Frågor med Forni

img_1035-1024x768-1024x768
Kuddar från Clarion Sign & Mille Notti, påslakan i linne från H&M Home, filt från Habitat, säng från Carpe Diem, sänggavel från Zandvoort, sängskåp från Superfront! Puh!

Hej! Undrar vart du köpt de stora vita kuddarna bakom de mindre? Så fint och ger en lyxig hotellrumskänsla!
PS. Du är en fantastisk och inspirerande kvinna! Puss och kraaam

Alltså det är världens bästa kuddar! Och precis som du skriver så ger de en hotellrumskänsla – just för att de kommer från ett hotell! De finns på Clarion Sign och går att köpa där för 599kr (har jag för mig att de kostade)?. BÄSTA köpet någonsin tillsammans med kuddarna under som är 90 cm långa men bara 40 eller 50 cm breda (Clarion-kuddarna är 90×70 typ) och kommer från Mille Notti, de är lite dyrare dock.

Fraga:
Vad har du for strategi och forhallningssatt till ekonomi? Hur mycket sparar vs investerar du och I Vad? Vad har du for finansiella drommar och mal?
Tack! 🙂
Xo

Jag sparar mycket pengar! Jag har inga pengar i familjen, arv eller trygg ekonomisk bakgrund att luta mig tillbaka på, till skillnad från en del andra människor i min omgivning. Utan det jag tjänar in det är vad jag har att leva på, både nu och i framtiden. Eller, ja och D då såklart. Vi är ju en egen liten familj.

Varje månad plockar jag ut en fast lön från mitt företag. Av den lönen sätter jag in nästan hälften på ett gemensamt konto för mig och D som går till avgift, amorteringar, räkningar, oförutsedda utgifter och lite spar. Resten är pengar som jag lever upp – mat, shopping, restaurangbesök, taxi etc. Sedan har jag några olika spar: lågriskfonder där jag stoppar in pengar ett par gånger om året, ett sparkonto för långsiktigt sparande, ett sparkonto för resor och större köp (väskor och sånt) samt att jag sparar pengar i mitt bolag. Ibland gör jag utdelningar ur mitt bolag för att lägga in i mina diverse sparkonton. Jag har en ständig dialog med min revisor kring min ekonomi och känner mig trygg i min ekonomiska situation. Jag har alltid varit strukturerad när det kommer till min privatekonomi och har aldrig levt över mina tillgångar, snarare tvärtom.

I framtiden hoppas jag på att lära mig mer om fonder och aktier, bli duktigare på att pensionsspara (jag börjar nu!) samt att jag fortsätter spara mycket, så att vi i framtiden kan köpa en lantställe i ett varmt land. Kram!

Hej Michaela!

Tack för en fantastisk blogg! Den ger mig energi och inspiration varje dag. Du är en stor förebild för mig som ung vuxen. Men det var inte bara det jag ville säga, även fast det är viktigt att det kommer fram också 🙂

Jag tar studenten till sommaren (!!) och nu börjar släkt och vänner efterfråga en önskelista. Porslin och serviser är väldigt vanligt, icke desto mindre bra att önska sig i studentpresent vad jag har förstått, men frågan är vilken design, kollektion etc. jag ska önska mig. Har du någon favorit? Smycken är ju inte att underskatta där heller. Någon favorit på dom fronten? Vad mer kan vara fint att få på denna stora stora dag?

Många soliga och pirriga kramar!

Oj vad roligt att få en sådan fin present! På porslinsområdet är min absoluta favorit Rörstrand, jag har hela tre serviser därifrån. De gör otroligt vackert porslin som är klassiskt och aldrig går ur tiden. ”Ostindia” från Rörstrand är nummer ett för mig, det är så vackert alltså!

När det kommer till smycken är jag barnsligt förtjust i Sophie by Sophie, men även Jane Koenig och Blue Billie känns heta och rätt i tiden. Jag gillar diamanter, månar, stjärnor och roséguld på mina smycken. Om man får önska hej vilt 🙂

IMG_5772

Tallrik och kopp från Ostindia-serien, Rörstrand

Hej. Jag är en läsare som också är nöjd så länge samarbetena känns personliga och väl utvalda, du vet:) du har tagit upp detta förut och många är helt med dig! Du är bra på ”rätt” marknadsföring och det vet du sedan länge!
Men det vore också lägligt tycker jag, i o m att många läsare verkar skeptiska och nästan upprörda, att du tar upp i ett inlägg om hur det funkar. Vi har förstått att bloggare tjänar pengar på samarbeten etc, men hur? Om du ger dina läsare en rabattkod, vad genererar det dig? Om du nämner/visar en bild på en matkasse? Hur ”går bloggen runt” på dessa olika typer av marknadsföringstrategier? Får ni betalt i pengar? Eller är betalningen gåvor i form av en matkasse=ni slipper köpa mat= vinst… ?? En resa inklusive hotell? Som du skriver Michaela, bättre att prata om det än att ignorera, och vi är nog många som undrar, och förundran leder ofta till skepsis.

Hej kära du!

Jag ska försöka förklara det så generellt och kort som möjligt. Jag jobbar med tre olika typer av samarbeten:

1. Sponsrade inlägg
2. Bartersamarbete
3. Procent på försäljning och adlinks

80% av mina samarbeten är sponsrade inlägg. Då tar jag ett fast pris för ett inlägg i mina sociala kanaler. Det är det bästa sättet att jobba på för då behöver jag inte pracka på mina läsare saker. Om man jobbar med procent på försäljning kan det lätt bli så att man ”tjatar” på sina läsare och det fungerar inte för mig. Precis som ett företag betalar för en helside-annons i Vogue betalar dem ett fast pris för ett inlägg i mina kanaler. Och precis som Vogue väljer ut de bästa samarbetsparterna för dem, väljer jag ut de bästa samarbetsparterna för mina kanaler. Vem som helst får inte synas hos mig och jag tackar varje månad nej till ungefär 75% av alla erbjudanden jag får. Att synas här ska kännas rätt för alla inblandade: mig själv, företaget och mina läsare. Då blir det en win-win och det är det viktigaste. Jag väljer helst ut olika typer av samarbetspartners inom livsstils-segmentet (som tur nog är väldigt brett) så att det blir en variation av samarbeten och inte bara inom samma kategori. Ibland är det tandborstar, ibland är det skönhetsprodukter och ibland är det alkoholfri champagne.

10% av mina samarbeten är barter – alltså utbyte av tjänster eller produkter och då får man synas i mina kanaler i gengäld mot att jag får upplevelser, tjänster eller produkter i gengäld.

10% av mina samarbeten är procent på försäljning eller adlinks. Jag annonsmärker alltid mina inlägg med ”Det här inlägget är ett samarbete med…”. Om det inte står med så är det inte ett samarbete. Adlinks är helt nytt för mig, jag har bara använt det runt tio gånger, men har förstått att läsare uppskattar om man skriver att det är en adlink så jag ska försöka tänka på det. En adlink betyder att jag får betalt per klick eller försäljning av produkten. Det tycker jag är ett schysst sätt av er läsare att hjälpa mig tjäna pengar eftersom ni får tillhandahålla all underhållning i bloggen utan kostnad. Då känns det fint när vi kan hitta andra sätt att få in inkomsterna från.

Hoppas det här var tydligt och gav en tydligare förståelse i hur jag jobbar med mina kanaler. Stor kram!

Hej Michaela! Brukar du checka in din LV väska när du reser? Om nej så undrar jag vilken storlek du har på din väska.. Jag vill önska mig en i bröllopsgåva men jag kommer inte våga checka in den så vill inte ha en som är för stor.

Tacksam för svar!

Hej fina! Nej, det är en kabinväska i perfekt kabinstorlek. Skulle aldrig falla mig in att checka in en LV-väska faktiskt. De är ju väldigt oömma med väskorna på flygplatser och mina väskor som jag checkar in håller aldrig mer än några år så jag skulle inte lägga pengar på en så dyr väska som inchecknings-väska. Min size är perfekt! Över weekends brukar jag inte vilja checka in bagage heller så då räcker det gott och väl med LV-väskan. För större resor packar jag en väska som jag checkar in och sedan en kabinväska med saker jag är rädd om – ifall att den incheckade väskan skulle komma bort. Kram!

IMG_1068

Barnsligt glad och överraskad blev jag när den här stod hemma en dag efter jobbet. Bästa pojkvännen, helt klart 😉

  1. Tack för ditt svar om sponsrade inlägg. Jag tycker att det är självklart att vi ska bidra på det vis vi kan med pengar till dig, och har egentligen aldrig brytt mig om det är sponsrat eller inte då jag antar att du endast skriver om det du vill! Vi har fått inblick i ditt liv under många år och självklart ska vi bidra för att du ska kunna fortsätta. Stort tack för att du inspirerar mig varje dag. Jag har precis fått mitt drömjobb och flyttar till Stockholm om två månader och längtar efter att få ta del av alla dina tips ”på plats”! Stor kram till dig!

  2. Hej Michaela! Tack för frågor med forni, det var intressant och lärorikt att läsa om hur sammarbeten fungerar – du har ju pratat mycket om det tidigare men inte just hur det funkar och det är intressant att läsa för oss icke-bloggare som inte vet! Så tummen upp för dig, för att du inte undviker ämnet utan tydligt förklarar, jag tycket det är imponerande med tanke på att många bloggare inte gör det och att du (Trist nog) kanske öppnar upp dig för negativa kommentarer och klagomål avseende sponsring. För min del så tycker jag det är roligare att läsa sponsrade inlägg när jag vet hur det går till (mer tillit).

