Basplagg att använda i en mer hållbar garderob

Blogginlägget innehåller annonslänkar

Har ni sett utmaningen jag körde förra veckan med att skapa en capsule wardrobe och hålla mig till 10 plagg för 7 olika outfits? Konceptet går ut på att hitta 10 plagg som man kan kombinera på olika vis för att få till olika looks. Man ska helt enkelt shoppa mindre och ha ett mer minimalistiskt tänk. Det jag märkte när jag skulle välja mina plagg var att byxor är ganska lätt att klara sig på några få, men överdelar… svårt! Jag insåg dock att jag behövde en av varje i kategorierna: blus, stickad tröja, skjorta och kavaj. Så om du vill köra en liknande utmaning eller bara börja inhandla en mer hållbar garderob så har jag satt ihop några kollage med basplagg som jag gillar.

Blusen

Beige blus / Rosa blus / Svart blus / Guldig blus / Svart knutblus / Sandfärgad blus / Brun blus / Khakifärgad blus

Den stickade tröjan

Brun tröja / Svart tröja / Beige kofta / Ljusbrun tröja / Grå poloBeige tröja / Svart kofta / Ljusrosa tröja

Skjortan

Vit skjortaBlå skjorta / Svart skjorta / Khakigrön skjorta / Brun skjorta / Benvit skjorta / Beige skjorta / Ljusbrun skjorta

Kavajen

Svart kavaj / Ljusgrå kavaj / Beige kavaj / Bouclékavaj / Beige kavaj med bälteGråbeige kavaj / Mintgrön kavajBrun mönstrad kavaj

  1. Jag är så insnöad på sånt här nu (som alla andra antar jag) och blir alltid så överraskad över att planen om minskade inköp leder till tankar på nya inköp. “Om jag bara hade en sån här skulle jag aldrig behöva köpa nån annan”. Men jag hör samtidigt att det bara blir argument för att få shoppa. Visst är det lustigt! Men samtidigt finns det ju verkligen tidlösa, eviga stilar och de borde man ju rimligen kunna hoppas att de ska fortsätta vara just sådana. 🤔 Blir hur som så inspirerad av såna här inlägg, ordna och strukturera. Har även en son som är en vecka yngre än din och massa liknande upplevelser så det är alltid fint att få läsa om ert liv och hur allt utvecklas. Heja! ☺️💕

  2. Hej Michaela,
    Jag försöker verkligen tänka likadant och banta ner min garderob till bra basplagg. Att hitta plagg i bra kvalitet och bra material tycker jag är supersvårt, särskilt med tanke på budget. Skulle du vilja göra liknande inlägg med vettiga plagg för under tusenlappen? T ex med bomull/lin/kashmir etc utan någon polyester eller syntet. Hehe många krav men vore guld värt för mig/oss som läser och inte kan lägga flera tusen per plagg <3
    Kanske ett inlägg med bra secondhand sidor för kläder med hög kvalitet med? Vore en bra artikel till Forni.
    Kramar !

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Entreprenör, bloggare och författaren som njuter av livet till fullo. Jag har sedan 2004 drivit min blogg som varje vecka når ut till tusentals unga kvinnor, främst i åldrarna 20-35 år. Jag skriver om känslor, vardag, mode/skönhet, inredning, mat/dryck och yoga. Här hittar du djupa, transparenta texter blandat med inspirerande bilder och härliga tips.

Artiklar att lyssna på!

Frågor med Forni

Hej!
Kämpa ni är grymma och det kommer bli bättre!
Undrar hur ni fick rutiner med sömnen på dagen? Kom det av sig själv eller bestämde ni tider då han skulle sova?
Och hur slutade ni vagga honom eller hur söver ni honom dagtid? Stor kram!!!

Tack kära du!

Det kom faktiskt av sig självt med tiden. När Dante var drygt 3 månader började vi med rulla vagns sovschema och kom på att det funkade jättebra för honom dagtid så vi körde på det. Mellan 3-6 månader körde vi rulla vagns sovschema, nu sover han en förmiddagsnap och en eftermiddagsnap.

Vi slutade vagga honom för att han till slut vande sig vid att inte bli vaggad. Det handlade bara om ett jäkla tålamod haha… vi övade hela tiden på att lägga ner honom och låta honom somna själv och till slut släppte det. Numera lägger vi ner honom med napp och filt, klappar lite, sätter på Babblarnas vaggvisa och så somnar han vanligtvis inom några minuter (detta gäller tyvärr inte under natten hehe).

