Torsdag

Tack för all igenkänning i förra inlägget. Idag skulle jag gå till jobbet vid 09 men jag kom inte iväg förrän 10.30… när jag gick längst gatan mot kontoret så passerade jag en liten solfläck som letade sig fram mellan hustaken. Jag ställde mig mot solen, satte på mig mina solglasögon och så grät jag i fem minuter innan jag gick den sista biten till kontoret. Ibland behöver en mamma gråta av sig lite för att orka.

På lördag ska Dante sova hos mina föräldrar för vi ska iväg på en middag så då kommer vi båda få sova en hel natt – jag längtar! Jag får ibland tips om att vi ska köra varannan natt och att den ena sover på soffan men tyvärr funkar inte det för oss i just den här perioden, ibland har vi gjort så tidigare men just nu behöver vi hjälpas åt om nätterna för annars blir den som har natten galen.

På tal om galen… har ni några erfarenheter av bebis med nattskräck? Vi har ju trott att Dante är ledsen på nätterna pga magen men senaste nätterna har han verkligen skrikigt hysteriskt 4-5 gånger per natt när han vaknar. Och då insåg vi att det kanske inte är magen, det kanske är mardrömmar eller något? Om ni har någon erfarenhet får ni gärna dela med er!

Nu ska jag hugga tag i min inkorg och svepa dagens tredje kopp kaffe. Kika in lite senare för en rolig tävling – speciellt för dig som är gravid eller precis fått en bebis!

Puss!

Helt sjukt att man ser fräsch ut efter typ 15 dåliga nätter i rad… brukar i alla fall ha en bra natt i veckan men nu är vi inne i en riktig skitperiod hehe…

  1. Hej! Jag tror det är för tidigt med nattskräck. Men du har Dante fått tänder? När min son har tänder som ska spricka igen om har han alltid vaknat med panikskrik. Ja kanske inte men skulle kunna va en förklaring!

    1. Nej så, nattskräck kan de absolut ha i denna ålder, men skillnaden med nattskräck och mardrömmar är att de fortfarande sover när de skriker av nattskräcken. De är otröstliga men ögonen är liksom stängda.

      Däremot håller jag med om att det kanske är tänder på g? Precis som Malin säger är ett vanligt att de vaknar och får panik av att det känns konstigt/gör ont i munnen. Ofta kan man se på tandköttet om det är något som händer plus att de dregglar sjukt mycket under perioden!

      Kram på er! Ni är kämpar!

      1. Jaaa hans tänder började spricka igenom förra veckan! Kan det vara därför alltså? För han vaknar verkligen med PANIKSKRIK! Åh gud måste läsa på om detta, TACK!

        1. Låter som tänder tycker jag med, ge smärtstillande till natten! Jag tänker ofta att hellre ger man värkmedicin “i onödan” i bland än att de små har ont, det är så svårt att veta. Kämpa på!

        2. Glömde också nämna att öronvärk varit en vanlig orsak till nattligt skrik hos oss, speciellt i samband med förkylning men det kan också komma utan förvarning. Smärtstillande är också då räddningen!

  2. Åh känner igen mig så mycket i er struggle med Dantes sömn. Runt 6-7 månader började vår son också vakna och bara skrika rakt ut, spänna sig som en båge och bara var typ okontaktbar. Kommer ihåg att jag satt och googlade nattskräck också, men fick alridg någon klarhet i det där. Han gör fortfarande sådär ibland (16 månader nu), men inte alls lika ofta. Såhär i efterhand känns det inte som han var rädd, utan snarare arg. Han vaknade och var vrålförbannad typ och blev förbannad på alla som tog i honom. Har någonstans landat i att det kanske inte finns någon orsak till att han sover dåligt annat än att han är en person med mycket känslor och stark vilja (och de egenskaperna är ju de som jag älskar mest med honom!) Om det är något jag lärt mig med bebisar så är det att det typ inte går att hitta en förklaring till 80% av deras beteende och man kommer aldrig veta varför hen betedde sig si eller så. Denna vecka googlar du nättskräck, nästa vecka något annat 🙂

    1. +1 på den. Vår dotter började också bara tokskrika mitt i natten vid sju, åtta månader. Okontaktbar i många minuter. Då tror man att det är nattskräck. Sen helt plötsligt går det över och så funderar man inte på det mer förrän ett ”anfall” kommer igen några månader senare. Barn är konstiga allt som oftast!

      1. Haha ja herregud, hur fan pallar man… det är väl bara att hålla ut och njuta när det är bra perioder <3

  3. Heja dig<3! Vi ska sova över hos mina föräldrar lör-sön och då brukar min mamma ta vår bebis på morgonen, jag har längtat i flera veckor efter den sovmorgonen haha.

    Instämmer btw med några här ovan – när det är tänder på g brukar nätterna även för oss vara mycket jobbigare.

