Förlossningskurs och kläder

Igår var vi på andra delen av förlossningskursen!

Så med tanke på morgonens stress-inlägg måste jag säga att jag är glad att vi ”avverkade” den hyfsat tidigt i graviditeten.

Jag insåg verkligen hur mycket jag redan har koll på när vi gick på kursen, snacka om att jag har snappat upp det mesta från vänner och bekantas förlossningshistorier. Akuta kejsarsnitt, operera ut moderkakan, latensfas, utvidgningsfas you name it, haha! Känner mig verkligen redo och 0% orolig för förlossningen. Då är det andra delar som känns mer oroande och som jag funderar på. Hade ni velat läsa ett inlägg om vad som oroar mig så kanske vi kan utbyta oroligheter och lugna varandra? Känns ju mysigt <3

Gick ni profylax och amningskurs under er graviditet förresten? Vi har inte bokat det, gravidkursen jag var på innehöll en del andningstekniker som Amanda sa var ungefär samma sak som man får lära sig på en profylaxkurs och amning känns det som att jag kan få bättre råd här inne om det behövs… men jag vet inte, vad säger ni?

En bild från när vi provade ut vagnar

På tal om något helt annat, det ligger fortfarande en del plagg ute till försäljning på Sellpy som ni hittar här (klick!) om ni är sugna. Jag sorterade ju ut det mesta som jag inte kan ha varken nu eller direkt efter graviditeten och det var så skönt att göra sig av med allt som är för litet. Ingen ångest i min garderob inte <3!

I nästa vecka kommer ett samarbete om gravidkläder upp som jag är väldigt stolt och glad över. Ni kanske minns att jag skrev ett inlägg om kläder under graviditeten när jag precis gått ut med att jag var gravid? Efter det letade jag ett tag efter varumärken som jag tycker erbjuder bra, gravidanpassade kläder. Så hittade jag ett märke som jag älskade – mejlade dom, frågade om de ville göra ett samarbete med mig och de sa ja! Drömupplägget i mitt jobb är exakt det, när jag hittar ett varumärke jag verkligen tycker om, mejlar dom och frågar om de vill hitta på något och får till ett samarbete. Det blir alltid så genuint och känns rätt!!

Nu ska jag äta kladdkaka till mellis, jag hade kladdkaka i frysen som inte fick plats när det kom ett bud med glass, älskar mitt jobb hehe. Kan passa på att avslöja att det kommer ett glass-samarbete inom kort (laktosfritt såklart!). Ska provsmaka vaniljen tillsammans med kladdkakan nu.

Puss!

  1. Jag gick både amningskurs och profylax. Amningskurswn minns jag knappt vad de sa och kunde klarat mig utan, däremot profylaxen tyckte jag var bra. Jag harr också yogat mkt innan graviditeten och gick även på gravidyoga så inte främst andningen jag tyckte var bra med profylaxkursen, utan att det var ett jättebra tillfälle att förbereda sig tillsammans med sin partner som ett team, vilket jag inte tyckt att något annat varit. Men alla ska göra som de själva känner 🙂 lycka till!

  2. Tänkte ge ett tips som du troligtvis fått från andra mammor men det ör sant. Man måste inte ha allting färdigt innan barnet har kommit. Vår barnsäng som jag så omsorgsfullt fixade innan Winston (min son på 15mån) kom fungerade endast som en gigantisk stor tvättkorg då Winston bara sov vid bröstet de första 6 mån. Kläder satte vi aldrig på honom då man är hemma så mycket i början så då är filt utmärkt, badbalja – aldrig använt. Diskhon är bättre. Gulliga skor – oanvända gulliga skor. Så jag vill bara tipsa om att inte känna någon stress alls vad gäller saker. Blöjor, filtar och ett babynest är det som behövs. Allt annat kommer ju mer man lär känna sin bebis. Lycka till!!!

    1. Känner samma. Jag visste faktiskt inte att köpa saker var både viktigt och stressigt innan bloggare blev gravida. I min umgängeskrets är det viktigare med planering av mamma- och pappadagar för att kunna maxa tiden man är hemma, eller hur man väljer att göra. Men sånt är ju inge kul att göra samarbete kring 🙂

    2. Att fixa inför bebisens ankomst är mysigt och förberedande för anknytning, men samma här, skulle jag få ett till barn hade jag fokuserat på detta:
      Bärsjal (mjuk trikå), babyskydd (alltså bilbarnstol till bebisen), blöjor, mjuka kräkhanddukar, Purelan (kräm till ömma bröstvårtor) och en mild nattlampa. Kanske också ett babynest att ha bebisen i bredvid mig i sängen.
      Kram!

