker men bryr mig liksom inte om dom utan tycker att jag är fin och trivs med mig själv. Men senaste veckorna har jag inte alls känt så utan snarare att jag behöver en extreme make over…

Jaja, det var mina väldigt öppna och ofiltrerade tankar denna lördagsmorgon. Nu ska jag sätta på en stor kanna kaffe och ta fram frukost medan killarna fortfarande sover deras lilla powernap. Puss!

Processed with VSCO with c2 preset
  1. +1 alltså!! Fick min första knodd i början på juli och fyller 30 i januari. Har grov kris gällande kläder framför allt. Jobbar som chef annars och rockar då helst en lite ”mognar” look. Privat bor jag på landet och har hundar och höns och då är det snickarbrallor och fleece som gäller. Men va F har man på sig på öppnaförskolan bland normalt fölk?

  2. OM jag känner igen mig!! Min dotter fyller 1 år nästa vecka och under det här året känns det som jag för fallit. Inte blir det bättre av att hösten kommit och jag redan känner mig blek, torr och känns som jag alltid har tovigt stripigt hår som behöver både klippas och färgas och en rygg som värker. Vet inte när jag ska gå till en frisör eller en massör? Snacka om att man lagt allt sitt krut på den lilla gulliga avkomman och stått i skymundan själv 😅 Förstår att det såklart ska vara så första tiden men vissa dagar när man ser sig i spegeln undrar man ”va fan hände?” 😅

  3. Jag är också nybliven mamma och också väldigt nostalgisk kring livet innan bebis, tror att det är fullt normalt, bebis är ju den absolut största omställningen i livet, fantastiskt men också tufft och då är det väl klart att man ibland drömmer sig tillbaka till enklare tider 😊 Inte konstigt heller att man könner sig grå, man överlever på noll sömn och har ont om tid att fixa sig samtidigt som alla bra ämnen som bygger hår och hud osv i första hand går över imjölken 😂 Men du är allt annat än grå och du kommer känna dig som ditt vanliga jag snabbare än du tror!!

  4. fattar känslan, men ändå så konstigt för jag har verkligen reflekterat över hur VACKER jag tycker du har varit utan lösögonfransar och utan smink, bara au natural och så fin! <3

  5. Brukar inte kommentera men efter ett sånt här inlägg känns det inte okej att hålla inne på sina tankar; Tycker att du är helt fantastisk vacker!!

  6. Jag har också såna perioder! Så du är inte ensam <3 Vill bara säga att du är fin precis som du är och dessa dumma känslor kommer att gå över! Och tack för att du är så ofiltrerad och delar med dig. Ha nu en mysig lördag, kram <3

  7. Fina du❤️!!
    Förstår precis hur du känner! Min lilla flicka är snart 9 månader. Hon är världens gladaste, underbaraste tjej ( inte ett dugg partisk) men känner också att jag ”tappat” mig själv lite samtidigt som man fått en ”ny” roll som mamma. Hon har aldrig sovit ordentligt varken på dagen eller natten och jag har svårt att släppa kontrollen över henne och att lämna över henne till andra, trots jag vet att hon har det jättebra hos mormor/farmor.
    Hursom nu har jag bestämt att försöka släppa lite.
    Klickar hem nya kläder, bokat tid hos frisören och i slutet av oktober åker jag på en weekend till Budapest med några kompisar.
    Så dubbla känslor men tror det behövs ändå.
    Ville bara säga att jag tycker du är jättefin och verkar ha en superbra inställning till mammalivet till Dante.
    Ha en trevlig helg❤️

  8. En kompis till mig skickade en printscreen på en bild från din insta (outfitbilden med kläderna på bilden i detta inlägg) och skrev ”dör för den här outfiten” <3 Jag känner mig i perioder så jäkla trött på mitt utseende och framförallt sådär grå som du skrev. Det går över!

  9. Du är inte ensam, kände precis likadant när jag fick fin son. Man ska liksom bli kompis med sig själv igen efter en stor omställning i livet och hormonellt. Det är ok, du är ok och det går över. Var snäll mot dig själv <3

  10. Hej,
    Fullt naturligt att känna så som nybliven mamma! Lite sömn får många följdeffekter och tusen tankar snurrar konstant.
    Tycker du strålar och är vackrare än nånsin men förstår känslan! Det är så mycket som händer första tiden med bebis. Du kommer hitta tillbaka!
    Tack för att vi får titta in här och ta del av allt du delar år efter år!
    Många kramar

  11. Fina fina forni!
    Har följt din blogg sååå länge och vill bara säga att du är helt helt helt underbar! Försök typ att stänga av sociala medier och avfölj det som får dig att må dåligt. Spendera mest tid åt att posta eller se vad dina vänner gör – resten kan man skippa ibland.
    Plus att du ÄR super fräsch och snygg! Det tycker typ alla jag vet haha! Fint ansikte, härlig personlighet, supersöt familj och helt fantastisk på alla sätt!

