Lördag i Italien: Strandpromenad och smygfirande

Här kommer min lördag i Rimini!

Vi landade sent på fredagskvällen och åt en middag med farmor och farfar innan vi gick och la oss.

På lördagen vaknade vi vid nio, jag och Timmy bor hos nonni medan mamma och pappa bor på hotell tio minuter bort. Efter frukost klädde vi på oss och gick en promenad på stranden. Min farmor och farfar bor en kvarts promenad från stranden så det är perfekt att gå ner, en halvtimme där och sen upp igen.

Tänk att bo någonstans där det är skönt att vara ute året om, vilken känsla ändå. Här har det varit mellan 12-18 grader under helgen. Lyx!

Efter promenaden tog vi en kaffe på en uteservering.

Eller jag drack en kopp te och delade på en croissant med mamma. Mums.

Vid ett var lunchen klar hos nonni! Nonnas tagliatelle med köttfärsås mmm ja ja ja ja ja ja ja

Efter lunchen behövde vi gå av oss så vi åkte in till stan och promenerade. Det var massor med folk, alla åker in och strosar i stan på lördagar efter lunch. Fullt med människor som åt glass, drack aperol spritz i solen eller lekte i parkerna.

Efter strosandet tog vi en fika på Rinaldini som är en av Italiens bästa konditorer.

Så blev det lördagskväll och det här gänget samlades hemma hos nonni! Vi är ju här för att fira min farfars 80-års dag och började firandet redan i lördags kväll med middag, sång och paket hemma.

De hade sparat den här flaskan till firandet – en Sassicaia från -98. Sassicaia är ett av Italiens bästa viner och dessutom tjugo år gammal, herregud alltså. Det finns stunder då man är liiite bitter på att inte kunna dricka vin och denna stund var en sådan haha.

Det bjöds på ryska kaviar och massa annat gott till förrätt. Varmrätt blev oxfilé med svampsås och potatis. Så gott!

Sen var det dags att sjunga för födelsedagsbarnet!

Min faster hade gjort en skylt med bilder och ett långt kärleksrim. Hon började gråta när hon läste det och då gjorde jag också det. Fina fina nonno <333

Tänk att jag är välsignad med så himlans bra farföräldrar, en sån lyx alltså. Jag hamnade i en diskussion med två tjejkompisar som hävdade att morföräldrar blir närmre än farföräldrar men det stämmer inte i mitt fall! Jag och Timmy har alltid varit extremt nära våra farföräldrar redan från när vi var små. Vi sågs nästan varje dag och var bästa vänner under hela barndomen! När de flyttade tillbaka till Italien tog det mig flera år att vänja mig och ofta kunde jag sakna dem så att det gjorde fysiskt ont i hjärtat (jag var 11 år när de flyttade tillbaka). Jag har sååå mycket fina, roliga och knasiga minnen tillsammans med dem som jag kommer bära med mig genom hela mitt liv!

Vid elva var det dags att tacka för mig, det GÅR INTE att vara uppe längre för mig just nu så de andra satt kvar och drack vin medan jag kröp ner och somnade. Det är alltid mysigt att höra folk prata när man ska somna, som när man var på middagar när man var barn ♥

  1. Håller med dig! Jag är inte alls nära mina morföräldrar men min farmor och farfar är som mina extra föräldrar. Jag bor inte i Sverige men jag ringer min farmor varje dag och pratar med henne och med farfar i bakgrunden. Jag ser dom nästan som mina föräldrar för jag har alltid varit närmre dom än mina föräldrar. Jag ger dom presenter på morsdag och farsdag också haha och min farmor kallar sig själv för min extra mamma ibland 😂 vet inte vad jag skulle göra utan dom och ibland är det så jobbigt att man inte bara kan titta förbi på en fika ☹️

  2. Hej fina du! Tusen grattis till bebis i magen, vilken gåva!! Denna fråga är till frågor med forni, hoppas ok med en icke-bebis fråga.