  4. Jag har två barn varav båda har haft en ganska litet sömnbehov, jämfört med andra jämngamla har det inte gått att jämföra. Det har inneburit att vi aldrig kunnat följa några scheman såsom Rulla vagn eller andra metoder som ska få barn att sova bra generellt. Istället har vi minimerat dagsömnen så gott det går, undvika långa promenader och istället fokuserat på att låta dem vara riktigt trötta på nätterna. Natten har vi försökt pressa fram så länge som möjligt när de varit under ett, helt enkelt för att de bra nattliga timmarna ska sammanfalla med vuxennatten. Det innebär att vi aldrig har vuxentid på kvällen men det är det värt om man slipper bli galen av sömnbrist. Upplever att de skrikiga nätterna varit sådana då de sovit för mycket på dagen och helt enkelt blivit frustrerade på nätterna av att vakna konstant, självklart extremt jobbigt för oss föräldrar också så jag känner med er. Båda barnen har slutat sova på dagen innan två års ålder vilket är väldigt tidigt så det bekräftar våra teorier. Vid sjukdom eller annat stök har de såklart fått sova på dagen, man måste anpassa livet efter barnens dagsform men då har vi också gjort det med vetskapen att vi får sova mindre på natten. Jag jobbar deltid för att vi ska ha utrymme för att hantera vår vardag med mindre sömn, våra barn kan idag lätt vara uppe till kl 22 oavsett om de inte sovit på dagen. Så mitt bästa råd är att trixa lite tills du hittar hans egen rytm och det som funkar och läs inte en enda metod eller schema. Och det tar tid, för oss har det börjat släppa rejält efter ett års ålder. Och varit acceptabelt vid 18 månader.

    Kan absolut också vara en kombination av ovan med lite tänder, testa att ge en alvedon någon gång och se om det blir skillnad. Jag tror inte en bebis tar skada av någon alvedon för mycket, bara man inte sätter det i system.

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Entreprenör, bloggare och författaren som njuter av livet till fullo. Jag har sedan 2004 drivit min blogg som varje vecka når ut till tusentals unga kvinnor, främst i åldrarna 20-35 år. Jag skriver om känslor, vardag, mode/skönhet, inredning, mat/dryck och yoga. Här hittar du djupa, transparenta texter blandat med inspirerande bilder och härliga tips.

Artiklar att lyssna på!

Om sömn, att bli galen och vad som ger energi

Jag känner mig lite borta i huvudet idag. Att vara mamma till en krävande liten bebis, jobba och försöka hinna med allt där emellan tar på krafterna. Det var någon som kommenterade och frågade varför jag nödvändigtvis måste jobba eller träffa tjejkompisar på dagarna och varför jag inte passar på att sova de timmarna som jag har avlastning om jag nu sover så dåligt på nätterna.

När jag läste det så tänkte jag att den personen har nog inte själv haft en bebis som håller en uppe på nätterna…

… för det är en enorm skillnad på att få sova på natten eller att sova någon timme på dagen. Det som händer med en när man inte får sova på 7 månader är att man långsamt blir galen. Det är tortyr att inte få sova på nätterna och någon timme på dagen löser inte situationen. Det finns ju en anledning till att vi människor är vakna på dagen och sover i ett långt svep på natten och det är väl för att det är det mest naturliga för oss. Att dela upp sömnen i flera delar fördelade över hela dygnet är inte naturligt.

Jag sover samtidigt som Dante under hans förmiddags-nap varje eller varannan dag (som jag inte har heldag på kontoret). Då kryper jag ner med honom och så sover vi i en timme eller så, tillsammans hand i hand innan vi börjar dagen. Det är en ljuvlig stund som räddar upp den värsta tröttheten. Jag hade ju kunnat sova samtidigt som Dante varje dag under båda hans sovstunder – men det är inte bara sömn som ger energi! Att träffa kompisar, komma ut, gå promenader i den friska luften, vara på kontoret, yoga – det ger också energi. Energi som jag behöver för att känna lycka och glädje i mitt liv. En energi som enbart sömn inte kan ge mig.

Så det är en knepig balansgång, det där med att försöka “sova ikapp” på dagarna men också hitta på saker som ger en annan sorts energi. Jag tror inte att man kan förstå hur det känns att bli väckt varje timme i flera månader i sträck om man inte har varit med om det själv. Det är inte alla föräldrar som behöver vara med om det – tack gode gud och grattis till er som fått bebisar som sover hyfsat – men de som varit där vet. Jag får dagligen meddelanden från mammor där ute som vet hur det känns och det känns fint att man inte är ensam. Och som alla skriver – det blir ju bättre. Nu har vi ett bakslag med magen och allergier men om vi håller ut, är positiva och har kul om dagarna så går det förhoppningsvis mot bättre (sov)tider.

