Graviduppdatering med lillasyster i v. 28

Herregud, går jag verkligen in i tredje och sista trimestern nu? Ja, jag gör ju det. I uppdateringen för gravidvecka 24 skrev jag att det kändes som att jag blev snuvad på andra trimesterns “glory days”, alltså de veckorna som många vanligtvis mår som bäst under graviditeten. Men vet ni, att nu såhär sista veckan på andra trimestern så visade sig gravidvecka 27 att bli alldeles ljuvlig. Jag har mått så himla bra under den här veckan som varit. Inget illamående så långt ögat kan nå och sen så har jag haft som gräns att inte gå mer än 5000 steg om dagen vilket jag märker har gjort så gott för min foglossning. Sammandragningarna som var så jobbiga för några veckor sedan är i stort sett borta tack vare mental vila och återhämtning.

Att inte ge sig själv vila och återhämtning i en graviditet är bara elakt mot sig själv. Efter tre veckors jullov i Marbella tog det två veckor innan jag äntligen kom ner i varv, så mycket press satt fast i hela min kropp, innan jag slutligen landade i ett lugn. Jag vet ju att jag ska hem till allt nu igen, men jag hoppas att jag har vilat upp mig och samlat så pass mycket kraft att jag klarar av att ha en annan inställning till det som känns motigt eller kommer i min väg.

Vilken oerhörd lyx det är att få må bra i kropp och sinne.

Förutom den här sköna känslan av välmående som jag ska hålla i, så är det klart att jag har haft helt vanliga gravidsymptom senaste tiden. Jag har haft en nerv klämd i rumpan (som jag antar är ett resultat av bäckensmärtan) som har gjort helt gaaaalet ont haha! Sedan märker jag hur benen blir vätskefyllda efter en dag med mycket gång och jag har svårt att sova om nätterna när magen börjar bli så stor. Magen fortsätter att vara några veckor större denna gång än under min första graviditet, vilket såklart innebär en ökat belastning på ryggen också.

Jag har inga speciella cravings alls utan njuter av all mat precis som vanligt vilket faktiskt är rätt skönt efter flera månader av att bara kunna äta mackor och äpplen. Nu smakar allt gott och jag tillåter mig själv att bara äta precis det jag är sugen på hela dagarna. Här i Spanien varierar jag acaibowls med matiga sallader, pasta, tapas på stranden, nybakade baguetter, kokosyoghurt och små bakverk som vi köper i affären på eftermiddagarna. Livet känns väldigt bra den här veckan helt enkelt, och jag börjar längta efter min lilla tjej som kommer om bara tre månader.

Du som är gravid, hur mår du just nu? 

Graviduppdatering med lillasyster i v. 24
Graviduppdatering med lillasyster v. 22
Graviduppdatering med lillasyster v. 19

Ni glömmer väl inte att ladda ner och följa era graviditeter i Baby Journey? Ladda ner och läs mer här!

  1. Hihi vecka 6 här. Efter ett år av försök, och en inplanerad IVF i februari pga svårigheter, så pang, ett par dagar efter nyår kom ett plus. Jag mår svinbra, är ju orolig så klart pga fortfarande tidigt men i övrigt SÅ BRA. Medicinerar annars mot PMDS och nä, men jag mår ju som jag gjorde när jag åt p-piller, toppen alltså haha! Förväntar mig kräk-kalas inom ett par veckor, foglossning och allt annat som kan komma, men just nu bara studsar jag på moln. Har BabyJourney, och jag, min sambo och min mamma (vilken MAGISK funktion att bjuda in!) tackar för det innerligt. Den är toppen.
    PUSS!

  2. Jag mår sådär! V13 och har sedan v8 varit väldigt illamående och kräkts. Sjukskriven på deltid för orkar inte jobba på förmiddagar alls. Men det sägs ju att det blir bättre hehe. Annars är det bra, förutom UVI och trötthet. Och oron. Den konstanta oron!! Men ska försöka njuta lite emellanåt också för herre vad söt filuren var på ultraljudet 😃

  3. Ja att må bra är verkligen megalyxigt! Förutom att jag mår sinnessjukt jäkla illa för sekunden – att det triggar min kräkfobi – och att läget inte underlättas av att bebis klubbar stenhårt med mina inälvor tycker jag ändå att det är bra. Sista stora jobbresan är gjord nu och i morgon går vi in i vecka 35 så nu börjar det verkligen närma sig 🖤

  4. Hoppas vi kan få följa resan här i bloggen sedan när du fött? Älskade uppdateringarna med dante 😍

    1. Jaaa, ska försöka göra samma uppdateringar varje månad som med Dante för de är så himla roliga att ha sparade även för mig <3

  5. Så avis på dig som är så långt fram! Vecka 13 och illamåendet from hell (vecka7-9) är tillbaka 😵‍💫. Har KUB i veckan så ser fram emot det. Förra graviditeten mådde jag SÅ bra! Nu har jag mage som jag hade då i vecka 20. Ska få tvillingar nu så är såklart pga det. Snälla fixa så man kan ställa in för tvillingar på BabyJourney !