    Jag älskar verkligen din blogg – blir så glad när jag ser ett nytt inlägg. Hoppas du mår bättre än igår – jag har också dåliga dagar just nu, vilket är jobbigt men ’med regn kommer solsken’ eller vad man nu brukar säga. 🙂 många kramar till dig och jag ser sååå framemot några outfit bilder med din nya gucci väska !

  3. Helt underbara frågor och svar, gillar när man är rak på svar, ärlig och dessutom tar upp frågorna man får. 😀

    Jättefin säng, visste absolut inte att man kunde köpa kuddar hos de, måste ta kontakt med Clarion och kolla för de vill jag ha. 😀

  4. Hej Michaela,

    Vilket superbra svar på frågan om sammarbeten! Jag tycker du har en bra balans i dina inlägg och nu när jag förstår hur adlinks fungerar känns det som ett jättebra sätt att ”ge” tillbaka till dig genom att klicka sig in på de länkarna 🙂

    Tack för fin livsinspiration och hoppas din helg blir toppen!

  5. Så roligt inlägg! 🙂 ps. tror du missade att svara henne vilken storlek det var på väskan.

    Trevlig helg ❤️

  6. Hej
    Du testade tidigare Swiss Skinroller som jag nu funderar på att köpa. Använder du den fortfarande och hur tyckte du att den fungerade? Tacksam för svar.
    Mvh Hanna

  7. Hej Michaela!! Tack för en fantastisk blogg!
    En fråga till nästa ”frågor med Forni”. Jag kommer att flytta utomlands i höst och behöver en chic väska att resa lite kortare sträckor med.
    Jag funderade på om du kanske skulle kunna tipsa om weekendväskor i stil med SMWallikan bag från by Malene Birger?
    Massa kramar

  8. Fast trygg ekonomisk bakgrund har du väl ändå haft? Även om jag förstår att du menar att du inte kommer från någon ”överklass familj” och att du alltid har tjänat dina egna pengar. Så länge man har föräldrar med en (medel) inkomst varje månad, som kanske äger en bostad och har möjlighet att resa så skulle iaf jag säga att man har haft en trygg ekonomisk bakgrund. Det finns många barn i samhället som har föräldrar som är låginkomsttagare/som har varit sjukskrivna/arbetslösa/behövt leva på bidrag/ensamstående/ med stora skulder och kanske betalningsanmärkningar. Dessa barn har inte fått en trygg ekonomisk bakgrund. Med det sagt vet jag inte om du har haft det så under din uppväxt, men det är inte den bilden jag har fått under de 10 år (hjälp vad tiden går!) som jag har läst din blogg. Obs, säger inte detta för att kritisera utan för att medvetandegöra då jag tror att den meningen kan sticka i ögonen på personer som har haft det väldigt otryggt ekonomiskt.

    Lite nyfiken, vad får ett företag betala för ett inlägg i t.ex en bloggares sociala kanaler (du behöver inte nämna specifikt för dig, utan mer generellt 🙂

    Önskar dig en trevlig helg!

  9. Det kanske är en lite personlig fråga men måste ändå ställa den. Hur har ni diskuterat kring barn och familjeliv? Är ni sugna nu eller vill ni vänta flera år? (Jag har förstått det som att det är något du önskar i framtiden).
    Anledningen till att jag frågar är för att jag själv velar och inte riktigt vet hur man ska ställa sig till det. Är nu 28 år och har varit sugen på familj ett tag nu men samtidigt lever jag ett härligt cityliv och allt vad innebär. Hur länge ska man våga vänta liksom…Svårt det där, har du några funderingar?

  10. Ja, fast du märker ju inte adlinks för att vara ”snäll” mot läsarna, det är ju faktiskt lag på det.

  11. Hej Michaela!
    Har en fråga till nästa torsdag! (Eller kanske som separat inlägg om du tycker det är en kul idé). Tänkte på att du som är rutinerad bloggare och lite av bloggvärldens Queen-motsvarighet till Beyoncé typ, antagligen har ett gäng trogna läsare och blir igenkänd lite här och var. Har du haft några möten med läsare genom åren som etsat sig fast i hjärtat? Några roliga, knäppa, fina, romantiska, surrealistiska, obehagliga händelser och träffar som du vill berätta om? Vore roligt att läsa! Kram!

  12. Har aldrig förut klickat på en adlink, har inte förstått vad hur det funkar. Från och med nu ska ska klicka varje gång 🙂

  13. Jag förstår inte irritationen över sponsrade i lägg etc. Visst är det trevligt med personliga inlägg men jag läser bloggar för inspiration i form av vackra bilder och tips på snygga kläder, väskor, inredning etc. Ingen vill väl jobba gratis? Bra svar på frågan givetvis, känner mig dock aldrig lurad. Alla arbeten går ju mer eller mindre ut på att tjäna pengar på andra i någon form så förstår inte varför en blogg skulle vara annorlunda. Var och en gör ju själv valet att läsa eller inte…
    Oavsett om du tjänar pengar eller ej på dina inlägg så INSPIRERAR du mig till 1000 så jag hoppas du fortsätter blogga i många år till! Tack för en superbra blogg med en perfekt mix av allt 🙂

  14. Hej Michaela! Tack för din fina blogg, det är en av mina bästa stunder på dagen att klicka in här! Så mysigt <3
    Jag har en fråga till nästa "Frågor med Forni". Jag är nämligen en ganska svartsjuk person, särskilt på min killes tjejkompisar. Det är väldigt jobbigt för mig, och jag har insett nu det senaste att det är något som jag skulle behöva jobba med. Du har berättat tidigare att du var ganska svartsjuk i ditt första förhållande, men att du jobbat på det och att det är bättre nu. Kan du inte berätta hur du gjorde? Några tips? Jag vill verkligen få bort de här känslorna 🙁
    Kram <3

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

ENTREPRENÖR, INFLUENCER & FÖRFATTARE

Jag har sedan 2004 drivit min blogg som varje vecka når ut till tusentals unga kvinnor, främst i åldrarna 20-35 år. Jag skriver om känslor, vardag, mode/skönhet, inredning, mat/dryck och yoga. Här hittar du djupa, transparenta texter blandat med inspirerande bilder och härliga tips.

Frågor med Forni

Alltså wow vad fin du är! Nästa ”fråga forni” får du gärna skriva lite kring hur din känsla varit när du skrivit dina olika böcker? Om att älska handlar ju om det vackraste som finns, medan den du skriver nu handlar om något tyngre. Känns det jobbigare att skriva den här boken eller blir det tvärtom en lättnadskänsla att få skriva av sig? Lite flummig fråga kanske men hoppas du förstår lite hur jag menar 🙂 kram

Tack gullis! Alltså, när jag skrev ”En bok om kärlek” och ”Om att älska”, alltså mina två tidigare böcker som är textsamlingar om kärlek, så var det mycket tyngre. Anledningen är för att det gjorde ont i hjärtat medan jag skrev dem. De var min terapi och mitt sätt att ta mig ur hjärtesorg, och så lät jag er följa med genom dessa känslor via böckerna. De är otroligt öppna och sårbara. Den här boken är mycket mysigare att skriva! Ämnet må vara tungt, ångest är ju skitjobbigt liksom, men eftersom jag fokuserar på hur vi alla ska kunna hantera den känns det mycket ljusare. Dessutom är det en liten handbok fylld av små tips, trix och egna anekdoter så den är helt klart härligare. Jag hoppas att ni kommer fyllas av hopp när ni har läst den!

dd8a2eb674341652ff5bea7fc2b64bbf

En sida ur ”En bok om kärlek”

Hej fina du!

Jag skrev en kommentar här för några månader sen när jag var i en ganska dålig fas, hur sjukt underbart är inte livet när det kan vända så fort? Jag mår så bra just nu med nytt jobb som jag älskar, underbara vänner, vår(!), roliga resor och även träffat en ny kille, haha ja jag överdriver inte, detta är sant! 🙂 Men, till min fråga. Allt är ju inte rosenrött som livet också inte är, nya killen och jag gillar varandra verkligen men det är väldigt nytt och osäkert. Vi är väldigt ärliga med varandra och han har berättat att han nyligen kommit ur en dåligt förhållande som gör honom rädd för att få känslor och egentligen ganska slut emotionellt. Jag veeet, varningsklocka där absolut och jag har verkligen tänkt var och varannan dag att avsluta det innan någon blir sårad eftersom det finns så stor möjlighet för det, speciellt för mig, men på ett sätt vill och kan jag ju inte slänga bort en underbar kille bara för att tänk om? Så funkar ju inte livet. Jag är själv i din ålder och haft både bra och dåliga killar men främst tyvärr dåliga och är noga med att sätta gränser för vad som är ok och jag håller helt med dig om att det inte finns specifika regler för kärlek och relationer, men hur känner du spontant inför detta? Jag tror jag vet svaret och är lite rädd för det men skönt ändå att få en objektiv synpunkt.

