Snöglob

Jag och Dante har börjat dansa här hemma. Han viftar med sina armar, de är så små, jag tittar på dem ibland och blir rädd för att de ska brytas av som små pinnar när han härjar omkring. Han är ingen knubbig kille direkt utan fladdrar omkring med sina taniga små armar. Men hans handled – precis när hans arm ska övergå till handen – där är det ett litet lager av fett. Som jag älskar den delen av hans kropp. När jag smörjer in honom på kvällen och försiktigt masserar in hudkrämen i hans armar får jag panikont i hjärtat av älsk. Det lilla fartguppet av fett som stoppar min rörelse och gör den till en gungning innan min hand når hans och jag drar krämen mellan hans fingrar.

Varför är du så liten och gullig?, brukar Damon fråga då medan han står bredvid och tittar på.

Han brukar titta upp i taket, böja huvudet bakåt så man tror att det ska gå av, medan han rör sina armar i en ryckig rörelse rakt utsträckta från kroppen. Jag står bredvid och dansar medan jag sjunger någon reklamlåt, och han sjunger med mig på sitt egna vis. Långa ljud blandas med stötande vokaler som liksom trycks ut ur hans kropp. Sen plötsligt tar han upp huvudet, tittar rakt på mig och skrattar på ett sätt som jag aldrig har hört någon skratta förut.

Jag inser när det händer att Dante har skakat om mig. Som att jag är en sån där snöglob som han bara skakar och skakar, så att att snön omkring mig far åt alla håll. Och när han går och lägger sig, slutar snön att glittra omkring, det lägger sig som ett tyst täcke runt omkring mig i min glob.

Men det ligger inte där det låg innan. När allt har lagt sig och lugnet kommer, är det på ett nytt sätt. Jag är i grunden en ny människa. Det är samma stoft som låg där innan – men allt ligger annorlunda nu. Inom mig. Det var en person som sa till mig att jag inte har känts så grundad den senaste tiden. Jag tänkte på det mycket, på att man som kvinna anses ha ”hittat hem” om man är en sån som blir mamma och går 100% in i den rollen. Då blir det rätt, då har man hittat sitt kall i livet, då var mammarollen avgörande för en.

Så är det nog, men vi andra hittar också hem. Vi mammor som kräver mer av livet än mödraskapet kan ändå bli grundade på helt nya sätt tack vare det. Min självkänsla och grund på jorden har skakats om, allt flög upp som storm runtom mig. Men när jag lägger mig på kvällen känner jag mig stabilare än någonsin. Glittret lägger sig som ett perfekt pussel runt min själ.

Dante har gjort det med mig. Ibland tror jag att det hade räckt med att höra hans skratt en gång, för att det skulle hända mig. Jag har blivit fundamentalt förändrad. Så jävla häftigt, är det.

  1. Så vackert beskrivet❤️ Just så känner jag för min dotter och hon är 10 år nu💞 Den känslan bara växer mer och mer… Jag står stadigt i min mammaroll trots att omvärlden gungar rejält ibland…
    Tack för allt du delar med dig🤗

  2. Så fint skrivet. Känner igen mig själv i detta så otroligt mycket. Och ursäkta men HERREGUD vilket bedårande barn. Kram!

  3. Michaela,
    Jag blev mamma för snart 1,5 år sedan och kände mig rätt vilsen i det. Men efter typ ett år så kände jag att jag ”hittat hem” i mitt nya jag. Så håll ut, du kommer landa i allt, även om det tar tid! Lycka till!

  4. Tack fören sådan fin och ärlig blogg, har följt dig länge!
    Har en fråga som jag hoppas du vill svara på angående era köksstolar. Hur bekväma är dom att sitta i en hel kväll? Samt missfärgas ’dynan’ om ni sitter med mörka byxor?

    Har funderat på dom ett tag nu och är så sugen på att köpa dom då de är jättefina!
    Tack på förhand

  5. Så otroligt fint skrivet! Mina ögon är helt fyllda av tårar, inlägget gick rakt in i mammahjärtat! Min son fyller två år imorgon, tiden går så fort! Man får njuta av varje steg..

  6. Detta är det vackraste jag har läst skrivet av en förälder. Det känns som en dikt och en kärleksförklaring av nåde som du borde sätta upp på väggen så att Dante en dag kan läsa texten och inse hur älskad han är men också vilken betydelse han har.

    Tack för dina fantastiska inlägg! ♥️

  7. Men wow, dina texter alltså! Magiska rakt av. Så vackert målande och går rakt in i hjärtat ♥️ Längtar att få läsa din kommande nya bok! 👏🏼

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

ENTREPRENÖR, INFLUENCER & FÖRFATTARE

Jag har sedan 2004 drivit min blogg som varje vecka når ut till tusentals unga kvinnor, främst i åldrarna 20-35 år. Jag skriver om känslor, vardag, mode/skönhet, inredning, mat/dryck och yoga. Här hittar du djupa, transparenta texter blandat med inspirerande bilder och härliga tips.

