1. Hej.

    Jag prövar få kontakt med er på ByPm.se. Jag har beställt en jacka från Jofama, Marie Biker. Men jag har ikke fått bekräftat att jag får den? Jag må veta. Så snilla kan ni svara om den är sendt.

    Rebecca

  2. Men VARFÖR ska ett brev skrivas till farsan? Det enda det signalerar är att dottern är hans ägodel som han kan känna sig trygg i att lämna över till en annan person för att denne lovar att ta hand om den (henne).

      1. Svar till Emma:
        Klart man kan. Men det är väl ett jättefint brev med en jättefin innebörd och en jättefin gest som inte alls behöver signalera att man är svag och behöver tas hand om? Förstår inte vad ni talar om och tror vi väljer att se på det på helt olika sätt.

        1. Svar till forni:
          Jag kan förstå varför man tänker att det skulle vara ett fint brev med fin innebörd (klart pappa vill att hans dotter ska få det bra). Men jag ska också försöka förklara varför man tänker att det inte är det, för det här är en viktig del i synen på kvinnor.
          Varifrån kommer traditionen att en man ska be en kvinnas far (obs inte mor) om hennes hand? Från att pappan brukade vara familjens överhuvud och därmed var den som bestämde vem som skulle vara den omyndiga kvinnans make. För kvinnor blev aldrig myndiga. Varför pappan utsåg en man som kunde sörja för kvinnan resten av hennes liv.
          Vidare kan man titta på att pappor brukar leda sina döttrar till altaret när de gifter sig. Traditionellt för att lämna över den omyndiga kvinnan till hennes nya överhuvud. Är det otydligt varför det här signalerar att kvinnan är en ägodel?
          I brevet försöker någon övertyga pappa om att han är bra lämpad att ta hand om pappans dotter, och det är samma princip där.
          Man kan resonera som så att det här inte längre betyder något eftersom kvinnor idag ju blir myndiga, att det bara är gamla traditioner som inte längre har samma innebörd. Jag är rädd att man bedrar sig då. För så länge vi uppfattar det som fint för vi över det på våra barn som kommer att uppfatta det som rätt och finna sig i det, och därmed blir en sådan effekt kvar trots att kvinnor numera (här) räknas som myndiga på pappret.

          1. Svar till sofia:
            Fast nu vet vi ju inget om bakgrunden till den här texten. Det kan väl likaväl hända att dotterns mamma inte fanns med i bilden, att pappan och dottern har en nära relation och han är rädd att förlora denna relation. Vi vet heller inte om författaren i fråga är man eller kvinna.

            Det du säger är inte direkt fel, men i den här situationer bygger det endast på antaganden. Det står t.ex. ingenstans i texten att författaren ber om lov att älska/gifta sig med/ta hand om dottern. Det står endast att denne vill skriva ett brev och berätta om sin kärlek och vad den betyder.

            Så länge vi inte vet historien bakom texten kan den tolkas hur som helst. Michaela såg helt enkelt en annan bild än vad du och Emma såg. Ingen av er har rätt eller fel.

        2. Svar till forni:
          Detta är endast ett risigt brev men en taskig innebörd som endast signalerar kvinnan som ägodel, från en man till en annan. Läs på lite Michaela och börja analysera istället för att försvara dravel.

          1. Svar till elin:
            Det där är din version av en text, låt mig ha min egen. Det handlar inte om att läsa på utan som någon kommenterade ovan, att vi uppfattar texten olika. Jag har lika stor rätt till mina känslor i en text som du. Det är okej om du ser på den så, men jag reagerade inte ens på det på det sättet. Jag tycker det är väldigt tråkigt att du hoppar på med en tråkig ton och i stort sätt säger åt mig vad jag får och inte får känna. Den här bloggen är en bomb av känslor och jag känner kring många saker – till exempel kärleken i ett vackert brev som är skrivet av en man till en far. Om du har något problem med mina känslor så råder jag dig till att sluta besöka bloggen.

  3. Åh snälla finns det en fortsättning på den? Det såg ut som om den inte riktigt var slut. Blev helt kär. Så fint.

    PS När livet är lite tufft så brukar jag surfa in på din blogg och så brukar jag kolla på någon matbild och en bild på en fin väska och så brukar jag tänka att idag ska jag laga en god pasta för jag är värd lite kolhydrater, och så ska jag fanimej köpa den där Stella McCartney for Adidas väskan, för idag behöver jag det. Och det är så himla härligt. Tack för det ♥

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

ENTREPRENÖR, INFLUENCER & FÖRFATTARE

Jag har sedan 2004 drivit min blogg som varje vecka når ut till tusentals unga kvinnor, främst i åldrarna 20-35 år. Jag skriver om känslor, vardag, mode/skönhet, inredning, mat/dryck och yoga. Här hittar du djupa, transparenta texter blandat med inspirerande bilder och härliga tips.

LEATHER PANTS

Jag är tonårsaktigt förälskad i mina nya skinnbyxor från Stylein. Mjuka som tights och vassa som tusan. Kändes som om jag promenerade rätt ut ur en modetidning i morse.

De är dessutom det perfekta plagget i min höstgarderob. Igår bar jag ner alla sommarkläder i källaren och sorterade ut alla sommarplagg som ska säljas på framtida bloppisar, sedan tog jag upp höstkläderna och rensade garderoben. Nu hänger bara riktiga favoriter där, vilken fantastisk känsla det är. Jag satsar på en liten men perfekt garderob som inte innehåller kläder i överflöd, men kläder som jag älskar och som gifter sig bra med varandra.