  3. Jag gick inte amningskurs och har inte heller saknat det sedan bebisen kom. Tycker vi fick tillräckligt med hjälp på BB, de var väldigt inställda på att amningen skulle komma igång om man själv ville det. Däremot gick vi profylaxkurs. Vid den tiden hade jag, precis som du, rätt bra koll på förlossningen och avslappnande andning, och jag var inte orolig, vilket gjorde den lite mindre användbar, men jag gillade målbildsövingarna som vi gjorde.

  4. Jag tror det räcker med att du går gravidyoga och förlossningskursen som du går nu för att öva andningstekniker. Jag och sambon gick en profylaxkurs på distans via Annas profylax. Jag fick inte jättemycket användning för den under själva förlossningen då jag hade en relativt snabb förlossning för att vara förstfödersta (10 tim efter första värken var sonen född). Jag var öppen 5 cm när jag kom in till förlossningen och tog lustgas och bad om EDA rätt omgående då ingenting (profylaxandning, värme & alvedon mm) hjälpte mot smärtan. Amningskurs har jag inte gått någon utan tänkte mer att amningen får lösa sig när sonen är född. Stöd/ hjälp med amningen kan personalen på BB hjälpa till med. Lycka till med allt!

  5. ”Amningshjälpens slutna grupp” på Facebook är mitt bästa amningstips! Där finns hjälpmammor och vanligt folk som svarar på alla möjliga frågor. Tips också på att komma in deras hemsida. Sagogrynet har också skrivit mycket bra om amning. Ett annat tips (hjälp vad många tips det blev 🙈) är att läsa på endel om amning själv innan själva förlossningen (om man nu vill amma) för det är inte alltid man har tur att få bra hjälp på BB. Eller så får man massor och då kan de va bra att kunna sålla lite. Massa lycka till, det kommer säkert gå hur bra som helst! Ni har en så spännande tid framför er ❤️

  6. Jag gick ingen profylaxkurs under graviditeten och ångrar mig inte. Läste boken Föda utan rädsla (som jag verkligen rekommenderar även om man inte är rädd) där ett avsnitt handlar om andning som jag tyckte var väldigt användbart under förlossningen.

  7. Jag rekommenderar starkt att läsa på ordentligt om amning innan. Det är tyvärr många inom BB- och BVC-världen som har skrämmande dålig koll på detta ämne och det finns stor risk för att möta dåliga råd så
    då behöver man själv veta vad som gäller. Det finns två toppenbra böcker som jag varmt rekommendera alla att läsa och även involvera pappan i då amningen kan vara så känslig för ”störningar” och det verkligen finns mycket info man bör ha koll på själva. Den ena är Marit Olanders bok Amning i vardagen och den andra är Lin Dalens Amning i nöd och lust. Hon har även en fantastisk blogg där det finns svar på massor av frågor och olika kategorier av inlägg.
    https://sagogrynet.wordpress.com/

    Sedan det vikigaste för att få amningen att fungera är att låta bli att flaskmata. Det är inte kul att sitta och försöka amma en tuttförvirrad bebis som bara skriker vid bröstet. Amning bygger på tillgång och efterfrågan och så länge man låter bebisen få styra helt fritt hela tiden brukar det gå bra. Men om man försöker lägga sig i och tänka på hur lång tid emellan det ”bör” gå eller ge tillägg för att man tror att mjölken inte räcker så rubbar man hela balansen.

    1. Och jag som hade en flaskvägrande unge omgång ett säger tvärtom: testa flaska med en gång och fortsätt regelbundet, iaf om det är viktigt att inte bli låst i 6-7-8 månader. Men risken finns ju att han vägrar bröstet då, så man får ju avgöra själv vad som är viktigast för en själv. För mig var det andra gången oerhört viktigt att inte bli så låst, så där introducerade vi flaskan med en gång. Den bebisen var inga problem att varva bröst och flaska med, så det var ju skönt ☺️ Men hade jag behövt välja hade jag hellre tagit ett bröstvägrande barn än ett flaskvägrande.

  8. Läs ”Att föda utan rädsla”. Gud vad den hjälpte mig! Den plus gravidyogan, det var samma tänk kring andningen där. Att man inte ska konstla andningen och tänka så mycket på den, utan ”andas mjukt och tyst” och bara låta kroppen göra jobbet (ja lättare sagt än gjort under en förlossning men påminner man sig om det då och då så slappnar kroppen av). Profylax-tänket funkade inte för mig, blev lätt att jag hyperventilerade i smärt-toppar då istället, men det är ju SÅ individuellt och funkar säkert jättebra för vissa 🙂 Men TIPS är att läsa boken!!!! Mycket handfasta tips till både dig och partner.

  9. Jag tyckte det räckte fint med den profylax man fick lära sig på MVC föräldrautbildning. Jag tränade på profylaxandning när jag körde intervaller på crosstrainer veckorna innan förlossningen, så att det liksom satte sig i ryggmärgen hur den andningen fungerar. Men det känns som att det borde komma ganska naturligt om man yogar mycket.

