Hej!
Kan inte du tipsa om hur man gör för att inte bråka om städ, tvätt och andra vardagssaker med sin partner. Jag och min kille har just flyttat ihop och pratar om att vi inte vill hamna där eftersom vi båda gjort det i tidigare förhållanden. Har du och D några smarta knep? Delar ni upp vardagssysslorna eller hur tänker ni?
Hej kära du!
Jag tror att det är en omöjlighet för de flesta paren att inte stundtals bråka om vardagssysslor. Det är precis som att man ibland blir irriterad på sina kollegor eller på sina föräldrar när man bodde hemma. Det är så jävla naturligt. Man kan ju till och med bli irriterad på sig själv när man lever ensam för att man glömmer köpa toalettpapper eller struntar i att tvätta så att man till slut inte har ett enda par strumpor rena.
Jag tror på lite olika knep, till exempel att ha tydlig fördelning i hushållsarbetet. Om den ena lagar mat diskar den andra, punkt slut. Om den ena sköter tvätten ansvarar den andra för att all teknik i hemmet fungerar. Jag stryker allt som behöver strykas om du handlar allt som behöver handlas. Tydliga fördelningar helt enkelt. Sedan tycker jag att man ska betala någon för hushållstjänster om man har ekonomi för det. Det underlättar vardagen enormt. Som tredje alternativ finns ju att bara sluta bry sig så mycket och ha tålamod med den man lever med. Att välja sina krig och varje gång tänka ”Är det värt att börja bråka om att han aldrig slänger soporna, eller ska jag helt enkelt bara gå och slänga dem själv?”. Ibland kanske man bara kan släppa en sådan irritation i vardagen, men ibland om samma sak förekommer ofta kan det vara vettigt att ta upp det.
Här hemma så har vi ett företag som storstädar hos oss varannan vecka, då sköter de även tvätten och stryker det som behöver strykas. Resten av vardagssysslorna delar vi upp så gott det går, men ibland ryker vi ju ihop. Jag kan bli galen på att han aldrig kan gå och slänga grovsopor fastän han är mycket starkare än mig och han blir irriterad för att jag glömmer handla grejer som behöver köpas hem när jag är i matbutiken. Jag köper hellre ekologiska bär och snittblommor och han ser inte soppåsen vid dörren på morgonen. Hehe. Sånt är livet, vi tjafsar om det ibland men tycker inte att det infekterar vår relation. Jag vägrar leva så.
Generellt tror jag att de flesta måste vara beredda på att man kommer bråka om hushållssysslor och att istället försöka se till så att det blir så få bråk som möjligt som går att lösa så lätt som möjligt. Det här blev långt haha… hoppas ni lever ett liv med så lite städbråk som möjligt! Puss!
Har du slutat med fransförlängning och i så fall varför? 🙂 Kändes så synonymt med dig att snacka om det, haha
Tack för superbra blogg!
Tack fina! Jag hade en paus över vintern. Mest för att det kan vara kul att variera lite. Men nu är de tillbaka igen! Jag älskar mina lösögonfransar för de gör att jag slipper tänka så mycket på smink. Jag gör dem hos Ida som du hittar här.
Hej Michaela!
Hur ser du på Moderaternas nya ställning i flyktingsituationen (vill absolut inte kalla det kris eftersom det inte är en kris för oss enligt mig, dock för de som tvingas fly)? Det är ju, tyvärr, inte bara Moderaterna som ändrat inställning utan många andra partier. De enda partier jag anser har vettiga åsikter i just denna fråga är Miljöpartiet och Vänstern, men dessa partier har en rad andra frågor jag absolut inte kan ställa mig bakom. (Det krångliga med partipolitik, haha.)
Så, vad lång utläggning det blev. Kort och gott (jag vet ju inte hur du röstar och det är helt okej att inte gå ut med det offentligt) – Vad anser du om Moderaternas (och andra partiers) nya politik som just i frågan om flyktingar har ändrats radikalt åt SDs håll?
Jag tycker att det är hemskt tråkigt att så många partier väljer att gå åt SD’s håll för att inte tappa väljare. Jag pratade med Bodil om det när jag gästade hennes podcast och frågade henne vilket parti hon tycker sköter hela immigrationspolitiken bäst och hon svarade Centern. De ser det ur ett större perspektiv och vill ta fram hållbara lösningar för att hjälpa människor. All kredd till Centern som står på sig så starkt i den här frågan när många andra partier väljer den enkla vägen. Det finns politiska vägar för att bygga en hållbar flyktingpolitik i Sverige där vi kan hjälpa så många som möjligt, det är jag säker på, men det är inte så många som verkar vilja ta fram en sådan modell. Att stänga ute och vända kappan efter vinden är inte ett bra alternativ tycker jag. Med det sagt står jag inte bakom Moderaternas ställning i just den här frågan. Jag ska också tillägga att jag inte har stenkoll på den politiska världen på något sätt, men jag försöker hänga med och skapa mig egna uppfattningar kring vad som händer i det politiska Sverige. Puss!