Promenader, blombuketter och piadina

Här kommer min förra vecka i bilder!

Jag var hemma hela veckan, förutom min beskärda del av promenader. Så jag visade upp vad jag hade på mig varje dag på FORNIs instagram. På måndagen såg jag ut såhär!

Vädret förra veckan – maj god. Underbart. Jag och Dante promenerade, promenerade och promenerade. Och läste lite böcker på parkbänkar och så, när man behöver en paus från vagnen.

En dag såg jag ut såhär! Jeans och kashmirtröja – alltid ett säkert kort för hemmadagar och söndagar.

Vi fotade samarbeten en dag och jag blev lyrisk över att plocka fram de här nya beauty bagsen från Maria Nila. Den gröna är min favorit så den ska jag ha som necessär när vi ska ut till kompisars lantställen och sånt i sommar!

En kväll gjorde D saffransrisotto, det var galet gott. Åt två stora portioner och avslutade med en påse godis. 10-poängs kväll, tror det var i onsdags.

Another day, another walk! Jag kör fortfarande bärsele med Dante för han är en rastlös typ som vill vara med och se allting. Vi har tre bärselar som vi varierar mellan beroende på vad vi ska göra 🙂

Gick förbi ett stånd på Strandvägen där man kunde plocka med sig en blombukett – så smart! Blev superglad och ska gå dit denna vecka med och se om de finns kvar.

En dag köpte vi med oss hämtmat från Paraden Kvarterskrog, MUMS!

Dante har haft på sig den här jumpsuiten från Gugguu som han fick av vår kompis Nicole. Så fin och cool liten kille tycker jag!

Så blev det fredag och helgbuketten såg ut såhär <3

Det var ingen speciell dag, vi hängde hemma och gick en sväng. På kvällen åt vi korv med potatis till middag eftersom vi båda ÄLSKAR korv. Vet att det är skitdåligt osv men åååh korv <333

I lördags blev det bananpannkakor till frukost – första gången Dante fick smaka! Det blev succé, aldrig sett en gladare unge.

Mina föräldrar tog Dante hela dagen för jag hade, som ni kanske minns, rejäl jobbångest. Så jag jobbade hela lördagen!

Gled runt i mitt kashmirset som jag har designat för Soft Goat. Så lyxigt, mjukt och härligt alltså.

Pasta med pesto till lunch med datorn som sällskap. Man kan inte ha kul jämt! Älskar i och för sig att jobba, mmm mitt jobb, bästa som finns. Tänk att jag jobbar nu när jag skriver med er? LYX!

På kvällen kom D hem med burgare från Phils som vi slukade framför en film.

I söndags tog vi oss ut i det härliga vädret!

Dante var på sitt bästa humör.

Fasiken vilken härlig ålder det här är. Blir bara roligare, tåls att upprepas så man inte glömmer bort det.

På kvällen åt vi piadina och jag saknade min släkt, Italien, doften av mat i nonnas kök och nutella-brioche till frukost. Mmm, Italien, livets land.

Hoppas er vecka också var mysig <3

  1. Hej! Var kommer byxorna ifrån på första bilden? Ser riktigt sköna ut. Gillar verkligen dina inlägg med mycket bilder i härlig kombo!

  2. Hej bästa forni!! Kan inte du göra ett inlägg om ditt badrumsskåp? En oredigerad bild på allt som finns, lite tips, dina favoriter osv. Hade varit så kul! Vet att du gjort ett för några år sedan men hade varit kul med ett nytt. Kram <3

  3. Vad kommer tröjan i brunt från som är stickad åt olika håll på framsidan. Säg inte att den är gammal.. vill också ha

  4. Tack för ett mysigt inlägg! Älskar din stil och köper mycket av det du rekommenderar eller skapar tillsammans med företag som te x softgoat!

    Jag undrar om du vill sätta ihop ett inlägg med väskor modell större, typ det ska utan problem gå att få ner solbrillor inkl fodral, plånbok, mobil, nycklar utan att det känns trångt. Budget max 25 tusen (galet när man skriver ut det???). Har varit lite inne på Guccis Marmont eller Bottega Venetas Bubbelbag te x. Men älskar din stil och skulle vara kul med fler förslag!

  5. Åh vilket underbart inlägg! Om du någon dag vill sälja tjocktröjan på bild nr 3 så får du gärna kontakta mig, älskar den!!

  6. Heej!! Undrar SÅ mycket var dina garderober i sovrummet kommer ifrån! Så himla fint och smart att de går runt dörren. Har frågat i tidigare inlägg med, så sorry för spam, men vill verkligen veta för är på jakt efter precis det 🙂 Tack för världens bästa blogg!

  7. Så avis på alla era långpromenader. Bor i Paris, där karantänen är superstrikt. 11 maj ska det börja lättas lite, då j-vlar ska jag ut o gå SÅ mycket, haha!
    Kanske måste testa saffransrisotto till middag ikväll, lät supergott! 😍

    1. Åh förstår det, har vänner i Paris och lider med er som inte får vistas ute i det härliga vädret. Jag hoppas att ni njuter av den timmen om dagen ni får vara ute och sen – då jävlar får du insupa paris haha! Puss <3

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Jag ska ha en live Q&A med Elin Alemdar idag!