Hoppas allt är underbart med dig! Puss o kärlek i vårsolen

Spontant känner jag att du ska fortsätta hänga med honom så länge det känns rätt i magen. I samma stund som magkänslan säger annat, det är då du ska reagera. Jag tycker inte att det nödvändigtvis behöver vara en varningsklocka att han precis tagit sig ur en dålig relation, kanske vill han bara göra dig medveten om det och vara ärlig. Att han berättar det behöver inte betyda att han vill ha en anledning att kunna behandla dig och er relation som han vill. Men var uppmärksam på dina egna känslor och dra om det känns fel, men stanna om det känns bra. Puss och grattis till alla lyckliga grejer!

Hej Forni,

Jag tycker din blogg är så himla bra och framförallt inspirerande! Jag har yogat några gånger i veckan hemma på min halvdassiga yoga-matta till lite you tube-klipp och skulle egentligen vilja få in lite ”riktig” yoga med instruktör i mitt liv. Jag har gått till yoga yama några gånger på My sore aschtanga yoga men kännt mig mest förvirrad. Jag kan ju inte alla positioner utantill.. Har du några bra start-up tips att ge? Vilka slags yoga-pass är bra att börja på?

Sedan älskar jag din yogamatta från Grounded Factory, Så snygg! Du skulle inte kunna fixa någon schysst rabatt för oss stammis-läsare?

puss!

Hej fina!

Älska yoga <3 Fint att du har börjat! Gå till Altromondo Yoga på Grev Turegatan och så går du några pass som Jennie håller i. Jag tror hon kör nybörjarkurser då och då också. Hon är en fantastisk lärare och kommer att guida dig in i yogan. Dessutom säger hon till när man står fel för att man ska lära sig alla positioner korrekt. Inom sinom tid kommer du att kunna yoga hemma mycket lättare! Yogobe är en sajt med yogalärare som hjälper dig att yoga hemma också, jag gillar den jättemycket så testa det!

Bra idé med yogamattorna, ska mejla dem och se om de vill göra ett samarbete!

Puss!

IMG_7098

Jag har en fråga till nästa. Jag är flygrädd, resrädd och osjälvständig. Nu har dock min mormor i U.S.A köpt (gulp) tur och retur-biljetter till mig för att åka och besöka henne SJÄLV. Herre gud, hur ska jag klara detta? Hjälp! Jag är redan skräckslagen och har hemlängtan haha. Snälla lite tips?

Hej fina du.

Såhär är det: världen är din lekplats. Den är allas vår lekplats. Den är helt fantastisk, underbar, magnifik. Vi får aldrig begränsa oss i den. Du vet att jag har flera nära vänner som är flygrädda va? Så är det. Som allra helst aldrig skulle vilja sätta sig på ett flygplan. Men då missar de också något av det bästa med att leva på jorden – att få se den. Och hemlängtan? Jag har haft hemlängtan hela mitt liv! Ibland befinner jag mig på en plats långt borta och när det är dags att gå och lägga sig ensam i en säng värker det av jobbighet innanför bröstet. Men jag bestämde mig för att inte låta dessa känslor hindra mig från att upptäcka världen. De kommer, men vi har alla ett val i hur vi vill hantera dem. Själv tänker jag alltid att de går över så fort det blir morgon igen – vilket de alltid gör. Det är på natten det kan vara jobbigt för mig. Samma sak med flygrädslan – samma stund som du är framme är den borta! Kom ihåg det när du sätter dig på planet med svettiga händer. Att du kommer komma fram. Du vet förresten att ett flygplan är den säkraste platsen du kan befinna dig på va? Mycket säkrare än att gå på gatan eller sitta i en bil.

Om du upplever att dina känslor inför detta är så jobbigt så att du funderar på att inte åka tycker jag att du ska gå till en psykolog pronto. Ens rädslor ska aldrig få äga en eller hindra en från att göra något som man egentligen verkligen vill. Psykologer kan hjälpa till på fantastiska sätt!

Som sista grej: vilken underbar mormor du har som ger dig den här resan. Tänk att du ska få åka till USA och uppleva det landet. Det finns folk som går hela livet utan att någonsin lämna det land de föds i, och du ska få se USA! Vilken otrolig grej. Krama din mormor extra hårt när ni ses och insup varenda ny grej du får uppleva därborta.

Puss!

Hej! Tack för en underbar blogg fylld med så mycket inspiration och kloka råd<3 Möjligt att du även har ett sådant på lager för mitt ”problem”.. 😉
Är 17 år och var precis med om att min killkompis (vi är inte super tajta men träffas en del genom gemensamma vänner) försökte kyssa mig på hans fest. Jag har börjat misstänka tidigare att han kanske hade känslor för mig men jag vet att jag aldrig kommer ha dom för honom. Visst vi var båda berusade men vet verkligen inte hur det kommer bli nästa gång vi ses 🙁 Är detta något man kommer behöva prata om, hur ska jag egentligen bete mig nästa gång vi ses? Låtsats som ingenting tills att han eventuell tar upp det?
Kramkramkram

Hej gullet. Det är ingen fara tror jag. Bete dig som vanligt nästa gång ni ses, men!, om han försöker igen så får du säga till att du bara vill vara vän. Samma sak om han tar upp det – säg att du vill vara kompis. Men var snäll och mjuk i det. Det krävs mod att säga till någon att man gillar den och om någon vågar säga det ska man alltid vara varsam med det. Sålänge han inte tar upp det eller gör ett nytt försök behöver du inte säga någonting tycker jag.

Någon annan som har någon tanke här?

Puss <3

  1. En fråga till nästa vecka:
    Det känns verkligen som att du har så bra koll på ”sociala regler”, och därför vill jag ha lite tips ifrån dig när det kommer till det känsla ämnet: pengar!
    Några exempel: Om man är ute ett stort kompisgäng och käkar, alla tar in olika rätter för olika priser: ska man splitta notan rakt av eller ska alla betala var för sig sin egna rätt?
    Hur mycket dricksar man på en restaurang, pub, bar eller café? Är det olika beroende på vart man går också? (Stammisställen t.ex)
    När man har ett affärsmöte i form av en lunch, vem ”ska” betalar? Ska den som bad om mötet ”automatiskt bjuda”?
    Om man märker att man oftare bjuder sina vänner än blir bjuden själv, ska man helt sluta bjuda då? (Oftast kommer det då en rädsla för att bli uppfattad som ”snål” och trycker i bakhuvudet…)
    Hur mycket pengar ska man lägga på en födelsedagspresent till en kompis?
    Är det okej att den som tjänar mest betalar mest? Eller är det bara orättvist?

    Jag är i 25-års åldern, som jag tror generellt är en knepig ålder för vi är alla på så otroligt olika plan. Min kompiskrets består av studenter, städare, bartenders, egen företagare, mäklare, säljare, mammor, pappor, partyprissar, res-galningar, soffpotatisar….you name it. Vi alla vill lägga pengar på olika saker….

    Ge mig gärna lite ”social regler-tips och trix”. TACK!

    1. ja skulle va väldigt intressant! Sen vill jag bara säga att du verkar helt fantastisk Michaela! Har följt dig sen Glamourama haha och jag är ändå inte speciellt gammal (18 år) men du är en sån himla fin förebild. Det känns som att vi är kompisar eftersom jag följer alla dina sociala medier och bloggen och det är så kul att se hur livet har blivit för dig. Du verkar så himla lycklig och harmonisk nu med D och det är så kul att se efter att ha läst om dina ex och hjärtesorg genom tiderna. Sen ville jag bara säga att er podd var och är världens bästa vägledning gällande kärlek!

      1. Åh vilken fin kommentar, tack snälla! Det är kul hur livets kan gå i olika riktningar, D känns ju som en present från livet efter alla skitrelationer 🙂 <3

    2. Jag tänker detsamma när man blir hembjuden till folk? Ska man ha med sig en liten present?
      Och om man ska hem till någon med barn: ska man då ALLTID ha med sig en liten gåva till barnet?

      1. Dagens ungar har ju så mycket saker så det räcker och blir över så det tycker jag absolut inte.

  2. åh, hoppas verkligen på ett samarbete med yogamattorna! dom är helt underbara men lite för dyra för mig just nu.

  3. En fråga till nästa vecka! Eftersom du och dasha haft en kärlekspodd så tänkte jag spinna vidare på detta ämne med dig och fråga en fråga, för jag behöver HJÄLP! Jag har alltid trott på det här med ödet, att när man inte förväntar sig att hitta någon så kommer den rätta dyka upp.. Ja men du vet så som alla försöker dunka in i huvudet på oss singlar! Men jag tror ju också att kärleken inte bara kommer serverat på ett silverfat, man måste väl också jobba för det och visa att man är intresserad!
    Nu är det såhär, jag började nyligen mitt nya liv i Gbg där jag studerar till frisör, en dag för några veckor sedan kom det in en jättefin kille i salongen som jag fick äran att klippa, och sen efter det började jag och mina kompisar skoja om hur snygg jag tyckte han var osv. Jag kunde ju inte släppa honom, utan lade till honom på Facebook. Men vad nu?! Jag är för blyg för att ta något mer steg, jag vet inte HUR jag ska ta det vidare eller ens OM! Men jag tänker ”vad är det värsta som kan hända” så egentligen är väl frågan HUR gör jag för att gå vidare..