Puss!

Hej Michaela,
En snabb fråga – för några veckor sedan la du ut en instastory på glasunderlägg du köpt. Tror dom va i olika rosa nyanser och med fransar.. Vart köpte du dom? Kommer bara ihåg att jag älskade dom så fort jag såg dom på instastoryn men har inte hittat någonstans.

Stor kram, sara

Jag köpte dem på Svenskt Tenn men fick veta att de sålde slut direkt efter att jag tipsat om dem tyvärr. Puss!

Har ett barn på två månader som peppar peppar sovit jättebra sen han kom. De få nätter som det har varit uppvak varje/varannan timme eller bara under några få timmar har jag hållit på att tappa det. Kan inte ens föreställa mig att ha så VARJE natt och hela nätterna. Ni med icke sovande barn är verkligen såna kämpar!

Tack fina du! Jag delar upp dina frågor här under eftersom de var så många, haha <3

Jag har en annan sömnrelaterad fråga. Hur nattar ni Dante?

Vi lägger ner honom med napp och filt, sätter på Babblarnas vaggvisa, klappar lite och sen låter vi honom somna in själv. Ibland får man stå och klappa ett tag och om det inte fungerar nattar vi om i vår säng så får någon av oss ligga bredvid.

Och sover han hela nätter i sitt rum? Springer du in då varje timme och nattar om?

Ibland sover han hela nätter och ibland inte, det beror på hur bra eller dålig natten är. Jag springer in och nattar om varje timme i hans rum men brukar ha som regel att om jag varit inne i hans rum flera gånger på kort tid så tar jag över honom till oss för min egen skull.

Undrar även om det är så att både du och Damon kan lägga Dante eller endast du? Och isf när började både kunna lägga? Gud blev mer än en fråga haha. Om någon här i kommentarsfältet vill svara på frågorna om nattningsrutiner och om er partner kan lägga ert barn och hur ni fick till det så tar jag tacksamt emot svar <3 KRAM till alla och lite extra till alla mammor där ute

Vi har alltid kunnat lägga båda två, sen han var tillräckligt stor att “lägga” hehe, så från ca 3 månader. Han har varit mer mammig men bara pyttelite, Damon lägger ju väldigt mycket tid med Dante och är även pappaledig nu så då växer deras relation och numera skulle jag säga att vi båda är lika nära Dantis.

Hej hopp. Jag är nyfiken hur ni har valt att göra med Dante och språk och om pappa pratar persiska med Dante. Eller kanske du pratar italienska med Dante och D svenska?

D pratar persiska med Dante men vi har inte helt bestämt om vi ska gå all in på att lära honom persiska eller hur vi gör. Jag pratar svenska med honom eftersom jag inte kan flytande italienska 🙂 Kram!

Hej Michaela,
Jag har en fråga till fråga Forni:
Kan inte du berätta lite mer om din resa i personlig utveckling? Vad har du gått för kurser etc?

Hej fina du!

Mest handlar det nog om att jag hela tiden har velat utvecklas. Jag har sökt mig till platser, personer och böcker som själva är nyfikna och intresserade av att utvecklas eller där sådana personer möts. Det har varit allt ifrån yogaretreats till ledarskaps-kurser där en del har handlat om personlig utveckling och så vidare!

Jag tror att alla människor skulle må bra av att fokusera mer på sin personliga utveckling och att de som tror att de inte behöver utvecklas som människor helt enkelt inte har förmåga att gå tillräckligt djupt inuti sig själva.

Testa att åk på ett yogaretreat och gå i KBT om du vill grotta ner dig lite i din egna utveckling, det är två kraftfulla och härliga sätt! Gud det är så härligt att bli en bättre människa, tänker aldrig sluta försöka bli bättre ♥

Kanske konstig fråga men är nyfiken på om du nånsin blir trött på social medier? Jag själv har verkligen tröttnat extremt på allt från Facebook och Instagram till bloggar. Jag har tagit bort facebook-appen och jag har avföjlt otroligt många konton på insta. Jag märkte att jag helt enkelt fick för mycket ångest av vissa profiler/influenser (du är givetvis inte en av dem).
Något som jag reagerat på och verkligen ogillar är att det är såååå otroligt många som filmar på gymmet. Gymmet brukade vara min safe zon där jag alltid gick i fula träningskläder och osminkat blottade all min acne. Nu känner jag mig inte alls bekväm på gymmet längre – jag vill ju absolut inte synas i bakgrunden på någon film när jag ser ut så.
Måste människor verkligen filma ALLTING heeeeela tiden? Jag förstå att det är vissa influencers jobb att visa upp så mycket som möjligt av sina liv, men flera av dem borde tänka lite mer på “oss andra i bakgrunden”.
Du brukar alltid skriva så kloka saker- hur går dina tankar kring att vara ständigt uppkopplad och aktiv på social medier? ❤

Svaret är absolut ja!