Godmorgon gullisar! Idag är ingen vanlig dag, utan idag är dagen då jag ska ha en live Q&A med Elin som är grundaren av Stylein, HUR KUL!? Jag har gjort en intervju med henne tidigare i veckan som ligger ute på Forni.se nu (klick!), i liven tänkte vi komplettera och få in även era frågor.

Elin har gjort en enormt spännande karriärresa och har så mycket lärdomar att dela med sig utav. Så glöm för allt i världen inte att gå in på Fornis Instagram (här) klockan 12.30, och grilla Elin med frågor! Hoppas ni är lika taggade som jag är! Ses i liven!

 

 

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Tisdag

God kväll gullisar,

Fy fan jag är helt slut. Den här dagen gick riktigt snabbt… vaknade det härliga klockslaget 05.00 då lillis absolut skulle upp. Absolut inte kände jag. Tog till alla knep i boken och gjorde sen ett gigantiskt lass med pannkakor till frukost. When in need, osv. Jobbade när han sov, lekte när han vaknade, åt lunch, promenerade upp till Bosse och August för att hänga. Dante verkar ha glömt bort hur det är att umgås med människor efter vår karantän så han var inte på topp utan mest rädd, haha. Sen gick vi hem, lekte lite till, jagade varandra tretusen varv i lägenheten. FaceTimeade med Petra och till sist kom D och Sam hem för att avlasta. Tacos till middag, plocka undan dagens kaos och slänga sig i soffan…

… för att ta upp datorn och jobba lite till 🙂

En sak vill jag ha sagt. Det är jävligt mycket saker man tänker om föräldraskapet innan man är där själv. ”Jag ska inte göra si” och ”Jag ska göra så”. Sen sitter man här och kommer till slutsatsen att jag gör, eller struntar i att göra, precis vad fan jag känner för så länge alla i familjen mår bra. Man sätter så sjukt höga krav på sig själv när man blir mamma och sen sitter man här genomsvettig efter att ha stimulerat sönder ungen, kämpat med att få i honom broccoli till lunch, gått en promenad i hagelstorm för att han ska få sin dagliga dos frisk luft och är helt slut. Vet ni vad jag känner då? Att den här mamman hade behövt en barnprogramspaus i 20 minuter för att få ta andas. Men nej nej, sånt kan man ju inte hålla på med, WHO säger ingen skärmtid för barn innan 1 år!!!

(fuck WHO, as donald trump would say)

Ni kanske tänker att jag inte kan berätta att jag låter mitt barn kolla på tv ibland för att jag är rädd för att få skit i mina sociala medier. Men ni ska veta om att den som är hårdast mot mig i mitt mödraskap är jag själv. Ni kan inte slå mig, hur mycket ni än försöker. Allt elakt ni tänker om mig har jag redan tänkt.

Vilket är så enormt sorgligt?

Jag vet att jag inte är ensam om det – att hela tiden kravställa mig själv som mamma. Att kräva perfektion, det bästa, och känna misslyckande om man sedan inte pallar trycket. Att vagga sitt barn mitt i natten och känna tårarna bränna för att man inte lyckas få den att somna om i egen säng.

Så idag har jag bestämt mig, en helg vanlig tisdag, så gör jag det bara.

Jag släpper alla krav jag har på mig. Andra kan försöka ställa hur mycket krav de vill, varsågod, men jag släpper mina nu. Från och med nu ska jag göra det som alla mår bäst av – jag själv inkluderad. Att vara en bra mamma är inte att hela tiden sätta sitt välmående åt sidan för sitt barn. Det kan inte vara det, även om det har verkat vara så i generationer bak i tiden. Vi måste ändra på det. En bra mamma måste vara den som vågar sätta sitt barn OCH sitt eget välmående i fokus i ett balanserat försök. Barn mår bra av att ha föräldrar som mår bra.

Åh, det känns redan mycket bättre. Tänk att ett beslut, som går att ta på ett ögonblick, kan förändra hela ens liv. Häftigt ändå.

Ska sluta be om ursäkt eller förklara mig själv också. Så jävla trött på det. Ska bara vara den Michaela jag mår bra av att vara, en mamma som ska hålla och orka i många år framöver. En person som ska njuta och tycka om sitt liv. PÅ RIKTIGT, inget man bara intalar sig själv för det var så det blev.

Det är ingen vanlig tisdag förresten, det är mina föräldrars födelsedag. Grattis älskade mamma och pappa! Tack för att ni har tagit hand om mig i 30 år and still counting. Tack för allt ni har gjort för mig, men också allt ni gjort för er själva. Ni är värda allt.

PUSS!