    1. Skriv till honom!!! Fråga om han blev nöjd med klippningen eller vad som helst (haha). Vad är det värsta som kan hända!? 🙂

  4. Hej Forni! En fråga till nästa vecka; jag undrar hur du ser på feminism? Är du feminist? Vore så intressant att höra dina tankar kring detta då jag ser dig som en stor kvinnlig förebild. Tack för en superblogg! Kram

  5. Hej Michaela, tusen tack för en fantastisk blogg. Du sprider verkligen glädje och energi!
    Jag har en fråga till nästa vecka!
    Har du någon gång blivit ifrågasatt för ditt karriärval av dina nära och kära? Hur tacklade du det isåfall? Vad tycker du man ska göra om man känner att man är på fel väg utbildnings- och karriärmässigt? Jag studerar mitt andra år på juristprogrammet men tycker det är tråkigt och det känns inte som min grej. Jag drömmer om att bli inredningsarkitekt, men vet inte om jag har det som krävs. Vågar inte prata med min familj om det då jag vet att de misstycker. Hur hade du gjort?

    Kram!

  6. Hmm tycker det var lite konstigt svar på sista frågan. Tycker inte man ska vara snäll och låta killen göra som han vill. Om man själv var obekväm med situationen eller tycker killen gick över gränsen ska man absolut ta upp det och säga ifrån. Nu vet jag ju inte hur situationen var, kanske inte var nån stor grej. Men man ska inte hålla god min bara för att man som tjej är uppfostrad att ”vara snäll”. Bättre att säga ifrån tidigt än att vänta på nästa gång som är värre..

    1. Jag tror vi uppfattade situationen olika. Jag bedömer inte utifrån kön i mitt svar utan oavsett vad för person som gjort vad. Tror du ser på det med lite andra ögon. Har ingenting med huruvida hon är en tjej eller han är en kille, spelar ingen roll i situationen för mig. Men som sagt, tror vi ser på frågan på olika sätt.

  7. Hej fina du!
    Jag undrar vilken av dina böcker som rekomenderas först för ett trasigt hjärta och med förståelse, pepp, tips och råd? För har inte riktigt förstått vilken av böckerna som handlar om vad?
    Taaack för en underbar blogg!
    Love,

  8. Åh vad bra att yogan kom upp som fråga, dock vill jag utveckla den lite och fråga: vad tusan ska en välja? Jag är helt en nybörjare på yoga och tittade upp lite efter att ha blivit inspirerad av dig, men det finns ju många olika slags yogastilar och namn.. Vilken är bäst? Vad heter den stilen? Finns det någon som är ”grunden” och bäst anpassad för en newbie som jag. Skulle bli såå glad för svar och hjälp i yoga djungeln 🙂 tack för en härlig och inspirerande blogg.

  9. Hej! Jag är nyinflyttad i Stockholm, och har två vänner som kommer och besöker mig från Dannmark över Kristi Himmelsfärd. Eftersom jag själv är ny har jag ingen aning om vad vi ska hitta på?? Vad är dina bästa tips på att göra under en långhelg i Stockholm? Sevärdheter? Brunch/Lunchställen? Restauranger? Var är bra att gå ut om man är mellan 20-23? Gärna personliga ”smultronställen” och inte bara dom man hittar när man googlar typ ”tips stockholm”, haha. Tack på förhand och tack för en grym blogg! 🙂
    Hoppas detta kan komma med i nästa frågor med forni inlägg! Är säkert många som undrar vad man kan göra en fin vårhelg i Stockholm .. Vad erbjuder våren i Stockholm liksom?? Kram

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Frågor med Forni

Jag älskar verkligen hur din blogg är uppstyrd – med ”snapshots” och heller inte så farligt redigerade bilder. Den sticker ut och är inte som alla andras. Tack för att man alltid finner så mycket inspiration och aldrig blir trött på att gå in här för att få sig en daglig dos av Forni.

Jag har en och annan fråga till dig som du gärna får ta upp i nästa frågestunds inlägg:

– Har du känt i början av en ”dejtingperiod” att det känns jobbigt att höra av sig eller skriva till en kille för du är orolig att han ska tycka du är störig eller för ”på”? Alltså att du som är först med att höra av dig, varje gång tvekar in i det sista om du ska slänga iväg smset/en snap eller inte? Jag vill verkligen komma över den spärren, det känns så mycket mer attraktivt mot mig själv och mot killen. Jag vill verkligen vara försiktig nu i början så han inte tröttnar på mig men efter vår första träff blev jag lite tagen, haha! Dina 5 bästa dejtingtips? Please!

Heeej gullet!

Gud fråga inte mig om dejtingtips haha, jag är sämst på dejting. Fråga Petra (klick!), hon är det sanna proffset haha! Men jag känner absolut igen mig i det du skriver i rädslan om att vara för ”på”. Det är tråkigt att man känner så men det är ju den klassiska katt och råtta-leken som bidrar till de känslorna. Om någon är för på, eller för av, tröttnar vi gärna. Och balansen är svår att hålla. Jag tycker att man ska höra av sig i den mån som känns bra för en själv! Alla har ju olika gränser för vad som är mycket eller lite eller lagom så det där är svårt. Jag tycker att man kan höra av sig när man känner för det men om man inte får svar kanske man inte ska skicka tio sms till utan istället avvakta lite. Varje relation är sin egen och man får känna av stämningarna.

– Om det fanns en maträtt som du skulle äta varje dag för resten av ditt liv, vilken hade det varit?

Spaghetti med köttfärssås eller tacos! Bästa rätterna, plus att taco går att variera i en evighet.

– Jag har nu i början av året satt upp mål för mig själv att jag ska vara mer ärlig mot mig själv, bygga upp mer respekt för mitt välmående och prioritera mina medmänniskor, kanske rensa bort en och annan så kallad ”vän”. Är det normalt att tänka så när man är så ung som jag är tycker du, hur fungerade du när du var 20 år? Ofta är det ju mycket status man går efter, att den som har flest vänner vinner. Jag trivs så mycket bättre med att ha få, lite närmre och mer genuina sådana.

Du är bäst, puss!

Jag tycker att du verkar vara på helt rätt spår i ditt liv, oavsett ålder. Sanna vänner är det viktigaste man kan ha med sig genom livet. Oavsett om det är en eller 20 sådana. Det är jättebra att du försöker omge dig av rätt människor och successivt gör dig av med de som inte känns bra för dig! Alla borde göra det för sitt eget välmående. You go darling <3

IMG_5745Vänner <3

Hej Michaela! Jag har en fråga åt dig jag hoppas kommer med på torsdag i Frågor med Forni (ifall jag minns rubriken rätt haha). Jag och min kille var tillsammans ett halvår innan han gjorde slut med mig, pga det helt enkelt fungerade inte mellan oss, främst pga mitt eget beteende, att jag tog honom för givet, pushade honom till att bli arg osv. Dock bestämde han sig ganska snabbt för att han vill vara tillsammans igen, och försöka på nytt. Detta var en månad sen och allt har verkligen varit sjukt bra emellan oss sen dess. Dock är jag så osäker på allt, tänk att han ändå gjorde slut med mig, att han var färdig att avsluta allt. Vill helt enkelt höra din åsikt om detta, tror du man kan komma över en sådan sak, och att allt blir bra även på djupet trots att det tagit slut en gång? Kram<3<3

Hej sötnos!

Alla relationer sätta sina egna regler. Jag är så trött på att vi ska följa samhällsnormer när det kommer till relationer. Livet är inte som en romantisk drama-film! Om det känns bra för dig och din kille att vara tillsammans igen säger jag bara – heja er och länge leve kärleken! Kärleken kommer på alla möjliga sätt till en genom livet och ingen väg i en relation är bättre än någon annan. Lita på honom om han säger att han verkligen vill satsa på er och våga lita på er relation. Om det känns bra så är det bra. Kanske behövde ni separera en gång för att förstå värdet i relationen. Jag önskar er massa kärlek, lycka och härligheter genom livet!

Tja Forni! Jag har aldrig varit i Italien, men jag känner liksom att hela kroppen bara skriker efter att åka dit! Vilken stad borde jag åka till först? Vill ha stadspuls, kultur, nattliv, shopping och kanske en strand. Eller ännu roligare om du kunde skriva en guide till dina favvostäder i Italien! <3 Thx för bästa bloggen evah! Kramisar

OMG du måste åka till Italien! Det är världens vackraste land. Det går omöjligt att välja en stad i Italien, dessutom har jag minst tio platser kvar jag verkligen vill besöka, men om jag spontant får säga en plats att besöka första gången du är i Italien: Portofino-kusten om du vill åka på sommaren eller Toscana med första några dagar i Florens och sen några dagar på vingårdarna om du vill åka i september. Åh det är magiskt. Om du vill åka ett par dagar under försommaren rekommenderar jag Venedig som är som en dröm! Och Rom är storslaget för den som gillar historia. Puss!

Hej bästa Michaela!

Jag undrar lite hur det var för dig att flytta hemifrån? Jag ska nämligen snart flytta utomlands och jag känner verkligen att det ska bli jättespännande och så kul, men är givetvis lite nervös också haha. Sen undrar jag också hur du ser på rumskamrater? Jag är social men ibland behöver jag mitt eget space liksom, tror du man tröttnar på varandra ibland? Och om du haft rumskamrat, hur gjorde ni med mat osv. La ni ihop en gemensam budget och handlade/lagade mat tillsammans eller var och en för sig?
Stora kramar <3

Hej fina du!

Jag ÄLSKADE att flytta hemifrån och har skrivit mer om det här (klick!). Det blir givetvis mindre space när man bor med någon annan, men det blir mindre ensamhet också. Jag tycker både att bo själv och med andra har sina för respektive nackdelar och att de är ungefär lika starka på varje håll. Same same liksom. Klart man tröttnar på den man bor med ibland, det gör man ju med sin partner också (eller sina föräldrar/barn) mellan varven! Så länge man respekterar varandra.