Jag blir fruktansvärt trött på sociala medier ibland. Här kommer några exempel på sånt jag har svårt för: Alla som uppdaterar VARJE gång de är på ett gym (vi fattar att du tränar). Mammor som regelbundet lägger upp när deras barn äter och har mat överallt (jättegulligt tycker du, inte vi andra, en gång då och då räcker). Tjejer som postar bilder på deras kroppar ständigt för att få bekräftelse – det är så sorgligt att man känner att man måste visa upp sig för att känna att man duger. Kroppen ska få vara med i alla forum men behöver inte alltid vara central och man behöver inte alltid fokusera på det ytliga. Människor som träningshetsar, ska köra bootcamps till höger och vänster eller går på olika dieter. NEJ NEJ NEJ för det skadar mer än det peppar i det långa loppen – det kan jag lova.

Alla har olika triggers (jag uppdaterar säkert på ett sätt som triggar vissa människor också!) och på sociala medier flödar dessa. Jag tror man får ta sitt eget ansvar och ta detox från dem när man stör sig för mycket, avfölja de som inte ger en en bra känsla, tänka på vad man själv lägger upp och så vidare.

Ang. andra människor som fastnar på linsen så är det faktiskt helt okej att säga till om man ser att man fastnar på någons kamera. “Hej, jag såg att du tog en bild, jag vill helst inte vara med så om jag kom med i bakgrunden får du gärna ta bort den”. Eller fråga ditt gym om de kan ha någon regel för mobilanvändning. På mitt gym får man absolut inte fota så att andra människor kommer med och jag tycker verkligen folk följer det. SÅ skönt!

  1. Jag instämmer med dig till 100 % i frågan kring sociala medier. Framförallt har jag extremt svårt för, som du skriver, människor som uppdaterar varje gång de är på ett gym. Jag förstår inte riktigt syftet med det.
    Dig blir jag däremot enbart inspirerad av och har följt dig i flera år! Du bidrar aldrig till någon hets.
    Stor kram <3

  2. Men åh vad kul att läsa att D pratar persiska med Dante! Från en som varit i samma läge som Dante, skulle jag vilja uppmuntra er till att fortsätta och gå all in med det. Det är aldrig dåligt att kunna ett extra språk, man får nytta av det i så många situationer genom livet. Som barn var det väldigt roligt att ha ett extra språk med vissa kompisar, det hjälper en i skolan genom meritpoäng och senare i CVt. Om inte annat är det väldigt kul att kunna prata med släktingar ordentligt, det skapar en fin gemenskap. Mina kusiner som inte fick lära sig persiskan som barn är väldigt ledsna över det nu då de inte kan mer än några få ord och kortare meningar. Jag tänker att det kan vara roligt för Dante då han dessutom har andra barn runt om sig som också är halviranier 🙂

  3. Men alltså jag älskar dig – du har alltid så kloka svar, tips och råd. Sluta aldrig med din “frågor med Forni”.❤

  4. Michaela. Jag ÄLSKAR dig!
    Har följt dig till och från i 10 år och varje gång jag går in här påminns jag av varför jag fortfarande följer en influencer (följer ingen annan än dig längre).
    Har en bebis som är 5 månader men såklart följt dig för andra anledningar än det. Min fråga är, kan du inte starta typ en mamma-bebis-grupp? Inte enbart ett event med ngt varumärke men kanske ett återkommande forum. Yoga? Häng? Vad som helst. Känns som vi är så många mamas i detta forum som tänker likadant och behöver likasinnade att peppa oss med <3

    1. Ja håller med dig! Jag har en son som precis blev 4 månader som vi nu försöker få att kunna somna själv (iallafall dagtid). Det går inte så bra än… Hur länge höll ni på innan de gick ? Pust, de är svårt kan jag säga.

      kram och tack för en härlig blogg med riktiga, ärliga känslor.