    Amningskurs känns också overkill, det blir så abstrakt när man egentligen inte har en aning om hur det känns att amma. Jag hade så jäkla mycket problem med amningen av mitt första barn, googlade som en tok mina vakna nätter och hittade svar på typ ALLT på bloggen babybaby.se! Så bra, informativ och helt opretto. Gick med i Amningshjälpens grupp på FB också men tyckte inte det gav så mkt… blev mest stressad av diskussioner om kort tungband, tuttförvirring och den heliga helamningen 🙈

  10. Utan profylax (och Föda utan smärta) hade ingen av mina tre förlossningar blivit de fina upplevelser de blev. Andningen var ALLT och med den kunde jag släppa kontrollen, eller ta kontrollen beroende på hur man ser det, och låta kroppen göra sitt jobb. Har fött alla mina barn helt utan någon form av smärtlindring vilket aldrig gått utan profylaxen, rekommenderas starkt!!
    Lycka till❤️

  11. Jag gick bara gravidyoga (avslappnande men meningslöst) och gravidvattengympa (mysigt men värdelöst) och varken profylax eller amningskurs inför första barnet. Det hade jag antagligen behövt. Fick en supertraumatisk raketförlossning som var helt vidrig och sedan var det jättesvårt att komma igång med amningen. Lyckades dock tillslut tack vare fantastisk hjälp på amningsmottagningen.
    Andra gången gick vi profylax och det var till otroligt stor hjälp inför andra förlossningen som gick ännu snabbare än första. Men tack vare att jag gjort det en gång innan och att jag gått kursen så var upplevelsen raka motsatsen och det blev en fantastisk revansch. Så personligen rekommenderar jag profylaxkurs. Vi gick något som hette
    Matildas profylax

  12. Så imponerad av människor som genomgår en förlossning och vågar sig på det igen 🙂 Gick igenom det där en gång och ALDRIG mer haha. Vår dotter är snart 6 år och jag har aldrig vågat vara gravid eller en tänka på förlossning igen.

  13. Jag fick mitt andra barn i måndags gick inte amningskurs eller profylax. Varken nu eller när storebror kom till världen för 2 år sedan. Tänker att du som yogar mycket har koll på andningen så kommer du att hitta lugnet under värkarna bra ändå! För att hålla sig lugn, slappna av och ”surfa” sig genom varje värk är mitt bästa tips. Jag tog hjälp av amningskliniken som finns där jag bor när vi fått vårt barn, bra handfasta tips. Var där igår med lillasyster för att fräscha upp kunskaperna! Ni har världens bästa resa framför er❤️

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

ENTREPRENÖR, INFLUENCER & FÖRFATTARE

Jag har sedan 2004 drivit min blogg som varje vecka når ut till tusentals unga kvinnor, främst i åldrarna 20-35 år. Jag skriver om känslor, vardag, mode/skönhet, inredning, mat/dryck och yoga. Här hittar du djupa, transparenta texter blandat med inspirerande bilder och härliga tips.

Min graviditet: Vecka 27

Läs om vecka 27 här (klick!)

Det börjar närma sig och det känns plötsligt stressigt? I så många veckor gick vi och längtade efter att ”få börja” men sen sa det bara poff och nu inser vi att det är en del som ska hinnas med innan han kommer. Kenza hade ju allt klart innan vecka 32 och det kommer vi inte att hinna med, vi har inte ens gjort våra beställningar på det vi ska ha hehe. MEN vi har sagt att innan april är slut ska vi ha gjort alla inköp, i maj får vi förhoppningsvis hem allt så då kan vi göra i ordning babyrummet, tvätta allt, inhandla alla praktiska saker osv.

När hade ni ”allt” klart under graviditeten? Det känns så spännande att man inte vet exakt när han kommer, bara på ett ungefär, men det är också det nervösa. Jag fick tipset om att ha bb-väskan packad redan i v.35 för man vet faktiskt aldrig, och det är nog klokt. Sen får man meditera mycket för att hålla humöret uppe om den fortfarande står orörd i  v.42 😉

  1. Det är ju fortfrande tre månader kvar så du kan nog stressa ner 🙂 Vi var väl klara ett par veckor innan beräknat. Det viktigaste tyckte jag var att ha barnvagnen hemma relativt tidigt, allt annat löser sig ju.

