WEEKLY PLANS

HEJ favoriter,

Jag lägger en fin helg bakom mig och ser med nervositet fram emot veckan som kommer. Som ni vet är det här veckan då Dante börjar förskola! Herregud, jag är mer nervös än vad jag trodde att jag skulle vara. Men också exalterad och nyfiken. Jag lovar att ni ska få följa med på hur det går för jag vet att det finns andra mammor där ute som är nyfikna på hur det kommer gå (trots att det uppenbarligen verkar vara enormt individuellt från barn till barn!).

Med det sagt så börjar vi också med något annat här inne, vilket är traditionella veckoplaneringar. Det är första gången jag skriver en sån här veckolista sen juni 2019 :-).

Måndag: Heldag med Dante, jag tänkte att vi ska gå till Skansen eller Öppna Förskolan med några kompisar.
Tisdag: Första dagen med inskolning på förskolan och den gör jag tillsammans med Dante.
Onsdag: D tar inskolningen (vi kör varannan dag) och jag jobbar. Jag har en presslunch på Soft Goat, ett möte om boken och ett möte med en ny samarbetspartner. Sedan ska jag skriva klart sista kapitlet i boken som har ramlat mellan stolarna!
Torsdag: Inskolning!
Fredag: Jobbdag på kontoret, jag ska bara jobba undan min to do-list så mycket som jag hinner. Nästa vecka hoppas jag på att kunna strukturera upp höstens jobb och sätta strategier, det blir roligt men jag behöver släcka lite bränder först.

Nu kör vi! HEJ HÖSTEN!

Illustration

  1. Vi har barn i samma ålder på förskolan och det går toppen. Kör man på kortare dagar funkar det hur bra som helst, sen njuter man av varje sekund när man hämtat barnet. Jag har däremot fått ta många bitska kommentarer om varför jag kan prioritera mig och sätta mitt barn på dagis vid ett års ålder. Får vår tjej funkade det och hon trivs att vara i närheten av andra barn. Förbered er mentalt på en del vabb i höst.

  2. Hei Michaela.
    Veldig hyggelig at du brukte en av mine bilder som illustrasjon på bloggen din i dag! Tusen takk😄
    Jeg fikk melding av en venninne som hadde lest den i dag morges🤩
    Lykke til med førskolen, jobb og brannslukning. Hvis det blir for hektisk….have a nice cup of tea!!😉

  3. Superbra att båda är med på inskolningen. Så viktigt att veta hur allt ser ut på förskolan och hur rutinerna ser ut. Det är sånt som ger en trygghet sen när man är ifrån sitt barn.

    Det är naturligt att känna att man inte vill lämna sitt barn till andra men det kommer att släppa så fort ni är där och ser hur bra han har det. Han kommer att utvecklas så mycket av att vara där och skaffa sig egna vänner – det är det mysigaste som finns by the way. Komma till förskolan och se sitt barn leka och springa med sin första bästa vän ❤

    Jag minns även hur man får sitt liv tillbaka när barnet börjar på förskolan. Man går till jobbet, kan luncha med sin partner och kollegor, precis som vanligt igen. Det enda som förändras är att man är tre när man kommer hem. Å det är så mysigt. Å när det känns jobbigt får du påminna dig själv om att förskolan inte är något fängelse. Vill man kan man hämta sitt barn när man vill å hitta på saker. Eller gå dit och vara där. Kan ha ändrats i och med corona men i vår förskola kan man gå dit och vara där en hel dag med sitt barn när man vill 🙂 Man kan ringa och sms med personalen för att höra hur det går. Vår förskola mms-ar ofta bilder och det är så mysigt att se att man skapat en sån trygg liten människa 🙂 Å framförallt får man inte glömma att en förälders roll är att älska sitt barn över allt annat men framför allt att göra dem till fina och självständiga individer som klarar sig själva i livet. Förskolan är första steget i denna process.

    Kram och njut av att Dante är så stor nu att han kan ta detta stora steg 🙂 Bra jobbat av er ❤

    1. Åh vilken fin, genuint och varm kommentar. Tack för att du tog dig tiden att skicka detta till en nervös mamma. Det är kärlek och systerskap, du är fantastisk. Jag önskar att jag fick träffa dig så att jag fick ge dig en stor kram <3

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

ENTREPRENÖR, INFLUENCER & FÖRFATTARE

Jag har sedan 2004 drivit min blogg som varje vecka når ut till tusentals unga kvinnor, främst i åldrarna 20-35 år. Jag skriver om känslor, vardag, mode/skönhet, inredning, mat/dryck och yoga. Här hittar du djupa, transparenta texter blandat med inspirerande bilder och härliga tips.