har du något tips på bra märken/ställen som man kan köpa nätta guldhalsband på? Vill ha ett som jag kan ha på mig i stort sett hela tiden men kan inte hitta något. Du har alltid så fina och tidlösa smycken så tänkte om du har något tips! Kram 🙂
Guldfynd har flera nätta halsband! Jag har ett jättefint där ifrån som jag fick av Dasha i födelsedagspresent för ett par år sen. Även Jane Koenig, Sophie by Sophie och Blue Billie har fina och nätta smycken. Puss!
Hej Michaela 🙂
Jag är i en rätt knivig situtation. Klickar inte alls med min sambos föräldrar och tycker det mest är jobbigt att vara i deras sällskap. Hans mamma kan inte hålla tyst och pratar om det mest ointressanta sakerna som finns medan jag själv är en person som gillar att prata när man har något att prata om, och annars låter man någon annan prata. Jag har helt enkelt tröttnat på att höra deras prat om att spårvagnen kommer vara avstängd i sommar och därför har jag svårt att visa intresse för dem. Please help me, jag kan ju inte inte umgås med dem men det förstör en hel dag att göra det.
Hej!
Alltid knivigt när man inte klickar med ens svärföräldrar. Jag har flera vänner som har varit i liknande situationer. Här är det enda tipset jag har: bit ihop om det är viktigt för din parter. Ibland får man göra uppoffringar i en relation. Om familjen är viktig för honom kan det vara värt att sitta och lyssna på spårvagnssnack en hel eftermiddag haha. Men jag tycker att du ska berätta för honom att det kan bli lite jobbigt för dig med allt prat, så att han förstår dig. Om han vet att du tycker det är jobbigt kanske han kan säga till sin mamma om det går för långt, eller bara ha förståelse för dig om du är lite slut i huvudet efter att ha umgåtts med dem. Men allt handlar om inställning och ibland måste man göra något helt oegoistiskt i en relation, för att vara schysst mot den man älskar.
Är det några andra som har några smarta tips här? Jag älskar mina svärföräldrar så jag har lite svårt att relatera helt… kommentera i inlägget om ni har några tankar!
Jag och världens bästa svärisar i Spanien för två år sen!
Hur mycket mail får du per dag, svarar du på alla? Vad är det värsta du vet när folk frågar om tjänster som intervjuer samarbeten etc?
Förut när jag jobbade på ett stort företag och det var en hel del internkommunikation fick jag kanske 100 mejl om dagen (utöver diverse massutskick från webshoppar etc.). Nu skulle jag säga att det har halverats vilket är så skönt. De flesta mejl jag får rör samarbeten men också som du säger, en hel del människor som mejlar om tjänster, intervjuer, vill att jag ska skriva om deras affärsidé eller produkt osv.
Det jag stör mig absolut mest på är de som inte respekterar min tid i sina mejl. De som tar för givet att jag ska svara på deras kärleksproblem, som är fyra A4-sidor långt, och knappt ens skriver något fint i mejlet utan bara ”Hej jag har ett problem” och efter att hela problemet är beskrivet i detalj så avslutas mejlet med ”Vore jättebra om du svarar så snart som möjligt!!! PS Vill absolut inte vara med i bloggen!”. Jag skulle aldrig svara på ett sånt mejl. Respekt är otroligt viktigt för mig och de som tror att jag finns här bara för att svara på alla andras problem hela dagarna, eller skriva något fint för att lindra folks dåliga samvete, sånt kan jag bli galen på. Typ någon som har varit otrogen och mejlar mig för att bikta sig och hoppas på vänliga ord eller förståelse. Skulle kunna skriva hur mycket som helst om alla galna mejl jag fått genom åren.
Jag svarar inte på alla mejl, men allt som rör direkt jobb svarar jag givetvis på (och väldigt snabbt dessutom). Man ska alltid vara snabb på jobbmejl tycker jag. Läsare som mejlar svarar jag på i den mån jag hinner, men nästan alltid de som skickar värmande ord för jag tycker det är så himla fint och stort när det händer. Även om det händer varje dag blir jag lika glad varje gång. Långa kärleksbekymmer och liknande svarar jag inte lika mycket på.
Älskar bilden med dina svärisar pga att killen till höger ser ut att ha världens roligaste frisyr (förstår att det är en palm, haha)!
hahahaha såg det nu!