  1. SÅ RÄTT! Varför ska man behöva förklara sig och sitt föräldraskap?
    Jag har två döttrar o min yngsta fick jag sätta framför babblarna i bilen vid 4 mån ålder för att hon inte skulle skrika hysteriskt hela bilfärden. Hon var nöjd och jag slapp riskera våra liv pga superstressad mamma med skrikande bebis i bilen!

  2. Michaela!
    Du är tamefan bäst! Det du beskriver är ju mitt i prick!
    Och exakt vad jag behövde läsa ikväll. Fortsätt inspirera i ditt ditt mödraskap, det behövs där ute. Massa kärlek❣️

  3. Har en 5-åring och en 2,5-åring och SOM man fått höra genom åren. Ammade ca 6 månader med ena och 1,5 år med andra och det var ju för kort tid och för lång tid. Var mammamledig 7 månader med ena (HUR kunde jag?) men längre med andra (ska ni inte dela exakt lika?). OSV i all oändlighet angående alla ämnen som man kan komma på

    Men båda har fått kolla korta stunder på Babblarna från ca 6 månader och tänk att båda är helt fantastiska normala individer.

    Numera tycker jag att jag är en superbra mamma, för jag älskar mina barn mest av allt, det räcker så.
    Stor kram!

    1. Det är så himla intressant att läsa detta tycker jag, hur olika den kan vara för mammor. Har en dotter på snart 2.5 år och jag har faktiskt aldrig fått några kommentarer om hur jag är som mamma. Aldrig liksom blivit ifrågasatt på detta sätt av varken vänner, bekanta eller ”okända på stan”. Eller så har jag snarare bara inte varit öppen för att ”höra dem”? Har snarare upplevt att när man känt att det varit kämpigt i perioder så säger majoriteten av mammor runt omkring en samma sak, man sätter ungen framför tv:n ibland osv osv osv.

      Däremot funderar jag mycket på det här med självkänslan. Har alltid haft ganska bra självkänsla (sämre självförtroende dock!!) så ifrågasätter mig själv inte på det där sättet riktigt utan tänker genuint att jag är den bästa mamman för mitt barn. Ingen skulle liksom kunna få mig att tvivla på det för jag VET ju att jag älskar henne över allt annat och gör allt för henne. Däremot tror jag just att sociala medier främst spelar sjukt stor roll i hur vi ser på vårt föräldrarsskap i stort när vi hela tiden bombarderas med perfekta ljusa, beiga hem och perfekt hår och smink, ”perfekta barn”, perfekta semestrar etc etc etc. Listan tar aldrig slut. Det är ju bara ”vi”, tillsammans, som kan bryta detta och faktiskt visa andra mer realistiska sidor! Stor kram till alla mammor som kämpar där ute, det är inte alltid lätt!!

  4. Trots att jag vet att din blogg är stor och etablerad är det först nu de senaste veckorna jag börjat läsa den. Tänkte nog innan att den skulle vara för ”lättsam och ytlig” med mest bara fokus på mode och skönhet (för det tycker jag många stora bloggar är) men så fel jag hade. Detta är första gången jag kommenterar men jag ville verkligen säga hur rätt och mitt i prick du träffar i detta inlägg att som mamma vara sin egen största kritiker (jag har själv två barn som är 5 och 3) var så himla bra!!!! Peppande, insiktsfullt och hög igenkänning. Du har fått en ny trogen läsare till din härliga blandning av stort och smått, vardag och fest, djupt och ytligt. Heja dig!

  5. Hej, vill bara säga att jag förstår hur du känner och tänker. Jag har en 6 månaders bebis och jag har oxå haft högra förväntningar på att vara en sån duktig mamma innan jag fick barn (ingen skärmtid, laga egen barnmat etc). Hade idag en brådskande deadline och min sambo som jobbar hemifrån (pga Corona) kunde inte hjälpa till ja då fick de bli youtubeklipp… o idag blev de köpt barnmat efter att ha stått gårdagen innan o lagat barnmat som bebis vägrade o äta. Vill bara säga med denna kommentar att du inte ska känna dig ensam att de är fler som du som kämpar med bebis o jobb samtidigt o att de är härligt att du öppnar upp dig och att du får en att inte känna sig ensam med stress o det underbara av att jobba samtidigt som att ha en bebis:) Tack! Kramar

  6. Gud vad fint och modigt skrivet!! Heja dig som vågar stå upp för vad som är bäst för dig och ditt barn – är dessutom säker på att dina ord inspirerar många ❤️

  7. Det absolut bästa inlägg du skrivit på väldigt länge och då skriver du alltid väldigt bra och kloka saker!
    Har själv två barn på 3 och 1 år och har stundtals skämts när jag plockat fram min barnmatsburk när andra föräldrar har tagit med lagad och ekologisk mat till sina barn. Och tusen andra tillfällen med så klart. Men så tänker jag, jag är uppväxt på barnmatsburkar (fick så klart lagad mat mestadels) och det går ingen nöd på mig. Det absolut viktigaste man kan ge sitt barn, är kärlek och trygghet. Då spelar det ingen roll om barnet får titta på babblarna en halvtimma om dagen för att mamman ska få ladda lite jävla energi. För det blir vi av med då vi är projektledare, aktivitetsledare, Kock, personlig assistent, och konstant på tårna för en annan människa.
    Michaela du är en fantastisk mamma och gör allt för att underlätta ditt föräldraskap så att ni alla mår bra.
    Massa kramar!