    Kram!!!!

  12. Känner exakt samma! Fick barn för 8 veckor sen och vad jag än gör (färgar brynen, bus lr klippning) känner jag mig hur tråkig som helst 😂 hoppas de går över snart.

  13. Kan 100% känna igen mig i att känna sig grå som nybliven mamma. Men tror det är en kombo av att kroppen gått igenom graviditet, förlossning och hormonkarusellen det innebär plus sömnbrist på det. Kände precis samma med barn nummer ett och försöker känna ett lugn nu med barn nummer två att det kommer gå över så småningom 🙂

  14. Du är jättefin! Men jag kommer ihåg känslan, det är säkert en del hormoner i omlopp (som ALLTID för oss kvinnor… 😉 ) och kroppen är annorlunda. Först är man nästan euforisk när man plagg för plagg tar tillbaka sin vanliga garderob, men sen fastnade i alla fall jag i att det ändå inte var som vanligt. Fyllde också 30 mitt i mammaledigheten och kände mig lite lost. Inget av det jag kände syns när jag ser bilder på mig själv från den tiden, jag ser jättefin ut, lite bystigare än vanligt kanske (har lite byst) men det tog nog ett drygt halvår innan jag kände att min kropp började kännas som min. Med tanke på vad man varit med om under 9 månader graviditet plus sedan halvdålig sömn och amning nm m är det ju inte så konstigt att det tar ett tag att hitta tillbaka till sig själv. Men det kommer, man får skynda långsamt. 🙂

  15. Känner igen mig exakt, har aldrig känt mig fulare. Min son är snart 1 år. Har till och med tänkt ”Hur kunde jag tycka att jag var snygg innan? Jag måste ju alltid sett ut såhär?” jag kopplar ihop det med att jag inte har samma tid för fix med hud, hår etc. Även om ingen annan ser skillnaden gjorde det mycket för min egen känsla att stå där och fixa med masker hit och dit.

    1. Så är det ju! Man själv är den enda som ser skillnaden, för alla andra är man nog precis lika fin som alltid ❤️

  16. Hej Michaela! Jag måste bara säga det att jag såg dig på Mr Cake förra veckan och smsade min kompis som också följer dig:

    Jag: ”Jag ser Michaela Forni på Mr Cake”

    Kompis: ”Åh har hon med sig sin söta unge”

    Jag: ”Hon är perfekt! Det är fan orimligt”.

    Kompis: ”Fan alltså, hon är så jävla snygg. När hon är Osminkad också!”

    Jag: ”Ungen är den typ sötaste jag sett”.

    Kompis: ”Hon är flawless”

    Du ska veta att vi åtminstone är två pers som tycker du är sååååå snygg och verkar så härlig 😜😄 Det är ok att må dåligt ibland (är helt hundra på att dina hormoner spökar). Mitt tips är att ta en halv dag på spa, ansiktsbehandling eller liknande med en bra vän och gärna träna lite!

    Ha det bäst!

    1. Haha men hur härlig är inte du, tack för härligt ytligt pepp som behövs ibland. PUSS och säg hej nästa gång du ser mig 😍❤️

  17. Tror hösten verkligen är en sådan period, man går från att vara lite solbränd och solblekt hår till att känna sig allmänt grå. En annan viktig sak tror jag är om du kanske inte riktigt kunnat träna som du gjort tidigare så iaf för mig påverkar det otroligt mycket mitt välmående iform av att jag verkligen känner att jag inte får de positiva endorfiner som träningen ger, upplever även att min egen självkänsla också påverkas när jag inte tränar. Tror viktigaste är att vara otroligt snäll mot dig själv och lyssna på din kropp, både fysiskt och psykiskt (vilket jag upplever att du gör) och att känna att det är en väldigt temporär period och inom en snar framtid kommer du förmodligen känna dig pangsnygg igen 😉 och må mycket bättre!

    1. Du har rätt, träningen påverkar nog mer än vad man förstår. Nu har jag inte tränat som vanligt på fyra månader, klart att det känns… tack för pepp, puss!

