Frågor med Forni

Så fint! Hamnar på önskelistan direkt! Visst hade du skjortan under graviditeten, hur länge funkade den och vilken storlek hade du? Perfekt med snygga plagg man kan ha både nu som preggo men även funkar lika bra sen. Blir den väldigt varm? Tack på förhand! /Josefine

Hej Josefine!

Jag hade den i M under graviditeten och den passade fram tills sista månaden och även efter. Det är bara passformen som ändras beroende på hur magen växer. Fördelen med skjortan är ju att den inte blir lika varm som andra kashmirplagg så det passar perfekt när man är lite extra svettig som gravid eller när man ammar, haha!

Vi läsare har ju förstått att ni fick längta lite innan ni fick plus på stickan. Jag är i samma situation nu med min sambo och tycker att längtan är helt outhärdlig. När min mens kommer blir jag helt låg och deppig. Jag försöker verkligen att fokusera på annat, men när man väl har tankarna inställt på bebis så tycker jag att det är så svårt att tänka på annat… Vi har inte försökt så länge att det är dags att söka hjälp från vården, så det är väl ”normalt” att det inte hänt på de första försöken, men jag tycker ändå att det är tufft att vänta. Har du några tips i längtans tider? <3

I feel you! Jag säger bara: passa på att göra MASSA roliga saker! Jag är så glad över att jag och Damon inte slutade leva när vi började försöka skaffa barn utan vi fortsatte köra på och göra massa roliga saker med tanken på att det vilken dag som helst var dags för oss att gå in i ett nytt skede i livet. Det var festkvällar, datenights och spontana kompishäng mest hela tiden. När mensen kom kände jag exakt som du, och det måste nog få vara okej att känna så. Att inte försöka skjuta bort det utan bara vara i det. Sen hämtar man sig och så återgår man till att ha kul och hoppas att nästa månad ska komma med en överraskning. Så gjorde jag och ibland var längtan väldigt stor, men jag gjorde verkligen mitt bästa för att se så sunt som möjligt på situationen. Jag “passade på” en hel del med tanken att när som helst kanske jag ska vara preggo i nio månader. Och så kom den dagen jag blev gravid och då var jag så glad över allt kul jag hunnit med innan.

Och vet du, nu såhär i efterhand, är jag glad att det tog lite tid. För vi hann ha så himlahimla roligt under den perioden, och så hann vi längta massor, vilket gör att tacksamheten idag är otrolig. Allt händer av en anledning och er bebis kommer till er när den är redo. Jag är så glad över att det var just Dante som kom till oss, och hade såhär i efterhand inte velat ha det på något annat sätt <3

Hej Michaela och tack för världens bästa blogg! Vad jag har förstått det som så är du ganska tajt med dina anställda, hur fungerar det? Är du och dina anställda vänner? Hur skiljer ni på jobb och privat? 

Yes, det stämmer!

Det är helt oundvikligt för mig att inte vara tajt med mina anställda när jag driver ett så litet bolag och FRAMFÖR ALLT ett bolag som grundar sig i mig som varumärke. Det mesta vi gör är utifrån mig som person och då måste vi komma supernära varandra, annars går det inte. De som jobbar i mitt team vet mer om mig än vissa av mina vänner – de är hemma hos mig oftare, har tillgång till alla mina konton, bollar mitt liv med mig varje vecka för att se vad som kan bli content och vad som står på schemat. De har tillgång till alla mina kalendrar och min telefon och min mejl.

Det är en väldigt speciell plats att jobba på, just för att man är så nära sin chef och det inte är en “normal” anställd vs. chef-situation. Det liknar kanske mer att jobba som personlig assistent åt politiker eller artister eller så. Jag älskar att jobba nära mina anställda men det är lite jobbigt också för jag hamnar i en väldigt utsatt och skör situation. När människor vet så mycket om en så ger man dem indirekt makten och då gäller det att tilliten är 1000%. Därför är tillit och lojalitet det viktigaste jag söker hos mina medarbetare. Sen är det sjukt viktigt att vi har kul ihop och skrattar tillsammans om dagarna – vilket vi verkligen gör. Det är högt i tak och glatt hos oss.