Frågor med Forni

Hej<3 Hur funkar det att åka båt för dig som är åksjuk? Jag klarar tydligen inget utav de längre och undrar väl mest om du eller någon har tips på hur man underlättar? Postafen gör noll….

Det går sådär ärligt talat. Ibland funkar det bra men ibland blir jag sååå illamående. Fasiken vad jobbigt det är att vara åksjuk… jag har tyvärr inga mer knep förutom de klassiska: postafen, åksjukearmband, titta långt fram, mycket frisk luft, suga på en karamell, dricka iskallt vatten eller det inte helt PK-tipset ta några glas vin…

Recept på fattiga riddarna?! De ser helt magiska ut! Vad använder ni för bröd? 🙂

Jag tror han gör såhär: valfritt vitt bröd och en smet på ägg, kanel & kardemumma. Låt bröden gotta till sig ett tag i smeten och stek sedan i mycket smör. Toppa med lönnsirap i mängder och färska bär. Klart!

Läste artikeln om er lägenhet! Underbart fint! Hur tänker ni när lillen blir större, han verkar inte ha ett fönster i sitt rum? Vi letar större, så svårt att veta om man ska köpa hus eller lägenhet igen bara.

Tack! Nej han kommer ju inte bo där tills han är tonåring haha, vi kommer flytta när det börjar bli läge för ett syskon till minimannen. Det ligger ett par år fram som det känns just nu! För oss blir det en större lägenhet i samma område för vi trivs toppen 🙂 Kram!

Hej! Läste kommentarer på din insta om att Dante är så lik dig när du var liten, har du ingen bild på dig att dela med dig av? Hade vart kul att se😍 kram

Jo det har jag, postade den härom dagen på Instagram och tycker själv att vi är sååå lika haha. Här kommer den! Håller ni inte med? Så himla mysigt att vi är så lika tycker jag 🙂

En fråga till Frågor med Forni: Kommer dina plagg som du designade för Soft Goat komma in igen?

Åh, jag kan inte svara på det tyvärr. Kollektionen sålde helt galet bra och min skjorta som jag designade för dem var deras mest sålda plagg 2019!!! HUR COOLT! Men om det blir en påfyllning eller fortsättning vet jag inte, jag säger till om det blir så. Puss!

Vill bara passa på att säga att du är min största inspirationskälla på alla plan. Du är verkligen en person som man inte mår dåligt av att följa eller blir avundsjuk på. Allt känns bara ärligt och inspirerande! Att gå in på din blogg och se att du skrivit ett nytt inlägg gör mig så glad. Vill jättegärna se mer inlägg om hur du vill klä dig i höst (tips på skor, jackor, basplagg etc).

<3

Jag läste din kommentar flera gånger och blev så rörd på något sätt. Klimatet på nätet är så hårt och vad man än gör i mitt yrke gör man ju ändå alltid fel – vilket någon alltid påpekar. Då är det så himla fint att få en sån här kommentar för det gör mig 1000 gånger mer peppad att gå in här och dela med mig ännu mer av mitt liv. Så tack för det och tack till alla ni andra som skriver fina saker här hela tiden. Ni är bäst och jag är så tacksam för era fina ord!

Bra idé, så fort jag har tid ska jag sätta ihop ett sånt inlägg. Unnade mig faktiskt min dröm-höstjacka i fredags, iiih! Visar sen!

Till frågor med Forni: Kan ni fortfarande se statistiken för Michaela och Dashas podd? Jag lyssnar fortfarande i princip varje vecka på gamla avsnitt. Varje gång jag går på en mina i singellivet river jag av alla avsnitt som handlar om att vara singel, dumpad och ledsen. Min favoritpodd alla tider, alla kategorier!

Haha, nej det kan vi inte men vi kollade på den för något år sedan och det är HELT SJUKT hur många som har lyssnat på vår podd under de senaste 6-7 åren. EN SÅN ÄRA! Jag är så stolt över den för den var verkligen helt ofiltrerad och från hjärtat – två unga tjejer som bara pratade på som ett par bästa vänner. Det gjorde vi bra. Puss <3!