    1. Haha jag är faktiskt så glad att de där illamåendeveckorna är över!! Stort grattis till twinsen <3

  6. Är i v 10 och är mitt i det värsta illamåendet. Kräks och mår illa dygnet runt. Det är extremt jobbigt både fysiskt och också mentalt. Har en 2,5 åring och mådde såhär till v 20 i den graviditeten så var ”förberedd” men man kan ändå inte vara förberedd på hur det är att må såhär.
    Längtar nu bara efter att tiden ska gå 🙏

    1. Åh, kämpa! Vecka 10 är verkligen mitt i den värsta perioden. Det kommer gå över och kännas bättre – tills dess får du ge dig själv det du behöver för att orka <3

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

ENTREPRENÖR, INFLUENCER & FÖRFATTARE

Jag har sedan 2004 drivit min blogg som varje vecka når ut till tusentals unga kvinnor, främst i åldrarna 20-35 år. Jag skriver om känslor, vardag, mode/skönhet, inredning, mat/dryck och yoga. Här hittar du djupa, transparenta texter blandat med inspirerande bilder och härliga tips.

Graviduppdatering med lillasyster i v. 24

Vecka 24, snart 25, herregud VAR försvinner tiden? 60% av graviditeten är just nu avklarad.

Överlag så har jag fått en helt annan relation till tid efter att jag blev förälder. Jag har mer ångest över tid. Innan jag blev förälder hade jag en känsla av att allt låg framför mig, medan jag numera är så medveten över att livet pågår här och nu, och om vi inte tar tillvara på tiden så får vi ingen ny sen. Den här tiden är allt vi har. Mina föräldrar säger att dom knappt hann blinka innan dom var morföräldrar, att det känns som igår som dom själva var mitt i livet, och jag inser att samma känsla kommer infinna sig hos mig. Jag vill verkligen öva på att hitta något sorts “slow living” istället för “fast living”. Alltså förmågan att kunna njuta av nuet och inte hela tiden stressa framåt.

En annan tanke jag tampas med just nu är känslan av att inte ha fått några spökveckor under den här graviditeten. Jag hade ungefär 2 månader (10 veckor) i min graviditet med Dante som jag kände mig så himla välmående att jag till och med glömde bort att jag var gravid (det var mellan ca v. 16-26). Så kallade “spökveckor” alltså, eller graviditetens 100 glory days som dom också kallas. Den här graviditeten blev så annorlunda: först illamående fram till v. 20 och sedan problem med sammandragningar och bäckensmärta.

Sammandragningar
För ett par veckor sen började jag få helt sjuka sammandragningar, jag ringde min barnmorska och sa att jag knappt kunde gå längre och hon kontrade med “det där är stress”. Jag VET att hon har rätt. Det är klart att även hon plockar upp min stressnivå när vi ses och hon hör mig prata på i 180. Det är inte det att jag flänger omkring direkt, utan mer att jag har haft sån fruktansvärd mental stress med massa renoveringsstrul som har drivit mig till vansinne. Jag har legat på nätterna klarvaken och haft ångest, ältat, vänt och vridit på problem och inte kunnat komma ner i varv. Varför är jag inte tröttare?, har jag tänkt typ hundra gånger.

En natt vaknade jag av något som nästan kändes som förvärkar. Sammandragningar som gjorde ont i kombination med ett tryck nedåt. Jag blev så rädd och började tänka på om min stress hade kunnat dra igång en tidig förlossning, vad händer då? Ska jag bli sängliggandes? Ska jag hamna på sjukhus? Hur ska jag kunna ta hand om Dante då? Jag fick sån jävla panik och efter det bestämde jag mig för att ta tag i det jag kunde kontrollera: ändra på situationer som inte kändes bra för mig i kombination med att ändra min egen inställning till situationerna.

Nu har det gått några dagar sen dess och det känns faktiskt redan lite bättre.