    Jo det är såhär – jag har nyligen blivit tillsammans med en kille som är fantastisk på alla vis – MEN han vill inte höras så mkt emellan att vi ses. Han tycker att telefoner är till för att bestämma när man ska ses på – men gillar inte att snickesnacka eller smsa, det blir ganska få och korta sms. Han svarar alltid snabbt när jag hör av mig och har sagt att jag får och ska höra av mig när jag än vill så det är liksom inte så att han tycker det är jobbigt att jag hör av mig. Men! Jag vill ju så gärna att han ska ringa mig, känner ju mig klängig och som att jag tycker om honom mer än han tycker om mig när jag ringer honom varje dag men han bara mig för att bestämma praktiska saker. Vi är väldigt tidigt i relationen och jag vill inte ta upp detta som ett problem dels pga det och dels pga känner mig löjlig som vill ha sån bekräftelse – men blir liksom lite avis när mina vänner smsar flera ggr om dagen med sina killar och pratar i timmar i telefon och så har jag haft det i mina tidigare förhållanden – och gillade verkligen det. Det känns nästan lite ensamt när jag tänker på honom massa ggr om dagen men vi inte hörs då.

    Bla bla! Förlåt för långt mail – det jag undrar är – hur har du gjort? Har du känt något liknande som mig? Hur har ni pratat om det? Hur har du kommit till rätta med dina känslor kring det? Minns att du skrivit om att du och D velat höras lite olika mycket.

    Så tacksam för svar och sorry för lång fråga! Tycker du verkar vara så varm, fin och vettig! ❤️

  3. Så dina farföräldrar pratar svenska? Hur kommunicerar du med resten av din släkt?

    Grattis till beb 🙂 jag blev mamma för tre år sedan, bästa tre åren i mitt liv <3

  4. Så härligt firande och familjemys ni verkade ha det. Hur kommer de sig att dina farföräldrar hamnade i Sverige? 🙂

  5. Jag har följt dig i flera år. Man har läst om hjärtesorg och sämre stunder. Fått känna igen sig och inte känt sig så ensam. Nu har du ett stadigt förhållande och är gravid. Tack för att man fått följa dig och din resa. Du får mig att tro på att det kommer komma för mig med. Du är fantastik och jag önskar dig/er all lycka. Du förtjänar all lycka här i världen.

  6. Vilket underbart firande! Jag blir så genuint glad när jag läser detta inlägget och ser bilderna på din lyckliga familj. Jag tillhör de som tycker att födelsedagar är viktiga att fira med sin familj och vänner och som ska uppmärksammas. Varje födelsedag innebär att man har fått ett år till med sina nära och kära och det är det som betyder mest. Sen är det ett perfekt tillfälle att samla alla och umgås <3

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

ENTREPRENÖR, INFLUENCER & FÖRFATTARE

Jag har sedan 2004 drivit min blogg som varje vecka når ut till tusentals unga kvinnor, främst i åldrarna 20-35 år. Jag skriver om känslor, vardag, mode/skönhet, inredning, mat/dryck och yoga. Här hittar du djupa, transparenta texter blandat med inspirerande bilder och härliga tips.

Att vara gravid v.5-15 (i smyg!)

Det var flera av er som efterfrågade ett inlägg där jag går igenom de månaderna jag var gravid ”i smyg” och såklart ska vi titta på det!

Först vill jag bara klargöra att ingen människa mår bra av att gå runt och hemlighålla saker. Inte jag i alla fall. Jag tycker inte att det fanns något roligt eller spännande med att bara några visste om och att man behövde luras lite i vissa sammanhang. Helst önskar jag att människor inte var så nyfikna av sig för då hade man i alla fall inte behövt småljuga titt som tätt, men jag vet ju hur nyfikna vi människor är och för att få vara ifred valde jag att dra några vita lögner för att få smälta detta i min takt.