Mitt bästa verktyg för att överleva den här perioden är just att ha kul. Jag stänger inte in mig utan försöker fånga energi på andra sätt. När jag kommer hem från kontoret är jag lycklig, när jag sitter på en lunch med mina mammakompisar är jag lycklig, när jag går och simmar är jag lycklig. Ibland sover jag en timme i vilostolarna på mitt gym, samsover med Dante under dagarna, går på massage och somnar en stund eller fixar ögonfransarna i 90 minuter och sover precis lika länge på en brits på en skönhetssalong.

Jag försöker hitta mina små stunder, men inga sovstunder går att jämföra med en hel natts sömn. Jag längtar tills vi kommer dit, i alla fall tills vi kommer tillbaka till de rutinerna vi hade ett tag innan magen blev sämre igen. Då sov Dante 19-07 med ca 30 min uppvak för mat vid 23 och 03 – inga problem för mig. Men en gång i timmen eller MER, fy fan alltså. Förstår inte hur mina föräldrar orkade ta hand om mig som höll på såhär i 1 1/2 ÅR! Jag var också en allergibebis med mycket besvär så Dante brås på sin mamma…

Jaja. Behöver skriva av mig lite. Sitter hos frisören och bleker håret, efteråt ska jag en sväng till kontoret och sen ta en sovstund på gymmet tror jag innan jag ska hoppa tillbaka in i mom-duty igen 🙂

En intressant grej är att jag varje dag tänker att jag ska gå och lägga mig samtidigt som honom på kvällen vid 19-tiden. Men när han sen har somnat är jag ju alltid jättepigg för vem är trött vid middagstid? Då vill jag plocka och fixa hemma (inte bara vill utan behöver, hehe), kolla på någon serie, prata om dagen med D, ni fattar… det var precis som innan barn när jag tänkte på mornarna att jag skulle gå och lägga mig tidigt på kvällen men var vaken till efter 23 varje kväll i alla fall. Någon mer som känner igen sig?!

Heja alla mammor och pappor där ute som kämpar med sömnen. Jag kunde omöjligt föreställa mig hur påfrestande det var innan jag hamnade här själv. Fan vad grymma ni är som går upp och tar hand om era barn och jobb med ett leende på läpparna hela dagarna.

  1. Åh vad skönt att få läsa att det är fler som kämpar med sömnen. Har själv en bebis som inte längre vill sova på natten eller vaknar vid halv fem på morgonen för dagen. Jag får energi av ditt synsätt och starkt av dig att se så positivt på situationen! Kämpa, en dag blir det lättare!!

    1. Fint skrivet och med hög igenkänning. Jag har nu mindset att om det är bra tills dottern är 5 år så är det ju skönt, allt annat blir en bonus 😉 ♡

  2. Vår dotter är 14 månader och jag tänker fortfarande att det vore en bra idé att sova tidigt, meeen tror du det blir så? Nope, oftast inte.

  3. Så skönt med någon som beskriver mammalivet med transparans. Min son är idag 16 månader och inatt sov han för första gången en hel natt (en sanning med modifikation, han vaknade till några gånger men somnade om på 10 sekunder efter att vi satt i nappen). Jag vaknade klockan 04.00, så otroligt utvilad och förbryllad, haha. Han har sovit dåligt överlag sen han föddes och extremt dåligt i perioder med uppvak varje timme (och dessutom kräver han att man ska upp och gå/vagga honom för att han ska somna om). Mellan 6-11 månader var värst. När han närmade sig året blev det långsamt bättre. Otroligt att man inte har brutit ihop. Håll ut, vi är många med dig!

  4. Haha känner igen mig, tänker varje dag typ ohh ska lägga mig vid 19 år helt slut… Men så fort bebis somnar så får jag en kick av energi.. Och ja man behöver nog den kvälls tiden för varva ner. Kämpa med sömnen vet hur de är ❤️❤️❤️😊 all lycka till

  5. Tack för ett bra i lägg, håller med helt! Vi kämpar med vår 10-månaders bebis, som sedan han föddes vaknat var-varannan timme. Igår hade vi äntligen tid hos en barnläkare för att diskutera mag-problem/allergi men han lyssnade inte alls på oss trots att vår lille plutt har kräkningar, eksem och mycket gaser. Hade sett fram emot besöket så länge men nu känns det hopplöst. Blev dock lite mer positiv efter att ha läst ditt inlägg och inser att vi inte är ensamma. Vi får kämpa på!

  6. Har ett barn på två månader som peppar peppar sovit jättebra sen han kom. De få nätter som det har varit uppvak varje/varannan timme eller bara under några få timmar har jag hållit på att tappa det. Kan inte ens föreställa mig att ha så VARJE natt och hela nätterna. Ni med icke sovande barn är verkligen såna kämpar!