Tröttheten
I takt med att jag ändrat om min inställning och löst sånt som skavt i mitt liv de senaste dagarna, har också tröttheten kommit ikapp. Kroppen är smart nog att trycka bort trötthet när den måste och sen kommer den smygandes tillbaka när kroppen kommer ner i varv igen. Det känns skört i kroppen av tröttheten – men på ett skönt sätt. Det är sista veckan innan jul just nu och jag vet att jag kommer få några veckor för att komma ner i varv och vila, vilket är precis vad jag behöver. Allt löser sig, det gör det alltid, man får bara ha tålamod.

Annars då?
Annars så är magen ungefär 4 veckor större denna graviditet än min förra. Jag ser alltså ut ungefär som att jag är i v. 28 med Dante. Den är tung och spänd, men jag kan fortfarande sova på rygg så jag är nöjd. Mina sura uppstötningar blev lite bättre efter att illamåendet försvann och jag har haft så bra samtal med min barnmorska – som också konstaterade att mina värden såg toppen ut. Förra graviduppdateringen så skrev jag ju att jag hade en klump i magen efter mitt RUL, något min barnmorska tog på allvar och allt kändes mycket bättre efter våra samtal. Så pass bra att jag gick och köpte första plaggen till lillasyster vilket var en så mysig känsla och en känsla av verklighet. Det kommer liksom en bebis i april? Sakta men säkert börjar jag ta in det!

Graviduppdatering med lillasyster v. 22
Graviduppdatering med lillasyster v. 19

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Graviduppdatering med lillasyster i v.22

När jag skrev förra graviduppdateringen i v. 19 (som du kan läsa här!) så skrev jag att mitt illamående var över sen en vecka tillbaka. Tyvärr kom illamåendet tillbaka samma kväll som jag skrev den uppdateringen, så snacka om att jinxa allt haha! Sen spydde jag drygt en vecka till i tid och otid… när jag i v. 20 stod och spydde i en papperskorg utanför föris på morgonen kände jag att måttet var rågat, fy fan vad trött jag var på att vara gravid då.

Men sen blev det lite bättre faktiskt vilket kan bero på många saker. Tillfällighet, tajming eller det faktum att jag slutade äta extra järntabletter då järntabletter kan öka illamåendet – något ingen sagt till mig förrän HALVVÄGS! Oavsett om det funkar eller inte är jag glad att det är över och att jag får chans att landa lite i min graviditet. Jag bollade såklart med min barnmorska innan jag slutade med extra järn och det var faktiskt hon som sa åt mig att testa, så ska vi ta nya tester nästa vecka när vi ses!

I vecka 20 hade jag ju rutinultraljudet och det kändes inte så bra faktiskt, något jag har pratat mer om i min podd med Rebecca (lyssna här om du vill!). Känslan efter ett ultraljud ska ju vara att man slappnar av och är glad, men på grund av att barnmorskan letade så länge och höll på och titta på hjärtat gick jag därifrån med en klump i magen. Hon nämnde bara kort att hon såg skuggor och inte fick en ordentlig bild, men jag vet inte, även när hon sa att det såg bra ut kändes det inte bra i magen. Jag förstår ju att hon aldrig hade släppt iväg mig om hon inte hittade det hon letade efter – och allt faktiskt såg bra ut – men jag var för skakig för att fråga vad det var hon letade efter eller om hon verkligen var säker på att det såg bra ut när jag gick därifrån. När jag pratat med Rebecca bestämde jag mig för att faktiskt boka in ett extra ultraljud för min egen skull så att jag kan slappna av och slippa oroa mig. Nästa vecka har jag besök hos min barnmorska så då ska jag bolla det här med henne (hon som gjorde RUL var en annan barnmorska som det brukar vara på de ställen jag gått på! Hur är det hos er, går ni till samma eller är det olika för alla?)

Magen har verkligen “poppat” och den är dessutom större nu än vad den var i samma vecka med Dante. Överlag kan jag känna att kroppen visste vad den höll på med redan från start vilket gjorde att jag fick mage tidigt och den varit större än första gången varje vecka när jag har jämfört. Jag kan dock fortfarande ha ett par av mina vanliga byxor samt mina vanliga skjortor, sidenblusar och kashmirtröjor så jag kör på med den vanliga garderoben så länge det går! Vintern är inte roligaste tiden att klä sig i så jag känner heller ingen stress över att sätta på mig fina gravidklänningar då jag troligtvis bara byter vanliga byxor mot gravidjeans när tiden är inne.