När det kommer till att skilja på jobb och privat så går det inte när det kommer till just mig i vårt bolag. Alla vet allt om mig, jobb och privat är samma sak. Sen fungerar jag lite så som person också – inga filter. Däremot förväntar jag mig inte att mina anställda ska dela med sig av allt utan där får de sätta sina egna gränser. Om de vill prata sex på kontoret – gärna för mig! Om jag inte ens vet vad de gjorde i helgen – okej då. Det är upp till dem och jag respekterar deras gränser. Men naturligt så brukar mina anställda också vara rätt öppenhjärtliga eftersom de vet så mycket om mig – garden är liksom nere från båda håll.

Puss!

Jag undrar om du är mamma-avis? Alltså blir du avundsjuk om andra vill hålla i Dante osv? Jag upplever att jag kan bli lite beskyddande och vilja hålla mitt barn själv när vissa är för “på”. Hur hanterar man sådana känslor? Tack för en bra blogg! <3

Nej, jag måste faktiskt säga att jag inte är mamma-avis alls (kul ord btw, haha!). Jag älskar när andra håller och gosar med Dante, så länge de frågar först får de mer än gärna ta för sig av honom. Jag är ju med honom h e l a tiden och att få vila armarna mellan varven är bara sunt för då orkar jag lite mer sen. Jag tror att vi mammor bara har en viss procent av ork och för att den inte ska ta slut, så måste vi våga ge ifrån oss vår bebis så att vi orkar. Jag är väldigt positiv och glad när jag är med Dante trots att han är HOPPLÖS mellan varven och det tror jag är för att jag tankar energi så mycket som det går. Det är i alla fall så jag känner! Sedan vill jag gärna att Dante ska bli en social person, jag vill verkligen inte att han ska bli mammig eller inte kunna vara med andra människor så han får vara hos vem som helst som är i vår närhet. Jag delar inte direkt ut honom på vår lokala Ica haha, men om vi är med vänner eller på kontoret får andra gärna leka, busa och bära på honom!

  1. Brukar diskutera det där med mina vänner, med eller utan barn, att det är superkul när föräldrar är så avslappnade runt sitt barn! “Här håll en sväng medans jag gör kaffe!” Typ! Att det är självklart att man får hålla barnet 🙂

  2. Åh, vad jag skulle behövt läsa ditt svar på frågan om att hantera längtan efter barn när jag själv befann mig i samma sits. Vi plussade äntligen tillslut och nu är jag i vecka 35❤️. Men det var sjukt tufft och jag kände mig emellanåt snäppet deprimerad. Vi har en son på 2 så vet egentligen inte vad jag var stressad över, hade ju redan det finaste man kan ha! Men däremot uppskattade jag honom ännu mer (som om det ens var möjligt) när vi ”aldrig” fick plus på stickan. Älskar också att du inte delar med dig om exakt hur lång tid det tog för er. Jag har faktiskt slutat svara på den frågan när folk undrar, tror faktiskt det stjälper mer än hjälper. Kram på dig!

  3. Hej Michaela,
    Tack för en underbar blogg och bra jobbat med FORNI! Älskar att gå in och läsa!
    Jag väntar barn nr2 och vill unna mig en härlig massage.
    Var/till vem går man för att få den bästa gravidmassagen i Sthlm?
    Kram!

  4. Tack för att du svarade på min fråga om barnlängtan. Svaret kom lägligt när jag återigen fick min mens idag :’( Men försöker tänka på allt det du skriver och imorgon får jag helt enkelt ta mig upp och ut ur svackan och hoppas att det händer mig också. Och göra en massa roligt på vägen, som du skriver! <3

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Entreprenör, bloggare och författaren som njuter av livet till fullo. Jag har sedan 2004 drivit min blogg som varje vecka når ut till tusentals unga kvinnor, främst i åldrarna 20-35 år. Jag skriver om känslor, vardag, mode/skönhet, inredning, mat/dryck och yoga. Här hittar du djupa, transparenta texter blandat med inspirerande bilder och härliga tips.

Artiklar att lyssna på!

Lace Laboratory – av kvinnor, för kvinnor

Samarbete med Lace Laboratory

Jag gick in i min kompis Faye under en sommardag här i Stockholm för ett par år sen. D kände henne sen innan så vi började prata och jag frågade vad hon pysslar med just nu.

”Jag håller på att starta ett tros-märke!”, skrek hon exalterat när jag frågade. Jag blev så förvånad av det svaret för att starta ett tros-märke är väl inget som ens vänner gör sådär jätteofta. Eftersom jag är sjukt intresserad av underkläder och nästintill besatt av att hitta underkläder som BÅDE är sköna OCH snygga, så frågade jag ut henne och hon drog hela pitchen för mig. Jag blev såld och hon lovade att jag skulle få bli en av de första att testa trosorna.