Med det sagt – nu tittar vi!

2:a november 2018

Här var min sista utekväll innan jag fick reda på att jag var gravid! Jag hade haft min värsta vecka på hela året och var 100% säker på att jag inte var gravid när vi gick ut den här kvällen. D var borta och jag bestämde mig för att bara släppa allt och HA KUL. Det blev en riktig tjejkväll – middag och champagne med MarithBank Hotell innan vi mötte upp Linn, Sofia, Johan och Daniel för drinkar och sen dans på Fou… och Rose. Haha. Tog en taxi hem vid halv fyra och minns att jag var så glad över den här kvällen.

Såhär i efterhand kan jag inte tänka mig en bättre sista kväll innan nio månader som nykter och att sen gå in i rollen som mamma.

Diabetesgalan var tre dagar efter att jag ”plussade” och här kändes allt fortfarande overkligt. Jag tänkte inte så mycket på det för jag vågade inte riktigt. Men jag drack inte och det var det nog ingen som reagerade på, jag brukar inte dricka på vardagsevent speciellt mycket.

Hade ett event på NK den veckan också, första veckan som gravid. Såhär i efterhand var det nog skönt att jag hade så mycket jobb som jag hade under den här perioden för det hjälpte mig att ta fokus från graviditeten vilket jag behövde. Jag ville bara att tiden skulle gå snabbt!

Jag och D var ute och åt middag för att fira graviditeten på fredagen den veckan. Vi gick in i Margaux och Jacob och det var så kul för jag såg direkt på henne att hon förstod att jag var gravid. Men som den äkta vännen hon är gjorde hon ingen grej av det utan lät mig vänta med att berätta tills jag var redo <3

Det finns inte jättemycket bilder på mig från mitten på november fram tills mitten på januari. Inte för att man på något sätt såg på mig att jag var gravid, haha, men jag kände bara inte att jag ville bli fotad. Under november så var jag på landet med min familj (de visste inget vid den tidpunkten), gick en promenad med Marith innan hon skulle åka till Sydafrika i tre månader och åt brunch med massa tjejkompisar.

Hade releasefest för boken samma dag som vårt första ultraljud i v.8, aldrig varit så nervös i hela mitt liv (tänkte berätta mer om ultraljudet och sånt sen!). Lättnaden att gå på sin release och ha sett ett hjärta slå tidigare på dagen var… obeskrivlig.

Jag var däremot helt dränerad på energi efter det beskedet, tror jag hade gått och burit på så mycket rädsla och oro, så på releasen var jag helt slut.

Veckorna efter releasen väntade tv-framträdanden, radiointervjuer och boksigneringar. Under dessa veckor mådde jag illa KONSTANT och fick stålsätta mig inför varje framträdande. Det var ett under att jag klarade sändningen i Nyhetsmorgon utan att springa ut för någon hade haft på sig jättemycket parfym i green room innan så jag trodde jag skulle dö, haha!

Att jobba mellan v.8-12, när illamåendet är som värst, är en riktig kamp alltså. Jag mår fortfarande illa stundtals men dessa veckor var rakt ut hemska!

D var i Chicago när jag var i v.9/10 och gud vad jag saknade honom. En kväll hade jag enorma smärtor i magen och var så orolig för missfall. Då var det jobbigt att vara utan honom i hela åtta nätter. Men jag passade på att äta saker jag tycker om, vila och vara med de vänner som visste om att jag var gravid. Här var det en del som hade börjat spekulera vet jag, men jag var så orolig och ville bara få vara ifred.