  2. Nån sa till mig att när man passerar 100 dagar-kvar märket går allt undan vilket stämde för mig. Sen dess går tiden superfort!
    Jag är i v 38 och är väl nu klar. Man behöver inte ha ”allt” klart innan. I butiken vi beställde vagn sa de att det kan vara bra att ha vagnen hemma typ en månad innan bf så det är väl ett bra riktmärke. Både sängen och babyskyddet fick vi hem samma dag som vi beställde det (hemleverans via budbee) så länge man inte beställer saker med leveranstid så går det mesta att få hem snabbt. Vill man t.ex ha en viss vagn i viss färgkombination kan det dock vara bra att iaf beställa i tid, sen kan den levereras senare. Och det enda som måste tvättas innan är det som ska med till BB. Så jämför inte med Kenza och bli stressad, v 32 är faktiskt rätt tidigt att ha allt klart 🙂 däremot ska man inte sticka under stolen med att det är mysigt att planera och fixa och dona. Så man vill ju hålla på! Men stressa inte upp dig för att du inte är klar än, det finns tid <3

  3. Vi skulle göra klart allt i v 34 tänkte vi…Det enda vi hade klart var vagnen hemma och lite kläder. Men sen bestämde sig vår son för att komma ut i v 33+6 så jag och min mamma tog oss en heldag och inhandlade det vi behövde när vi fortfarande låg kvar på neonatalavdelningen. Allt gick bra ändå. Vi hade inte skrivit något brev till förlossningen, inte packat någon BB-väska…Men vi löste det ändå…go with the flow…hehe…och då ska jag tillägga att jag älskar kontroll i vanliga fall men här fick jag bara släppa det…Lycka till med er bebis och er framtid, underbart!

    1. Så skönt att läsa om andra som det blir lite hipp som happ för haha. Typiskt att sånt ska hända oss som i vanliga fall älskar kontroll. Men som du säger – det mesta löser sig ju faktiskt, och tur är väl det

      <3

  4. Jag väntade in i det sista innan min sambo sa åt mig på skarpen att packa BB-väska (han hade redan packat sina grejer i v 30…. 😜) dagen innan bf. Tur var väl det för jag packade på eftermiddagen och på natten gick vattnet och vi fick åka in rätt fort, inte direkt i nåt tillstånd att packa var jag heller 😆

  5. Jag var nog ”klar” med det mesta 2 v före bf, sen kom sonen 3 dagar före bf. Vagnen köpte jag begagnad några veckor tidigare och sängen likaså. Eftersom jag bor i Finland så fick vi det mesta som man behöver i babylådan som staten delar ut. Det enda jag önskar att jag hade köpt hem som ingen tipsade mig om var ersättning och nappflaska, hade kallt räknat med att amningen skulle funka men det gick inte alls så jag fick skicka ut sambon mitt i natten och leta nappflaska och mat från en nattöppen mack 😅. Så det är mitt främsta tips 😊.

  6. Min lilla kom v. 36. Hade det mesta klart. Men oj vad tid man har att fixa när bebisen är ute. Man behöver inte allt den första månaden. Såsom babygym, 100 olika bodies osv 😊 Min lilla tjej låg mest utan kläder, hud mot hud de första veckorna. Så mysigt att ligga i soffan under en filt och kolla på det vackraste man sett😍 så stressa inte. Vi lever i ett land där vi kan få tag på det mesta under 24h.

  7. Lilleman kom i v.37
    Kläder var tvättade och vagn på plats. BB väskan hade alla sagt åt mig att packa men det gick att göra med värkar och vattnet som gått 😅

  8. Köp ”bröstnappar” innan bebisen kommer om du planerar att amma. De brukar rekommendera att inte använda det innan amningen funkar ordentligt men vilken räddare det kan vara om bröstvårtorna smärtar. Även om det funkar bra med amningen så kan det bli tillfällen då bebisen inte får till greppet och då är det skönt att ha någon planB nära till hands om svetten dryper och bebis gallskriker 😅

  9. Vecka 37 i dag! Kom på i förrgår att vi måste ha en babyvakt till vagnen så nu är den på väg hem 😄
    Bebisens BB-väska är packad men inte våra, även om jag så smått börjat ta fram det som känns viktigast; ansiktsoljor, trosor och förlossningsbindor!
    Har annars mycket klart även om bebisen inte kommer ha användning för det, bara för att det känts mysigt att fixa ibland ☺️

  10. Hade ingen BB-väska packad när jag behövde åka in till förlossningen (med ambulans), gick från 0-100 på någon timme bara. Ena sekunden var jag fine och i nästa så var jag fullt öppen och bebisen var på väg att titta ut hehe… Det gick bra att föda ändå! Mina föräldrar kom med en packad väska några timmar senare 🙂 Allt löser sig! Ingen stress <3

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Margaux och Jacobs bröllop!

Bröllop! Fredag! Sol!

Såhär såg jag ut vid 15.30 i fredags när jag la sista pudret, hoppade i klänningen och slängde ner necessären i väskan.

Jag hade på mig en klänning från Asos Maternity som jag var sååå nöjd med. Fick massor med komplimanger, den var bekväm och så otroligt vacker.

Här (annonslänk) finns den!