Föga förvånande går hela min garderob i vitt över till beige, grå, ljusblå och vit. Men det är ju så fint!

  1. Så himla bra initiativ, älskar att ni mer inflytelserika bloggare lyfter fram ett miljötänk där man investerar i riktiga favoriter snarare än massa massa kläder ”bara för att” 🙂

  2. Hej Michaela, jag älskar din blogg, men… jag undrar om du har tänkt på kött och skinnindustrin i dagens samhälle, och hur människor föder upp och dödar djur endast för sin egen njutning och, som i detta fallet, ett par snygga byxor. Du bloggar ju också mycket om mat, inte sällan kött.. Jag dömer ingen, men jag undrar bara om du reflekterat över detta? kramar

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

En lördag på ett slott

I lördags vaknade vi upp till ett Toscana som vilade i morgonsol. Ser ni den låga dimman längre bort? Det är så jäkla häftigt att vädret är så lokalt i Italien. Ibland kan det liksom regna på en och så går man tre meter bort för där är det strålande sol.

Francesco äger inte bara hela vingården med allt vad det innebär, utan även det här slottet som är så pass stort att ingen vet hur många rum (!). Hans dotter visste inte ens hur många våningar det var, och då har hon ändå bott i det under några år. Förstår ni vilket spökslott? Alldeles otroligt. Kunde inte tro att det var sant när vi fick gå in och promenera omkring, i en barons slott bara sådär!

En selfie på slottstoaletten…

En selfie i ett av de 45 olika sällskapsrummen…

Vi var i slottet för att spela in en liten film som ni kommer att få se senare. Här står vi i matsalen och väntar på att få duka.

Efter en hel dags inspelning och slottshäng var vi klara och det firades med vin i solnedangången.

Från vänster: Maria från juryn, Francesco Ricasoli, Rickard Forsberg som vann tävlingen, Emma från juryn och så lilla jag.

Avslutningsmiddag med pangviner, god mat och skratt i överflöd.

Man skojar inte bort Brolio-vinerna som vi drack under den här resan alltså. Jesus.

Sen var det söndag och jag landade precis lagom till valvakan i ett Stockholm i solnedgång. Taxi Stockholms nya vip-service hämtade upp mig med namnskylt och allt på Arlanda, om det inte är lyx så vet jag inte vad!

Ska se om jag kan sno lite fler bilder från mina kära Toscana-vänner också 🙂

  1. Åh fina Michaela! Du är sagolikt vacker och skriver blogginlägg som får mitt hjärta att längta efter att se världen. Tack för att du delar med dig.

    1. Svar till Tina:
      Heje

      Jag mår mycket bra men har tappat 6 kg i vikt på ett halvår, utan att egentligen veta varför. Tror det kanske har lite med stress att göra… men annars är det fint 🙂

      P.s Gulle dig som bryr dig 🙂

  2. Allt ser superhärligt ut och du är supersnygg som vanligt.
    Undrar dessutom vart ditt mobilskal är från? Kan inte släppa det haha, måste ha 🙂

    Kram

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Ögonfransar

Min franstjej gick ju på mammaledighet här i september och som ni minns letade jag efter en ny som kunde ta över hennes plats på salongen dit jag går. De hittade en ny supertjej så i förra veckan var jag där och gjorde mina fransar hos henne för första gången!

De blev jättebra och eftersom hon är ny har hon ett erbjudande som jag tänkte dela med mig av till er. Varsågoda!

Ni bokar tid här.

Puss!

P.s Hon är även make up artist om någon är intresserad!

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Att fånga en känsla

Jag besökte ju Toscana med ett stort sällskap, men speciellt med två damer som var en del av den jury vi tillsammans satt i. De var otroliga och om ni inte har läst deras bloggar ännu måste ni genast gå in och göra det.

Maria hittar ni här, hon är en av de mest energigivande människorna jag någonsin har träffat, och dessutom skriver hon om mat som ingen annan.

Sedan har vi Emma, vars blogg fascinerar mig oerhört. Hur den dansar mellan bild och text i perfekt symbios… det är en konst som inte många bloggare klarar av. Personligen så drivs jag av ord, många andra drivs av foton, men Emma lyckas med båda.

Jag gick in och tittade på hennes bilder från Toscana, tappade andan och kunde inte tro att det var sant. Har jag fått vara med där? Men det har jag ju! I det där fantastiska, obeskrivliga som hon på något sätt ändå lyckats beskriva i bild och text.

Med andra ord, gå in och titta hos henne för att få en ordentlig bild över den otroliga resa jag precis har kommit hem från.

Alla bilder är brutalt men vänligt lånade av Emma, ”Att vara någons fru”.

  1. Hej Michaela!
    Jag tycker att du har så himla fin hårfärg,
    jag är också brunhårig och vill bli ljusare. Därför
    ville jag kolla med dig vem det är du har färgat håret
    hos på bangerhead? 🙂

  2. hej Michaela!
    vet inte vad ja ska göra…men minns att du har berättat att du var tsm med din första kille i fyra år. nu är det så att jag också varit det med min första kille och vi har det väldigt dåligt nu,tror det kommer att sluta med att vi gör slut.. min fråga är hur fan ska jag gå vidare från det här..? känns som om min värld går under.

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

sub archi