På julafton hade jag en av mina sämsta dagar under graviditeten. Är det någon mer än mig som är allergisk mot pälsdjur och har blivit MER allergiska under graviditeten? Min moster har en katt och även fast huset var städat och katten inlåst var jag så dålig av att vara där så det inte var klokt. Låg i ett rum med öppet fönster och försökte andas sista tre timmarna av kvällen, jag skulle köra hem så fick snällt vänta på att alla var klara vid midnatt. Men det var också dagen då jag berättade för mina nära och kära om graviditeten, mer om det senare men åh vilken fin stund ♥

Nyår var min första ”festtillställning” som gravid och nykter. Vi hade en riktigt mysig helg men jag insåg att det inte är min grej att vara i den typen av situationer just nu. Jag trodde nog att jag skulle vara en sån som var med som vanligt under graviditeten men det är helt enkelt inte samma grej och jag gillar inte att vara med vänner som är fulla när jag inte är på den nivån eller i den sinnesstämningen. Efter det bestämde jag mig för att försöka hålla mig till lugnare tillställningar. Pratade med Amanda Schulman om detta och hon sa att den första graviditeten skulle hon hela tiden vara med och bevisa att hon kunde vara den där ”sköna gravida tjejen”, men under de sista två graviditeterna har hon istället bara kopplat av och njutit av att inte vara med. Så har jag också bestämt mig för att göra!

Jag är inte så bekväm med att vara bland fulla vänner om jag inte är i samma sinnesstämning och även om jag är på middagar och sånt nu när jag är gravid, så brukar jag avlägsna mig när de andra börjar bli tipsy :))) Det blir bäst för alla tror jag <3

Mixade bilder från januari

I januari började det bli svårt att dölja magen, samtidigt gick vi och väntade in våra svar från NIPT-testet som vi hade gjort (ett test man kan göra privat för att se eventuella kromosomförändringar samt barnets kön redan i v.10). På grund av julledighet tog våra svar extra lång tid och jag var så nervös över att något skulle vara fel med bebisen.

När vi var i Schweiz med Hästens fick jag svar (man får svar online) på att hen var frisk. Vi satt alla tjejer i loungen på hotellet och jag kunde inte hejda mina tårar när jag såg det. Jag är glad över att jag var i sån trygg miljö som med fem medsystrar när alla spänningar släppte. Kvinnligt stöd är fan bäst ibland. Sen försökte de få mig att kolla könet direkt haha, men jag höll mig tills jag var hemma med D igen!

Sen var det ett par veckor av jobb, dölja magen så gott det går och förberedelser inför Maldiverna. Innan vi åkte hade vi berättat för alla våra närmsta, vilket också tog en jäkla tid på grund av att alla var bortresta i etapper under julen, och väl på Maldiverna var det dags att berätta för alla vi känner, och er, om denna ljuvliga nyhet. Nu hoppas vi att allt fortsätter gå bra och att en frisk bebis kommer till oss i juli ♥

  1. Åh vad fint att läsa ❤️ Jag är också hemligt gravid nu (i v8 så fortfarande ganska tidigt) och det är såå jobbigt att låtsas som att allt är som vanligt när det är långtifrån det! Och oron alltså…var med om ett missfall i höstas så är extra nojig nu. Men det var väldigt skönt att läsa om dina upplevelser och tankar och få lite igenkänning, tack för att du delar med dig ❤️

    1. Tack för dina fina ord och tankar, jag tror inte vi är ensamma om att känna så. Det är några jobbiga veckor helt enkelt <3

  2. Hej Michaela! Och ett stort grattis till den finaste gåvan i världen! Jag är själv gravid i vecka 35 och har en tvåårig son hemma. Jag känner igen mig i allt du skriver kring oro och liknande. Dock så släpper man på det med barn nummer två:) så om ni blir gravida igen kommer det kännas mycket mer befriande!
    Hur tänker ni kring boende nu när bebisen kommer? Ska ni bo kvar? Kommer du ”avslöja” könet? Och hur tänker ni kring språk hemma, ska D prata persiska med bebisen?
    Massa kramar till dig!

    1. Tänk vad olika man kan vara! Jag väntar också mitt andra och är mycket mer orolig denna gång. Tänker att man liksom inte kan ha sån tur att man skulle få ett friskt barn en gång till. Blir så trött på mig själv då jag ju VET att föräldraskapet innebär en livslång oro där det inte finns några garantier för något. Men försöker njuta ändå, detta är antagligen min sista graviditet.