Hej! Gör du singelfransar eller volymfransar? 🙂
Alltså gällande svärisar; jag har en enormt knepig relation till mina svärisar. De är väldigt härliga en stund, men eftersom de bor 8 timmar bort blir det alltid så att vi ses flera dagar i sträck vilket blir så frustrerande. De skämtar helt ohämmat på min bekostnad trots att det gäller känsliga punkter (vilket jag både tagit med min kille och med dem på ett diskret sätt) men det verkar inte gå fram. För mig funkar det att bara bita ihop och försöka vara trevlig, men visa om jag tycker att de blir för mycket att det inte är okej. Trots att de är min killes föräldrar lever vi 2016 och det är inte bara jag som ska respektera dem – de ska också respektera mig. Vi är jämlikar trots att vi inte är lika gamla. Jag har valt min kille, inte mina svärföräldrar. Man måste inte älska varandra även om det skulle underlätta 🙂 det viktigaste är att man visar respekt och försöker vara så trevlig och härlig som man egentligen är meeen man är bara människa 🙂
Minns att jag mailade dig mitt i en kärlekskris för ganska många år sen. Min bästa kompis var i USA och gick inte att nå, och jag har aldrig varit så trasig som då. Att det går att få fysiskt ont av hjärtesorg blev tydligt för mig i den stunden. I det tillståndet så visste jag inte vad jag skulle göra. Läste din blogg redan då(tror den var på Stureplan.se då, alltså way back!) och tänkte att du kanske hade några svar eller något tröstande ord. Minns att du svarade på mitt mail, och jag ville säga att jag är väldigt tacksam över det:) Minns inte om jag var i skick att säga det då…
Tänkte också kommentera att jag fick svar på ett kärleksbekymmer som jag minns så väl hur glad jag blev av att få svar och att det hjälpte. Menar inte att Michaela ska behöva sitta och svara men tror inte heller jag sa tack faktiskt.
Jaaaa, skriv ett inlägg om alla sjuka mail du fått! 😀
Älskar den här typen av inlägg, så kul att läsa dem 🙂
Hej,
Jag är moderat och anser att de äntligen har börjat ta tag i flyktingkrisen (för jo det är en kris). Självklart ska vi hjälpa de som flyr från sina liv, det håller nog de flesta med om. Något som många verkar missa är dock att majoriteten som har kommit hit den senaste tiden inte flyr från sina liv. De är så kallade ekonomiska flyktingar som kommer hit för de vill ha det bättre än de har i sina hemländer. Endast 30% av de som kommit den senaste tiden kommer från Syrien och har således asylskäl och självklart ska vi hjälpa dessa. I dagsläget har vi ca 80.000 människor från Afghanistan som inte har asylskäl och som regeringen nu kommer skicka tillbaka. Det sorgliga i kråksången är dock att Afghanistan inte vill ta tillbaka sina medborgare vilket gör att regeringen nu förhandlar om hur mycket pengar vi ska ge till Afghanistan för att de ska vilja ta tillbaka sina egna medborgare som alltså inte har asylskäl i Sverige.
Det är naivt att tro att vi kan behålla den välfärd vi har haft om vi ska kunna ta emot så många som vi gjort den senaste tiden. Vi kommer att få välja. Pengar växer inte på träd vilket ni som enbart tänker med hjärtat verkar tro. Vi har ingen möjlighet att integrera alla som kommer hit vilket på sikt kommer skapa ett samhälle som, jag tror, att väldigt få vill leva i. Det är fler än någonsin förr som är orolig för Sveriges framtid och det är inte på grund av att man inte vill hjälpa de som flyr för sina liv, utan för att vi är realistiska och läser korrekt statistik snarare än att lyssna på vänstermedia. Ett tips om du vill bli lite mer insatt i hur det egentligen står till (genom korrekt statistik) är att läsa Tino Sanandaji´s inlägg på facebook.
Hej! Jag som kommenterar nu var personen som skrev frågan om moderaternas nya politik.
1. Vi ses nog ganska olika på kriser. Ja, det är en kris för de som flyr. Nej, det är ingen kris för Sverige.
2. Välfärden i Sverige förändras drastiskt – ja! Helt korrekt. Dock är det flera faktorer som spelar in som hade spelat in oavsett antalet asylsökande i landet. Det handlar om faktorer som den demografiska utvecklingen: vi blir äldre (fler jobb inom äldreomsorgen behövs, samt inom sjukvården), lönerna ökar inom tjänstesektorn, vi blir rikare (å ställer därmed högre krav.) Dessa är bara ett fåtal faktorer som påverkar den offentliga sektorn och således välfärden, vilket hade skett oavsett antalet flyktingar.