Inte långt senare dök en present upp på posten och jag invigde mina första par Lace Laboratory-trosor. Faye startade varumärket tillsammans med vår kompis Felicia så det är alltså grundat av två kvinnor – för kvinnor.

Jag var sjukt imponerad över passformen, utseendet och stretchen. Jag har haft spetstrosor i string-modell i mååånga år och det här var by far de bästa jag hade testat. Trosorna är skapade så att spetsen stretchar sig upp till 150% (!) vilket får trosan att följa kroppens rörelser och forma sig efter kroppen på ett smidigt och följsamt sätt.

Det här var två år sen nu och idag är min underklädes-låda fylld av Lace Laboratory-trosor ♥

Minns ni förra veckan när jag bloggade om att vi högkänsliga personer är mer känsliga för saker som sitter tajt? Det är så sjukt intressant att HSP-människor ofta inte klarar av att ha för tajta eller osköna plagg mot kroppen. Jag har gjort mig av med alla trosor som skär in, BH:ar med osköna byglar, strumpor som sitter för tight om ankeln, byxor som är för små i midjan – you name it. Jag vägrar vara oskön för det är liksom det absolut sista jag har tid att fokusera på i mitt liv. Däremot är det ju viktigt för mig att känna mig fin och jag har alltid haft fina underkläder. Ibland har de varit mer fina än sköna och ibland mer sköna än fina. Därför älskar jag Lace-trosorna, för att jag får båda delarna och de verkligen är precis i min smak (för smaken är ju som baken, hehe).

Jag är så stolt över att inleda ett längre samarbete med Lace Laboratory och ser fram emot att presentera dem ännu mer i mina kanaler framöver. För att fira samarbetet vill jag ge er en rabattkod som ger 25% rabatt på alla trosor med koden FORNI25!

Koden gäller till den 1/12 och rabatten dras i kassan. Här (klick!) kommer ni direkt till shopen.

Lace Laboratorys grundidé bygger på att alla kvinnor ska känna sig bekväma i sina underkläder och som den bästa versionen av sig själva i deras trosor. Ingen ångest och inget åtsittande – utan bara feelgood!

Bara för att jag är nyfiken, innan vi avslutar: har någon av er testat dessa trosor redan? Vad tycker ni? Vore kul att höra om det är fler som är lika förtjusta som jag är!

  1. Bästa och skönaste trosorna jag vet!!! Håller sakta men säkert på att byter ut samtliga trosor mot endast Lace laboratory och fått två av mina närmsta vänner att göra likadant. Det kan inte finnas någon som inte gillar dom. Snygg passform, skönt material, väldigt bra kvalité och sist men inte minst sjukt bra pris!!!

  2. Ja, jag köpte mitt första par för strax över ett år sen och nu använder jag inga andra trosor, har endast lace laboratory i troslådan. Hatar också allt som sitter oskönt, dessa är verkligen sköna och skitsnygga. Skulle önska att bomullen i grenen gick lite längre fram bara för mer skydd när man har tajta jeans, fiffi kan ju liksom “fastna” i spetsen om ni fattar… men annars är de perfekta.

  3. Åhhhh hoppats på att du ska släppa ett samarbete med dom sedan de började ploppa upp lite i dina kanaler!!! Jag köpte faktiskt mina första när du la ut en story för jättelänge sedan! Jag är också besatt och har aldrig testat några så mjuka stringtrosor. Håller sig snygga trots massa tvättar också. Tummen upp för grym produkt. <3

    1. Men gud vad kul att höra så mycket positivt, jag håller helt med! Blev såld när jag testade dem första gången och nu är de mina absoluta favoriter. Puss!

    1. Jag tycker Lace är både snyggare och skönare. De är mjukare och stretchigare och mer följsamma mot kroppen, har snyggare passform, inte lika breda “i rumpan” (tycker Hanky Panky liksom veckar och korvar sig för mycket). Dessutom tycker jag HP är för låga, Lace är också låga men inte på samma sätt…

  4. Alltså jag måste ju bara säga att jag älskar förpackningen! Vill absolut prova dessa i något skede! Sköna underbyxor är ju det viktigaste!

