Jag brukade söka på hus och lägenheter nere i Sydeuropa för skojs skull förr om åren. Hittade något gammalt hus i Södra Italien och började promenera omkring på gatorna i byn i Google Earth och fastnade i en lägenhet med utsikt över havet i Antibes. Så hittade jag en lägenhet i Palma i mars 2018 under en av mina sökningar. Det var som att den lägenheten var gjord för mig, det var meningen att jag skulle hitta den. Tre veckor senare hade Petra en brudhippa i, just det, Palma och jag bokade en visning där på söndagen innan vi skulle åka hem. Medan de andra tjejerna satt bakis på ett torg och åt pommes promenerade jag dit med vårsolen i ögonen. Det låg en yogastudio i samma hus och luktade kött från en rätt sunkig charkhandlare mittemot. Jag älskade det. När jag kom in var den allt jag hade drömt om. Aprikosfärgade väggar, stor terrass med utsikt över ett bullrigt Palma och nyrenoverat badrum i beige sten. Två sovrum, 65 kvm totalt, terrass på 20 kvm mitt i Santa Catalina. På planet hem spelade jag upp videon jag hade filmat över lägenheten gång på gång och när jag klev in i min egen lägenhet hemma i Stockholm tittade jag på Damon och sa ”Jag har hittat en lägenhet i Palma, vill du köpa den med mig?”.
Lägenheten i Palma
Han trodde att jag skämtade, haha. Vi blev givetvis osams för här kom jag och gjorde upp planer för framtiden från ingenstans och vi som ville bli gravida. Lägenheten låg högst upp i ett hus utan hiss. Vad ska vi med den lägenheten till, frågade han. Jag ska skriva böcker där och om vi får en bebis får väl den haka på, svarade jag. När hans dröm inte var samma som min, alltså denna ljuvliga aprikosfärgade lägenhet i Palma, började jag kolla upp möjligheter att köpa den själv. Jag kunde inte släppa den. Efter någon vecka sa Damon ”Vi kan köpa ett utlandsboende tillsammans, men inte nu och inte just den här lägenheten, utan då måste vi göra research och ta rätt beslut”.
Här skiljer vi oss åt. Jag kastar mig åt min magkänslas håll – Damon funderar och tar sällan fel beslut. Båda är väl bra och mindre bra på sina olika sätt, bäst är väl egenskaperna när de får mixas. Om han hade fått bestämma hade det tagit oss tio år att slå till och om jag hade fått bestämma hade vi ägt en lägenhet i Palma sen 2018. Nu tog det 3 1/2 år från första idé till verklighet. På den tiden fick jag också en chans att spara ihop mer pengar till den här drömmen.
Ibland säger folk till mig att ”Vad kul att ni äntligen har köpt något, ni som längtat så länge!”. Det tycker jag är intressant, för en så här stor dröm är ingen liten sak man bara går och slår till på sådär. Min teori är att vi ser hur folk gör enormt stora saker hela tiden i sociala medier, utan att ha någon aning om hur vägen dit såg ut. Någon köper en drömvåning, renoverar med dyraste materialvalen, gifter sig på ett slott, köper ett lantställe som ser helt sjukt ut. Så fastnar vi i känslan över att de bara gick och ”skaffade sig” allt det där. Men ofta har det varit en lång resa dit av hårt arbete, planerande, drömmande, målsättningar och research. Spanska mäklare säger exempelvis att det brukar ta cirka två år för någon att hitta rätt semesterboende, och då har de vanligtvis sparat och planerat för det i flera år innan. Det här är något jag vill påminna alla om! Att det är ingen som bara får en säck med pengar i famnen, utan det finns alltid en lång väg som leder fram till drömmen. För oss tog den vägen 3 1/2 år och såklart massa jobb innan det.
Visningsdag i Palma 2018
Samma sommar, 2018, var vi i Palma på semester och då tog jag med Damon för att kolla på lite olika lägenheter där. Jag ville att han skulle känna det jag kände – möjligheten till ett friare liv i ett varmare land. I små steg fick jag med honom på tåget och vi började diskutera var vi skulle köpa den här bostaden, om Palma verkligen var rätt alternativ. Jag började fråga runt bland vänner och bekanta som äger ”lantställen” utomlands och de flesta tipsade oss om att göra upp listor med för och nackdelar över de olika alternativen samt resa dit och testa att bo i olika områden så att man inte ångrar sig sen. I Spanien är det till exempel skatter och avgifter på bostadsköp på ca 10% som du måste betala kontant, så den summan måste du räkna in i ditt köp. Och då vill du inte ångra dig och köpa ett nytt boende året efter, eftersom du måste skatta bort 10% på varje boende vilket blir en ganska stor slant.
Vips blev jag gravid efter den sommaren och pausade dessa planer till förmån för att en bebis skulle komma till vår familj. Vi fortsatte att drömma, planera och prata om utlandsboendet under hela den här bebisresan.
Hösten 2020 hittade jag ett townhouse hos en mäklarfirma i Marbella, visade den för Damon och sa ”Den här då?”. Vi hade vid det laget bestämt oss för att Marbella kändes mest rätt för oss, utan att ens haft möjlighet att åka dit under tidens gång på grund av bebis och pandemi. Men det townhouset kickade igång något hos oss och strax därefter la vi ett bud på det första huset i Marbella utan att ens ha sett det. En vecka innan jag skulle åka dit och titta på det i verkligheten skärptes Spaniens pandemiregler och vi fick släppa huset. Vid det här laget var jag galet redo att börja effektivisera letandet för att faktiskt kunna hitta något och jag var så sur på restriktionerna som gjorde att det inte gick eller kändes rätt för oss att resa dit. Men sommaren 2021 kunde vi äntligen boka två veckor nere i Marbella och där brände vi av 15-20 visningar på en semester.