      1. Samma här! Första gången tänkte jag inte alls på allt som ev kan gå fel. Mycket mer relax osv. Andra gången var det som att alla dom tankarna kom istället.

  3. Vilken ärlig och fin beskrivning, liksom både det svåra och det som kännas bra. Inte tänkt på att det måste vara svårt att hantera en graviditet (förutom alla fysiska symtom). Det pratas ju om hur jobbigt det är för kroppen, och mest om vilken fantastiskt besked det är, men oj så mkt mer det handlar om (även om barnet är det största såklart) <3

  4. Åh, vilket härligt inlägg! Kan inte med ord beskriva hur mysigt det är att klicka sig in på din blogg och se att du har postat ett nytt inlägg.
    För cirka två månader sedan kom vår andra pojke till världen. Under den graviditeten, men även den första, blev min pälsdjursallergi betydligt bättre. Fascinerande hur det kan skiljas åt så mycket. Dock är den tillbaka med råge nu när han är ute, haha.
    Kram

  5. Vilket fint inlägg! Så ärligt och roligt att höra dina tankar. Jag känner igen mig i mycket och du är klok som gör det som får dig att må bäst. Att vara gravid är en fantastisk upplevelse och jag hoppas du kan fortsätta njuta <3

  6. Hej. Jag väntar mitt första barn, ja när som helst, hen var beräknad till i fredags 15/2z. Men hen verkar inte kunna datum så än har den inte kommit ut. Känner så väl igen mig i det att man vill fortsätta vara en del av gänget och vara med fast att de andra dricker. Jag har också fått avstå vissa sammanhang för att man inte dricker, sorgligt på ett sätt men det får också lova att vara okej när man är gravid. Jag höll min graviditet hemlig under sommarhalvåret, sååååå svårt med all fest och dricka, men det finns ju tips och trix så allt går om man vill. Stort lycka till nu, ska bli kul att följa din resa. Stor kram Sofie

  7. Åh vilket mysigt inlägg. Jag känner igen mig så mycket! Min son är snart 5, men nu kommer en massa minnen tillbaka… Jag försökte också hänga med och inte vara ”tråkig” men det var SÅ JÄKLA NICE när man fick gå hem från fester med tipsy kompisar och bara krypa ner i sängen 🙂
    Önskar dig stort lycka till med allt spännande, läskigt, jobbigt och underbart ni har framför er.

  8. Så mysigt inlägg och kul att läsa. 😍 Såg att du skrev att du ska skriva om när du berättade för familjen, hade varit jätteroligt att läsa om när du berättade för dina närmsta vänner också om du vill skriva om det.❤️

  9. Håller min 5e graviditeten hemlig. Är nu i vecka 14. Är lite rund sen innan så hoppas kunna dölja de länge. Den 31 augusti är se dags för nästa ultraljud och tänkte att efter de att vi avslöjar för resten.

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Du är så vacker! Jag glömde ofta bort att jag var gravid när jag skulle lite smidigt gå emellan saker, jag är smal sen innan så brukar kunna smita mellan lätt men fattade först ingenting när det inte gick. Såg säkert hur dumt ur som helst haha.

    1. Haha, det är så roligt hur man glömmer bort magen ibland! Blir säkert ännu värre när den blir ännu större. Tack fina du <3

  2. Känner så igen mig i det där att tänka att man ska försöka vara med för att vara rolig och ”sköna gravida tjejen” men oftast orkar/vill jag inte, även om det inte är jätteösiga aktiviteter då många vänner redan har ganska små barn.
    Samtidigt förstår ju faktiskt de flesta! Helst vill jag bara glida runt i mjuka kläder och mysa hemma hela tiden och nu tänker jag att just nu får det faktiskt vara så 🙂

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

WEEKLY PLANS

Ciao från Italien!