  5. Dom är sååååå sköna! Jag tycker alltid jag får muffin top av lite finare trosor och att jag då måste köpa en större storlek så att den ska passa vid magen, men då blir dom för stora i rumpan. Dom här sitter som en smäck. Typ skönaste trosorna jag haft.

  6. Hur är dessa i jämförelse med Hanky Panky? Älskar HP och tänker att Lace Laboratory skulle kunna vara ett bra alternativ och de är lika sköna 🙂

    1. De är mycket bättre i kvalitet, passform och design. Jag körde också HP innan och har nu gått över helt till dessa. Testa att beställa ett par – jag tror inte du kommer bli besviken! Kram!

    1. Yes, som du ser om du går in på deras sajt så är det stringtrosor de tillverkar i dagsläget 🙂 Håll utkik i framtiden om de utökar till andra modeller också! Personligen använder jag nästan bara denna modell och de är så sköna. Kram!

  7. Åh, jag försökte använda koden men det står bara “Enter a valid discount code or gift card”
    Någon annan som försökt och lyckats? 🙂

  8. En fråga till frågor med forni: Kommer din polotröja att komma in i lager igen? Den är så himla fin, men den tog slut snabbt i storlek S 🙁 Kram!!

  9. Vet inte riktigt vad jag tycker, de är sköna på ett sett men har problem med att de snurrar sig under byxor pga att de är lite breda. Har relativt smala höfter men mycket rumpa, så vet inte om jag möjligtvis har fel storlek och borde ha en mindre? Men kvaliten är annars magisk!

  10. Jag var i färd med att byta ut hela teosgarderoben till enbart Hanky Panky men sen såg jag dessa och tänkte att jag måste prova och jag ångrar det verkligen inte. Lace Laboratorys trosor är så mycket skönare, har bättre kvalitet och är dessutom billigare. Jag jobbar nu på att hela trosgarderoben enbart ska bestå av Lace Laboratory och jag önskar så att de gjorde matchande BH-ar!

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Hur mycket ska jag dela med mig av mammalivet i sociala medier?

God morgon snäckor,

Hur mår ni?

Jag var på en massage igår för att få in veckans dos av self care (viktigare än någonsin nu när jag är mamma) och han frågade om jag ville ha en djupgående massage. Absolut svarade jag och idag kan jag inte röra mig??? Jag är så öm i hela kroppen, vill nästan gråta när Dante sitter i min famn. Det är så sjukt hur jag som är så kommunikativ i det mesta i mitt liv inte vågar säga till en massör när jag tycker att det gör för ont haha. Är ni också så? Unnar er den där svindyra massagen och så säger de “säg till om trycket inte är bra” så vågar man ändå inte säga något… herregud, får panik på mig själv.

JAJA! Har tänkt på en grej!

När jag gick ut med att jag var gravid var det några som kommenterade i mina sociala medier och skrev att de verkligen hoppades att jag inte skulle bli “en sån som bara postar om min graviditet eller min bebis i sociala medier” utan fortsätter som jag har gjort innan. Jag tog nog åt mig lite av de kommentarerna och märkte att jag, när jag sen ville skriva om mina tankar kring graviditeten, i någon mån försvarade mig lite. Och framför allt att jag ibland höll tillbaka för att inte posta “för mycket” om min graviditet. Det här hängde med när Dante sen kom och jag har liksom hela tiden behövs tänka efter innan jag publicerar saker om det kan bli för mycket bebis och för lite annat.

Men så var jag hos min psykolog och pratade om mitt moderskap och när jag gick där ifrån kom jag hem med en ny typ av insikt. Jag har känt mig lite tillbakahållen av känslan att jag inte får publicera för mycket eller prata för mycket om mitt barn och min nya roll som mamma, vilket indirekt hämmar mig i min kreativitet eller min vilja att uppdatera mina kanaler. Och så insåg jag att jag har alltid haft en enda tydlig röd tråd i mina sociala medier:

Ärlighet, ofiltrerat och dagboks-inriktat.

Min usp har, enligt mig själv i alla fall, varit att jag skriver om det liv jag lever och det jag känner oavsett vad det är som pågår i mitt liv. Jag har haft perioder där jag har pratat massor om olycklig kärlek, karriär, prestationsångest, utbrändhet, lycklig kärlek, graviditet, spiritualitet osv. Allt har baserats på var jag befinner mig i livet och vad jag tycker är roligt att skriva om.