Ang. budget så har jag gjort olika. Det har faktiskt inte varit ett problem varken när jag bodde med Petra eller med Dasha. Vi turades om att handla. Jag och Petra la in 1000kr varje månad i en gemensam budget för frukost och städgrejer utöver hyra och räkningar, resten turades vi om att handla. Jag tror dock att man ska ha tydlig fördelning på vem som betalar vad och hur man ska dela upp det för att slippa onödiga bråk, speciellt om båda är studenter med ganska knaper budget. Tydlighet i relationer brukar generellt sett minimera riskerna för bråk :)))

Puss!

  1. Hej! Tack för en underbar blogg fylld med så mycket inspiration och kloka råd<3 Möjligt att du även har ett sådant på lager för mitt "problem".. 😉
    Är 17 år och var precis med om att min killkompis (vi är inte super tajta men träffas en del genom gemensamma vänner) försökte kyssa mig på hans fest. Jag har börjat misstänka tidigare att han kanske hade känslor för mig men jag vet att jag aldrig kommer ha dom för honom. Visst vi var båda berusade men vet verkligen inte hur det kommer bli nästa gång vi ses 🙁 Är detta något man kommer behöva prata om, hur ska jag egentligen bete mig nästa gång vi ses? Låtsats som ingenting tills att han eventuell tar upp det?
    Kramkramkram

  2. Älskar dessa frågestunder! Jag har en fråga till nästa, som du kanske har skrivit om innan, men jag kör ändå. Jag har en kompis som är halvsvensk och halvgrek. Hon säger att hon känner sig väldigt grekisk när hon är i Sverige och väldigt svensk när hon är i Grekland. Hon gör ofta narr av ”svennar” och ”svennelivet” och säger att hon inte kan dejta svenska killar för att hon känner sig ”så utländsk” då. Jag tycker att hon drar alla över en kam, men samtidigt kan jag inte riktigt uttala mig om det då båda mina föräldrar kommer från samma land.
    Hur ser du på det här, känner du igen dig? Jag frågar dig eftersom du är halvsvensk och halvitalienare och har dejtat svenska killar förut (precis som min kompis) men dejtar en persisk kille nu. Jag tycker att det är så himla intressant med kulturer/bakgrund och dess påverkan 🙂

    PS: Hoppas verkligen inte att den här kommentaren är stötande på något vis, för så är den absolut inte menad!

  3. Hej fina du!

    Jag skrev en kommentar här för några månader sen när jag var i en ganska dålig fas, hur sjukt underbart är inte livet när det kan vända så fort? Jag mår så bra just nu med nytt jobb som jag älskar, underbara vänner, vår(!), roliga resor och även träffat en ny kille, haha ja jag överdriver inte, detta är sant! 🙂 Men, till min fråga. Allt är ju inte rosenrött som livet också inte är, nya killen och jag gillar varandra verkligen men det är väldigt nytt och osäkert. Vi är väldigt ärliga med varandra och han har berättat att han nyligen kommit ur en dåligt förhållande som gör honom rädd för att få känslor och egentligen ganska slut emotionellt. Jag veeet, varningsklocka där absolut och jag har verkligen tänkt var och varannan dag att avsluta det innan någon blir sårad eftersom det finns så stor möjlighet för det, speciellt för mig, men på ett sätt vill och kan jag ju inte slänga bort en underbar kille bara för att tänk om? Så funkar ju inte livet. Jag är själv i din ålder och haft både bra och dåliga killar men främst tyvärr dåliga och är noga med att sätta gränser för vad som är ok och jag håller helt med dig om att det inte finns specifika regler för kärlek och relationer, men hur känner du spontant inför detta? Jag tror jag vet svaret och är lite rädd för det men skönt ändå att få en objektiv synpunkt.

    Hoppas allt är underbart med dig! Puss o kärlek i vårsolen

  4. Jag har en fråga till nästa. Jag är flygrädd, resrädd och osjälvständig. Nu har dock min mormor i U.S.A köpt (gulp) tur och retur-biljetter till mig för att åka och besöka henne SJÄLV. Herre gud, hur ska jag klara detta? Hjälp! Jag är redan skräckslagen och har hemlängtan haha. Snälla lite tips?

    1. Hej Anna! Jag brukar alltid tänka att mina rädslor inte ska begränsa mig i livet. Ibland måste man göra jobbiga saker men som ändå leder till något bra. Helt enkelt du måste göra flygresan själv men du vinner ju en hel vecka med din mormor vilket är ovärderligt. Kram

  5. Älskar att efter att ha lyssnat på din och Dashas podcast kommer jag ibland på mig själv att läsa dina blogginlägg med ”din” röst, alltså i mitt huvud hahaha. Du är fantastiskt duktig på att skriva men jag tycker även att du har en bra berättarröst!! Starta podd igen snällaaaaaaa!

  6. Hej Forni!

    Jag kommer ihåg för några år sedan hade du ett nyårslöfte om att inte äta godis mer än två gånger i veckan. Hur går det med det idag? Hur blev du kvitt ditt sockerbehov? Hur tänker du kring mat och godsaker? Man vill ju unna sig ibland men det får ju samtidigt inte bli till överdrift. Vad tänker du å om detta och hur behåller du din balans till sötsaker exempelvis?

  7. Hej Forni!
    Efter oförutsedd internetbegränsning (4 veckor utan dator och med en mobil som gått från smart till osmart) har jag kikat in igen på din blogg och vill mest bara säga att du verkar vara så himla vettig. Jag har följt din blogg väldigt länge och jag har alltid uppskattat din ärlighet och äkthet, ditt förhållningssätt till livet, kärlek, mat, familj, vänner och kanske allra mest att du alltid delar med dig innerligt utan att predika för vad som är ’rätt’.
    Att ha begränsad tillgång till internet var rätt skönt (säkert för att jag visste att det inte skulle vara så för alltid) och det var lite gött att kolla på Aktuellt på kvällen och läsa böcker istället för att se på serier. Så eftersom du har så bra tankar om andra saker undrar jag hur ditt förhållningssätt är till att vara uppkopplad och kanske ifall du någon gång känt ett behov av en ordentlig paus och vad du skulle använda den tiden till istället då?
    Allt gott till dig!

    1. Hej kära du,

      TACK för dina varma och fina ord, de värmer oerhört.

      Det kanske låter sjukt med tanke på mitt jobb, men jag är hyfsat duktig när det kommer till internet. Kanske är det just för att det är mitt jobb som jag ibland både vill och behöver lägga bort det. Att låta sociala medier vara en kväll eller så är ett måste för mig och flyter på utan smärre problem. Det är sällan jag känner att jag är ihop med min telefon (hehe) utan mina pauser faller sig naturligt i mitt liv.

      När jag inte orkar hänga på sociala medier så brukar jag titta på linjär tv (utan att skrolla på mobilen samtidigt ;-), bada badkar, läsa en bok eller gå runt och fixa i lägenheten med lite musik i bakgrunden. När jag är själv så mediterar jag eller yogar en hel del och om vädret är fint brukar jag sitta på balkongen – alltså bara sitta där och tänka. Det är mysigt tycker jag.

      Ha en underbar söndag
      <3

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Frågor med Forni

Hej fina, Michaela!

Jag har en fråga som jag så gärna skulle vilja att du tar med i nästa ”Frågor med Forni”. Jag skall nämligen överraska min pojkvän med en weekend i Stockholm över hans födelsedag, helgen 29 april – 1 maj. Jag skulle så gärna vilja ha dina bästa tips. Jag vet ju att du precis som vi älskar att äta god mat och dricka gott vin. Vilka är dina guldkorn som man borde satsa på när man bara är i Stockholm över en helg!
 
<3
Hej fina du!
Det finns mycket guldkorn i Stockholm och generellt så är de som brukar dyka upp här på bloggen de jag gillar mest (därför jag går dit så ofta :))) men här kommer några favoriter:
YUC eller Supper till middag om ni vill äta mexikansk mat, dricka tequila-drinkar och bara enjoy life.
Riche som lördagsbrunch!
Milles för härlig stämning, god mat och smarriga drinkar (både med och utan alkohol!) till middag.Om det är fint väder och ni kan sitta ute så har både Milles och Strandvägen 1 underbara uteserveringar!
Un Poco (helst bakfickan) för italiensk mat och dryck.
Farang om ni gillar asian fusion (deras spädgris är galet god)
Njut av Stockholm! PUSS!

Kan du inte börja använda din snapchat-story lite mer?? ? Så roligt forum, speciellt nu när du är i USA! Skulle vara kul att följa dig lite mer<3

Jo det borde jag verkligen göra, det är ju kul men jag glömmer så lätt. Ska börja snapa lite nu när våren kommer! Michaelaforni heter jag där om ni vill följa. Puss!

Hej bästa du. Jag och mitt ex gjorde slut för ett år sedan, efter 5 år ihop, för att vi glidit ifrån varandra. Men jag saknar honom än idag. Det har givetvis gått i perioder, och gick kanske bästa första månaderna utan honom, men det känns som att hela detta året präglats av känslan att han fattas mig. Vi har väldigt sporadisk kontakt – dvs en snap då och då om ingenting utav värde. I natt drömde jag att han hade träffat någon ny, och vaknade med sånt hjärtsnörp och sorgsenhet att det tog tid innan jag somnade om. Jag tror inte han känner som mig, i alla fall inte i samma utsträckning, då senaste gången jag berättade om det fick ett väldigt sakligt svar. Hur kommer jag över detta? Med de senaste två killarna jag dejtat så har det bara känts fel. Fel famn, fel mun, fel armar osv. Jag vill bara ha ett vi med honom igen.

