Kvalitativt kompishäng, aw och långpromenad

Fredag! Kickstartade helgen med ett Bionic-pass. Förra gången var jag inte stormförtjust då jag tyckte att växten luktade svett (BLÄ) samt att tränaren var sådär. Men den här gången hade jag en bättre upplevelse. Sen kunde jag dock inte röra mig på hela helgen hehe, 20 minuter bionic (som är träning med elstötar) sägs motsvara 2-3 timmar styrketräning på gym (vet dock ej om det verkligen stämmer, lite för bra för att vara sant!).

När arbetsdagen var slut hade Martina styrt upp aw på kontoret. Mycket uppskattat! Martina har företaget Eldstickan och sitter tillsammans med oss. Tycker otroligt mycket om henne!

REKLAM FÖR UN’SWEET

Självklart drack vi min cava också som är en favorit hos alla på kontoret!

När aw:n var i full gång promenerade vi hem till lilleman som varit med mina föräldrar och när han somnat blev det hämtmat framför Idol. Eller nej nu ljög jag, tror faktiskt att vi båda jobbade om jag inte minns fel.

Snabbspola till 24 timmar senare! För jag glömde visst att ta bilder. På lördagen träffade vi upp Carl, Sofia och Hermine på Diplomat där vi snackade bort en timma innan vi gick och handlade för kvällen. Amanda, Shoan och Philippe skulle komma över på middag! Vi bjöd på charkisar när de kom, sedan gjorde D en grym pil pil till förrätt och lammytterfilé till varmrätt. Hans örtsmör får 10 poäng så nu kommer jag tvinga honom att laga det till alla som kommer!

När söndagen kom så träffade jag upp Marith för en lååång promenad i det gråa vädret. När vi var klara följde jag med henne och spanade in deras nya lägenhet som inte är mer än 10 minuters promenad från oss och med världens ljusinsläpp! Ser fram emot första middagen där.

När jag kom hem lagade jag pasta till hela familjen…

… och en äppelpaj medan såsen puttrade. Helgens mammapoäng går till mig! Jag som aldrig varken bakar eller lagar mat nu för tiden. Det är bara för att jag har så mycket inbokat, men när jag får en stund över är det riktigt mysigt.

Sen blev det lite Pippi innan Dante somnade. På kvällen tvättade jag, åt äppelpaj och såg en film. En mycket mysig helg!

Vad jag tar med mig av den? Att kvalitativt kompishäng är viktigt för mitt välmående. Och att jag mår bra av att ha lite mindre bokat.

  1. Hej Michaela!

    Sitter med min 7 v gamla bebis som på kvällarna är ganska otröstlig. Oklart om det är magen som krånglar, om det är kolik eller temperamentsgudarna som jiddrar. Jag får ganska mycket tröst av att läsa dina ärliga månadsuppdateringar om Dante, men hur fan gör man för att inte bli knäpp? Nu när du är på ”andra sidan”, hur gör man för att inte dö av sorg, uppgivenhet eller känslan av att man är en sån himla keff mamma?

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

ENTREPRENÖR, INFLUENCER & FÖRFATTARE

Jag har sedan 2004 drivit min blogg som varje vecka når ut till tusentals unga kvinnor, främst i åldrarna 20-35 år. Jag skriver om känslor, vardag, mode/skönhet, inredning, mat/dryck och yoga. Här hittar du djupa, transparenta texter blandat med inspirerande bilder och härliga tips.

WEEKLY PLANS

God morgon snäckor,

Jag har haft en skavande känsla i kroppen hela helgen. Det känns som att jag inte räcker till på något område i mitt liv och som att jag gör ganska många fel just nu. Det är inte synd om mig för att det blir så, men det får mig att tänka på vad för typ av person jag vill vara, vad för press jag vill ha från andra på mig själv och vad för press jag tycker är rimlig att sätta på mig själv. Det dåliga samvetet som kommer med barn är verkligen en sann klyscha för jag känner mig oftast otillräcklig och inser att den känslan troligtvis kommer öka om vi får fler barn i framtiden.

Hur gör ni för att få ihop livspusslet med barn, partner, jobb, kollegor, vänner, familj etc? Har ni några tips på hur man ska tänka kring sin egen känsla av otillräcklighet? Jag känner mig lost på området.