Men så inser jag att när jag har skiftat i fokus, har det alltid varit några som har blivit besvikna. Jag minns när jag blev tillsammans med D och slutade skriva olyckliga texter om kärlek, då var det många som klagade på att bloggen hade blivit opersonlig. Men det var den inte, jag var bara så fruktansvärt lycklig och kunde inte komma på en enda sorglig sak att skriva om. Och det är såklart tråkigt för den som fortfarande har ett behov att läsa om olycklig kärlek, men det blir nästan falskt om jag skulle fortsätta prata om det när jag inte är i det.

Det var också anledningen till att jag grundade FORNI där bloggen idag ligger, och som faktiskt har lika många besökare som bloggen. Det är för att jag vill ha en plats som täcker upp alla intressanta ämnen som kvinnor där ute kan tänka sig att läsa om. Och då kan den här bloggen fortsätta vara personlig och handla om mitt liv så som det ser ut just idag, eftersom resten av sajten täcker upp allt annat.

Med det sagt så vill jag säga att jag kommer nog skriva mer om motherhood och fokusera mer på det i alla mina kanaler, för det upptar den största delen av mitt liv just nu. Sedan kan det ämnet se ut på olika sätt för olika kvinnor, men det mesta som finns inuti mig växer ur det nya moderskapet jag befinner mig i. När jag tänker på min karriär, så tänker jag på hur jag ska balansera karriär och mamma-rollen. När jag tänker på min träning, så tänker jag på hur jag ska bygga upp min kropp efter att min graviditet har brutit ner den. När jag tänker på min vardag, tänker jag på hur jag ska få ihop den med en bebis. Och det blir fel att låtsas om som att det inte finns i mig, när det är det stora i mig. I alla fall just nu när jag är nybliven mamma.

Sen insåg jag en annan sak, och det är att jag alltid varit så himla intresserad av föräldraskap generellt. Jag tycker att det är ett spännande ämne och har följt mammor i sociala medier långt innan jag själv blev en mamma. Så det vore ju jäkligt trist att inte få djupdyka ner i ett ämne som jag faktiskt älskar att prata om.

Och så finns ju FORNI, som har allt det andra. Så att den här platsen på jorden ska täcka upp alla kvinnors behov. Utan att man behöver få dåligt samvete eller filtrera sig eller vara rädd för att någon ska tycka att man har “blivit en sån”. Dessutom är det sååå många som har efterfrågat mer mamma & bebis-liv här i bloggen. Och eftersom jag tycker att det är så roligt att prata om, ska jag tillåta mig själv att göra det lika ofiltrerat som alltid.

Nu känner jag mig mer peppad än någonsin på att fortsätta uppdatera mina kanaler, göra det på mitt sätt och vara trygg i det jag vill dela med mig av.

Puss!

  1. Kör på! Jag som själv är gravid i v.40 just nu slukar allt som har med graviditet/föräldraskap att göra men precis som dig tyckte jag om å läsa om det även innan jag blev gravid 🙂 Tänker dessutom att det är din blogg, du bestämmer vad den ska innehålla.

  2. Jag tycker du ska skriva om det du själv har ett behov att dela. Då blir de intressant vad du än skriver om! Jag har läst din blogg i så många år och läser varenda ord. Är långt ifrån mamma själv, och lever ett helt annat liv men fortsätter ju läsa DIN blogg pga hur du förmedlar känslor i det du skriver, vare sig de varit olycklig kärlek, fest med vänner eller kärleken till Dante <3

    Det enda jag skulle önska är lite mer djupare ämnen och texter på FORNI. <3

  3. Vad roligt! Har själv en 4 månaders liten kille här hemma så hoppas alltid på att du skrivit något nytt om livet med Dante, kul att det blir mer av det nu!

  4. Jaaa! Jag blir så glad att du skriver att du inte ska dra ner på antal inlägg som handlar om livet som mamma och din lilla familj. Jag har följt dig sedan start typ och har själv fått barn nyligen och tror att fler, precis som jag, vuxit upp med dig och jag tycker att det är så mysigt att få gå in på din blogg och följa dig som mamma nu.

  5. Hej! Jag tycker definitivt att du ska skriva om din mammaroll för det är ju väldigt mycket du just nu. Det jag kan ha svårt för är när mammor refererar ALLT till sin mammaroll eller graviditet. Förstår såklart att det lätt kan bli så men jag kan iaf ha svårt att relatera då. Men läser gärna hela inlägg om mammarollen och om dantes utveckling, precis som du hittills gjort 🙂 Hoppas du förstår hur jag menar! Stor kram

  6. Men älskar de du skriver! Gillar verkligen när du skriver om moderskapet då jag är relativt nybliven mamma jag med.
    Har önskat mer av de så tycker de är toppen. Du skriver så ärligt om de med, jag känner mig mindre ensam.