    Jag har en annan sömnrelaterad fråga. Hur nattar ni Dante? Och sover han hela nätter i sitt rum? Springer du in då varje timme och nattar om? Undrar även om det är så att både du och Damon kan lägga Dante eller endast du? Och isf när började både kunna lägga? Gud blev mer än en fråga haha. Om någon här i kommentarsfältet vill svara på frågorna om nattningsrutiner och om er partner kan lägga ert barn och hur ni fick till det så tar jag tacksamt emot svar <3 KRAM till alla och lite extra till alla mammor där ute

  7. Så himla bra formulerat! Det är precis så det är! Du är absolut inte ensam.. Men ibland känns det som att världen runt en är full av föräldrar till enklare bebisar som sover bra från några veckors ålder, suck.. Vi har två barn, jag är f-ledig med lilla nu som är 3 mån. Storasyster sov katastrofalt dåligt till ca 1,5 års ålder, i snitt 20 uppvak per natt osv, sedan blev det successivt något bättre och framförallt efter 2 åå kände jag livet återvända efter att ha fått sova ok flera nätter i sträck igen! Vi hittade aldrig nån orsak till sömnkaoset. Hoppades på bättre tur med barn nr 2, men nu sitter jag här igen med en hjärna som känns som mos och som sakta förtvinar, fy fan alltså. Varför får vi barn som inte sover liksom??! Visst, denna gången kanske det vänder tidigare, kanske om en månad? Men kanske blir det som med storasyster, det typ kliar i hela kroppen och känns svårt att andas av att tänka den tanken 🙈🙈🙈 Kan absolut inte sova ngt dagtid heller, då sover bebis bara skumpandes i sele. Småbarnsåren är minst sagt tuffa!! Och somliga av oss golvas visst hårdare än andra.

  8. Min dotter sov inte heller bra alls (de flesta bebisar gör nog faktiskt inte det) och även om jag hade räknat med att inte få sova när jag blev mamma så kunde jag inte föreställa mig vad det skulle göra med mig som person. Hur personlighetsförändrad jag kunde bli, deppig och hemsk! Så visst är det tortyr, total tortyr!

    Under mammaledigheten så valde jag varje dag hur jag skulle förhålla mig till sovstunderna för i regel sov hon bra på dagtid. Ena dagen prioriterade jag att sova samtidigt som henne, andra dagen att duscha och sminka mig när hon sov, och tredje dagen att gå en barnvagnspromenad eller träffa någon för en kaffe. Det var viktigt för att jag skulle kunna fortsätta känna mig som mig själv.

    1. Åh jag håller med dig till tusen procent! Vissa dagar kan man pricka in att sova medan andra behöver man typ fika eller skrolla Instagram 🙏🏼🙈

  9. Det var jag som skrev den där kommentaren, förlåt men det är sant jag har inga barn så jag vet inte. Men jag skrev med omtanke men nu förstår jag mer din situation. <3!!

    1. Haha det är ingen fara, roligt att jag hade rätt 🙂 det är svårt att försöka sätta sig in i den här situationen om man inte varit här själv, men jag förstår att du bara ville komma med ett tips i all välmening ❤️❣️

  10. Din blogg är räddningen så många dagar! Dina upplevelser stämmer så bra in och ibland tror jag nästan att jag läser mina egna tankar?! Du sätter ord på flera av mina känslor och tankar. Vissa nätter när hon vägrar att somna om så blir jag galen och jag börjar nästan ifrågasätta om barn verkligen är nåt för mig. Sedan när jag vaknar till min glada, underbara lilla bebis så smälter jag totalt och ångrar alla tankar jag hade under natten. Känner mig nästan aldrig sovtrött på dagen. Så förbluffad över hur sömnkänslig jag var men samtidigt hur jag kan funka även utan sömn på samma gång?!
    Massor av styrkekramar till er!!

  11. Hej Michaela!

    Tack för en fin blogg!<3

    Förslag till frågor med forni eller innehåll till forni.se;

    En enkel guide till hur man från sin smart phone kan spara bilder i iCloud och liknande. Är också nybliven mamma och kan ju inte låta bli att fota lilla skorpan typ dagligen, men lagringsutrymmet behöver ju avlastas med jämna mellanrum och jag har aldrig förstått mig på hur det där funkar?

    Kram!

  12. Jag mådde jättedåligt av att sova på dagarna när jag var föräldrarledig men det är som du skriver, alla får energi av olika saker. Jag behövde äta bullar o beklaga mig för mina kompisar 😅

  13. Jag hör dig! Vår son hade en sömnstörning som innebar att varje insomning tog timmar, och sedan vaknade han nästan direkt igen. Sov bara om han ammade i famnen, eller guppade på pilatesboll. Han började sova bra vid 3 års ålder. Vi har valt att inte skaffa fler barn, vi klarar det inte igen. “Men barn måste ha syskon”. Eh nej, barn behöver föräldrar som inte blir psykiskt sjuka av sömnbrist.
    Jag håller tummarna att han sover bättre snart! <3

    1. Exakt så! Föräldrarnas hälsa är viktigast för annars orkar man inte vara bra förälder till det barnet man har ❤️

  14. Åå håller med i allt du skriver! Samma här och varje morgon när man är som tröttast så blir man arg på sig själv och lovar att lägga sig i tid till kvällen (händer typ aldrig haha). La mig tidigare innan jag fick barn och var van att sova minst 8 h, men den där egentiden och partiden är så mysig och efterlängtad när barnen väl somnat 🙏🏼
    Nu sover min 1 åring bara 1 gång mitt på dagen så antingen är man i väg eller vill göra något annat i lugn och ro att sova bort tiden skulle ge mig lite småångest. Har bara stora barnet på föris 15 h med så guldvärt med egentid då. När hon var mindre och sov mer brukade jag också sova någon av hennes sovstunder med henne, så mysigt!