Jag känner henne ofta, för den här gången ligger moderkakan i bakvägg istället för framvägg och det är verkligen stor skillnad tycker jag! Jag tycker faktiskt det är lite obehagligare att ha moderkakan bak, för nu känner jag bebisen på ett helt annat sätt än vad jag gjort med Dante och jag förstår det här med “en alien på insidan” som alla pratar om, haha! Jag ska dock vara ärlig och erkänna att jag inte riktigt börjat connecta med den här bebisen än, inte alls som förra gången, och jag tror det är livets omständigheter som gör det. Förutom att ha mått dåligt under första halvan av graviditeten så har jag massa jobb, två renoveringar och ett småbarn den här graviditeten som gör det svårt att hitta tid till att blicka inåt. Men då och då, när jag ligger på kvällen och tittar på en serie med en kopp te, så känner jag en buff från henne. Då lägger jag handen på, klappar och tänker på hur ljuvligt hon kommer dofta när hon kommer ut ♥

Hur mår du som är gravid just nu, och vilken vecka är du i?

  1. Är gravid i vecka 36 och börjar nu dra ner på tempot. Känner bebisen varje dag och bondar mycket 😀 Men svårt att se tiden efter BF, bubblan som alla pratar om…det är väl extra svårt när det är första barnet.
    Nu när det närmar sig jul och BF funderar jag på en push present och så såg jag din knot ring du hade i en reel igår. Vart är den ifrån? 😍

  2. Jag är i vecka 21! Har BF 16/4 alltså tre dagar efter dig och väntar min första bebis, en liten tjej!! Mådde riktigt piss i ca 7 veckor med illamående fram till vecka 16 men sen blev det bättre. Nu mår jag toppen och min moderkaka ör också i bakvägg, får ett lyckorus varje gång hon buffar runt. Längtar efter första sparken och försöker att inte tänka på hur tungt det lär vara i slutet! Tack för bästa bloggen!❤️

  3. Är i vecka 36. Och bara längtar tills graviditeten ska vara över. Det är så fruktansvärt tungt, otympligt. Dessutom har jag fått illamående och börjat spy den här veckan + knappt sömn på nätterna😞😔

  4. Är väldigt tidigt gravid, plussade i söndags så i v 5. Det är enormt efterlängtat men jag är så otroligt orolig och rädd att det ska ska bli missfall hela tiden. Varje litet konstigt symptom eller symptom som helt plötsligt försvinner gör mig livrädd. Var inte alls beredd på att det skulle kännas så här.

  5. Jag kände likadant, livet och småbarn gjorde att jag ej kunde knyta an på samma sätt denna, andra graviditet. Trots att jag gick en yogakurs även denna gång (bara för att få landa i graviditeten å ‘vara’ med bebis därinne i magen) så connectade jag ej förrän sent denna gång. Är i vecka 35 nu och det kom till slut.

  6. Så fint att läsa 🖤 Själv har jag fått testa på att vara gravid och förkyld och det var ingen höjdare att få uppleva utöver att fortsätta vara illamående. Senast härom natten vaknade jag av att jag spydde 🙈 Men i och med att Knyttet är så efterlängtat känns det fint ändå, är så tacksam över att få uppleva detta! Hade varit intressant att höra hur du tänker göra med FL? Tycker det känns som en potentiellt utmaning att driva eget och kombinera det med föräldraledigheten när man inte vet hur ens barn är. Har du eller någon av er andra några tips ocherfarenheteratt dela med er av? 😃

  7. Jag är gravid i vecka 7 så det är alldeles för tidigt för mig att ens tro att det finns något där inne eller att det kommer bli en bebis, men antar att det är rätt vanlig känsla. Börjat må illa denna veckan, känner mig åksjuk till och från hela dagen och det är hyfsat påfrestande! Och värre kommer det säkert blir hehe

  8. Jag mådde som du och spydde flera gånger dagligen ungefär fram till vecka 30, så har också haft väldigt svårt att connecta med bebis då jag känt mig väldigt arg på den haha fast det såklart inte är bebis fel. Igår gick jag in i vecka 40! Så snart är bebis här och ingen är gladare än jag att denna graviditet snart är över 🙏🏻

    1. Ja så sjukt att man liksom kan känna sig trött på sin bebis när den bor i magen haha. Men som du säger, tidsperioden är så tydlig så man får hålla ut och sen försöka komma ihåg att det är värt det <3

  9. Hej fina du! Vill bara säga att jag är så glad och tacksam för din och Rebeccas podd, så sjuk duo för mig pga att ni två är de enda bloggerskorna (numer influencers) som jag följt sedan säkert tolv år tillbaka (är lika gammal som du), trots att ni är ganska olika (men lika också såklart). Kan verkligen relatera till er två på olika sätt som jag inte känner med några andra på samma sätt (Rebeccas sätt och din insida typ, svårt att förklara haha).