Oavsett om det var rätt beslut eller inte att göra slut så kommer det att kännas så under en lång tid efteråt. Tror jag. Man växer ju ihop med någon och plötsligt slits man isär – klart att det tar tid för kroppen att förstå det och vänja sig vid att inte ha den där personen som en del av en längre. Jag tror att du måste försöka se skillnad på vad du tror och vad som är verkligt. Ni valde att göra slut av en anledning så försök förstå om du tror att du saknar honom eller om det faktiskt är så att du ångrar ert beslut. Om du ångrar det, och känner det till 100%, tycker jag att du ska göra det tydligt för honom. Om han inte besvarar det måste du gå vidare helhjärtat för din egen skull. Men kanske är det lite gamla känslor som finns kvar i dig, jag vet inte. Det är inte helt ovanligt. Många famnar känns fel efter att man har varit i samma famn i många år så låt det ta tid – så lång tid som det behövs. Våga testa när det känns som att det kan bli bra men acceptera om ännu en famn känns fel. Till slut blir det rätt. Skicka massa kärlek till dig!

_MG_9729

Hej Michaela,
Först måste jag bara tala om att anledningen till att jag hitta in till din blogg från första början är för att så många människor sa till mig ”Vet du vem du är lik? Du är SÅ lik Michaela Forni”.
Hade ingen aning om vem du var, efter enormt mycket kommentarer att vi är lika så googlade jag dig och hitta din blogg. Så kul, älskar den! Jag älskar själv att skriva & vad är inte det bästa men kan samtidigt vara nåt av det sämsta om inte Kärleken?
Jag bor utomlands vilket jag gjort de senaste åren och har nu hittat min stora Kärlek med stort K. Vi har vart tillsammans i lite mer än två år och det är bara sådär rätt. Men visst är det så svårt ändå.. jag tycker det är svårt att styra upp våra sociala liv dvs med vänner osv, vi båda är sjukt sociala.. Jag vill ju umgås med mina vänner, han med sina men samtidigt båda tillsammans med gemensamma. Hur gör du och din kille? Just nu känner jag att vi inte har nåt bra ”system” om man kan kalla det så… I en period är vi med våra kompisar grymt mycket andra perioden är vi med våra gemensamma grymt mycket och det känns liksom som att vissa kompisar kan bli lite irriterade för att man inte är med dem hela tiden. Känner mig otillräcklig! Speciellt med ens singel kompisar. Vet inte hur många pikar jag fått under fester och inför andra människor (läs: av mina absolut närmsta vänner) att jag ”bara” är med min kille.
Det är ju inte så det är, men känner ändå inte att jag ska behöva förklara mig.
Förstår du vad jag menar? Har du vart i liknande situation? Har du nåt tips/råd till mig? Vore grymt!
Ber om ursäkt för sådan lång kommentar.
Tack för en fantastisk fin och inspirerande blogg!

p.s vi planerar att åka till italien i sommar, har du någon ”Italien guide” här i bloggen? Vore så kul att få härliga tips kring det med. d.s

KRAM <3

Hej fina du!

Skicka en bild på dig haha! Sjukt kul att vi är lika.

Jag tycker att du ska släppa det dåliga samvetet. Gör såhär: skriv en lista på de personer som betyder mest för dig i ditt liv och låt din partner skriva en likadan. Sen ägnar ni ert sociala liv åt att umgås med dessa och prioritera dem – ibland var för sig och ibland gemensamt. Jag och D har faktiskt inte några problem med detta – jag umgås med mina vänner när jag vill och han umgås med sina vänner när han vill. Ibland umgås vi med gemensamma vänner eller så hakar någon av oss på den andras kompisgäng om man känner för det. Det har rullat på för oss på ett naturligt sätt.

Någon som har några tips som är bättre än mina här kanske? Som har varit i liknande situation? PUSS!

Några snabba
Other Stories eller Zara
Lasagne eller Pizza
Klack eller Flats
Hannah eller Amanda
Brunett eller Blondin
Klocka eller armband
Fredagkväll eller lördagsförmiddag

Kommer här!
Zara
Lasagne
Klack for life
Amanda
Jag känner mig som en brunett men har insett att jag har varit blondin i flera år haha. Kan omöjligt välja här.
En på varje arm!
Oj oj oj vilka svåra frågor som ställs haha… jag säger nog lördagsförmiddagen. Det finns något magiskt i att ha en hel lördag som väntar på en.

Hej Michaela!

Tack för den bästa feel good bloggen som finns i min bloggmapp, heja dig <3

Först vill jag ”konstatera” något samtidigt som det är en fråga haha. Men när jag läser bloggar, dem flesta är i samma ålder som jag eller samma stadie i livet, något år äldre, något år yngre osv. Men jag tycker att det verkar som att alla är så vuxna, alla har haft flera jobb och dejtat flera killar och går på middagar och brunchen etc. Medan jag själv fortfarande pluggar, bor i min etta på 25 kvm, vet inte alls vad jag ska göra med livet, inte hunnit med så många förhållanden osv. Är bloggare så vuxna som dem verkar? Haha sjukt konstig fråga

Hej där!

Men åh, bästa du, tack snälla <3

Jag tror att vissa lever det livet för att man tror att det är det livet som ska levas, men de flesta bloggare blir vuxna ganska fort. Att driva en blogg på professionell nivå är ett välbetalt jobb så det leder till möjligheter som man kanske inte har om man pluggar eller är helt ny in i arbetslivet. Tack vare möjligheten som ett sånt jobb leder till är det lättare att leva ett liv med större lägenhet/resor/äta ute etc. Sen går det alltid att vinkla saker på bloggen såklart, som med relationer. Det är jätteviktigt att ni som läser förstår att det finns en annan sida i varje bloggares liv än det som visas upp. Bloggen är inte till för att visa upp allt och de flesta lever ju helt vanliga liv men visar upp guldkornen ur det. Kom ihåg det <3!

Min andra fråga är: dem flesta bloggar jag läser verkar kunna äta väääldigt mycket mat på en dag (missta mig inte, det är freakin lovely) men jag förstår inte hur ni orkar all mat. Som nu när du var i Chicago så åt du först frukost sen trerätters till lunch och sen middag. Det går inte ihop sig för mig, när jag själv har ätit typ en vanlig lunch så kan jag inte äta en middag också, det blir för mycket mat på en dag, och en trerätters middag är bara att glömma, det skulle aaaaldrig gå, orkar knappt äta upp varmrätten när jag är ute och äter. Orkar du äta all mat som du beställer ? Också en märklig fråga men har funderat på det här ett tag haha

Hoppas du får en fin helg 🙂

Den här frågan oroar mig ganska mycket, även den innan lite grann om jag ska vara ärlig. Du är inte ensam om att lägga märke till detaljer på det här sättet men jag tror inte att det är hälsosamt att göra det. Varför är så många så besatta över andra kvinnors matvanor? Varför vill man diskutera och spekulera i det? Och varför jämföra sig? Du är ju människa och borde därför förstå att andra människor har helt andra kroppar än din – som fungerar på andra sätt. Det är så märkligt att tro att alla andra människor ska fungera precis som man själv gör. Människan är olik varandra och vi borde inte spekulera så mycket i hur andra fungerar. Om du bara kan äta en gång om dagen så hoppas jag att det är för att din kropp fungerar så och inte för att du intalar dig att den fungerar så för att du egentligen gillar känslan av att vara en sån som äter lite. Jag själv äter ofta, men lagom portioner och lämnar mat om jag känner mig mätt. Jag har en fullt naturlig relation till mat på mitt alldeles egna sätt och blir mörkrädd när jag läser alla kommentarer som jag varje vecka får kring mitt matintag. Vi måste släppa det här tjejer. Sluta analysera eller jämföra dig med andra människor och försök leva ett välmående liv själv – då kommer vi alla att må mycket bättre. Släpp matpressen och alla mattankar. Ät och var lycklig.

Stor kram och glad påsk!

      1. Åh håller också med! Har själv aldrig reflekterat över hur mkt/lite mat du äter. Är mest avundsjuk på all god restaurangmat :))

    1. Jag håller med! Du verkar ha ett sådant sunt tänk – jag uppskattar och inspireras av det! Kram

      1. Jag gillar också ditt svar på mat-frågan och du har ju onekligen en fantastiskt hälsosam syn på mat och kropp som lyser igenom i ditt sätt att spegla din vardag! Det verkar uthärdligt att ha det så okomplicerat. Samtidigt, och jag vet att du har påpekat detta tidigare, är du ju enligt mig ganska unik som kan njuta av så mycket god mat och behålla samma kroppsform, så kanske ter det sig lite enklare för dig att uppmana andra att släppa sådana tankar när du själv verkar kunna känna dig lugn med att maten inte påverkar din kropp så värst mycket (iaf inte på kort sikt). Jag älskar också mat och önskar att jag kunde njuta mycket mer än jag gör, men har en kroniskt dålig ämnesomsättning som jag medicineras för. Min dietist avråder mig från att ens använda olivolja på min sallad pga jag går upp i vikt så lätt, så det kan svida lite att höra att man bara borde slappna av och njuta av livet. Detta låter som en pekpinne och det är det kanske på sätt och vis, menar bara på att det är värt att reflektera över att du nog har en ganska unik möjlighet att njuta och vara ”skönt avslappnad” medan du ju ändå håller dig smal. Tack för att du svarar på denna typ av kommentarer även om jag förstår att de kan oroa dig.