  15. Tack för fint inlägg❣️ Jag har en fyra månaders och en 3 1/2 åring hemma och har det så himla tufft med sömnen. Försöker återhämta mig de 15 timmarna min stora är på förskolan men känns som om jag aldrig kommer ikapp 😴

    1. Jag vet precis hur det är, min dotter är 16 månader och sover rätt kasst fortfarande. Men de första 9 månaderna ammade jag, hon vakande var 40:e min nätterna igenom. Efter 9 månader ökade jag inte en sekund till. Oftast kan vi dela på det nu fast de värsta nätterna vill hon bara ha mamma. I början försökte jag lyssna på alla som sa “sov när bebis sover” men det gjorde mig trött, stressad och olycklig. Jag var så stressad över att jag måste sova när hon sover så att jag aldrig kunde somna, jag blev ännu tröttare av att ligga inne i ett mörkt rum och ledsen över allt roligt som passerade. Så jag bestämde mig för att jag kommer överleva tröttheten genom att göra saker som ger mig energi. Och i de allra tuffaste perioderna ringer jag min mamma och pappa som med öppna armar tar emot min dotter för en övermattning. Alla har sina sätt. Heja dig och alla andra kämpande trötta föräldrar ❤️

      1. Jag har lite samma tänk, man får göra det som krävs och hitta sina små sätt för att orka. På lördag ska Dante sova hos sina morföräldrar så då får vi tanka energi 🙂

  16. Det finns forskning som menar att vi historiskt inte alls har sovit hela nätter i ett svep, utan i kortare sjok fördelat på dygnet. Jag har inte fördjupat mig i det, men brukar finna lite tröst i det när min bebis ligger och pladdrar i sängen kl 03 eller om jag själv har svårt att somna på kvällen. Förstår såklart att det är svårare när hela natten bli upphackad och man ska jobba dagen efter.

  17. Hehe! (Har en 7 månaders grabb) sa till min sambo häromdagen att jag var trött pga att jag aldrig får sova mer än 2-3 timmar i stöten..
    Hans svar:”man behöver inte sova sammanhängande, får du 2 timmar här och 3 timmar där så har du ju fått ihop 5 timmar”
    Han själv sover i ett annat rum hela nätterna…🤪

    1. Ingen av oss orkar en hel natt med honom just nu och den som sover på soffan vaknar ändå trots öronproppar, så att ta halva natten var är den bästa lösningen för oss just nu 🙂

  18. Jag blev mamma för 4 månader sen och våran tjej har också vart en magbebis och hade kolik de första 2,5 månaderna och vill bara skriva hur mycket det har hjälp oss att gå in och läsa din blogg. Så otroligt skönt att du är så ärlig om hur det är att bli/vara förälder. Har fått mycket tröst i att läsa dina inlägg när vi satt och räknade ner dagarna tills hon skulle bli 3 månader och att det då kanske skulle bli lite bättre. Jag har också känt att mitt behov av att träffa vänner har blivit så extremt stort och att jag helt ärligt tyckt att vara hemma hela dagar själv med bebis är väldigt jobbigt och då har det vart så skönt att läsa din blogg och känna att det är ”normalt” att känna så om du förstår vad jag menar. Ville egentligen bara skriva för att säga hur mycket det faktiskt har tröstat oss när vi läst din blogg och det är så skönt med din ärlighet<3

    1. Åh vilken fin kommentar, tack tack tack. Jag får ju några kommentarer som inte är lika positiva så det känns fint att veta att andra hittar tröst och stöd i mina ord. Det handlar ju inte om att klaga, utan om att skriva av sig, och det är ovärderligt att INTE känna sig ensam i det här. Bara att läsa alla era kommentarer gör att det känns så mkt lättare för mig. Massa kärlek till dig

  19. Jag har inga barn, och tänker varje dag att mina kollegor som har, och som inte får sova ordentligt, är så grymma! Om jag har en dålig sovvecka (som nu t.ex. pga hostande sambo som håller mig vaken) så är jag verkligen halvdöd. Presterar uselt och känner mig extremt låg och urlakad. Så, all kredd till alla mammor som orkar med småbarnsåren!