  8. Men alltså, haha, vilka barn har inte skärmtid? 😂😂

    Jag tyckte bästa åldern med dottern var när hon var tillräckligt stor för att kunna titta på ipaden på morgonen i vår säng när hon vaknade för tidigt. Får mamma och pappa sova 30 min till! Det gör hon för övrigt fortfarande och hon fyller 3 nu i maj. ”Kan vi mysa i stora sängen?” Frågan hon när vi hämtar henne på morgonen i hennes rum 😂🥰

    Man för det man behöver! Behöver man sätta dem framför Bolibompa eller Nicke nyfiken (min dotters favvo) så gör man det! Se kan man sitta tillsammans och kramas och se 🥰 Tips om Barnplanetens alla sånger på youtube! Kan man titta och sjunga tillsammans.

  9. Blev väldigt rörd av detta inlägg <3 Tror jag kommer gå tillbaka och läsa det vid tillfällen när jag behöver lite extra styrka. Har inte barn men känner ändå igen det där med att ställa höga krav på sig själv, i andra delar av livet. Vill typ rama in denna text och sätta på väggen så att jag ser den varje dag!

      1. Vilket jävla bra inlägg. Har en 8 månaders som vi har kämpat och kämpat med maten från att han var 4 månader och inte ville ha flaskan längre. Varje matning har tagit runt en timme då han bara har gnällt och velat kolla på alla andra roliga saker i rummet. Han får nu kolla lite på ipaden i slutet av varje matning och matningarna tar nu hälften så lång tid, vilket ger oss mer tid till att leka och mysa. Så ”fel”, men ändå så rätt. Svärmor var inte sen med att kommentera att han nu vant sig att få kolla på ipaden när han gnäller lite. Men bebis mår bra och får i sig mat så mamman är också nöjd och känner inte konstant stress över att bebis inte får i sig tillräckligt med mat , är det inte det som är det viktigaste? Tack för bra tankar och en bra blogg

        1. Jo, det är det som är det viktigaste! Du gör det som funkar för er och det är RÄTT gjort. Heja dig! Och alla oss mammor som kämpar med att få allt att bara funka i vardagen.

  10. Min dotter som är 7 idag satt säkert 1-2 h om dagen och kollade på babytv när hon var strax under året. Hon ÄLSKADE babytv haha. Jag har inte märkt än att hon är knäpp iaf 😉 haha

    1. Haha, det är ju precis det som är grejen – de flesta växer upp till hyfsade individer oavsett om de får äta burkmat eller kolla lite tv <3

  11. Jag har inga barn, men tror helt klart inte att ungar mår bäst av att allt görs ’rätt’ (dvs. enligt ’Kritiska mammors regelbok’). Tror stenhårt på att barn blir mer flexibla om de får växa upp i en riktig värld, där föräldrar ibland inte orkar, där man ibland inte sover på exakta tider, där man får följa med på fest osv. Om man växer upp enligt regelboken – vem blir man ens som vuxen? Någon som inte kan äta hämtpizza för att den inte är ekologiskt odlad och hemlagad? Någon som inte kan samarbeta för att man är van att allt fokus läggs på en själv?

    Så sjukt att du ens ska behöva skriva ett sådant här inlägg, att du ska behöva förklara dig. Det borde vara självklart. Så oerhört tröttsamt med dessa kritiska mammor som påpekar att andra gör fel. Tror inte för ett ögonblick att deras barn mår bättre, snarare tvärtom. Barn mår bra av lyckliga föräldrar och mycket kärlek.

  12. Det är nog precis som du skriver, du själv som dömer dig hårdast. Jag tror också när man som du som jobbar med sociala medier, så blir man så van vid att folk bara visar upp den perfekta ytan. herregud, skulle nog tro att det är vanligare idag att barn under 1 år har skärmtid, än inte! Jag är gravid med nummer 2 och gud vad trött jag är. Det blir mycket skärmtid för min son på 1 år och 10 månader kan jag säga. Jag är helt övertygad om att han kommer växa upp till ett helt normalt barn ändå. Många gånger om jag får dåligt samvete för nåt så brukar jag tänka på hur otroligt priviligierade våra barn i här i Sverige är, jämfört med många andra länder är. Jag tror att vi här har det så bra och så lite problem att vi istället letar efter saker som kan vara det minsta farligt för våra barn. Skärmtid, plast, icke-ekologiskt, solkräm, socker, gud vette allt! Om barn i mindre utvecklade länder kan växa upp och bli bra människor så ska nog verkligen våra barn klara sig.