Hej! Jag har en fråga jag hoppas du kan ta upp i frågor med Forni. Jag är gravid och är i v.7, vi har berättat för vår familj och nära vänner. Jag vill dock vänta med att berätta för min chef då det fortfarande är så pass tidigt. Hur gör folk som är gravida? Jag tycker det är SÅ jobbigt för det känns som att man går runt och ljuger när man bär på en så stor hemlighet. Jag är också rädd för hur min chef ska reagera. Har du några tips/pepp?

Åh, stort grattis! Om du känner att du vill berätta för din chef oavsett vad normen anser tycker jag att du ska göra det. Jag berättade för mitt team i v. 10 och det var fasiken det bästa jag gjort, allt blev sååå mycket enklare efter det. Annars är mitt tips att försöka tänka på annat än just graviditeten när du är på jobbet för att det inte ska kännas som att du går omkring och “ljuger”. Jag tyckte också det var jättejobbigt att undanhålla den stora informationen och då blev det enklare om jag bara la det åt sidan i mitt huvud för en stund.

Jag är helt säker på att din chef kommer att reagera med glädje och kärlek. Att få barn är det finaste som finns och jag har svårt att se att hen skulle reagera negativt när du berättar. När Louise som jag jobbar med berättade att hon var gravid började jag nästan gråta, även om jag också sa att det var ledsna tårar ihop med glädjetårar för att jag inte ville att hon skulle vara borta haha <3

Var stolt, glad och tacksam över din graviditet. Jag lovar att människor i din närhet kommer känna detsamma när de får höra om den. Massa kärlek!

  1. Jag våndades också inför att berätta för min chef, jobbar som lärare och jag visste direkt att det skulle bli gissel med att ersätta mig, så jag förstod att det inte skulle uppskattas direkt. + att jag har en manlig chef :))) För mig underlättade det att berätta för min närmsta kollega redan i v. 10 typ, eftersom jag skulle göra NIPT och behövde ha någon som “täckte upp” för mig när jag smet iväg tidigare från jobbet haha. Då kändes det inte lika mycket som att jag ljög, när hon visste. Jag berättade sen för chefen i v. 16, men det var bara för att det var precis innan ett lov och jag tyckte själv att magen hade börjat synas och ville inte komma tillbaka efter lovet och ha fått värsta kulan (vilket jag inte hade förrän typ v. 22 nu när jag tittar tillbaka på bilder haha…). Och såklart reagerade min chef inte alls så som jag hade förväntat mig, de allra flesta vuxna chefer har väl ändå något slags hyfs och gratulerar oavsett om det blir besvärligt för dem (tro mig, min chef är verkligen en sån som skulle ha kunnat säga något plumpt men till och med han fick ur sig ett grattis och några artighetsfraser). Berätta när DU känner för det! Det kommer att gå bra 🙂

  2. Jag tycker du o Dasha ska ha ett jubileum och spela in ett avnitt till, tror det inte finns en mer älskad podd 🥰

  3. Hej Michaela! Tack för finaste plattformen att hänga på på nätet för inspiration, pepp och mys. Jag har en fråga till Frågor med Forni. Du har skrivit tidigare om hur du förhåller dig till vänner som är energitjuvar. Jag har insett att jag investerar så mycket mer energi på ett par vänner än jag får tillbaka. För mig är det helt oförståeligt hur man kan hänga med en kompis en hel dag utan att den frågar hur man mår, vad som hänt i livet på sistone, osv. Det är alltid det första jag frågar när jag träffar en vän, för att jag är genuint intresserad såklart?? Jag går ofta från träffar med dessa personer med känslan att jag varit deras emotionella stöttepelare utan att få någon fråga tillbaka. Jag är även HSP, så tar kanske extra hårt på sådant. Men hur mycket kan man egentligen ”skylla” på HSP och hur mycket är att man är genuint dränerad för att man inte får samma energi tillbaka? Och hur hanterar du sådana här vänskapsrelationer (Förutom att sluta umgås vilket kanske är sista utvägen)? Kram

  4. Jag har också jätteproblem med åksjuka, speciellt flyg & båt, men jag har ett tips! Jag tar postafen + calma (åksjuketuggummin). Det har räddat mitt liv, kan äntligen åka och må någorlunda normalt! Och när jag vet att det är bra väder ex. när man ska med gotlandsbåten provar jag först med åksjuketuggummin, funkar inte det och jag känner av åksjukan ändå tar jag en tablett också! Hoppas det kan hjälpa!