D hade på sig en kostym från Max Jenny – så snygg och perfekt till temat, som var ”Kostym med en touch av djungel”!

Bröllopet hölls på hemlig destination, så samtliga gäster slöts upp i stan och åkte sen gemensamt i bussar ut till Hesselby Slott där festligheterna skulle äga rum. När vi kom fram fick vi våra rum direkt, slängde in väskorna och sedan var det en snabb fördrink innan middagen började.

Vi hade inte fått någon information om upplägget och det var rätt skönt att bara go with the flow. När vi kom fram till bröllopet förstod vi att vigseln skulle vara på lördagen istället för på kvällen och att kvällens schema bestod av middag och fest. Inte mig emot! Jag hade Redgert till bordet och vi snackade som vanligt på non stop hela kvällen.

Efter middag, massa tal, dans på stolarna och några (alkoholfria) glas innanför kroppen förflyttade sig alla till baren.

Och när det här var nivån på övriga gäster, var det jag och min bebi som gick och la oss i vårt mysiga rum. Somnade innan 01 och hade sån jäkla tur att ingen hade efterfest i vårt hus! Amanda hade varit vaken hela natten, hon bodde i ett annat hus och där hade festerna hållit på tills det var morgon, stackaren haha.

Så blev det lördag! Jag vaknade vid 08.30 och en kvart senare var jag nere på frukosten med mina preggo-kompisar. Vi var de enda där hehe. Men den stunden var fan magiskt, så lugnt på slottet och vi åt massa gott med solen som sken in samtidigt som vi pratade om kvällen innan.

Alla killar hade fått pyjamaser från GANT och tjejerna pyjamaser från Anyhere.

LYCKAN när vi förstod att vi gäster skulle få ha på oss pyjamas på bröllopet. Hur najs är inte det? Alla hade pyjamas och tofflor. Det kändes väldigt Margaux och Jacob att låta gästerna ha på sig pyjamas på vigseln – de själva älskar bekväma kläder och om Maggan får bestämma ska det alltid vara skönt, har nästan aldrig sett henne i klackskor när vi gått ut och festat. Bröllop handlar ju om att sätta sin egen prägel, i alla fall 2019, och det var så fint hur personligt bröllopet blev.

Klockan tio samlades alla gäster för mimosas, bloody marys och croissanter. Det fanns en resorb-station som tog slut fortare än kvickt och vid det här laget var jag RIKTIGT glad över att inte vara bakis. Vissa såg ut som att de skulle tuppa av när som helst <3

Aldrig får man ta en snygg bild ifred 😉

Mina bakfulla älsklingar! Viktor är ju bara 23 så han har inte riktigt kommit in i den trötta åldern än, utan var precis lika fräsch som dagen innan och började hetsa oss om att vi skulle följa med på hans kryssning på kvällen. Petra bara skrattade åt honom, haha. Vi får se hur mycket energi han har om sådär 7-8 år efter en hård festkväll…

Världens mysigaste kompisar <3!

Vid halv tolv var det dags för vigsel! Det var helt ljuvligt. Alla gäster satt på kuddar på golvet och sedan var bröllopet en mix ac Margaux och Jacob på alla sätt. Judiska inslag blandades med djungel-musik och prat om hur viktig familjen är. Arnold sprang omkring, upp och ner i sina föräldrars famn. Det är precis så jag alltid har föreställt mitt eget bröllop, med mina barn närvarande, för det är så himla stort på något sätt. Att se Arnold med hans lilla kostym som matchade Jacobs var det gulligaste jag någonsin skådat.

Efter den UNDERBARA vigseln var det dags för partybrunch. Hurra!

Det blev inte lugnt. Vi åt snabbt som attan och sen var det dans på stolarna resten av dagen.

Bröllopstårta!

Var heeelt svettig efter några timmar…

… och såhär såg det ut när festen var över och alla gjorde sig redo för att ta bussarna hem igen.

Jag packade ihop våra saker med ett lyckorus i kroppen och kom hem med ett leende på läpparna.

TACK mina älsklingar för att jag fick vara med och fira er kärlek. Ni är bäst, bäst, bäst!!!

  1. Hej
    Blev så nyfiken. Om ni inte visste något om upplägget antar jag att ni ordnat med två ombyten, ett till fredag och ett till lördag? Blir man inte lite besviken när man lagt pengar på klänning som man inte kan använda när dresscode visar sig vara pyjamas? Ser ju iof onekligen ganska skönt ut. 😊

    1. Hej J! Jo, det var det nog vissa som blev eftersom man planerat två stycken outfits. Som tur är hade jag lånat min klänning inför dag två, men om jag hade köpt en hade det såklart varit lite tråkigt. Men jag tänker att då kan man bara spara den outfiten till ett annat festligt tillfälle? Det var riktigt härligt med pyjamasen och jag tror många tyckte det var toppen när de vaknade upp bakfulla – att de slapp hoppa in i klänning och klackar! Puss!