  18. Du är fantastiskt fin! Det strålar om dig även om du själv inte känner så just nu.
    Sådana perioder hör till när man precis blivit mamma och har någon annan som prioriteras, det är inget konstigt. Var snäll mot dig själv <3 Stor kram

  19. Jag känner igen mig i varenda ord! Jag saknade ”mig själv” nåt så oerhört under de första månaderna efter förlossningen. Min mamma sa ett par ord till mig när jag var gravid som jag verkligen förstod när min son kommit till världen – ”man är inte gravid i nio månader, utan 18 månader. Nio månader med bebis i magen och sen tar det minst nio månader innan man anpassar sig både psykiskt och fysiskt”. För mig var det verkligen så. Det tar lite tid, men man kommer tillbaka starkare än någonsin.
    Du är fantastisk och vacker! Tack för att du delar med dig. Det behövs fler som dig, som vågar vara ofiltrerade i en värld där sociala medier speglar en ”verklighet” som inte stämmer. <3

  20. Jag har känt exakt så sedan jag blev mamma. Konstant trött , tråkig och ”ful”. Dels för att jag inte kom i mina gamla kläder och var såååå trött på att gå runt i gravidkläder eller mjukiskläder, dels för att jag inte hade varken tid, ork eller pengar till att sminka mig, gå till frisör, nageltjej etc. Nu är min bebis 1,5 år och äntligen börjar jag känna mig lite mer som mig själv igen, men det tog tid. Tror att nästan alla känner så här, om det är till någon tröst 💙

  21. Men alltså VA!? Vadå grå!? Jag tycker att du liksom alltid strålar och lyser! Din blogg och din instagram, ja ALLT du har och gör ger mig så mycket inspiration och energi. <3 Att du är grå är nog bara något du har fått för dig, jag tycker att du lyser lika mycket om inte ännu mer nu efter att du blivit mamma!

  22. Brukar sällan kommentera men vill bara säga att du STRÅLAR, även om du inte känner så själv! Fattar känslan som du beskriver men det kommer nog endast inifrån. <3

  23. Åh herregud känner så igen mig. Fick barn 1,5 vecka efter dig och under tiden jag försökte bli gravid och under graviditeten var jag så trött på mitt ”gamla” liv och kunde inte vänta på att få börja vårt nya ”familjeliv” nu känner jag ofta att jag saknar det livet och att jag borde njutit mer av det innan bebis kom, så märkligt ändå??
    Plus känner mig såå ful och tråkig med. Trots att flera vänner kommenterat att jag ser fräsch ut för att va nybliven mamma (senast igår kommenterade min bästis att jag hade sånt glow) kan jag inte ta till mig det utan känner mig bara tjock och tråkig….. gör ju inte heller saken bättre att man inte kommer i sina kläder man hade innan graviditeten heller.
    Nä ursch så negativt det kändes men ville bara egentligen säga att du inte är ensam och också såå skönt för mig att läsa att du som ”offentlig person” inte heller tycker att allt är guld och gröna skogar hela tiden!

    1. Hahah det hade kunnat vara jag som skriver den där kommentaren!! SÅ skönt att inte vara ensam även om själva känslan suger… PUSS

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Happiness in a box

INLÄGGET ÄR ETT BETALT SAMARBETE MED Goodiebox

Känner ni till Goodiebox? Goodiebox är en skönhetsbox som kommer hem till dig varje månad fylld med härliga skönhetsprodukter. Hela tanken med Goodiebox är att den ska fokusera på dig och din egentid – alltså att du ska ta hand om dig själv! Något i alla fall jag (och säkert du också) borde bli lite bättre på…

Goodiebox vill vara en feelgood-stund i ditt liv, tänk julafton varje månad? Hur härligt! Det ÄR lätt att man glömmer att skämma bort sig själv eller unna sig själv något litet extra ibland och just det vill den här boxen ge dig.

För 199 kronor i månaden får du hem boxen varje månad fylld med produkter till ett värde av minst 750 kronor (!). September-boxen hade dock ett värde på ännu mer än så och jag har fått hem boxar tidigare med ännu högre värde. Prenumerationen är lika enkel att starta som att avsluta, inga onödiga bindningstider eller massa tjafs. Utan bara ett enkelt sätt att treata sig själv varje månad!

Här ser ni innehållet i månadens box, som fick flytta in i badrummet samma kväll. Jag försöker få till en ordentlig spakväll i veckan efter att jag och Dante har badat, oftast på söndagar, och då tar jag med mig ett lass av lyxiga skönhetsprodukter in i badrummet och verkligen kör loss. Som nybliven mamma är man ju inte superfräsch (hehe) så en gång i veckan behövs en ordentlig genomkörare. Känner mig alltid extra härlig och redo för en ny vecka efter dessa stunder.

Om du är sugen på att signa upp dig på Goodiebox och unna dig själv lite egentid så kan du göra det här (klick!)

  1. Jag gillar verkligen din stil både när det kommer till kläder och accessoarer! I vinter fyller jag 25 och tänker att jag skulle vilja önska mig en ny klocka. En enkel, klassisk och nätt med länk, gärna tvåfärgad i både silver och guld. Har du något tips? <3

  2. Förstår att det känns som en mysig idé, men med tanke på att vi dra ned på konsumtion känns det så onödigt att köpa en box där man kanske får massa prylar man inte vill ha ?

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

sub archi