En måndag i januari

Det är första jobbdagen i 2024 för mig! Och första jobb-måndagen i januari. Jag studsade till jobbet imorse faktiskt. Det är så kul att vara tillbaka efter tre veckor iväg med familjen. Vi har haft det underbart mysigt men som alla föräldrar vet är det inte direkt semester med två små barn, haha. Så det var med ett leende på läpparna jag gick in till kontoret imorse med. Vi startade året med att gå igenom bolagsmålen för 2024 hela teamet och sen hade jag internmöten tills det var dags att hämta på föris. När det närmade sig hämtning kändes saknaden i hela kroppen och jag njöt av att få krama om min gulliga kille på förskolan klockan fyra 🤍

Det här mörkret är inte att leka med, jag kände mig nästan sjuk vid 14-tiden men sen kom jag på att det är mörkret som suger energin ur en… det tar några dagar innan man vänjer sig efter att ha varit i sol och ljus i tre veckor! När vi kom hem åt vi tacos hela familjen innan vi nattade varsitt barn och slängde oss i soffan.

Nu ska jag avverka lite snabbt jobb för sen, ja sen blir det dags för LOVE IS BLIND SVERIGE!! Snälla vad är det för gottig serie som kommit till oss. Helt klart dagens snackis på kontoret så nu gäller det att se ett avsnitt per kväll så att man kan fortsätta prata om det på lunchen 😅

Kollar ni? Vad tycker ni? Hoppas ni också har en mysig måndag och tar hand om er lite extra. Vi avslutar med tio bilder från Marbella. Puss!

  1. Så mysigt med dina blogginlägg🥹
    Har sociala medier detox hela 2024 men bloggar läser jag. Det är internets hjärta??

  2. Hej! Du är sån inspiration, följt dig länge! 🙏🏻
    Hur tänkte du kring att ta dig ut/iväg med bebis som är väldigt missnöjd och skriker mycket?
    Just nu känner jag att rädslan hindrar mig lite från att göra vissa saker jag skulle vilja göra, typ gå ut på lunch/fika, ta kontakt med föräldrar från föräldragrupp, gå till öppen förskola.. Min son är bara drygt 7 veckor men man blir lite tokig ändå av att gå hemma ❤️

  3. Hej, jag är 25 år och har ett dilemma. Jag har träffat en kille av och på sen i somras. Han har varit deprimerad i flera månader, han vet vad han känner för mig men vet inte vad han vill med vår relation. Jag vill vara med honom så mycket att det gör ont. Hur ska jag orka släppa och gå vidare?

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

sub archi