  2. örhängena??! <3 vart är de ifrån? Skall vara tärna i sommar och de skulle vara perfekta till bröllopet (och resten av sommaren 🙂 )

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

WEEKLY PLANS

God morgon älsklingar!

Jag är helt slut i kroppen men fylld av kärlek och värme. Snacka om att det tar på krafterna att festa som att man inte är gravid när man faktiskt är det, haha. Med inte en jätteliten bebis i magen längre… tror jag dansade i 3-4 timmar i lördags på bröllopsbrunchen! Glömde nästan bort att jag var gravid där ett tag. Men blev påmind när jag kom hem på kvällen och fick den sjukaste krampen i benen. Jag hade sååå ont att tårarna nästan kom och fick massera, duscha benen i kallt vatten och hålla dem högt tills det blev lite bättre. Men fy fan vad ont det gjorde.

Mer om bröllopet sen, men wow vilken underbar helg jag har haft! Bästa bästa bästa! Bröllop är livet ♥

Nu ska jag strax sticka iväg på träning, men först tittar vi på veckan.

Måndag: Gravid-barre på morgonen, det är vårt sista pass med preggo-gruppen som har kört på The Place i fem veckor! Kommer sakna den här träningen men ser fram emot när vi kör mama/baby-passen i höst istället 🙂 Sen har jag möte om Grounded Factory, måndagsmöte med teamet och ikväll är det förlossningskurs del två på Danderyds Sjukhus!
Tisdag: Tänkte jobba hemifrån med lite olika projekt jag sitter med. Ska ta en kaffe med Tess som är moderedaktör hos oss på eftermiddagen och köra ett yogapass om jag orkar.
Onsdag: Kontorsdag, podda, möten.
Torsdag: Fota en rolig grej för Maria Nila hela förmiddagen innan lunchdejt med William och sen börjar påsken! Hur mysigt! Ännu mysigare att det ska bli 16 grader!!


Foto

  1. Ja bröllop är så fint! Älskar att gå på bröllop. Hur tänker ni kring giftemål? Vi ska ha barn i sommar och är inte förlovade. Har faktiskt inte tänkt så mycket på den saken men med en mamma som jobbar med familjerätt så får man ju en del goda råd… funderar på om man ska springa iväg till stadshuset bara för att säkra upp saker om något skulle hända (uppskrämd tjej!!) och sen ha en brakfest när man själv kan delta. Men sen tycker jag det verkade himla fint så som Ida Warg och hennes man gjorde… tudelat! Hur resonerar ni?

  2. Hej Michaela!
    Ville bara informera om att jag fick jättebra användning av forni.se idag, närmare bestämt av CV mallen som underlättade ansökningen till ett jobb 🙂
    Tänkte att det kunde vara roligt att veta!
    Kram Sara

    1. Men gud vad roligt! Det är exakt sånt här man vill höra när man lägger massa kärlek på artiklarna. Tack! <3

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Tankar kring baby blues

INLÄGGET ÄR ETT BETALT SAMARBETE MED Moderna Försäkringar

Jag har funderat lite på det där med ”Baby Blues” efter att bebisen har kommit. Jag har många tjejkompisar som har berättat om deras baby blues och depressioner efter förlossningen eller under den första tiden som mamma. Det är ett sånt ämne som bubblar upp så fort någon lyfter på locket, men som annars kanske är lite tabubelagt (tyvärr).

Jag har bestämt mig för att lyfta diskussionen här i bloggen och vara ärlig med mina känslor kring första tiden som förälder. Eftersom jag är högkänslig är jag förberedd på en känslostorm som kommer ha höga toppar – men eventuellt kanske låga dalar. Jag vill inte bli rädd om de känslorna kommer, eller känna att det är något fel på mig. Så oavsett om jag får baby blues eller befinner mig på rosa moln, lovar jag att vara helt ärlig med alla mina känslor här inne – som jag alltid är.

Om det är något jag har förstått, så är det att ingen förälder älskar sitt barn mindre än någon annan. Alla mammor älskar sina barn, så är det, det sitter i benmärgen på oss. Baby blues eller förlossningsdepression orsakas av andra faktorer, det kan vara en tuff förlossning, att amningen inte går som planerat eller att man är så orolig över den här späda lilla människan så att man blir utmattad och helt förstörd av alla känslor.

Eller så är det bara hormonerna som går bananas. Jag har en vän som hade en fin förlossning, bra amning och blev förälskad i sitt barn i samma sekund som hen kom – men hon drabbades ändå av baby blues. Hennes bebis var bråkig, gillade inte att sova och satt som ett plåster på henne vilket inte gav henne någon möjlighet till att komma ner i varv – någonsin. Det var fullt ös dygnet runt och det tärde på välmåendet hos min vän. Fullt naturligt. Jag tror inte att hon förstod exakt vad det var hon tog sig igenom just då, men vi har pratat om det i efterhand och när hon såg tillbaka på det blev det så tydligt för henne.