    Iaf, ville bara säga det och att jag uppskattar att du finns trots att vi inte känner varandra. Tycker verkligen om dig ❤️

  10. Hej fina du!
    Vill bara säga att jag gillar verkligen din och Rebeccas podd och för mig känns det så sjukt för ni två är de enda bloggerskorna (numer influencers) som jag alltid kunnat relatera till och följt säkert tolv år nu (är lika gammal som du).
    Så blev faktiskt smått chockad när jag såg att ni skulle padda tillsammans och är så glad för det, speciellt nu när jag är mammaledig med min lilla bebis.

    Iaf, ville bara säga att jag uppskattar verkligen att du finns trots att vi inte känner varandra och tycker så himla mycket om dig på avstånd. Tycker att världen är lite finare med dig i den ❤️

    1. Haha fail att jag först skrev en kommentar som jag trodde försvann så skrev jag en till så jag låter som en rikitg knäppis haha men får väl bjuda på den 😱😂

  11. Är i v 8 med baby nr 3 (!). Orolig varje gång jag besöker toaletten. Så rädd för mf. MEN! Sen några dagar tillbaka har jag bestämt mig för att skifta mindset: vi kommer bli skitledsna om det inte gör vägen, så ska (försöka) njuta av det trots heeeemskt illamående. Sluta säga peppar peppar varje gång bebis kommer på tal och hålla en positiv inställning. Tack för att du är så klok och generös. ❤️

  12. Men åh, jag började äta niferex på rekommendation av min barnmorska och började då spy. Eftersom att jag inte hade gjort det innan så kopplade jag ihop det och bytte järntabletter. Då blev det bättre!

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Graviduppdatering med lillasyster v. 19

Nu är jag gravid i v. 19 och har vetat om att jag har varit gravid i 13 veckor. Drygt tre månader av graviditet och ungefär fem månader av att vara gravid kvar!

Det här är min bästa gravidvecka sen jag plussade sent i vecka sex. För i sjunde veckan började jag må illa och det höll i sig fram till v. 17-18. Tio veckor som har känts precis såhär: jag sitter i en bil och är extremt åksjuk, vill bara hoppa ut för jag kommer spy när som helst… men bilen är min kropp och jag kommer inte ut. Att spy har varit det skönaste för just mig, för då har det känts lite bättre timmarna efter. Det jobbigaste har varit de dagar jag inte spyr men bara går och bär på det här jäkla illamåendet som aldrig aldrig aldrig går över…

Jag berättade i podden att jag inte känt livslust på två månader och det var faktiskt sant, för till slut övergår ju fysiskt dåligt mående till psykiskt dåligt mående. Ett tag började jag också ifrågasätta mig själv, typ, varför är jag så klen? Varför pallar jag inte?

Svaret fick jag förra veckan när illamåendet släppte: för att må illa hela dagarna, varje dag, och på det ha huvudvärk, extrem trötthet etc kontra att inte må så är som dag och natt. Den som är gravid och mår dåligt är inte svag – den måste bara lägga alla kroppens resurser på att orka ta sig igenom varje dag utan att bryta ihop. Speciellt när man redan har ett barn att ta hand om ❤️

Jag är sjukt glad över att inte längre må dåligt utan istället befinna mig i de magiska veckorna i mitten av graviditeten där magen är lagom stor, alla vet om att man är gravid, första trimestern är över och sista trimestern fortfarande långt borta. När jag var gravid med Dante så var veckorna mellan 16-30 helt underbara tycker jag, så jag hoppas att jag får samma typ av period även den här gången!

Är det någon mer här inne som är gravid? I sådana fall – vilken vecka och hur mår du?

Och om ni som är gravida inte har Baby Journey än måste ni såklart ladda ner bums och det gör ni här!