          1. Håller med om din kommentar helt och hållet Emma. Älskar den hälsosamma synen på maten och ÖNSKAR av hela mitt hjärta att jag inte gick upp ca 4-6 kg på 3 veckors semester varje år, det är bara ett exempel av hur mycket jag är ”tvungen” att tänka på detta. Och då tränar jag ändå fortfarande på semestern. Det är hemskt att få kämpa livet hur sig för att inte ha en kropp jag inte trivs i. Svårt det där, hur man än vrider och vänder på det så är det inte det lättaste att vara ”sund” när man dålig ämnesomsättning..

          2. @Ida:Eller så bestämmer du dig bara för attdu trivs i din kropp. Oavsett om du ibland väger några kilo mer eller mindre. Låter som du ägnar ohälsosamt mycket tid åt att tänka på några kilon.

        1. Jag tror att ni har missförstått Michaela lite. Hon pratade ju om hur vi måste sluta analysera hur mycket/ofta andra kvinnor äter, just för att vi alla är olika och att hålla på och jämföra bara skapar ångest? Jag uppfattade inte alls att ”slappna av ät hur mycket som helst” var hennes poäng överhuvudtaget, utan att inte ifrågasätta hur andra gör och bara försöka få en så hälsosam relation till mat UTIFRÅN SIG SJÄLV som möjligt. Men rätta mig gärna om jag har fel!

          Tyckte hur som helst att det svaret var så jä-ve-la spot on och bra och viktigt!!

          1. Hej Ida/Hilda/Anna! Lite sent svar pga påsken kom emellan men kul att läsa era reflektioner. Ledsen att höra att fler känner som oss Ida, förstår helt vad du menar och har som sagt också väldigt svårt att släppa på det där tänket runt mat och hur det påverkar än. Jag balanserar på övervikt om jag äter ”normalt” så det är svårt att inte bry sig. Men absolut kan jag ha läst in saker i Michaelas svar som hon inte själv menade, tror säkert hon det synsättet som du Hilda menar. Det låter ju alldeles rimligt. Och Anna det låter toppen, men som sagt svårt, att trivas i sig själv när man känner att man behöver vara på sin vakt jämt (och det är väl i sig definitionen av att inte trivas i sig själv kanske, att tänka på att man måste vara på sin vakt med maten?). Hursom, glas påsk och tack för era svar!

  1. ag och min pojkvän åker till Milano om några veckor. Jag undrar om du har varit där & om du har några tips på restauranger eller vad vi absolut borde eller inte borde göra? Det är vår första resa ihop så det ska bli så skoj o mysigt!

  2. Blir ledsen när jag läste frågan om matintag! Klart man äter frukost, lunch och middag på en dag (plus mellanmål?) och ibland äter man mer och ibland mindre. Heja din sunda syn på hälsa Forni! 🙂

  3. Håller med alla, bra svarat på matfrågan, jag är ganska kort och normalbyggd, äter normalt (normalt för mig) varje dag, men när jag är på weekends kan jag äta nästan 10 gånger så mycket känns det som, allt spring runt staden gör en hungrig och man tänker inte på hur mycket man förbränner när man springer runt fast man faktiskt är på semester 🙂

  4. Även fast du får extremt konstiga kommentar kring mat så snälla sluta aldrig lägga upp matbilder. Älskar dina matbilder från alla underbara restauranger du besöker!!!

  5. Ditt svar på sista frågan – wow! Du är sån förebild, sluta aldrig med vad du gör. STOR KRAM <3

  6. Sjukt bra svar på matfrågan! Du är en grym förebild för unga tjejer!! Glad Påsk!! 😀

  7. Bra svar!

    Jag har en fråga faktiskt som jag hoppas kommer fram på rätt sätt. Blir du nånsin tipsy eller trött av att ta en mimosa till frukost eller champagne o sen några timmar senare ett glas öl? Detta är ingen kritik mot drickandet utan mest nånting jag själv nästan avis gått o tänkt på… Själv blir jag sååå seg av bara ett glas, vilket man ju oftast gör till lunch osv. Väldigt trist för tycker det är jäkligt gott med ett glas vin ibland sådär spontant på dagen hehe

  8. Frågan var väl inte en pekpinne? Många bilder på bloggar som läggs upp innehåller mycket mat, alkohol och cigg.
    Du har fått frågan tidigare om alkoholkonsumtion och cigaretter utifrån att det syns på bilder. Då kan du väl svara på en matrelaterad fråga?

  9. Vill också bara säga bra svar på sista frågan! Samt att till skillnad mot en del andra så förstår jag inte alls det konstiga i att äta tre måltider på en dag? Frukost, lunch och middag är för mig standard, plus ett par mellanmål om jag inte skall bli allt för grinig. Detta leder mig till min fråga till nästa vecka. När du är på semester/reser med andra människor hur gör du då med mellanmål etc? Alla brukar ju vara överens om att frukost, lunch och middag skall intas men det är ofta så olika tider och alla i ressällskapet kanske blir hungriga olika snabbt. Tycker alltid de är jobbigt att gå runt och vara hungrig/ fundera på när nästa måltid kommer. Samtidigt tycker jag det kan vara svårt att hitta bra snabba mellanmål att slänga i sig på stående fot under dagen utomlands. En vill ju varken vara hungrig och grinig men inte heller den som ständigt går runt och ”tjatar”/ frågar när vi skall äta.

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Frågor med Forni

Här kommer veckans frågor med forni. Kommentera gärna i det här inlägget om ni har frågor till nästa vecka!

Hej! Gör du singelfransar eller volymfransar? 🙂

Hej! Jag har precis börjat göra volymfransar! Ska bli spännande att testa. Annars har jag kört singelfransar fram tills nu. Puss!

Hej fina Michaela! Du är en så otroligt stor inspiration samt förebild för mig så därför skulle jag vilja vända mig till dig med den här frågan. Så fort jag har ett problem eller liknande gällande kärlek lyssnar jag om på din och Dashas podcast eller läser dina böcker igen.
Ni har ju ett avsnitt gällande distansförhållanden. Jag är just nu påväg in i ett distansförhållande där min kille ska åka till Kuala Lompur för att jobba i tre månader. Jag förstår om det inte låter som en lång tid men jag är 18, går i gymnasiet och har därför inte ekonomin till att hälsa på osv. Vi har dessutom bara träffats i lite mer än ett år och varit tillsammans i 8 månader. Vi älskar varandra men jag är så rädd att han ska tappa känslorna eller glömma av mig.
Han har tidigare haft ett distansförhållande där han gjorde slut med sitt ex pga att han inte orkade vara ifrån varandra.
Ska jag satsa, prata med honom om allt eller bara låta det som sker ske?

Hej fina du!

Oavsett ålder tycker jag inte att man ger upp kärlek på grund av avstånd när det är en tidsbegränsad period. Tre månader är ju ingenting om du är kär och vill vara tillsammans med din kille. Om dessa tre månader skulle mot förmodan få er att glida ifrån varandra, ja, då är ni ju inte rätt för varandra. Men tycker inte att du ska ge upp relationen och om du funderar på att göra det ska du nog istället fundera på hur mycket relationen är värd för dig, inte på själva avståndet i sig.

Puss!

Hej Michaela! Först vill jag bara säga, det märks verkligen att du ägnar mer tid åt bloggen sedan du sa upp dig från ditt tidigare jobb, jag tycker i alla fall att den har blivit mycket roligare att läsa under senaste tiden (även om den såklart var bra redan innan du sa upp dig också!!). Och sen har jag en fundering till de klassiska torsdagsfrågorna.. Hur kommer det sig att väldigt många modebloggare alltid ska ha sina väskor på matborden när man är ute och äter? Jag själv tycker att det är lite oförskämt att ställa upp sin väska på bordet..

Hej fina du!

Tack snälla för dina varma ord och det är SÅ roligt att ni kommenterar bloggens förbättring eftersom jag själv tycker att det är roligare än någonsin att blogga!

Hahahaha älskar din fråga. Jag tror att det finns två anledningar till varför den står på bordet:
1. Den är dyr och man är försiktig med den så man vill inte ställa den på marken (alla stolar kan man inte hänga väskor på). Jag önskar att alla ställen hade små väskstolar som riktigt lyxiga (eller franska) restauranger brukar erbjuda.
2. Man vill visa upp sin dyra fina väska (hehe)

Din kommentar fick mig att tänka på att alla bloggerskor trycker fram sina väskor på magen så det ser jättekonstigt ut på alla bilder för att visa upp den. Bättre att stå i profil om man vill visa väskan tänker jag? Eller alla som går med väskan fram på magen på stan. Fram tills nyligen trodde jag att man hade så pga rånerisk men så berättade en bloggande tjejkompis att det är för att visa sin fina väska när man promenerar. Haha. Jag som tänkte på när mamma sa åt en som tonåring att hålla hårt i väskan + hålla koll på den = hålla den framför kroppen. Så att man inte skulle bli rånad på gatan eller i tunnelbanan. Jag har alltid väskan klämt under armen eller fram på magen när jag är i kommunaltrafiken, på trånga gator eller utomlands. Men har aldrig tänkt på att jag också visar upp den när jag bär den så.