  7. Jaaaaaa! <3 inte hålla tillbaks känslor och tankar, för att göra alla till lags. Du ska göra dig själv till lags, då blir det bäst!!! Puss!

  8. En tanke bara, personen som skrev att den hoppades du inte skulle ”bli en sån som bara skriver om graviditet/barn” skrev ju antagligen det för att den verkligen gillar o uppskattar din blogg som den är/var o ej är speciellt intresserad av barn/gravidinlägg – tycker det är helt ok önskan o förhoppning då att den ej ska ändras för mkt eftersom man då tyvärr kanske tappar intresset, precis som det är helt ok för dig att skriva om prick vad du vill men samtidigt kanske förlora lite läsare men oxå få andra helt nya.

  9. Michaela – du är grym! Älskar att följa dina uppdateringar kring mammalivet och Dante är HELT ljuvlig! Snacka om att bebissuget har tilltagit ORDENTLIGT sedan Dante kom till världen!
    Tycker verkligen att du lyckas balansera variationen i dina sociala medier på ett bra sätt.

    Ett önskeinlägg:
    Vad ska man köpa till sin partner i julklapp!? Har idétorka när det gäller julklapp till min kille… vill verkligen inte köpa något för köpandets skull, utan behöver lite inspiration!

    Tack på förhand fina du, och fortsätt med det du gör – du levererar!

    1. Tack, så glad jag blir! Och mysigt att höra det från en icke-mami. Ett sånt inlägg kommer, lovar! Ska bara komma på lite bra saker först hehe. Puss!

  10. Michaela <3

    Precis som du skriver: "Min usp har, enligt mig själv i alla fall, varit att jag skriver om det liv jag lever och det jag känner oavsett vad det är som pågår i mitt liv."

    … EXAKT det är anledningen till att jag (och så många andra) följer dig. Jag vill inte enbart läsa om event/skönhet/karriär eller vad det nu kan vara – jag har följt dig i 10 år och jag vill läsa om DIG. Jag tycker att din blogg är så intressant, klok och personlig. Just för att du är transparent och man får följa ditt riktiga liv, inte bara en del av det som t ex karriär, eller resor, eller olika event du går på.

    Ska såklart tillägga att även jag tycker det är intressant med moderskap, alltid tyckt, och nu är jag dessutom gravid. Så för guds skull kör på! Det kommer alltid finnas några som tycker det är ointressant, men du kan inte böja dig efter allas behov. Du är du, och du skriver om ditt liv.

    1. Men gud vilken fin kommentar, TACK snälla. Som du säger så tycker inte jag heller att det är så roligt att bara läsa om (eller skriva om) dessa ämnen utan just det personliga är det som är intressant och det ska jag hålla fast vid. Puss!

  11. Jaaa fortsätt vara här i nuet och skriva om det som är aktuellt i ditt liv. Du gör en så otroligt viktig grej i att skriva ärligt om hur det är att vara mamma, för det är verkligen ingen dans på rosor. De som inte vill läsa om mammalivet får följa andra istället. Hejja dig!

  12. Har själv en helt nyfödd baby så kanske jag inte är neutral men kör på tycker jag!! Genom åren har jag läst vissa bloggar intensivt i perioder för att sedan läsa mer av ngn annan i andra perioder, det handlar också om var man själv står. Känslor, livet och vardagen är ju organiskt och kommer och går, sedan hittar man kanske tillbaka till sin gamla bloggare när livsspåren plötsligt går närmre varandra igen. Bejaka dig själv och Dante och det livet du lever nu! Vi kommer vara många som hänger på!
    Kram

  13. Du ska gå efter DIN magkänsla! Vi vill läsa om det du vill skriva om <3 Jag följer dig för att du sticker ut med din genuina ton och att du känns ”på riktigt”.

  14. Håller med, ditt ärliga sätt att skriva om både graviditeten & tiden med Dante är SÅ intressant att läsa om :)! Keep it up!