  1. Precis sådär var det för mig med, känns som om livet kommer tillbaka när illamåendet och tröttheten försvinner.

    Jag är också gravid, men i vecka 28, med första barnet. Känns sjukt att det bara är en tredjedel kvar. Jag mår faktiskt helt okej de flesta dagar, ibland är jag förlamande trött men låter det få vara så. Försöker sakta ner och tillåta mig själv att vila <3

  2. Lider med dig att du mått så dåligt ♥️ Jag är gravid med första barnet efter 1,5 års försök och har mått så oförskämt bra, inget illamående alls så är väldigt skonad 🙈 är också i v 19 och beräknad 10 april så nästan samma som dig! Lycka till, ser fram emot att följa din resa. Kram

  3. Gravid v 16, mår skit. 😂 Illamåendet är lite bättre men kommer fram så fort jag äter. Fogarna är katastrof redan och konstant huvudvärk. Väntar på 100 gyllene dagar… 🙈

  4. Åh, så härligt!
    Jag är i samma som dig, v.19, väntar mitt första barn (en liten tjej).

    Mått så jäääävla dåligt varje dag sen ca v8/9 men i måndags började det ÄNTLIGEN släppta. Blev i princip deprimerad under dessa veckor för jag mådde illa konstant, kräktes så ofta, sov hela tiden och kunde inte ens njuta av mat då allt smakade skit. Grät hela tiden och ville knappt vakna på morgonen.

    Men denna veckan har jag börjat känna mig som mig själv igen och jag har gråtit för det känns så himla bra att känna sig som en MÄNNISKA igen. Hoppas verkligen det håller i sig för oss båda <3

  5. Jag är gravid i v.9+6. Extrem trötthet i några veckor och mått illa på kvällen eller när jag inte har ätit regelbundet. Längtar till första ultraljudet och hoppas att allt visar sig vara bra. Man är ju så nervös 🥰

  6. Hej! Även jag är gravid och det känns som att du precis beskriver min resa. Förutom att jag fortfarande är inne i den, vecka 18. Illamåendet har börjat släppa lite men förstår precis liknelsen med konstant åksjuka. Huvudvärk och extrem trötthet – som tär på en mentalt. Men försöker vila, yoga och meditera för att hålla mig positiv. Och det är okej att inte vara okej. Man har så mycket förväntningar och längtan efter något – som emellanåt känns för tufft – och ibland skäms man över att säga hur man mår. Jag uppskattar alla positiva tillrop men ibland kan man inte låta bli att tänka att det är fel på en när andra beskriver hur bra dem mår eller har mått.
    Tack för att du delar med dig! Det hjälper mig.
    Kvinnor är fantastiska och vilken häftig kropp vi har, oavsett hur vi mår längs med vägen ❤️

  7. Fy! Lider med dig! Jag spydde 10-15 gånger per dag tills jag va i 7 månaden. Trodde det va ”normalt” för alla mår illa som gravida typ. Nu vet jag bättre och att det inte alls va normalt. Blir jag gravid igen kommer jag stå på mig mer för bättre vård än vad jag fick. Skönt att du mår bättre! ❤️

  8. Underbart att det gått över för dig så du får njuta nu! 🥰 Här gick vi in i vecka 26 idag och jag mår fortfarande jätteilla 😅 Medicin hjälper lite och nu har jag nått ett läge där jag mentalt har vant mig vid att alltid må illa så känner mig bra ändå (sjukt hur kroppen funkar) och det är ju fint med tanke på att det lär vara såhär resten av graviditeten 💪😄

  9. Jag är gravid med vårt första barn, och såg på din instastory att vi faktiskt har BF samma dag! Superkul att följa din graviditet när vi är exakt lika långt gångna! 😀

  10. Väntar mitt andra barn och är i v.9 MÅR PISS. Var precis på affärsresa i Washington och det var fan det värsta jag någonsin utsatt mig själv för. Ingen på jobbet vet. Vidrigt.

  11. Är gravid i v.18 så en vecka bakom dig. Jag väntar mitt första barn så det är väldigt intressant att läsa hur du har mått och mår och jämföra med hur det är för mig.

    Känner precis samma som du beskriver med bästa veckorna är nu. Fastän jag inte mått särskilt illa så har den extrema tröttheten tärt otroligt mycket på mig. Har äntligen börjar känna mig pigg igen och orkar göra saker istället för att bara sova så fort chansen finns.