Hur mår ni denna måndag?

Vi vaknade strax innan nio i vanlig ordning och jag sov nästan tio timmar i sträck – en sån lyx! När jag gick upp fixade nonna frukost på typiskt italienskt vis – stor latte och croissant med nutella. Det är riktigt vårväder ute, runt 15 grader, så efter frukost gick vi ut på en promenad längst med stranden och nu sitter jag här och skriver med er. Helst hade jag velat vara helt jobbfri fram tills att jag är tillbaka på onsdag men jag vet att jag bara blir stressad då, så jag tar två timmar idag så kan jag koppla av fram tills jag är hemma sen.

Vi har det så bra och jag passar på att njuta av den sista resan med min familj innan jag är mamma och har en egen familj. Sover, äter, promenerar och njuter av vädret och varandra. Som det ska vara på familjesemester. Det kommer lite bilder i dagarna!

Ska vi kika på veckan så länge?

Måndag: Italien!
Tisdag: Italien! Landar efter midnatt så vi har hela dagen här.
Onsdag: Frukostmöte om ett roligt projekt, tid hos min psykolog, podda och två möten på eftermiddagen. Är uppbokad från 09-16 så vet inte riktigt när jag ska hinna ta tag i mejlen, men det löser sig 🙂
Torsdag: Jag har ett jättemysigt frukostevent med meditation på morgonen tillsammans med Röhnisch och Indiska! Sen blir det några timmar på kontoret och på eftermiddagen är jag borta. Jag har bokat gravidmassage och så ska vi på vårt RUL – alltså rutinultraljudet som är det ”stora ultraljudet” kan man väl säga. Ih! Så peppad på att få säga hej till vår bebis igen!
Fredag: Har bokat ett träningspass på morgonen och sen blir det ett roligt lunchmöte med en kaffekund. Efter jobbet har vi bokat in en aw med tjejerna på Her Hour, vi delar ju kontor och hänger mycket så vi ska ut och dricka bubbel! Så jäkla mysigt!

Riktigt taggad på den här veckan. Jag har som utmaning att hitta lite nya arbetsveckor nu när jag inte kommer orka lika mycket och känner att det kommer gå strålande. Denna halva vecka får bli första testet!

Nog ett av de finaste sovrummen jag sett, verkligen i min smak! Bild härifrån.

  1. Låter som att du har en underbar minisemester! Kommer ni ta reda på bebisens kön innan födsel? Så exalterad för er. Kram

    1. Vi gjorde ett NIPT-test så vi vet redan kön, avslöjar det inom ett par veckor! Det har varit så mycket annat jag vill skriva om kring graviditeten först men vill inte att detta bara ska vara en gravid-blogg 🙂 Puss!

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Inspiration: Ton i ton

Artikeln innehåller annonslänkar


Bildkälla

Kappa, ljuslila tröja, mörklila tröja, klackar, ögonskugga, kjol

 


Bildkälla

Sandaler, parfym, örhängen, tröja, kjol

När man befinner sig i ett gravid och pensionärstempo kan jag avslöja att det tempot är ganska lugnt, haha! Det betyder mycket tid för vila och då ägnar jag mig åt en favoritsyssla – hitta inspiration på Pinterest och fönstershoppa online! Älskar när våren kommer som en färgbomb efter vinterns enklare toner, även om jag är en sucker för svart. Men såhär i februari börjar till och med jag bli trött på det svarta… vill BO i glada färger!

Lila och gult är två favoriter, de gula sandalerna från Flattered har en sååå fin färg tycker jag. Mina sandaler gjorde jag ju mer i knallgult men denna gula är något svalare vilket också är SÅ fint.

Bara en månad kvar (eller något…) av slask! Jihooo!

Pst… Tess tipsade redan i vintras om den monokroma outfiten och ton i ton – Läs mer här!

 

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

sub archi