    1. Så fint att du delar med dig av dina tankar och känslor. Tror många känner igen sig i pressen man sätter på sig själv som mamma. Jag var också där med första barnet och upplevde att ingen annan än jag tyckte att saker var sjukt jobbiga med bebis. Nu med andra barnet är jag så mycket lugnare med allt och jag vill bara krama dig och säga att det enda viktiga för Dante är den kärlek och grundtrygghet du och D så uppenbart ger honom. Ni är jättefina föräldrar, de bästa för Dante, det kan ingen som läser bloggen missa. Allt det andra ordnar sig! Det är helt okej att ”fuska” både här och var, det är inget han kommer må Det minsta dåligt av. Stor kram!

  13. All kärlek till dig Michaela! <3 Precis ALLT börjar med oss själva. Att först ser till vårt egna välmående. Tar vi inte hand om oss själva så kan vi inte ta hand om någon annan eller något annat (tänk hem, karriär osv.) Att ta hand om sig själv är en kärleksförklaring till dem man har i sin närhet. Att ta hand om sig själv och se till sina egna behov möjliggör att jag kan finnas där för dem, helt och fullt, med all min kapacitet och det är dem värda <3

  14. Wow, detta inlägget var verkligen spot on. Du skriver om det som jag tror de flesta mammor känner. Jag är verkligen min egen största kritiker, till vilken nytta? I slutändan vet jag ju att jag gör mitt bästa för mina barn. Och att låta sina barn titta lite på tv är ingen dödssynd, så himla skönt att hinna ta en kopp (varmt) kaffe eller scrolla igenom instagr om man behöver det för att känna att man orkar några timmar till med underhållning av barn, blöjor, mat etc. Heja dig som gör det du mår bra av! Ikväll ska jag träna för det mår jag bra av trots att min 1,5 åring har sjuk separationsångest och vill helst krypa in under mitt skinn. Heja oss mammor!!

  15. Jag brukar tänka att den mamma som gör ALLA rätt finns inte. Den där inre kritikern som vi alla har ser till att vi gör så gott vi kan, tyvärr ändå med dåligt samvete 🙁 När man jämför sig med någon annan tillsynes perfekt person som är absolut emot skärmtid så får man försöka komma ihåg att den personen garanterat kompromissar med något annat. Och det kanske är något som du istället gör helt ”perfekt”. Det är ju helt enkelt lite olika vad man tycker är viktigast. Sen har man ju faktiskt olika förutsättningar och olika barn så det är orimligt att jämföra. Blir galen på mammor som tror att deras barn och deras liv är facit. Hoppas att du faktiskt kan dra på Babblarna en kvart och njuta av att sitta stilla, dricka varmt kaffe och ladda om energi utan dåligt samvete. Lovar att du märker när din unge inte tycker det är kul att titta längre!

  16. Tack Michaela för att du skriver om det här. Känner igen mig precis som många andra kring att man ska vara så himla perfekt, det är lätt att bli alldeles för hård mot sig själv. Du är en grym mamma. /Lisa (mamma till son på snart 3 år)

  17. Klokt inlägg. Har inga barn själv men måste flika in en historia om en bekant som vi kan kalla J på tal om barnmaten. Vi sommarjobbade ihop för längesen och hon fick barn väldigt ungt. J är extremt ansvarsfull och mogen men hennes kille var inte det…slutade i separation när barnet var 3 månader och J hamnade i en skitjobbig sits. Superlåg föräldrapenning, inga föräldrar som kunde bidra och ett ex som betedde sig som ett stort arsle. Men hon löste det och hittade ny lgh och klarade ekonomin genom att vända på varenda krona. Hon lagade all barnmat själv ENBART på grund av priset. Alla sm kände henne visste hur hon slet för att ta hand om barnet och sig själv men en utomstående förälder hade såklart kunnat tolka det som att hon var en perfekt healthy LA-morsa och fått dåligt samvete över sin Findusburk. Medan J satt och öööönskade att hon kunde köpa mer färdigmat för att spara tid och ork. Alla har sina krig att utkämpa!

  18. Hej fina du!
    Vet du vad? Jag har precis blivit mamma och har plöjt alla dina inlägg om Dante och att vara mamma. Det du skriver är en stor tröst och trygghet i att man både älskar sitt barn galet mycket OCH att man får tycka det är jobbigt.
    Du har hjälpt mig så mycket och det är så skönt att gå in här och läsa sådana här inlägg när man har försökt med allt för sin bebis.
    Livets största omställning och det betyder så mycket det du gör.
    Fortsätt vara den du är, den bästa mamman till ditt barn.
    Kramar

    1. Hej L,

      WOW vad din kommentar värmde. Tack. Det är precis det jag vill uppnå och anledningen till att jag delar med mig så ofiltrerat – för att andra ska känna sig mindre ensamma <3

  19. Klart att barn kan kolla lite på tv! Jag tror WHO, och andra, har just denna rekommendation för att föräldrar inte ska vaggas in i en falsk trygghet om att att skärmar kan lära små barn och bidra till barnets utveckling (går just nu en utbildning där vi diskuterar sånt här). Många till exempel appar som vänder sig till små barn utger sig för att främja barns utveckling vilket är missvisande, barn lär sig i interaktion med andra människor. Men om man är med sitt barn och interagerar så är det ju ingen fara om lite skärmtid smyger in ibland 🙂