  20. Har insett hur otroligt lyckligt lottad jag är när det kommer till sömn. Min nu elva månader gamla tjej har sovit hela nätter utan uppvak/matning sedan hon var cirka fyra veckor. Har knappt velat berätta det när folk frågat om hennes sömn då jag dels känt mig bortskämd och dels inte velat jinxa det. Det kan ju självklart komma perioder framåt där sömnen blir strulig så jag ska inte ropa hej än, men gud vad jag tror att sömnen bidragit till upplevelsen av bebistiden som helhet. Men ett påfyllt sömnkonto orkar man det mesta liksom. Kram på dig!

    1. Njut av det! Alla mammor som får sova ska inte alls ha dåligt samvete – tvärtom! Njut av att du har kunnat njuta max av din bebistid och inte behövs må så dåligt som man mår av sömnbrist. <333

  21. Hej fina! Jag behöver hjälp 😂 Det är så att jag förra sommaren införskaffade samma klänning som du också har. En vit/beige med rosor från Zara, som är väldigt tunn. Vad har du för trosor under????

  22. Det är helt dränerande. Har inte sovit en hel natt på över två år, oftast väcks jag 3-5 ggr/natt och vissa uppvak kan pågå i en timme. Tröttheten går i perioder för mig, senaste tiden är det som att jag inte kan tänka en klar tanke på hela dagen. Så jag förstår dig. Barn är verkligen olika. Kram!

  23. Känner igen mig så mycket! Min son på 3 år var exakt likadan men som tur va började han sova bättre vid 2 års ålder. Hans fick dock TVÅ bröder i september när han var 2,5 så dom har tagit över staffettpinnen. Hade sååån förhoppning om att tvillingarna skulle sova bättre och ge trygghet till varandra men dom brås på storebror. Det som gör det lättare denna gången är att man vet att det blir bättre, oavsett om det tar 1 eller 3 år.

    Vet att du säkert kollat upp och har stenkoll och säkert provat allt men det som funkat/funkar bättre för oss är mantrat ”sömn föder sömn”.

  24. Jag har inte sovit en hel natt sedan år 2016. Jag har slutat föreställa mig att ens gå och lägga mig tidigt eller att ”inatt blir en bra natt”. Jag har hamnat i något konstigt stadie där jag bara accepterar skiten och struntar i sömnen, mycket märkligt. Överlevnadsstrategi? Ja, man blir helt kocko av detta till slut 🙃

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Bebisar och influencermammor i mängder

God kväll fina ni,

Hoppas att ni har haft en magisk tisdag!

Jag har haft en toppendag som avslutades med kräkfest i hela sovrummet. Vi har ju sjukt nog inte en tvättmaskin i vår lägenhet pga typisk sån grej vi sagt att vi ska installera men inte orkat göra… innan Dante tvättade vi inte själva men nu är det ju tvätt hela jävla tiden och jag håller på att tappa det. Önskar mig en tvättmaskin mer än en ny Chanel-väska… haha. Så ska nog kolla upp möjligheterna över att få in en asap. Jag tror att vi måste ta bort badkaret om vi ska få plats med en i badrummet men jag ska se om jag kan hitta någon mini-liten så att vi kan ha kvar både dusch, badkar och få plats med maskin. Nu jäklar.

Jaja, spyfesten är över och det luktar surt i hela lägenheten. Skulle gått ner i tvättstugan men den är såklart uppbokad ikväll (den är bokat ca 1 gång i veckan, givetvis den kvällen jag behöver den som mest). Får väl gå upp och göra det imorgon bitti innan jobbet.

En vanlig dag i en mammas liv!

På tal om mammor så var jag på ett supermysigt event igår på Portal! Kenza lanserade en babykollektion för Kuling som var sååå fin. Det var bebisar och mammor i stora lass, vi åt massa god mat och underhöll varandras bebisar bäst vi kunde. Jag tycker det är så mysigt att alla är så hjälpsamma mot varandra och uppskattar verkligen att umgås med mina branschkollegor som också är mammor – det är inte alls någon fasad utan väldigt ärligt, öppet och ofiltrerat vilket jag älskar. Nedan följer en bildkavalkad från eventet! Tack snälla alla för en härlig lunch.

Fotograf: Joseph Eriksson

  1. Sååå rolig och verklig bild där Kenza i bakgrunden luktar på Nikolas rumpa om det kommit bajs. Undra hur ofta man gör det som mamma? Har två söner och lillebror kom bara en dryg månad efter Dante så det är så kul att följa dig!

  2. Jag hade aldrig överlevt utan vår lilla toppmatade tvättmaskin här hemma! DET ÄR LIVETS RÄDDNING att ha en egen i hemmet, och kommer vara det första jag kommer att rekommendera till alla gravida kvinnor därute haha. Spring och köp en tvättis fort som tusan! Har dessutom köpt en ny nu och ingen är gladare än jag! SÅ VÄRT ALLA KRONOR <3

    1. Haha okej jag tittade precis på en! Vilken har du? Ska gå förbi Elgiganten! Behöver man bara kunna dra sladden till tvättmaskinen till ett avlopp då eller? Så den kan stå typ bredvid badkaren? Så många frågor haha…

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Alla hjärtans dag och 30-års firande

Nämen hej gosungar!