  5. Ett till fan av din och Dashas pod här! Herregud vad jag älskade den. Lärde mig så mycket av den. Jag är nåt år yngre än er och det var under en vilsen (men så spännande!) period i livet med oändligt mycket osäkerhet, intriger, one-night stands och whatnot. Good times ändå! Saknar podden! Älskade också Forni & Hamilton. Du har en trogen lyssnare här om du bestämmer dig för att börja podda igen!

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Firandet: Fördrink och välkomsttal

Nu kastar vi oss tillbaka till lördag på Berns Terassen med alla våra älskade vänner – kolla på dem! :’)

Vi hade ju som ni vet ett firande där och första inlägget om välkomnandet kan ni hitta här (klick!)

Efter välkomnande blev det alltså fördrink. Som jag sa så hade vi ställt ut dryck på borden och körde sittande mingel. Jag tror alla tjejer jublade med tanke på alla klackskor och dessutom blir det väldigt hemtrevligt och avslappnat när folk slår sig ner!

Min älskade Bosse.

Anitha och Tom!

Daniel!

Sebbe och Sofia

Jossan som var en av alla mammor som hade första utekvällen efter bebis.

Kattis och Emma

Fina Iman som jag har Grounded Factory tillsammans med.

Danni, Ines och Kenza – mina supermamas! Skönt att ha vänner som går igenom exakt det man själv går igenom, så att man kan prata om allt.

Linn, herregud så glad jag blir av den här bilden på henne. En sån glädjespridare.

Min älskade William.

Ida och Petra, så snygga att man får andnöd.

Marith och Jakob!

En blå liten gullnos!

Efter ungefär en och en halv timme gick vi upp hit för att hålla välkomsttal!

Det var nervöst, haha! Vi hälsade välkomna, gick igenom kvällens restriktioner och sen höll jag på att börja gråta när jag tackade alla för att de kom och var så himla glada, härliga och underbara.

Strax därefter tågade hela sällskapet ner till Berns Asiatiska där vi skulle tillbringa resten av kvällen, men mer om det i nästa inlägg!

  1. Jag lyssnade på avsnittet av Fredagspodden som kom ut idag och blev verkligen upprörd över hur de pratade om dig och dina vänners kroppar! Att de dessutom senare i avsnittet pratar om hur man bör kommunicera med sina barn och säger emot sig själva helt och hållet. De säger att man inte ska använda orden tjock eller smal eller ens prata om hur andras kroppar ser ut. Sen att de antyder att ni inte ger en äkta bild av hur det är att vara nybliven mamma är så orättvist. Du har ju till och med skrivit en bok om det!

    Ville bara säga att jag inte tycker att något av de som sägs i podden stämmer.

    Kärlek till dig <3

    1. Hej hej,
      Jag lyssnade också på det idag och blev lite förvånad hur hård ton de hade gentemot dessa influencer-mammor. Jag förstår poängen de vill ha fram att verkligheten inte bara är snyggt fönat hår och catsuit men att ta ut detta på dessa tjejer kändes lite omodernt.
      När jag fick mitt första barn blev min kropp sitt ”vanliga”, vältränade jag bara efter några veckor, efter mitt andra barn, not so much… Jag tror och hoppas att de flesta vuxna förstår att bloggar/insta inte är hela verkliga livet och att folk (poddare eller ej) kan glädjas åt att Michaela hade en hejdundrandes fest efter ett, vad jag förstått, ganska tufft första år som mamma. Rätt ovidkommande hur hennes gäster ser ut och vilket midjemått de har.

      Hoppas att du Michaela inte tog illa vid sig av deras skärskådning av dina polares kroppar!
      Kram

  2. Hej,
    Jag blev så himla inspirerad av sittdansen som ni hade på eran fest och är nyfiken på om ni klippt ihop bilder och instruktioner själva eller om den finns att få tag på någonstans? Jag ska vara toastmaster på ett bröllop och tycker att den idén vore kul att kopiera nu i dessa tider. 🙂
    //Agnes

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Torsdagsmorgon

God morgon,

Åh vad bra jag mår den här morgonen.