Jag tycker det är så viktigt och modigt med alla mammor som vågar prata om de negativa känslorna, för det behövs! Ingen vill känna sig ensam i jobbiga tankar och känslan av att det är helt normalt är väldigt trygg i en sån situation, kan jag tänka mig.

Jag undrar om ni som läser har varit med om baby blues eller förlossningsdepression och hur det kändes för er? Samt om någon har tips på hur man kan hantera dessa känslor?

Det går ju inte att förbereda sig på hur det kommer vara, men ett tips jag har till andra som är gravida är att prata med er partner om det här ämnet! Eftersom jag är en HSP-människa så kände jag att det var viktigt att prata med D om det här så att han förstår vad det är som händer om jag blir ledsen när vår lilla älskling kommer. Jag vill inte att han ska bli orolig över att jag inte kommer kunna vara en bra mamma, att jag har ångrat mig eller sånt utan att han förstår direkt att det är fullt naturligt med baby blues – och att det går över.

Av alla mina tjejkompisar som har haft olika typer av depressioner i samband med bebisens ankomst är det ingen som har haft en långvarig depression eller att det inte gått över. Alla har blivit ”sig själva” igen, men det krävs tid och förståelse för att komma dit.

Om du är gravid eller har barn vill jag rekommendera dig att teckna en gravid eller barnförsäkring som hjälper dig vid oförutsedda händelser. Det finns mer information om försäkringarna här (klick!). Jag har tecknat en gravidförsäkring hos dem och känner mig väldigt i vårt val. Läs på om vad de erbjuder och gör de valet som känns bäst för dig! Jag hamnade i en tråd på Facebook där en kvinna hade frågat om tips som gravid, och då var det väldigt många som rekommenderade en gravidförsäkring som känns trygg och kan hjälpa till om det behövs.

Kom ihåg att teckna en försäkring för ditt barn, Moderna Försäkringars barnförsäkring
har högsta betyg hos Konsumenternas Försäkringsbyrå.

I samarbete med Moderna Försäkringar

  1. Först, jag tycker att du verkar vara en så fin, varm och klok person. Och grattis till bebis ❤ jag är så glad för din skull! Att våga prata om nedstämdhet och depression i samband med att få barn är SÅ viktigt! Jag hade en fantastisk förlossning och mötet med min son var den största mest omedelbara kärleken! Han visade sig vara nästan lika krävande som ljuvlig samt hade känslighet mot mjölkprotein och ägg. Det var helt okej för mig, vilket absolut inte är någon självklarhet. Men jag hade plötsligt superkrafter. Det känns fint. Däremot var jag djupt deprimerad, utan att riktigt våga erkänna det för mig själv eller någon annan, under graviditeten. Jag grät mycket, hade mycket odefinierbar ångest och försökte bla få min kille (som är världens finaste) att lova att lämna mig om jag inte blev bättre. Jag skuldbelade mig själv för allt, bla att jag gjorde honom ledsen med min ledsenhet. Jag önskar ingen att ha det så och jag önskar att jag hade kunnat njuta av min graviditet. Med detta vill jag egentligen bara säga att det är viltigt att även lyfta att depression relaterad till att få barn kan inträda innan barnet kommit! Ps efter förlossningen bytte världen filter på något vis. Jag, som generellt är en glad person, kunde se klart igen. Kram!

  2. Jag har inte själv fött barn men har jobbat som mödra-barnhälsovårds psykolog i snart 8 mån. Det är precis som du skriver, vi kan aldrig veta hur det blir, eller hur vi kommer att må. Men, mina tips är att bunkra upp med mat hemma, ha hämtmats menyer redo och framförallt SOV när tid ges. Vilket kan vara så himla mycket svårare än det låter!!! Och se till att, om ni är två föräldrar, att ni peppar och stöttar varandra och hjälps åt att inte bara se till barnets behov utan även era egna!! Det är så svårt i början, för ni känner ju inte eran nya familjemedlem och som med alla relationer tar det lite tid innan vi kan hitta den där härliga känslan när vi har lärt oss hur vi alla fungerar tillsammans.