  20. Vet du, kära Michaela. Jag är 23 år och blev mamma för fyra månader sen. Min största dröm i livet blev sann!! Världens finaste dotter kom med raketfart och min sambo sa direkt hon kom ut ”Oj jävlar vad förälskad jag är”. Jag ville också känna så. Jag hade ju längtat så jag nästan gick sönder efter henne ”varför har jag bara ångest?” Babyblues GOLVADE mig och min dotters första 2 veckor i livet var totalmörker för mig. Jag hade sån ångest över att nästan bara tänka att mammalivet skulle vara jobbigt, att livet förändras (kan inte ha vinkvällar jämt liksom haha) och att jag inte skulle vara en bra mamma. Sen gick jag in på din blogg. Det kändes som en trygg vaggvisa för mig. Att läsa din blogg fick mig att inse att man får tycka de är pissjobbigt och älska sitt barn in till varje cell ändå. Att det roliga livet inte är över – för helt ärligt de blev roligare med bebis. Nu 4 månader senare så är mammalivet de finaste jag fått vara med om, men jag ville berätta det för dig – din blogg torkade snoriga tårar, gav mig ro och värme och hopp igen! TACK för att du är ärlig och bäst. PUSS

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

WEEKLY PLANS

Hej snäckor,

Första måndagen på kontoret på nästan två månader… det känns FANTASTISKT. Efter fredagens melt down pratade jag och D ihop oss och bestämde att vi båda ska börja gå till kontoret ett par dagar i veckan. Vi antar inte på något sätt att vi är immuna mot Corona och kommer i övrigt att leva med samma försiktighet som vi har gjort under hela den här perioden. Men vi måste få våra bolag att gå runt och har därför bestämt oss för att gå till kontoret regelbundet. Båda våra kontor har stärkt hygien-skötseln rejält och jag sitter dessutom i ett rum med bara mina närmsta, som jag träffar regelbundet ändå, så det känns tryggt och som rätt beslut för oss.

Med det sagt så sitter jag nu och fixar med mina papper för mars och april som ska redovisas… jag brukar vara rätt noggrann med sånt men nu ligger jag efter så det var en del att ta ikapp. Snart är jag klar och då blir det en grön smoothie med extra ingefära till lunch!

Det här är ju kortvecka i corona-tider, så jag kan inte påstå att jag har så jättemånga planer. Jag ska jobba, träffa någon kompis, fira mina föräldrar som fyller år imorgon (hurra!) och försöka ta ikapp livet.

Hoppas ni får en fin vecka. Puss!


Foto

  1. Råder fortf rekommendationer om att jobba hemma de som kan! Fattar att det är svinjobbigt m unge men inte omöjligt!

    1. Haha, tror inte att det går att generalisera så där. Visst, för VISSA kanske det inte är omöjligt att jobba hemifrån med unge fastän det är svinjobbigt. För andra så är det faktiskt en omöjlighet. Beror helt på ålder på barnet, personlighet på barnet, om man har ett kontor hemma, om man har avlastning och hjälp från någon annan osv. Hur jobbar man och tar hand om en 8 månaders samtidigt? En 8 månaders som är i konstant behov av mina båda händer, min röst och min uppmärksamhet?? Tänker du att jag ska hålla honom, sjunga för honom, vagga honom till sömns och mata honom samtidigt som mina händer skriva på datorn, har telefonmöte och brainstormar ett projekt? Man kan inte göra båda sakerna samtidigt, vi har bara två händer. Så ja, det är omöjligt. Enda alternativet skulle vara att negligera mitt barns behov om jag också ska kunna jobba hemifrån, vilket såklart INTE är ett alternativ.

  2. Hej Michaela!
    Jag har följt din blogg så länge (sen du BÖRJADE podda med Dasha!) och jag älskar både den och dig. Du verkar vara en så himla klok och fin människa! Jag vill dock bara säga att jag tycker det är (och blir) väldigt dumt när du nämner att du bara dricker en smoothie till lunch, refererar till ditt gamla inlägg (https://michaela.forni.se/2018/03/25/en-typisk-matvecka-mitt-liv/) och nu återigen ”Snart är jag klar och då blir det en grön smoothie med extra ingefära till lunch!”. Jag förstår att det är något som passar dig/din livsstil och vi är alla olika. Men jag tycker ändå det är extremt viktigt att ha i åtanke, att det är inte det normala att bara dricka en smoothie till lunch och det kan trigga igång tankar hos folk, något jag vet att du inte vill. Jag förstår att du inte menar något dåligt med det här och jag vet är din blogg, men jag tycker ändå du som stor förebild har ett litet ansvar när det kommer till mat! Hoppas du tar min kommentar med välmening!
    Kram

    1. Hej, jag är ganska ”normal” och äter/dricker alltid en smoothie till lunch… det är liksom min standardlunch, äter en maffig frukost så är inte så hungrig till lunch… Jättetråkigt om ens val kan trigga igång negativa tankar hos andra, men tänker att det ansvaret inte kan vila på Michaelas/någon annans axlar.