Jag var så trött igår och det var som att hela förra veckans spänningar kom ikapp mig. Det var så mycket planering inför helgens firande i kombination med att jag skulle skicka in mitt stora redigeringsarbete för boken. Ni kanske minns att jag skickade in ett råmanus den 1:a juli? Då fick min redaktör en månad på sig att gå igenom manuset och komma med sina redigeringar. Sedan gick vi igenom dem tillsammans och i förra veckan skulle jag gå igenom hela boken ytterligare en gång för att fixa det sista innan den börjar läggas in i sin grafiska form. Det är läskigt för efter det fixar man ingenting mer, den är i stort sett helt klar, vilket ger en hjärtklappning som författare. Jag tänker alltid att en bok inte är bra nog och att jag behöver fixa med den mer, men inser också att jag hade kunnat jobba med en bok i flera år utan att den skulle kännas klar. För mig är det under den här perioden i mitt författarskap som jag verkligen tvivlar på mig själv. Mitt självförtroende ligger i botten när det hettar till i den här processen och det är en jäkligt jobbig känsla.

I fredags 17.01 skickade jag in mitt arbete och så fort jag hade dragit iväg mejlet släppte min ångest och istället kände jag mig stolt över det fina arbetet jag lämnat ifrån mig.

Däremot hamnade bokredigeringen mitt i vår stora planering för helgen så jag gav 110% hela förra veckan på alla plan i mitt liv. Lägg på ett annat stort projekt jag jobbar med som är i slutprocess samt ångesten för att Dante ska börja förskola vilket gjorde att jag bara ville vara med honom och helst inte jobba alls!

Den här veckan har jag haft sånt adrenalinpåslag att jag känt mig odödlig eftersom allt blev så bra efter förra veckan – men igår kom det ikapp. Jag blev trött så att det värkte i kroppen och kände hur allt kom över mig. Vi var hemma hos D’s föräldrar och fikade på eftermiddagen och när vi skulle gå hem för att äta middag frågade dem “Kan inte Dante få sova här?”. Min spontana reaktion var nej nej nej, jag vill ha honom nära mig, för så känner jag allt som oftast. Men så tittade D på mig och sa “Varför inte, vi är ju helt slut”. Då gick vi hem och åt en härlig middag. Lagade pasta och drack varsitt glas rödvin. Efteråt skulle vi se en film men jag var så trött att jag somnade 20.30 och sov till 06.30. Tio underbara timmar! Det är stor skillnad på hur jag sover när jag är med Dante och inte. Jag är liksom alltid beredd när Dante är i närheten, det är som att hela kroppen ständigt är på vakt, redo att ta hand om honom. Någon gång kommer säkert det att släppa lite så att jag kan sova bättre men eftersom han fortfarande vaknar en del om nätterna sover jag alltid med ena ögat öppet, typ.

Men jag litar så otroligt mycket på våra föräldrar så när han sover hos dem slappnar jag av – med trygg vetskap om att han har det bra och blir omhändertagen. Att det finns någon annan som sover på vakt, redo att gå upp och ta hand om honom. Han är så trygg med dem och har det så himla bra, det är en helt fantastisk känsla. Som han älskar sina mor och farföräldrar, jag blir gråtig när jag tänker på det. För att inte tala om hur mycket dom älskar honom…

Smög upp imorse när jag insåg att jag kände mig utvilad och satte mig för att säga hej till er här inne. Nu ska jag börja fixa frukost, det är nämligen någon som fyller år här hemma idag. D fyller 36 år och det ska vi fira med god frukost innan jobbet, kanske i sängen?

Hoppas att ni får en fin dag och att ni tar hand om er, puss!

  1. Tycker det är så fint hur ni låter Dante ha egna relationer med sina mor- och far-föräldrar 🖤 Hade liknande med min farmor och vår relation har betytt så mycket för mig genom livet just därför. Kul med boken och att den är klar, heja dig!

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Höstnyheter och kvällstankar

Det här blogginlägget innehåller annonslänkar
Hej fina ni,
Har ni haft en bra onsdag? Jag har precis haft världens mysigaste middag med D! Vi åt pasta, drack rödvin och pratade ikapp om allt sånt vi knappt hunnit prata om. Väldigt mysigt och nu blir det film i soffan. Ville bara tipsa er om att Wakakuu har 15% rabatt på hela sitt sortiment idag (och imorgon tror jag!) så passa på att unna er något fint höstnytt. Det ska kanske jag göra, det är man väl ändå värd nu när jag ska börja jobba heltid efter mammaledigheten!

Puss!
I klänning från By Malina som finns att köpa på Wakakuu (just denna är slutsåld men det finns massa annat fint från By Malina hos Wakakuu)
På denna bilden är både jag och Linda iklädda klänningar från Ganni som också går att köpa på Wakakuu!

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

sub archi