  12. Så skönt att du börjat må bättre. Jag väntar också en flicka den 13/4 så väldigt kul att följa din graviditet! Dock är det mitt första barn, var jobbigt nog att må dåligt när man bara har sig själv att ta hand om så jag förstår att det vart tufft med ett barn sen innan! Hoppas du har några drömmiga veckor framför dig ❤️

  13. Hej! Vet inte om du fortfarande kör frågor med Forni, men här kommer i alla fall en fråga!

    Jag är 23 och har varit tillsammans med min kille i 15 månader nu. Det är min första riktiga kille och allt mellan himmel och oss har känts superbra. För det första är han väldigt mån om mig och att jag har det bra vilket jag aldrig upplevt med någon annan kille innan honom. Han är den första som jag känner älskar mig tillbaka, på riktigt liksom. Inte bara för utseende eller för att få närhet liksom. För det andra har vi superbra kemi och har ex. jättebra sexliv, vilket jag inte heller har upplevt med någon annan än honom. Vi bor ihop sedan början på sommaren och allt har verkligen känts superbra och känns, på sätt och vis, fortfarande det.

    Det är bara det att jag är rädd att jag inte utvecklas så mycket när jag är med honom, att jag inte utvecklas till mitt ”fulla potential”. Jag är en tjej med mycket power och som alltid gått min egen väg/gjort det jag vill oberoende andra, och han är med en ”basic kille”. Jag vill ju att den jag är med och som jag älskar får mig att bli ännu bättre, och lyfter de sidor hos mig som redan är starka, så att de blir ännu starkare. Som det är nu så känns det snarare som att sidor i mig som inte är så aktiva naturligt av mig själv sätts igång och mitt driv och vilja sätts på paus för att ge det andra utrymme att få plats. Jag har mått dåligt över det här under hösten och för ett tag sedan pratade vi om det vilket var väldigt skönt eftersom något jag burit på släppte från mitt bröst, men jag tvivlar ändå på att det kommer att något kommer förändras. Jag tror nämligen att vissa saker i människor finns bara där, och att ändra dem är inte så lätt och inte heller alltid rätt. Mina föräldrar (som jag är väldigt nära) upplever att jag har förändrats sedan jag träffade honom och att ”jag” har försvunnit lite. Det låter så hemskt att säga men det känns inte så att de är så nöjda med att jag har träffat den här killen, som att de hade hoppats att jag skulle träffat någon annan.

    Det jag undrar är; ska jag satsa på den här killen eller inte? Är han rätt för mig? Av min erfarenhet så är det inte så lätt att hitta kärlek, jag är ganska ”kräsen” av mig och har haft svårt att gilla någon som gillar mig tillbaka. Nu när själva ”gillandet” finns hos båda klickar inte detta…

    Vill så gärna höra hur du tänker och resonerar, du brukar resonera så klokt.

  14. Hej!
    Jag är gravid i vecka 17 med min andra bebis 🙂 har en son som är 2,5 ! Denna graviditet knäckte mig nästa de två första månaderna, som du beskriver också så tär de psykiskt på en. Jag kräktes 9 gånger om dagen och illamående lättnade inte. Blev något bättre med lergigan, men blev jag kräktes ändå. Två svängar var jag in och fick drop då jag var helt uttorkad… ifrågasatte verkligen mig själv och beslutet / kapaciteten att ta han om ett till barn.
    Nu kan jag äntligen njuta av graviditeten, känner små rörelser och längtar så efter lillasyster eller lillebror.
    Precis som du var så är jag heeeelt övertygad om att de är en lillasyster men vi sparar de nog som en överraskning.
    Kram, tack för fin blogg !

  15. Tack för att du delar med dig av din graviditetsresa! Det är hög igenkänningsfaktor för min del. Efter 2 missfall är jag nu gravid för tredje gången, men har tagit mig så långt som till v.12 denna gång. Jag har mått illa och spytt ca 10 ggr om dagen sedan v.5. Skillnaden är att jag inte alls mår bättre efter jag spytt, utan det är samma hemska illamående som finns kvar i kroppen och tär på en. Precis som du säger så påverkas man till slut psykiskt av det.

    Jag hoppas att det ska vända så att jag kan må bra och njuta av min graviditet!❤

    Och igen – ett STORT grattis till dig!❤

  16. Är gravid i vecka 18. Min första graviditet och är i chock över att man kan må så här dåligt 🙈 Kämpat med illamående, kraftlöshet och märkliga smaker i munnen sedan vecka 7-8. Illamåendet är liiite bättre men i dagsläget känns det inte som att jag kommer ha de där härliga gravidveckorna som alla talar om. Den svullna känslan i magen som att man har svalt ett bowlingklot är fruktansvärd och magen blir ju inte direkt mindre 😅

    Det är iaf så roligt och intressant att följa din resa och att vi ligger så nära i tid 😊 För mig har det varit skönt att kunna relatera till dina känslor och mående då jag känner igen mig så mycket! Glad för din skull att du börjar må bättre och jag hoppas jag också kommer kunna få njuta av denna graviditeten snart! 🙏

  17. Gravid i v35 med första barnet här! Emotionell resa men i det stora hela har jag haft en lättsam graviditet hittills.
    Nu börjar det dock bli motigt på riktigt. Ont i kroppen, vaknar om nätterna och huvudet spinner runt överallt. Även om jag längtar efter lille knodden så är paniken också så nära hela tiden. Herregud ett barn?!