Här är det fredag och ALLA HJÄRTANS DAG! Jag, Dante, Bosse och August går ju på babysim varje fredag så efter det mötte vi upp Petra för lunch på Diplomat. Dante var klädd i kärlekens färg dagen till ära! Jag var osminkad och i mina sunkigaste kläder för det är svårt att piffa sig i en simhall haha…

Två bebisar som umgås jämt utan att fatta det pga bebisar fattar inte speciellt mkt haha. Och två tjejer jag inte får nog av!

Det blev köttbullar, kaffe, snickerskakor och häng innan vi gick förbi Adoores utförsäljning allihopa. Efteråt tog jag en promenad med Dante i det härliga vädret innan vi gick hem igen.

En nyvaken Dante ett par timmar senare. Stirrblicken och det ruffsiga håret på den lilla hjässan haha jag dör <3

… fem minuter senare 🙂

På kvällen fick jag Alla hjärtans dag-presenter! Ett D från Blue Billie och produkter från Molton Brown, dessa två och ett doftljus som doftade heeelt otroligt. Så glad!

Sen åt vi pasta, drack rödvin och pratade om sommaren. Efter middagen såg vi Bohemian Rhapsody och det var fanimig den bästa filmen jag sett på väldigt, väldigt länge. Freddie Mercurys mörker var så väl iscensatt och jag kunde stundtals känna igen mig i det – herregud så sorgsen jag var när jag var yngre. På middagen i lördags pratade vi om det här med att åldras och om jag får säga det bästa med att åldras så är det nog att jag växer ifrån allt mörker som jag bar på när jag var ung vuxen. Jag är mycket, mycket mer tillfreds med mig själv idag. Tackar universum och min egen personliga utveckling för det!

Anyway, se filmen om ni inte redan gjort det för den är 5/5.

En riktigt perfekt dag i livet faktiskt.

Och så blev det lördag – god morgon! Fattade aldrig grejen med sovande bebisar innan jag själv fick en men nu förstår jag för det är fasiken magi. När de sover och sen de där första nyvakna minuterna innan härjeriet börjar. Man vill bara MOSA SÖNDER DOM för de är så söta.

Vi gick upp och åt frukost, jag hade fått ett bud med Garants nya broiche-bröd dagen innan som vi bestämde oss för att testa. D gjorde en salt och en söt fattig riddare till mig! Den salta fick bli med smält prästost och den söta med blåbärssylt, kanel och socker. NOM NOM NOM

Efter en promenad kom mina föräldrar för att fika och hänga med Dante medan vi gjorde oss i ordning.

Tada! Hade på mig byxor från Andiata, jacka från H&M, blus från Ahlvar och väska från Chloé (liknande här).

Vi skulle som sagt fira att Sam fyllt 30 år med en helkväll och jag var sååå taggad. Det är extra lyxigt att gå ut med familj när man har bebis för då kan man koppla av mer eftersom man är flera som hjälps åt.

Först var det fördrink hos deras föräldrar men då var det Dante som fick den första presenten 🙂 Sam och Emma har varit i New York så de hade med sig detta set. Perfekt för honom att ha när han börjar förskolan!

Sen blev det snittar och en Dom Perignon från -04 som Sam hade med sig. Jag ääälskar ju champagne och detta är en riktigt bra en…  njöt och snodde även åt mig D’s glas eftersom han ändå inte är så förtjust i de förtrollande bubblorna. Han föredrar typ en burköl framför champagne haha. Tur för mig!

Tre killar jag tycker riktigt mycket om. Jag och D började ju ses på Sams födelsedag, då var han 23 år… time flies!

Vid åtta hade vi bord på Allegrine i Vasastan, vi har varit där tidigare och jag gillar det verkligen! Det var för övrigt första gången vi var ute och åt middag i Stockholm med Dante. Vi var ju ute med honom varje kväll i Sydafrika men aldrig hemma.

Kan avslöja på en gång att det gick hur bra som helst och att han sov hela middagen förutom för lite mat vid 22-tiden 🙂

Familj ♥

Vi åt ostron till förrätt och sedan tog jag och Emma dovhjort till varmrätt som faktiskt var en av de bästa varmrätterna jag ätit i Stockholm på länge. 10 poäng!

Dante och hans farfar ♥

Vid midnatt avslutade vi middagen och tog en taxi hem, jag somnade tacksam och lycklig, härlig känsla.

Igår var det söndag och vi åt omelett med grönkål och hummus till brunch!

Sen ringde kaninens farföräldrar och frågade om de fick ha honom på eftermiddagen – absolut!

En kvart senare satt vi i ett knäpptyst hem utan bebis. What to do? Eh lägga sig i soffan, kolla på film och äta bullar såklart. Livets liv.

Sen förberedde jag veckans capsule wardrobe-utmaning!