Annars har jag haft en underbar helg faktiskt! Lugn med mycket kvalitetstid med min lilla familj och våra vänner. Dessutom är vabbveckan över och Dante är tillbaka på föris idag. Jag hade tänkt åka iväg en långhelg i höst men den semestern försvann illa kvickt när en veckas vabb dykte in, för jag kommer inte kunna vara borta så mycket mer än såhär denna höst. Och får vi några veckors till vabb blir det riktigt svårt att få ihop vardagen. MEN jag är tacksam över att lilleman är frisk och alldeles strax börjar måndagsmötena.

Veckans schema: Jobba ikapp allt jag ligger efter med, ha massa möten, gå på releasefest för Marie Serneholts nya barnbok, gästa en podcast, presslunch för TanRevel, ha en liveshopping med Wakakuu på onsdag kl 19 (!), fota och filma massa content för mina och Baby Journeys kanaler, bli bjuden på lyxlunch av Petris och piffa till hösthåret!
Veckans ångestpuck: Nä men jag har ångest just nu, så är det bara. Över allt.
Det här ser jag fram emot i veckan: Kvalitetstid med Petra på fredag och så ska jag gå ut och dansa i helgen mmm det behöver jag!
Måndagens tacksamhetstanke: Att vi är friska. Men behöver nog boka in ett yogapass så att jag kan öka tacksamhetskänslan i kroppen snarast.

  1. Att inte vara “tillräcklig” i samhällets ögon, gällande kropp och utseende samt vänskap, aktiviteter, relationer etc, det har jag landat i. En kan inte göra allt, vara överallt, fixa allt, det går inte, och det har jag accepterat. Jag klappar mig själv på axeln ofta. Men med föräldraskapet är det svårare. Där drabbas jag ofta av dåligt samvete för att jag är trött, inte orkar leka, långa förskoledagar, socker, för mycket tevetittande… Föräldraskapet är ju så krävande när man fått en liten personlighet som är hyperaktiv med sömnstörning (och man själv är HSP). Men försöker där också landa i att vårt hem är tryggt och säkert och han har allt han behöver, egentligen.

  2. (Men har alltså INTE lyckats landa i det ännu menar jag, jag måste aktivt vända rösten i huvudet till “du är en bra mamma, du är tillräcklig” och ignorera de elaka tankarna så gott det går)

  3. Min tanke är att man måste prioritera bort varje gång man lägger till ngt i livet. Först var det vänner för hela slanten, underbart. Sedan behövde jag börja jobba o vännerna fick tid kväll o helg. Sedan behövde jag för min hälsa träna, den tiden tog dels från lite jobb men mest från tid m vänner. Sedan kom en partner som jag ville satsa på. Fick prioritera bort tid med vänner o träning. Hade gärna jobbat deltid men just nu har jag ingen tjänst jag kan gå ner i tid med. Om barn ja då fortsätter detta prioriterade. Man kan inte välja till om man inte också väljer bort. Att man har det med sig när man känner sig otillräcklig. Ett till barn? Ja, då kanske man behöver gå ner på deltid, få mindre kvalitetstid m partner, mindre tid m vänner under småbarnsåren etc att man landar i det tänket..

    1. Vilken klok kommentar, det tar jag med mig! Om man lägger till, måste man prioritera bort. Fint att ha med sig.

    2. Håller med, jag tycker att det är jättesvårt. Just nu känns det som att jag jobbar eller är mamma, jag får ofta prioritera bort mina vänner och träningen. Jag försöker tänka på att det ser ut så just nu i livet, det kommer inte vara för alltid. Många av mina vänner känner likadant och det finns ingen som har så höga krav på mig som jag själv. Jag har planerat in en kompishelg nästa helg och har längtat efter den hela hösten. Den här helgen har verkligen varit min ljusglimt när det har varit tungt- något att längta efter!

      När jag läser dina planer för veckan känns det som att du jobbar helt galet mycket. Var rädd om dig! Du räcker till och är grym på det du gör! Kom ihåg att vi följer dig även om du skulle uppdatera mer sällan. Kram ❤️

    3. Men wow, exakt så är det ju! Att jag inte fattat det. Varje gång jag säger ja så säger jag ju nej till något annat. Inte konstigt att man går in i väggen om man bara säger ja men inte säger nej.