Visningsdag i Marbella! Det här huset låg i samma område som det första townhouset vi budade på men sedan släppte.
Vilken dröm det var. En sak får man ge Damons sätt att leva, och det är att när man tar tid på sig har man väldigt kul längst vägen. Resan blir en enormt stor del av drömförverkligandet. Att promenera på Marbellas gator och fantisera om vilket område som passar oss bäst, kika in i olika urbanisationer och se många olika bostäder var galet roligt. Jag är glad över att han stoppade mig i min framfusighet, för de här årens resa mot utlandsboende har varit SÅ roliga. Alla timmar på bostadssajter, alla promenader på Google, alla FaceTime-visningar med vår underbara mäklare Emilio. Att sitta i ett kolsvart, iskallt Stockholm och se Emilio på vespa i t-shirt vid en pool och tänka att den där poolen kanske jag bor vid snart – vilken grej det har varit.
Förverkligandet av drömmar är fasiken lika roliga som den färdiga drömmen.
Under de här åren har jag sparat det mesta av mina intäkter till den här bostadsdrömmen. Det är viktigt för mig som kvinna att berätta för andra kvinnor att det är ingen annan som har gett mig det här huset – jag har jobbat ihop min del (50%) av det här huset på egen hand. Jag har fått flera pikar kring mitt val att jobba under bebistiden (något jag aldrig har hört en pappa få…) men det jobbet har hjälpt mig att kunna köpa det här huset med och till min familj. Jag har alltid levt under mina tillgångar vilket gör att även nu vet jag att om jag och Damon skulle gå skilda vägar i framtiden (hoppas inte <3) så skulle det vara möjligt för mig att köpa ut honom och behålla huset själv (om det var något som hade passat i en sådan situation). Jag är väldigt stolt över det här och tanken på att Dante ska få fira sina barndoms födelsedagar på stranden i Sydeuropa får mig att känna en glädje större än det mesta jag känt. Det här var min dröm och vi gjorde den sann tillsammans genom hårt arbete, planerande och sparande.
Visningsdag augusti 2021
När vi kom hem från Marbella i somras hade vi lagt bud på ett hus som vi var helt säkra på att vi skulle få köpa. Vi la budet på min födelsedag och skålade för en dröm som var näääära på att bli sann. Bara det att säljaren tvekade och efter sex veckors dialog där vi dessutom budat över oss själva flera gånger (haha, Spanien) ångrade hon sig och ville inte sälja det alls. Då gick luften ur mig helt. Jag kollade inte på andra bostäder på flera veckor, jag var så ledsen, i mitt huvud skulle vi fira nyår där och jag hade redan hittat en soffa till vardagsrummet. Jag var tvungen att radera bilderna från huset på telefonen för jag blev så ledsen av att det inte skulle bli vårt. Alla ni som verkligen velat ha en bostad som gått bet på den förstår PRECIS hur jag menar här.
Visningdag i Marbella januari 2022
Men så kom januari 2022. En resa till Marbella blev av och vi åkte ner sjukt peppade på att kanske hitta rätt. Vi bokade in 5 visningar per dag tre dagar på en vecka. Ingenting kändes rätt. Vi liksom försökte övertala oss själva, ”Kanske den här är mysig ändå?”. Men det var ju inte vår. Förrän absolut sista dagen på semestern då jag åkte själv på en spontanvisning och visste i samma sekund som jag klev in att det var rätt. Tre dagar senare hade vi signat vårt hus!
Jag ska berätta allt i detalj om hur den processen såg ut, men det tar vi i ett annat inlägg. Såhär såg i alla fall resan dit ut och om jag får ge 3 tips till den som ska göra den här resan så skulle det vara följande:
- Låt det ta tid. Kommer från rätt person, haha, men Damon hade verkligen rätt i det. Vägen dit är sååå rolig och den behöver man inte stressa sig igenom!
- Nöj dig inte. Det rätta stället finns där för dig och du kommer att veta om när du hittar det. Vänta på det! Ha is i magen och slå till snabbt den gången du känner att det är precis det du har letat efter.
- Gör research. Att köpa något utomlands är knepigt och en helt annan sak än i Sverige. Läs på, hitta duktiga personer som kan hjälpa dig och var förberedd på att det är mer komplicerat än du tror.
Kan man ha ”stökigt” hemma men samtidigt vara organiserad? T.ex. var tionde dag städar jag, men där i mellan är det stökigt. Vad är rent? Att använda kläder slängs på samma stol varje dag eller att dom är vikta in i skåpet eller att de tvättas och stryks direkt?
Har man en plan som man håller sig till så räknas man väl som organiserad. Typ rensa två gånger om året. Att ha sina kvitton i en låda eller har dom inskannade och taggade är väl olika typer av organisering..
Haha åh jag känner igen mig sååå väl i det här. Är världens organista när det kommer till vissa saker, och världens slarvmaja när det kommer till andra. Identifierar mig ändå hyfsat väl med båda, lite beroende på situation:) Men folk skulle nog ändå beskriva mig som väldigt organiserad överlag. Kul spaning! Kram!