    Till frågor med Forni:
    1. Fick min första bebis, liten pojke, ett par dagar efter dig & det har varit så mysigt att följa din & Dantes resa!
    Vi funderar mycket på det här med syskon till vår mini (om möjligt så klart)

    Har ni tankar & önskningar om syskon? Något du vill dela med dig av? 🙂

    Kram till dig & gull-Dante!

  15. Jag gillar din blogg för att den är du. Fortsätt så.
    Tycker absolut inte du ska ”skämmas” över att ta upp det som är aktuellt i ditt liv just nu, och för lång tid framöver.
    Kram

  16. Är en av dom som gärna läser mer om mammalivet och bebis! 🙋‍♀️ jag har ett barn i samma ålder så kanske inte så konstigt 😅 men jag har faktiskt saknat det då jag tycker du har så sjukt vettiga tankar om bebis- och mammaliv vilket har hjälpt mig sjukt mycket!

  17. Jag har läst din blogg så länge så du känns som en gammal vän och som i alla vänners liv hänger man med och är intresserad av vad som händer i deras liv just nu och glädjs åt det.

  18. Klart att du ska skriva om det du vill. Jag kommer kanske titta in mer sällan om det blir mer mamma-/barninriktat, men ‘ersätts’ säkerligen av andra som är mer intresserade av just den biten. Det är ju så det är oavsett – man följer bloggar intensivt när de skriver om sådant man är intresserad av, och kanske försvinner ett tag om det är saker man inte är intresserad av. Vore konstigt annars. Är ju typ som att man skulle läsa Min häst hela livet för att man gjorde det när man var liten.:) Kram

    1. Hej- jag tycker inte det är kul att läsa om barn så din blogg kommer inte vara för mig längre. Men dock kommer den vara för alla andra mammor eftersom dom kommer tycka det är intressant. Antar att du har mest mamma-följare nu men lycka till med allt! Stor kram

  19. Heja heja! Glad för dina nya insikter, så viktigt att få göra saker på det sätt man själv mår bäst av att göra det på. <3

  20. Håller verkligen med! The more the merrier som i att jag gillar att läsa det mesta du publicerar och alltid ser fram emot att klicka på just din story på instagram. När du publicerar det du känner för är det härligt att läsa just för att det upplevs som extra personligt.
    Kram!

  21. Jaa va kul med mer bebis och mamma inlägg. Har längtat efter det!! Har själv en son på 7 månader men har också alltid älskar att läsa om barn, föräldrarskap m.m även när jag inte hade barn. 🙂
    Kram!

  22. Härligt att höra! Att vara förälder och speciellt mamma är det största i livet och det “jobb” som utvecklar oss mest. Det är det mest utmanande där det inte finns något rätt eller fel (inte heller en utstakad väg för hur det kommer att se ut). Såklart du ska dela med dig av det!

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Årets första jul-lunch, babyshower & kompishäng

Min helg började med årets första jullunch som Dasha hade bjudit in till på Hallwylska!

Vi var typ 40 kompisar som var ditbjudna och stämningen var verkligen på TOPP! Åt massa god mat, hängde med mina vänner och drack bubbel.

Jag med två favvotjejer. Så galet att Steffi är gravid med enäggstvillingar! Kommer en krönika av henne på FORNI om hur det känns när man får reda på att man är gravid MED TVILLINGAR – kanske världens galnaste grej.

På eftermiddagen hämtade jag upp mina killar som var på D’s kontor där Dante hade charmat alla tjejer. Så kul när jag kommer dit så sitter D i en del av kontoret och Dante i knät på en supergullig tjej på andra sidan lokalen ha ha. Jag är väldigt öppen för att låta människor hänga med Dante och tycker bara det är mysigt. Och tacksamt! Hallå jag fick världens härligaste lunch och Dante fick obegränsat med uppmärksamhet.

På kvällen åt vi en gryta som D lagat och så jobbade jag till läggdags (jag har extremt oklara arbetstider nu för tiden)

Där inne låg min lilla favorit och sov så sött medan hans föräldrar satt och jobbade med Idol på i bakgrunden.

I lördags hade jag vääärldens trevligaste dag inbokad.

Först ut var försenad babyshower för Nelli! Hon och Ralph kom och var såhär tjusiga, så åt vi massa mat och drack vin och hängde hela eftermiddagen. Sjukt mysigt.

På kvällen var vi hembjudna till våra vänner Kristian och Stina. De bjöd på helt otroligt god mat och världens härligaste sällskap.

