Ace Wilder med spökbarn

I morse kom Ace Wilder förbi kontoret och dansade för oss tillsammans med ett gäng Halloween-kids. De var SÅ söta! Tack Ace och Warner för en härlig start på helgen!

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

ENTREPRENÖR, INFLUENCER & FÖRFATTARE

Jag har sedan 2004 drivit min blogg som varje vecka når ut till tusentals unga kvinnor, främst i åldrarna 20-35 år. Jag skriver om känslor, vardag, mode/skönhet, inredning, mat/dryck och yoga. Här hittar du djupa, transparenta texter blandat med inspirerande bilder och härliga tips.

En mysig mössa

Hur mysig är inte min nya mössa då? Hittade den på Zara igår för 399:-! Perfekt för de riktigt kalla vinterdagarna.

  1. Jag såg dig idag på ditt kontor när vi uppträdde, jätte kul att se dig oavsett jag inte hann träffa och prata med dig. Du är verkligen en riktigt stor förbild!

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Massa känslor på en och samma gång.

Det är intressant hur vi människor har en förmåga att glömma vissa smärtor, medan vissa andra stannar kvar i ens minne länge länge. Jag kommer till exempel alltid att minnas hur ont det gjorde när jag trampade på en livsfarlig spindel i havet i Italien som spred gift i min kropp så att jag var helt övertygad om att jag skulle dö. En fysisk smärta, men samma känsla finns i flera psykiska smärtor också. De är dock alldeles för privata för att räknas upp som exempel…

Men! Det finns ju också de smärtor vi lyckas glömma. Jag blir lika förvånad över den otroliga smärta varje månad när jag får mens. GUD, gör det såhär ont??? skriker jag med en vetekudde över magen och trippla värktabletter. När någon sviker mig viskar jag ”aj” och tar mig förvånat över hjärtat – så här ont kan jag inte minnas att det gör? Hur överlever man?

Lite så känns det med ångest också. Eller, exakt sådär är det ju. Så fort den lämnar kroppen är livet ett jävla tivoli. Då tänker man att allt är en fest och mörkret känns som ett minne blott. Tur är väl det, att kroppen kan glömma, för annars skulle jag aldrig kunna njuta så maximalt av att ha det bra. Suger in goda tillfällen som en girig jävel… Jesus så gott lycka smakar.

Med jobbet är det likadant. Det är som om jag har gått på diet i flera veckor och nu har en buffé framför mig. Jag är hungrig som ett rovdjur. Tänker på jobb mer än vad jag gjort på länge, gör upp planer för hur jag ska kunna maximera min arbetsinsats på diverse projekt och hur jag ska kunna tjäna mer pengar.

Man får försöka hitta den magiska balansen helt enkelt. Jag funderar på att ta in någon som kan vara min högra hand i jobbet… men mer om det någon annan gång.

Nu kom han ut från duschen och doftar så gott, helvete vad jag älskar den här mannen. Måste krama honom NU.