  5. Tycker det jobbigaste med sociala medier är att man börjar oroa sig och få ångest över saker som man kanske aldrig skulle se/tänka på i vanliga fall. Det spelar med ens känslor så mycket och sätter sig i huvudet. Man ser “fel grej” och går sen resten av dagen och tänker på vad det betyder fastän man inte har all information, bara en snapshot av någonting som någon publicerat. Personen kanske mår dåligt eller inte menar nånting alls, men man inbillar sig saker och mår sen dåligt för man får väldigt sällan (eller aldrig) hela bilden. Det är svårt att kontrollera känslorna när man blir bombarderad i princip 24/7 av olika medier :/

  6. Åh jag tycker absolut att ni ska lära Dante persiska (inte för att jag egentligen borde ha en åsikt) men jag är sååsåsåsååå tacksam för att jag fick lära mig min mammas modersmål! Har haft så mycket nytta av det och känner mig närmre kulturen, min familj, släkt och min mamma <3 Så kul att kunna när man reser också!!

    1. Åh det förstår jag absolut och intentionen är att alla våra barn ska lära sig persiska. Alla i Damons familj pratar ju så det blir nog enkelt att hålla igång. Puss!

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Safari, beer-pong och giraffer

Här kommer en försenad helg i ett lass bilder! I fredags åt jag och Bosse med bebisarna lunch på BodyBuddy. Vi fikade efteråt med kaffe och kakor.

Efter lunch och fika blev det en långpromenad och några ärenden innan vi gick hem och lekte.

När kvällen kom åt vi bara middag och tog det lugnt.

Så blev det lördag och vi fortsatte med slappandet hemma. Det är riktigt mysigt att ta det lugnt hemma när ens bebis inte är galen haha.

Färsk frukt och äggmackor till frukost!

På eftermiddagen kom mina föräldrar och hämtade Dante som skulle sova där så att vi fick ett egen dygn. D stack iväg till gymmet och jag hade några timmar helt för mig själv – sjukt välbehövligt. När kvällen kom gjorde jag mig i ordning i safari-tema innan det var dags att ta en taxi till kvällens middag.

Vi var hembjudna till Petra och Markus på middag och Sydafrika-reunion!

Temat var safari så Puck var utklädd till en gullig liten giraff när vi kom :’) Sen fick hon såklart ta av sig den och vara fri!

Innan middagen spelade vi beerpong – tjejerna mot killarna! Det var en jämn match men vi förlorade. Trist bara att det bara var jag och Linn som drack i vårt lag haha…

Till middag bjöd de på en asiatisk förrätt med lax och friterade rischips som var helt sinnessjukt god!

Och en salsicciapasta med gurksallad till varmrätt, MUMS!

Världens gulligaste trio

Och en helt sinnessjukt god efterrätt som Markus gjorde – chokladtårta extra allt med daimtopping. Herregud jag rullade hem efter den här kvällen!

Jag kom hem strax efter midnatt men hade så svårt att sova eftersom jag visste att jag verkligen behövde sova, en klassisk låsning… vid halv två somnade jag äntligen och sov till 09. Vaknade utvilad och lagade bananpannkakor!

Efter frukost la vi oss i sängen igen. Herregud den lyxen…

Sen gjorde jag en grovrensning hemma. Sorterade alla Dantes kläder från första halvåret i olika lådor, tog ner i källaren och la in i olika skåp. Det kändes SÅ skönt och RENT när det var klart!

Sen kom lilleman hem efter världens roligaste dygn med sin mormor och morfar.

Vi gick bort till Giretto och åt söndagspizza med mina föräldrar!

Sen gosade vi sönder honom resten av söndagen ♥

  1. Åh, behöver råd för hur man lyckas med barnvakt! Har det alltid gått bra för Dante att vara/sova borta? Har ni gjort något speciellt för att det ska fungera? Min son som är typ precis lika gammal som Dante har tidigare kunnat vara hos sin farmor själv men helt plötsligt vid 6 månader började han bli blyg mot exakt alla utom oss (även folk han tycker om) och nu vid 7 månader verkar han ha kommit in i någon separationsfas och att vara utan mig Går. Inte. Alls. Med en bebis som sover skit (relaterar så mycket till det du skrivit om Dantes sömn) skulle jag så himla mycket behöva avlastning men det känns omöjligt nu när han bara är ledsen utan mig. Han har alltid varit en social och träffar sin farmor flera gånger i veckan så förstår inte varför det plötsligt blir kaos. Har du några tips?