  3. Jobbar hemma tänker jag i alla fall inte är helt nödvändigt så länge man är frisk och håller gott om avstånd till andra. Men man ska verkligen inte åka kollektivtrafik till och från jobbet.

    Dock bör man verkligen minimera alla sina andra sociala kontakter och i övrigt endast träffa de man bo tillsammans med. Själv väljer jag att avstå från umgänge med familj och vänner.

  4. Bra 🙂 att ni inte antar att ni är immuna. Och ett par dagar i veckan på kontoret, då du ändå inte åker kollektivt, är åtminstone så mycket bättre än att ränna runt på olika middagar och åka till vänners sommarställen en hel helg som jag sett flera andra influencers göra.

  5. Hej!
    Jag fick spontant behov att lägga in en kommentar om ”Corona-shaming” vilket börjar förekomma väldigt ofta, på gott och ont just nu i Sverige (och andra länder).

    I Sverige har vi rekommendationer angående social distancing som bygger på att alla ska ta eget ansvar. Vi har inga lagar eller föreskrifter gällande att jobba hemma. När man läser på folkhälsomyndighetens hemsida anges inte ens detta som en konkret åtgärd längre. Utan det allra viktigaste är att stanna hemma vid minsta sjukdomssymptom (tick på den i detta fall), att hålla avstånd (vilket kan tolkas innebära begränsa sitt sociala liv privat och på jobbet) och om man är i riskzon avstå helt från sociala kontakter. Jag säger inte att de som kan jobba hemma enkelt inte ska det. Men innebörden ”kan” har sina begränsningar när man har småbarn hemma och det finns vissa andra administrativa nackdelar som är svåra att överkomma när man jobbar hemma.

    Det myndigheterna i Sverige gör är ju att försöka hitta en balans i att minimera direkta effekter av Corona och samtidigt motverka andra långsiktiga negativa konsekvenser.
    En ekonomisk depression har också massa negativa effekter på folks hälsa med hög indirekt ökning i dödsantal. Därför är rekommendationerna om hur vi ska bete oss verken överdrivna eller underdrivna (som Tegnell beskrev det i Vetenskaspodden förra veckan) utan som vanligt i Sverige ”lagom”. Vi bör därmed agera under eget ansvar och samtidigt hålla i gång ekonomin.

    För någon med eget företag och ett kontor med få anställda, där jag förutsätter att man kan hålla avstånd, är det för mig en no brainer att gå in och jobba några dagar i veckan. Agerandet verkar väl genomtänkt och i min värld innebär det absolut att ett eget ansvar utifrån rekommendationerna följts.

    Om shaming ska förekomma är det just gällande folk som utan att tänka sig för sätter sig på Ett litet kafé eller en uteservering och umgås med vänner och familj precis som vanligt och än mer de som Inte stannar hemma utan som nyser och hostar rakt ut i kollektivtrafiken. Där kan jag tycka att lite shaming passar in – inte här!

    Ursäkta lång kommentar 🙂

    Allt väl
    Michaela

    1. mycket bra inlägg! Du är så sund! Det handlar ju till stor del om sunt förnuft, inte att försöka böja på rekommendationerna så mycket som möjligt för att passa det man själv vill göra. Det är inte ett problem att vara på kontoret några dagar i veckan så länge man är frisk, håller avstånd och träffar de personer man vanligtvis träffar under en dag.

      Många går dock till barer, restaurang, café, middagar hos vänner i flera olika konstellationer vid flera olika tillfällen under några få dagar och ursäktar det med att restaurangerna faktiskt håller öppet, då borde man kunna gå dit som vanligt och så länge man är ute kan man väl träffa 10-20 vänner under en helg och gå på två kalas? Men inget är som vanligt nu! Det är inte tillfället att göra som man vill och känner för.

      Flera av mina vänner gör det, och flera av dina vänner gör det (många av dina offentliga vänner på sociala medier och bloggar) och då tycker jag shaming är på sin plats. Oavsett om man är en offentlig person eller inte. Hostar en kompis till mig med öppen mun så säger jag till, sitter en influenser ihoptryckta på bild med ett gäng kompisar på restaurang säger jag till. Det är inte läge att vara överseende och bekväm i den tid som denna. Idag visar vi alla kurage och säger ifrån, att det är obehagligt betyder att det behövs och att det fungerar.

      Alla behöver ta hand om alla! Och det viktigaste är inte att rädda restaurangbranschen som många tycks tro, det är att rädda liv, inte sen, inte nästa år – idag!

  6. Tack för en trevlig blog. Jag undrar om du vet var man kan få tag på den virkade väskan på bilden?? El ngt liknande? Du har nog bättre koll än jag 🙂

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

sub archi