3. Det är ett privilegium i sig att ha rest å sett världen. Det är ytterligare ett privilegium att ha besökt katastrofala länder som inte är hållbara att leva pga krig eller fattigdom. Men, du bör ta dig en funderade på att åka å besöka ett obekvämt land, det sätter perspektiv på livet.
4. Tino är duktig men ack partisk. Han är inte alltid objektiv och han framställer den statistik han vill visa.
5. För mig är medmänsklighet och hjärte-tänkande starkare än ekonomiska argument. Anledningen? Sverige kommer inte att tappa sin ekonomi. Vi klarar av detta!
Kram å hoppas du förstår mina svar, vill påvisa min ståndpunkt å har respekt för dina åsikter även fast jag ej håller med!
Hej Michaela och tack för en toppen blogg! Jag tycker du är så modig som sa upp dig och tycker att jag dina inlägg har fått en helt ny gnista – det märks att du är mer taggad på livet igen. Jag började tänka på en grej efter att ha läst en fråga om en jobbig sambos mamma, det hade varit intressant att få din syn på den här problematiken 😉 Jag har haft många olika diskussioner med tjejkompisar om hur de är mot sina pojkvänners familj, och jag förstår en del inte har några problem med att uttrycka när inte håller med. Jag en ”duktig-flicka” och vill vara tillmötesgående gentemot människor jag inte känner så bra, men i min sambos familj så är det högt i tak och jargongen är saklig, men hård. Paradoxen är att om jag ex. gör som min tjejkompis och säger emot – så får de en bättre bild om vem jag är men det ökar också risken att saker skaver sig. Om jag mer bara håller med, så blir jag ju en mesigare variant av mig själv och jag ger inte dem chansen att lära känna mig. Självklart ska man vara sig själv, men denna problematiken går ju att applicera även på nya vännskapskretsar osv. Jag har så svårt att släppa det där filtret mellan artig och ärlig. Hur pass ärlig är du i denna typ av sammanhang? Biter du hellre ihop eller tycker du det är smartare att vara helt öppen för att du vet att det finns bra sidor som också kommer komma fram samtidigt?
Jag kanske har läst in alldeles för mycket av mig själv i dina texter, men i mitt huvud känns det rimligt att du kanske skulle slås av någon liknande tanke 😉
Varför skulle det skava sig för att du står upp för dina åsikter? Tycker din syn är konstig. Man måste inte tycka samma om allt för att ha en bra relation. Tycker man olika så leder det oftast till intressanta diskussioner. Men man ska såklart aldrig var otrevlig eller ohyfsad. Var dig själv! 🙂
Jag brukar aldrig kommentera din blogg. Men måste bara göra det nu. Tycker verkligen om dig så mycket och du är verkligen en så stor förebild. Tyckte det med respekt du skrev är så otroligt viktigt och jag håller verkligen med dig.
Jag har lyssnat på din och Dashas podcast så många gånger för att ni verkligen är BÄST, vissa avsnitt mer än andra som jag kan relatera till så mycket och det har hjälpt mig så många gånger. Ville bara säga att du är bäst i mina ögon (även fast alla har sina brister). Kram!
Våra småbråk försvann till 90 % när vi skaffade städhjälp. Bästa vi gjort!
Har problem med två av min killes bröder (måånga syskon..) och vänner. Vi kom på fel fot från första början helt enkelt. Han å sin sida klarar inte av mina föräldrar.
Mitt råd är att inte umgås med folk du inte trivs med! Bit inte ihop, du kommer bara att bli bitter! Varje gång man biter ihop gör man lite våld på sig själv…
Förklara hur du känner och säg att from nu tänker du inte träffa dom mer (till din sambo alltså) och se om du trivs med det upplägget.
Det låter knepigt men så värt det. Lägg tiden på att träffa människor du tycker om istället 🙂
Hej fina Michaela! Du är en så otroligt stor inspiration samt förebild för mig så därför skulle jag vilja vända mig till dig med den här frågan. Så fort jag har ett problem eller liknande gällande kärlek lyssnar jag om på din och Dashas podcast eller läser dina böcker igen.
Ni har ju ett avsnitt gällande distansförhållanden. Jag är just nu påväg in i ett distansförhållande där min kille ska åka till Kuala Lompur för att jobba i tre månader. Jag förstår om det inte låter som en lång tid men jag är 18, går i gymnasiet och har därför inte ekonomin till att hälsa på osv. Vi har dessutom bara träffats i lite mer än ett år och varit tillsammans i 8 månader. Vi älskar varandra men jag är så rädd att han ska tappa känslorna eller glömma av mig.
Han har tidigare haft ett distansförhållande där han gjorde slut med sitt ex pga att han inte orkade vara ifrån varandra.
Ska jag satsa, prata med honom om allt eller bara låta det som sker ske?