Och la en lyxig söndagsmask från La Mer. Vid 19-tiden kom kaninen hem igen, då nattades han och vi åt en middag innan det blev mer soffhäng.

Riktigt härlig helg!

  1. Hej hopp. Jag är nyfiken hur ni har valt att göra med Dante och språk och om pappa pratar prrsiska med Dante. Eller kanske du pratar italienska med Dante och D svenska?

  2. Håller med om det du skrev om att mörkret lägger sig mer och mer ju äldre man blir, i alla fall för mig. När jag var yngre var jag så otroligt märk, deppig och bara en riktigt sorgsen person. Idag tror jag inte att jag skulle hamna där igen om inte något riktigt katastrofalt skulle ske, om ens då. Det är så fint att bli äldre ändå <3

  3. Man älskar väl ändå sina svärföräldrar! Jag blir på riktigt lite tårögd när jag tänker på mina, är så otroligt lycklig över att mina barn får ha dem som farmor och farfar. Dante verkar ha väldigt mysigt med sina:) Är han deras första barnbarn?

  4. Älskar verkligen inlägg som dessa, om livet och dagarna bara! Den jackan från hm, har du köpt den nu? Hittar ej på hms hemsida och är så lik en jacka från toteme tidigare kollektion jag suktat efter

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

WEEKLY PLANS

Hello monday,

Jag älskar måndagar. Det verkar finns två olika lag – måndagsälskarna vs. måndagshatarna. Jag tillhör helt klart den första kategorin. Det spelar ingen roll om jag är utvilad från helgen eller helt slut efter en fullspäckad helg – när klockan ringer på måndag morgon vittrar den om nystart. Sen några år tillbaka brukar jag försöka unna mig något på just måndagar för att göra dagen lite extra trevlig. Det kan vara en croissant till frukost, semla på eftermiddagen eller ett glas rött när jag kommer hem. Eller bara att strunta i tvätthögen och kolla på serier hela kvällen istället. Något som gör dagen mysig helt enkelt.

Idag får vi se vad det blir, men jag har en rätt härlig dag planerad redan så den behöver inget extra sparkle.

Såhär ser veckan ut!

Måndag: Lunch för att fira Kenzas babykollektion som hon har tagit fram! Så kul!
Tisdag: Buskul med Dante, lunch hemma hos Steffi, träna och göra några ärenden.
Onsdag: Frisörtid ÄNTLIGEN! Längtet! Sen blir det jobbdag på kontoret.
Torsdag: Heldag på kontoret och någon lunchdejt hoppas jag på.
Fredag: Babysim!

Dessa bullar (klick!) hade gärna fått vara måndagens unn

  1. Hej världens bästa du!
    Har tänkt lämna en kommentar i månader men inte gjort det. Har läst din blogg i snart 10 år inser jag nu och inte skrivit en enda kommentar. Känner att jag kanske borde lämnat iaf en kommentar i veckan för att berätta hur mycket jag uppskattar din blogg, det är tryggt och varmt här inne och du känns lite som en vän. (anledningen till att jag inte skriver kommentarer är kanske att jag skriver att någon känns som en vän som jag aldrig ens träffat haha:))

    Men! Här kommer en kommentar med en fråga till dig för jag har absolut ingen aning om vem jag annars ska vända mig till. Jag hoppas verkligen du har tid att svara, kanske när Dante sover<33

    Jag är HSP och har ju egentligen vetat i några år nu att jag är det. Men jag blir ibland gaaalen på det och vägrar ofta acceptera det. Känner in energier på ett extremt sätt och är väldigt känslig för det. Kommentarer som kommer ur fel ur någons mun och som egentligen inte har något med mig alls att göra sätter sig som en sten i bröstet. Jag VET rent logiskt att det inte handlar om mig för fem öre och att det säger mer om den andra personen än om mig men alltså känslan sitter kvar och hjärnan kan lätt spinna iväg. Kan sitta på en middag där någon sitter med negativ energi och det kan dränera mig på ett otroligt sätt. Hur gör du? Hur hanterar du om du sitter på ett event/middag och det är dålig stämning/energi?

    Men den fråga jag tänkt fråga dig så länge är hur det var att bli Vice Vd för Devote med personalansvar som HSPare? Jag har nämligen precis fått en chefsposition med personalansvar för 30 personer. Kan komma hem efter jobbet helt slut. Ligger raklång i sängen och stirrar rakt upp i taket med tårarna som rinner för att jag är så mentalt utmattad. Blir ofta ledsen att jag är såhär, vill bara kunna skaka av mig småsaker och gå rakryggad med självförtroende osv. Men ju mer jag läser på om livet som hsp desto mer inser jag att det kanske inte går att "jobba bort" många delar?

    Jag vet inte Michaela. Har du tips och tricks du lärt dig på vägen?

    Tack för din blogg och att du orkade läsa min luddiga kommentar. Tack för att du skriver om hsp<3

    Kram

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

sub archi