      1. Jag med i perioder. Men med övning och träning tar det sig 🙂 Alla gör så gott de kan. Allt gott!!

      2. Något jag tagit med mig är att varje gång man väljer något, så väljer man automatiskt bort något annat. Dvs en kväll med vänner = väljer bort familj, gå och simma = väljer bort vila på soffan osv.. Så även om det känns som man bara väljer och inte väljer bort, så görs det automatiskt. Det är väl mitt stora knep också för att få ihop vardagen med familj, barn, jobb, vänner, träning osv. Det GÅR inte att välja allt, och det går bara att prioritera en sak i taget. Ibland styr dagsformen valen men på det stora hela försöker jag ha en genomtänkt plan för vad jag väljer. Tid med min familj är viktigare än materiella ting t.e.x, därför undviker jag att jobba mer än vad jag anser ”behövs” nu med små barn. På samma sätt har jag tänkt igenom vilka vänskapsrelationer som är viktigast för mig och lägger så lite tid som möjligt på andra mer ytliga vänner. Så tipset är väl helt enkelt att tänka igenom vad som är viktigt för DIG, fördela din tid och energi utifrån det och sen försöka slå ifrån dig tankar om vad andra eventuellt ska tycka och tänka. Det är ditt liv ❤️.

  4. Jobbar 100% som läkare och är 2-barnsmamma. Ständigt dåligt samvete att vara otillräcklig gällande både jobb och barn.. Men har verkligen fått prioritera bort för att inte bli utmattad. Färre (men nära) vänner, lägre ambitionsnivå vad gäller träning etc. Och en fantastisk man som gör men än 50% hemma. Så nu är det bara att försöka sänka kraven på sig själv med.

    Så försök att prioritera bort 💕 Och tänk på vad bra du är på så mycket! 👍

  5. Jag brottas med precis samma just nu. Känns som att jag springer till förskolan, springer hem och alltid är på spänn. Har inget tips tyvärr, bara igenkänning! Kram

  6. Jag försöker att inte se livet som ett pussel som ska läggas 🙂 För det går inte ihop om man vill prestera på alla plan (inte för mig iallafall!) Man får prioritera det som är viktigt, för min del familjen. Jobbar deltid (föräldraledig just nu) och gör det jag hinner/har lust med. Barnen tar mycket tid men så är det. Får träna och lägga tid på mig själv längre fram 😉

  7. Att både jag och min man delvis jobbat hemma sedan pandemin startade har varit otroligt nyttigt för vår relation. Att kunna sitta bredvid varandra och knappa på varsin dator, ta kafferast ihop, äta lunch tillsammans, osv. har varit så mysigt. Dessutom har den ena kunnat snabbstäda hemmet medans den andra hämtat barnen på skolan fem minuter bort. Även om vi nu kan gå tillbaka till våra kontor så kommer vi att försöka planera in en-två dagar i veckan då vi kan jobba hemma båda två. Om den ena då sen vill dra iväg på kvällen för att träffa vänner eller träna så känns det aldrig som ett problem då vi ändå haft en hel dag tillsammans.

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Frågor med Forni

Är det en Elodie Mando du har på bilden med dig och Dante på Skansen? 🙂 Om ja, är du nöjd?

Ja, jag är så sjukt nöjd! Jag var på jakt efter en smidig paraplyvagn som inte vägde mycket, var enkel att fälla ihop, passade för att ta till och från förskolan etc. Nu när Dante är över 2 år känner jag inte samma behov av en “stor” vagn som tidigare. Valet landade på Elodie Mando och JESUS vad jag tycker om den!! Sjukt bra förvaring för att vara så liten, går att fälla ner i liggande så han kan sova i vagnen, bra fotstöd, ficka för förvaring vid suffletten och sååå FIN också. Riktigt 10p köp haha!