Stina hade gjort egna maränger till efterrätten, mums. Vid elva tog vi en taxi hem efter att ha skrattat så mycket så vi hade ont i magen. Linn och Mattias var också med och allt skratt var nog Mattias förtjänst. Så tacksam över att ha världens roligaste kompis.

Kompishelgen fortsatte även i söndags.

Först tog vi en kort prommis med Harry och Nelli innan vi gick vidare själva en timme. På eftermiddagen kom Carl förbi på kaffe och på kvällen kom Sam och Emma för att ha lite söndagsmys.

MY GOD vilken härlig helg. Tack!

    1. Det är ett rum utan fönster, köket låg där innan men de som bodde här innan oss flyttade köket och gjorde ett litet babyrum där när de väntade barn 🙂

  1. Hej Michaela!
    Jag är så nyfiken på er Sydafrikaresa eftersom jag själv har en planerad resa till Kapstaden i vår. Vi vill gärna besöka vindistrikten också men det finns så mycket boenden och restauranger att välja mellan! Du och D brukar vara så duktiga på att hitta och boka upp trevliga ställen då jag tänkte höra om du har några sådana tips? Jag förstår om du vill vänta med att skriva i bloggen tills ni varit där men ville ändå passa på att fråga! Kram

  2. Hej! Kan du skriva lite om dantes sömn under olika månader, hur den ser ut nu och hur nu fick honom att börja sova i egen säng? <3

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

FUNDLER – tankar om pensionssparande

Samarbete med Fundler

När kommer det här gänget gå i pension?

Oavsett om man är intresserad av privatekonomi eller ej så kan väl ingen ha missat senaste tidens nyheter om pensionen? Det står nu klart att pensionsåldern kommer höjas och för er som tillhör min generation betyder det att vi kommer behöva jobba tills vi är minst 67 år och våra barn kommer behöva jobba ännu längre än så.

Vad tänker ni om det här? Är det bra att pensionsåldern höjs eftersom vi ändå lever längre eller är det för jobbigt för oss att jobba så länge?

Personligen tycker jag att det är jättesvårt att veta. Jag tror att jobb håller många av oss unga i sinnet, det får oss att känna oss behövda och att vi bidrar med något i samhället. Min morfar fick en möjlighet att gå i pension tidigt och såhär i efterhand kan man se att han inte mådde så bra av det, han hade nog mått bättre av att jobba och ha en tillhörighet. Jag tänker att det finns en del “En man som heter Ove”-människor där ute som gärna har ett jobb att gå till om dagarna. Men i en idealistisk värld hade pension kanske kunnat vara individuell, att man får genomgå något typ av test var 3:e år för att se om man behöver gå i pension eller jobba vidare. Jag tänker på alla med fysiska jobb, de klarar gissningsvis inte av att jobba lika länge som de med mindre fysiskt ansträngande jobb.

OBS! Det här är bara mina egna spekulationer, jag sitter inte på någon kunskap eller fakta kring vad som faktiskt är bäst för samhället. Jag bara funderar högt. Och är nyfiken på hur ni resonerar kring er egen pension. Personligen tycker jag att det är svårt att veta hur jag kommer känna när jag börjar närma mig pensionsåldern för det känns så o e r h ö r t långt borta. Men! Jag inser också att det är just därför det är så viktigt att inte bara strunta i den.

Jag pensionssparar privat sen tre år tillbaka och har som ni vet olika sparfonder hos Fundler. För er som inte känner till Fundler, så är det en tjänst som hjälper privatpersoner att placera ens sparande i olika fonder utan att man själv behöver kunna någonting om fondsparande. Appen kalkylerar beroende på vad du sparar till, hur länge du planerar att spara samt hur hög eller låg risk du vill ta i ditt sparande.

Mitt ena sparkonto hos Fundler är det där jag sparar till vårt semesterboende och där har mitt sparande ökat med över 11 000 kronor på två år (!). Jag kommer spara i ett par år till och hittills växer pengarna organiskt vilket gör mig motiverad till att spara ännu mer och snabbare.

Jag kan verkligen varmt rekommendera er som vill börja spara mer och inte bara vill låta pengarna ligga och “damma” på ett bankkonto, att testa Fundler. Börja med små summor och känn efter! Här (klick!) kan ni ladda ner appen.

*

Historisk utveckling är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Om investeringen sker i värdepapper som handlas i annan valuta än svenska kronor tillkommer en valutarisk.

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

sub archi