Jaja. Ha en grymt härlig dag. Puss!

img_4370-1-1024x768

Väskor på bordet – otrevligt eller det bästa alternativet om man har en fin väska (och ingen väskpall finns 😉

Vore roligt med en lista på dina favorit tv-serier! Har precis kollat klart på Suits och snart sett alla avsnitt av House of Cards så behöver hitta någon nu serie nu 😉

Jag är faktiskt ingen expert på serier och har inte sett så många, men här är tre favoriter: Master of None (SE DEN!!!), Modern Family och Orange is the new black. Alla tre kommer du garanterat älska. Puss!

Var är like-hjärtat som du hade på bloggen förut? Saknar den!

Den tog vi bort när vi lanserade nya designen. Trodde inte att det var så många som gillade den med tanke på att det är typ 0,1% av alla läsare som trycker på hjärtat, men om ni gillar det kan vi ta tillbaka det? Vad säger ni? Men då får ni lova att likea lite mer <333!

Du och ditt liv verkar så harmoniskt nu sedan du sa upp dig. Stämmer det eller är du fortfarande stressad ibland?

De senaste månaderna har jag blivit… hel. Det låter så märkligt men det är sant. Jag känner mig tillräcklig och det har jag nästan aldrig gjort tidigare i mitt liv. Jag märker det på hur hela jag har börjat fungera som person. Om någon kritiserar mig, till exempel, så har jag alltid blivit väldigt ledsen. Nu så blickar jag istället inåt och ställer mig själv frågan – håller jag med i den här kritiken? Om jag inte gör det kan jag tryggt släppa den dåliga känslan ifrån mig. Och om jag håller med, så vågar jag ta tag i kritiken. Det är fantastiskt att utvecklas som människa och jag ser verkligen fram emot när min lilla bok kommer där jag skriver om den här resan i personlig utveckling.

img_6156.jpg

  1. Kan du inte börja använda din snapchat-story lite mer?? ? Så roligt forum, speciellt nu när du är i USA! Skulle vara kul att följa dig lite mer<3

  2. Hej bästa du. Jag och mitt ex gjorde slut för ett år sedan, efter 5 år ihop, för att vi glidit ifrån varandra. Men jag saknar honom än idag. Det har givetvis gått i perioder, och gick kanske bästa första månaderna utan honom, men det känns som att hela detta året präglats av känslan att han fattas mig. Vi har väldigt sporadisk kontakt – dvs en snap då och då om ingenting utav värde. I natt drömde jag att han hade träffat någon ny, och vaknade med sånt hjärtsnörp och sorgsenhet att det tog tid innan jag somnade om. Jag tror inte han känner som mig, i alla fall inte i samma utsträckning, då senaste gången jag berättade om det fick ett väldigt sakligt svar. Hur kommer jag över detta? Med de senaste två killarna jag dejtat så har det bara känts fel. Fel famn, fel mun, fel armar osv. Jag vill bara ha ett vi med honom igen.

  3. Några snabba
    Other Stories eller Zara
    Lasagne eller Pizza
    Klack eller Flats
    Hannah eller Amanda
    Brunett eller Blondin
    Klocka eller armband
    Fredagkväll eller lördagsförmiddag

  4. Jag håller inte riktigt med dig ang väskorna. Jag har också en del ganska (okej riktigt) dyra väskor men jag skulle ändå aldrig få för mig att slänga upp dem på bordet när jag äter. Alltså let’s be honest – det är ju bara väskor. Bara min åsikt men ja, lite larvigt blir det ju.

  5. Jag tycker också att din logg blivit mycket ”bättre” på det senaste och jag har börjat läsa den mer regelbundet. hejjjaaaa!

    PUSS

  6. Håller också med om att man märkt skillnad på bloggen sedan du sa upp dig! Superkul och skönt att det känns bättre för dig <3

  7. Hej Michaela!

    Tack för en superbra blogg, är inne varje dag och hoppas alltid på nya inlägg 😉
    Du kanske inte hinner svara på denna fråga innan nästa vecka men undrar var du tycker bästa frukoststället i Stockholm är? Ska nämligen dit mån-ons och bara ta det lugnt medan min pojkvän är iväg på jobb så behöver något mysigt ställe där jag kan hänga på morgonen 🙂

    Kram <3

  8. Hej Michaela,
    Först måste jag bara tala om att anledningen till att jag hitta in till din blogg från första början är för att så många människor sa till mig ”Vet du vem du är lik? Du är SÅ lik Michaela Forni”.
    Hade ingen aning om vem du var, efter enormt mycket kommentarer att vi är lika så googlade jag dig och hitta din blogg. Så kul, älskar den! Jag älskar själv att skriva & vad är inte det bästa men kan samtidigt vara nåt av det sämsta om inte Kärleken?
    Jag bor utomlands vilket jag gjort de senaste åren och har nu hittat min stora Kärlek med stort K. Vi har vart tillsammans i lite mer än två år och det är bara sådär rätt. Men visst är det så svårt ändå.. jag tycker det är svårt att styra upp våra sociala liv dvs med vänner osv, vi båda är sjukt sociala.. Jag vill ju umgås med mina vänner, han med sina men samtidigt båda tillsammans med gemensamma. Hur gör du och din kille? Just nu känner jag att vi inte har nåt bra ”system” om man kan kalla det så… I en period är vi med våra kompisar grymt mycket andra perioden är vi med våra gemensamma grymt mycket och det känns liksom som att vissa kompisar kan bli lite irriterade för att man inte är med dem hela tiden. Känner mig otillräcklig! Speciellt med ens singel kompisar. Vet inte hur många pikar jag fått under fester och inför andra människor (läs: av mina absolut närmsta vänner) att jag ”bara” är med min kille.
    Det är ju inte så det är, men känner ändå inte att jag ska behöva förklara mig.
    Förstår du vad jag menar? Har du vart i liknande situation? Har du nåt tips/råd till mig? Vore grymt!
    Ber om ursäkt för sådan lång kommentar.
    Tack för en fantastisk fin och inspirerande blogg!

    p.s vi planerar att åka till italien i sommar, har du någon ”Italien guide” här i bloggen? Vore så kul att få härliga tips kring det med. d.s

    KRAM <3

  9. Ville bara säga att din blogg är så bra och att du svarar så fint på frågorna från dina läsare!

  10. Jaaa likehjärtat! Det är perfekt när man inte orkar kommentera men ändå vill ge lite feedback. Puss!

  11. Vad gör man när det enda man vill är att vara med sin stora kärlek, men det inte fungerar praktiskt? När man bor i olika länder, men ingen har möjlighet att flytta? Vi vill vara varandra nära, men det går inte och det tar snart kål på mig.

  12. Hej Michaela!

    Tack för den bästa feel good bloggen som finns i min bloggmapp, heja dig <3

    Först vill jag "konstatera" något samtidigt som det är en fråga haha. Men när jag läser bloggar, dem flesta är i samma ålder som jag eller samma stadie i livet, något år äldre, något år yngre osv. Men jag tycker att det verkar som att alla är så vuxna, alla har haft flera jobb och dejtat flera killar och går på middagar och brunchen etc. Medan jag själv fortfarande pluggar, bor i min etta på 25 kvm, vet inte alls vad jag ska göra med livet, inte hunnit med så många förhållanden osv. Är bloggare så vuxna som dem verkar? Haha sjukt konstig fråga

    Min andra fråga är: dem flesta bloggar jag läser verkar kunna äta väääldigt mycket mat på en dag (missta mig inte, det är freakin lovely) men jag förstår inte hur ni orkar all mat. Som nu när du var i Chicago så åt du först frukost sen trerätters till lunch och sen middag. Det går inte ihop sig för mig, när jag själv har ätit typ en vanlig lunch så kan jag inte äta en middag också, det blir för mycket mat på en dag, och en trerätters middag är bara att glömma, det skulle aaaaldrig gå, orkar knappt äta upp varmrätten när jag är ute och äter. Orkar du äta all mat som du beställer ? Också en märklig fråga men har funderat på det här ett tag haha

    Hoppas du får en fin helg 🙂

  13. Åh vad fint det känns med den här typen av interaktion när en följt bloggen så länge. Känns som det aldrig hade varit möjligt innan när du bollade både bloggkarriär och annan karriär. Det var jag som ställde den sista frågan och jag blir SÅ GLAD när jag läser ditt svar. Har under en längre tid varit igenom en väldigt mörk inre period och livet kändes inte direkt ljust när jag ställde frågan. Nu däremot har ÄNTLIGEN några saker börjat släppa. Det tillsammans med det här svaret känns som tecken på att DET FINNS HOPP (då det känns som att vi har en del personlighetsdrag gemensamma). Jag längtar efter boken! Kram

    1. Fina Sara! Bra att allt känns mer hoppfullt och att du finner hopp här i bloggen <3 Jag skickar massa styrka och ljus till dig! Livet går ju upp och ner, man får försöka hitta sätt att acceptera det samt jobba för så mycket ljus som möjligt. Massa kärlek till dig tjejen <3

  14. Har du alltid varit duktig på att laga mat? Har du tips på hur man blir bättre? Vill verkligen lära mig!

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

sub archi