    Sedan så ska vi, såklart, också flytta i veckan. Perfekt. Strålande.
    Men checkade ut från jobbet igår, 34 dagar innan BF och det beslutet känns sååå rätt i med allt annat som snurrar.

    Det läskiga är ju att jag är van vid att livet alltid blir lugnt och vanligt efter en omvälvande period. Men nu? så mycket kommer vara annorlunda nästa år. Nytt boende, nytt samhälle, barn, inte jobba… baaaah

  18. Hej Michaela,

    Jag vet att du tidigare har pratat om att du träffat en psykolog i omgångar. Jag bor i Stockholm och skulle också vilja hitta någon att prata med. Jag har sämre erfarenheter av att gå via vårdcentralen, och har inga akuta/allvarliga problem för en psykolog att hantera, men vill hitta någon att prata med kring allmän personlig utveckling, relationer, lättare ångest osv. Jag tänkte om du kunde prata lite om hur man hittar en bra psykolog? Du kanske kan rekommendera någon? Eller om någon annan av dina läsare har några rekommendationer? Svårt att navigera i djungeln som är mental hälsa. (Obs vill inte ha en digital tjänst som Mindlr osv)

    Tack!

    1. Hej! Tips är att vända sig till sin husläkare/vårdcentral. Därigenom kan läkaren skicka remiss till psykolog. Kostar typ 100 kr per besök genom att gå denna väg. Syftar nu på Stockholm. Mvh, gjort detta själv

  19. Jag är också gravid, i v.22. Väntar en liten tjej, vårt första barn. Jag mådde precis som du så illa mellan v.7-17. Nu har jag äntligen fått må bra i 4 veckor tills lite illamående kom tillbaka denna vecka. Dock mycket mer hanterbart och bara varit på kvällen. Så skönt att få vara piggare och må mindre illa. Så man kan njuta lite mer. Dock är jag fortfarande orolig av mig, rädd för varje huggsmärta från ligamenten eller när det sticker till någonstans. Hoppas det försvinner mer med tiden 🙂

  20. Hej! Är i vecka 23 och har brottats med illamåendet sedan vecka 7 and still counting.. blivit bättre dock men fått äta medicin sedan dess. Har 3 veckor kvar av medicin innan jag behöver klara mig själv vilket känns tufft nu, men hoppas det blir ännu bättre tills dess. Vissa dagar uran spya och illamående på dagarna är riktigt mysiga ändå och små rörelser har kommit senaste dagarna. MYSIGT! ❤️

  21. Hur går det med din foglossning nu med andra graviditeten? Även dina smärtor du haft problem med nu efter Dantes förlossning. Har också kvarstående foglossning från första barnet och undrar hur det hade påverkat mig med en ny graviditet..

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Lillasyskon på väg 🖤

Så, den här lilla överraskningen kan jag äntligen dela med mig av! Jag är gravid och vi ska, om allt går som det ska, få ett lillasyskon till familjen i april nästa år.

Jag är galet tacksam och ödmjuk inför den här upplevelsen. Kanske mest av allt förvånad över att längtan efter ett syskon kom till slut och nu blir jag pirrig när jag tänker på det.

Jag har mått sådär, vilket är en av anledningarna till att bloggandet har minskat senaste tiden. Men eftersom nyheten är ute nu så kan jag dela allt som finns och händer i kroppen – vilket jag absolut kommer göra!

Så glad över att äntligen få prata med er om detta stora som händer i mitt liv och ser fram emot att göra den här resan tillsammans. Puss!

  1. Hej Michaela,

    Ville bara skriva och tacka för att du alltid inspirerat mig. Har följt din blogg (kollat in då och då) sedan du startade den och du har alltid lyckats inspirera. Det betyder jättemycket, tack fina, fina du för att du finns där och skriver om dina kloka tankar och känslor.

    Och stort gratis till graviditeten!

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

sub archi