Hej fina Michaela. Jag har börjat längtar efter ett barn till….men känner att hur ska man orka med ett barn till…Att ha två…det man hör är att om man har ett barn kan en förälder vara “ledig” och få paus men om man har två är det aldrig paus…alla kommentarer om att “de är lättare få barnvakt till en än två”. Tänker att när syskon är större kan de leka med varandra…Har du fått några såna tankar och funderingar att hur ska orken räcka till. Sen att orka vara gravid igen också. Även om de är mysigt
Puh. Kram på dig

Haha – I hear you sister! Jag tror på att skaffa barn när man är sugen på det. Som det låter är du inte redo för ett syskon – så vänta lite med det (om du inte känner stress pga. exempelvis din ålder eller något). Jag känner inte alls för att skaffa ett syskon till Dante “bara för att” utan jag vill vara sugen och längta efter ett till barn. Första 1 1/2 åren kunde jag inte ens tänka mig ett syskon, nu vill jag verkligen ha ett till barn, men känner inte att tiden är inne för det nu. Så om det känns negativt med ett syskon, vänta lite och se om det förändras. Annars är det faktiskt toppen med ett barn också. Tror det är sunt att våga tänka utanför normen att en “riktig” familj måste bestå av flera barn. En familj ser ut precis så som man själv vill att den ska se ut. Massa kärlek!

Så fina reflektioner. Kan du inte berätta mer om liven med Miranda? Blev du utvald av Sephora eller tog du själv chansen? Var det lika roligt som du förväntade dig? Tycker hon pratade nonstop haha!

Det var Sephora som kontaktade mig och frågade om jag var intresserad. Det var SÅ kul och utvecklande för mig att ta mig an uppdraget! Sedan kan man tycka att det är enkelt att intervjua någon som pratar non stop, men det är faktiskt svårare, för avvägningen i när man ska “dyka in” med nästa fråga blir riktigt knepig haha. För som du säger, energin hos Miranda var det inget fel på, snacka om passion för hennes jobb haha! Men jag är sååå glad att jag tog chansen. Puss!

Till bästa Frågor med Forni! Hur gör man när man i en relation har olika behov av konversation? Det mysigaste jag vet är att sitta i timmar och bara låta samtalet flöda. Min partner har inget intresse för långa eller djupa samtal och kan ha en konversation i 15min innan det är dags att göra något annat. Har du känt liknande och hur hade du gjort?

Jag hade nog ordnat en kompromiss! Till exempel att en helgkväll kör ni lång middag utan skärmar där ni lagar mat, äter, snackar skit och bara pratar loss om högt och lågt. Och den andra kvällen kanske får bli en kortare middag och sen filmmys, eller vad din partner nu föredrar. Jag och Damon gillar båda att prata, men det händer ofta att vi är i osynk. Att när D vill prata känner jag mig helt slut och vill äta middag framför en serie, sen nästa gång när jag har 1000 saker att prata om är det han som inte orkar. Det leder ibland till besvikelse/tjafs men vi försöker kommunicera i det. Alltså om jag är tom på energi säger jag tidigt på kvällen att jag inte kommer orka hänga utan behöver ladda batterierna, då är det lättare för honom att förstå mig. Samt att man måste ge till den andra, ibland kanske mobilen lockar men ärligt talat är det ju mer investerat att lägga tid på samtal med varandra så då får man se förbi skärmlusten.

Om det är så att din partner helt enkelt inte har ett intresse av längre samtal kan jag tyvärr inte komma med några tips utan tror att antingen får man acceptera att det är så, eller kanske gå i parterapi för att få hjälp med att väcka det intresset om det är viktigt för dig! Jag hade inte kunnat leva med någon som inte vill snacka mycket då jag själv har ett stort behov av det, men alla är så olika där <3

Vilken fikatallrik🤗.
Vad är dom bruna ovala skapelserna för något?
Ser onekligen goda ut!

Det är madeleinekakor! Sååå jäkla gott. Min svärmor som handlat!

  1. Tack snälla för ditt omtänksamma svar på min fråga om konversation i en relation. Du är grym. Kram!

  2. Tänker på tjejen som är i behov av konversation men har en kille som inte är så snackig av sig. Mina tankar i frågan är att man får försöka acceptera sin partner för vem han är. Klart han bör kompromissa och lyssna in hennes behov så gott han kan MEN han är den han är och kan (och bör inte) behöva ändra på vem han är. Tänker att det är tur att vi har fler relationer i våra liv och att hon kanske kan få behovet av långa konversationer mött hos någon annan? Tycker inte det är rimligt att tänka att ens partner ska kunna möta alla ens behov. Kram!

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

sub archi