  3. Jag fick en ”high need baby”. Han sov knappt, skrek i vagnen, skrek i bilen, skrek om han överhuvudtaget blev nedlagd från min famn (i vaket och sovande tillstånd). Så jag hade typ noll tid för mina egna behov första året. Att aldrig kunna gå på toa i lugn och ro, duscha, äta eller sova utan avbrott. För en introvert hsp-person med stort behov av egen sfär, så påverkade det måendet väldigt negativt. Nu efter ett par år är barnet fortfarande intensivt och aktivt och överkänsligt, så vi är ganska begränsade och isolerade. Så kan det också bli, men vill inte skrämmas! Utan vill bara säga att om du får samma, så är vi en hel hög med knäckta mammor och pappor som kommer förstå dig om du kommer vara trött och sliten, och kan stötta. Och du kommer överleva det också. <3

  4. Gick igenom en väldigt tuff period efter att min son föddes. Älskade honom från första sekund men han var ett väldigt jobbigt barn som skrek i princip hela tiden. Det resulterade i att jag aldrig fick vila och mest grät pga att jag kände mig otillräcklig. När jag började ha tankar på att skada mig själv och barnet så tog jag kontakt med bvc, dom var extremt förstående och tog det väldigt allvarligt från första sekund. Fick tid för samtalsterapi samma vecka och började äta antidepressiva. Det som hjälpte mig mest var att jag hade en väldigt stöttade partner som tröstade både mig och bebis när vi grät om nätterna, föräldrar som ställde upp i tid och otid och att sjukvården tog tag i det direkt. Tog väl en sex månader men sen blev allting bra och nu vet jag hur fantastiskt det är att vara förälder. Tråkigt nog så tar det emot att skaffa ett syskon, just pga det här

  5. Jag var ”arg” på min dotter när hon föddes. Allt gick så bra fram till hon skulle ut. Och det gick också egentligen bra, men jag blev chockad och det var svårt att krysta.
    Så. Jag kunde inte ens titta på henne. Min sambo tog henne och han trodde länge att jag inte kunde titta pga blod och sånt, men så var det inte.
    Jag kände mig arg och besviken.
    Och det tog tid innan det klickade. Kärleken dröjde. Och det var jäkligt jobbigt.
    Från att ha önskat barn så länge, varit nedstämd över att inte ha ett barn, till att faktiskt få ett och känna… inget.

  6. Jag tror baby blues är något nästan alla får och som går över av sig självt efter någon vecka och kommer de första veckorna, men depression är något mer allvarligt man behöver söka hjälp för. Jag har haft babyblues med båda mina barn och en helt vidrig förlossningsdepression med mitt första. Fick hjälp tillslut och blev frisk efter väldigt lång tid. Bearbetade och fick preventiv hjälp inför min andra för att minska risken att hamna där igen – och så lycklig jag är att jag slapp det. Vilken fin föräldraledighet jag fick ha den här gången <3 Mitt tips om du är det minsta orolig för att få det är att redan vid första hembesöket från BVC be att få en psykologtid via dem (eller boka in möte med din vanliga)! I bästa fall går du dit och har det inte och i värsta fall får du ändå hjälp. Kram och lycka till med bebisen! <3

    1. Correct.

      I have two girls (12 and 15), and baby blues is what most of new mothers should/would expect, i.e, 3-7 days after birth, exess hormones will leave your body, resulting in ”baby blues”. This will normally last a couple of days. ”Normal” feelings; ”what have I done”, I cant take care of this baby”, ”too much responsibility” etc, overwhelming feelings.
      I have never met a mother who did not experience this in any type of way. A way to cope with these feelings; to know that you are hormonal and that this too shall pass.

      Post natal depression is something else entirely.

  7. Alltså för att redan ut begreppen lite. Baby blues och förlossningsdepression är helt olika saker. Baby blues får så gott som alla och det är främst hormonellt. Står om det i nästan alla böcker om förlossning/första tiden med bebis och de tar också upp det hos barnmorskan och sedan på bb.

    För mig var det som att sväva på moln en sekund och vara fullständigt förstörd nästa. Det får man nog oavsett om det varit en bra/dålig förlossning eller tuff eller lugn tid i början. Nära till tårar, skratt, oro, ångest, glädje på samma gång 🙂 är som att känna sig helt oberäknelig 😂 håller i sig några dagar, veckor och går sedan över. Baby blues är så vanligt och så naturligt. Svårt att påverka men jobbigt.

    Depression efter förlossningen går inte över på amma sätt, är mycket allvarligt och för det ska man söka hjälp och vård.

  8. Tack för att du kommer vara ärlig om hur du mår när bebisen kommit. Känt mig ensammast i världen med min fl-depression och alla influencers som får barn och verkar må SÅ bra (iaf utåt). Det som hjälpte mig var sjukskrivning, terapi och antidepressiv medicin.

  9. Hej! Jag undrar på vilket sätt tankarna kring baby blues är kopplat till försäkringen? Jättebra sak att skaffa ofc, men då tillståndet är hormonellt hjälps man ju dessvärre inte av rationella lösningar så som en försäkring kan hjälpa en med, eller ingår det någon form av psykologiskt stöd i nämnda försäkring?

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

sub archi