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Torsdag

Tack för all omtanke och kärlek ni har skickat senaste dygnet. Det är ledsamt när fina personer går bort och man måste få sörja dem. Jag är glad att jag tog en dag igår till att bara vara ledsen, för sorg behöver få tid och plats i kroppen. Den känns liksom på ett speciellt sätt, olikt alla andra ledsamheter. Jag tog en välbehövlig ledsen dag igår och när mina killar kom hem njöt jag av att ha dem nära.

Idag gick jag till kontoret med svullna ögonlock och skör kropp. Men det kändes bra att komma hit. Vi har ägnat hela dagen åt att tömma vårt rum och istället flytta in i vårt tillfälliga rum. Vi har ju suttit tillsammans ett stort gäng vänner men nu delar vi upp oss istället. Jag, Linn och Daniel + våra team kommer fortsätta sitta tillsammans här på No 18 fast i ett nytt rum på en ny våning. Det nya rummet är supermysigt och våningen är helt fantastisk. Loungeytorna är magiskt snygga och så finns det bra med space för möten! Det finns även telefonrum och konferensrum i nära anslutning till vårt kontorsrum så det blir perfekt för oss!

Men som sagt, i en månad framåt sitter vi i ett tillfälligt rum och det är faktiskt det första rummet vi flyttade in i här för precis fyra år sedan. Gud så mycket som har hänt sen dess… jag är glad över att vi sitter kvar på No 18 i alla fall för jag älskar det här kontoret!

Nu ska jag försöka jobba ikapp det jag missade igår, vi hörs snart igen. Puss

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Min fina, omtänksamma, varma och modiga vän.

I måndags fick jag reda på att min vän Eva drabbats av en hjärnblödning och imorse möttes jag av beskedet att hon inte klarat sig.  Mina vänner känner till Eva som ”Eva min tandblekningstant!” för det var så vår vänskap började. Jag gick och blekte tänderna hos henne första gången när jag var 19 år. Det tog två timmar och på den tiden kom vi på att vi hade många gemensamma intressen: kärleken till Italien, viljan att hela tiden utvecklas och stora drömmar. Jag mådde skit när jag träffade Eva första gången så hon tog med mig på en kurs i personlig utveckling och det var väl så vår vänskap kom till. Under åren har vi setts regelbundet, pratat i telefon, jag har tagit alla mina nära till henne för tandblekning och suttit i hennes lilla fåtölj bredvid och pratat om livet. Hon har varit på mina lanseringar och när jag var gravid ringde jag henne mitt i ett break down.

När vi sågs förra veckan för en fika ville hon ha råd om hennes ”spirituella studio” som jag kallade det. Hon planerade nämligen att gå ner i tid på tandblekningen för att hålla på med allt ifrån hypnos till coaching i det ena rummet i hennes lilla salong.

Att vara över 70 år, utbilda om sig och förverkliga sina drömmar är så coolt. Eva har aldrig varit för gammal för någonting, för man bestämmer själv hur gammal man är.

Jag är så glad över att vi sågs i förra veckan. Att jag fick träffa henne en sista gång och att hon fick träffa Dante. Men det är jobbigt också, för det gör henne så färsk inuti mig. Och det känns så orättvist att det här hände henne.

Min fina, omtänksamma, varma och modiga vän. Åh vad jag kommer sakna dig.

  1. Tack för du skriver så fint om min älskade Mamma! Hon tyckte så mycket om dig och pratade alltid så fint om dig. Vi uppskattar det oerhört mycket ❤️

    Lena

    1. Lena <3 Tack för att din mamma fanns och lyste upp mitt liv med små glimtar under årens gång. Bäst är hon. Massa kärlek till er <3

  2. Hej Michaela,
    Jag har en fråga till fråga Forni:
    Kan inte du berätta lite mer om din resa i personlig utveckling? Vad har du gått för kurser etc?

  3. Eva. <3 Träffade henne bara en gång och det är för många år sedan nu, säkert typ sju åtta år sen. Men vilken rar kvinna, minns hennes värme och fina sätt. Himla duktig på sitt jobb också, speciellt för en som alltid varit lite nervös inför tandrelaterade besök. Beklagar sorgen <3

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

sub archi