Det var flera av er som efterfrågade ett inlägg där jag går igenom de månaderna jag var gravid ”i smyg” och såklart ska vi titta på det!
Först vill jag bara klargöra att ingen människa mår bra av att gå runt och hemlighålla saker. Inte jag i alla fall. Jag tycker inte att det fanns något roligt eller spännande med att bara några visste om och att man behövde luras lite i vissa sammanhang. Helst önskar jag att människor inte var så nyfikna av sig för då hade man i alla fall inte behövt småljuga titt som tätt, men jag vet ju hur nyfikna vi människor är och för att få vara ifred valde jag att dra några vita lögner för att få smälta detta i min takt.
Med det sagt – nu tittar vi!
2:a november 2018
Här var min sista utekväll innan jag fick reda på att jag var gravid! Jag hade haft min värsta vecka på hela året och var 100% säker på att jag inte var gravid när vi gick ut den här kvällen. D var borta och jag bestämde mig för att bara släppa allt och HA KUL. Det blev en riktig tjejkväll – middag och champagne med Marith på Bank Hotell innan vi mötte upp Linn, Sofia, Johan och Daniel för drinkar och sen dans på Fou… och Rose. Haha. Tog en taxi hem vid halv fyra och minns att jag var så glad över den här kvällen.
Såhär i efterhand kan jag inte tänka mig en bättre sista kväll innan nio månader som nykter och att sen gå in i rollen som mamma.
Diabetesgalan var tre dagar efter att jag ”plussade” och här kändes allt fortfarande overkligt. Jag tänkte inte så mycket på det för jag vågade inte riktigt. Men jag drack inte och det var det nog ingen som reagerade på, jag brukar inte dricka på vardagsevent speciellt mycket.
Hade ett event på NK den veckan också, första veckan som gravid. Såhär i efterhand var det nog skönt att jag hade så mycket jobb som jag hade under den här perioden för det hjälpte mig att ta fokus från graviditeten vilket jag behövde. Jag ville bara att tiden skulle gå snabbt!
Jag och D var ute och åt middag för att fira graviditeten på fredagen den veckan. Vi gick in i Margaux och Jacob och det var så kul för jag såg direkt på henne att hon förstod att jag var gravid. Men som den äkta vännen hon är gjorde hon ingen grej av det utan lät mig vänta med att berätta tills jag var redo <3
Det finns inte jättemycket bilder på mig från mitten på november fram tills mitten på januari. Inte för att man på något sätt såg på mig att jag var gravid, haha, men jag kände bara inte att jag ville bli fotad. Under november så var jag på landet med min familj (de visste inget vid den tidpunkten), gick en promenad med Marith innan hon skulle åka till Sydafrika i tre månader och åt brunch med massa tjejkompisar.
Hade releasefest för boken samma dag som vårt första ultraljud i v.8, aldrig varit så nervös i hela mitt liv (tänkte berätta mer om ultraljudet och sånt sen!). Lättnaden att gå på sin release och ha sett ett hjärta slå tidigare på dagen var… obeskrivlig.
Jag var däremot helt dränerad på energi efter det beskedet, tror jag hade gått och burit på så mycket rädsla och oro, så på releasen var jag helt slut.
Veckorna efter releasen väntade tv-framträdanden, radiointervjuer och boksigneringar. Under dessa veckor mådde jag illa KONSTANT och fick stålsätta mig inför varje framträdande. Det var ett under att jag klarade sändningen i Nyhetsmorgon utan att springa ut för någon hade haft på sig jättemycket parfym i green room innan så jag trodde jag skulle dö, haha!
Att jobba mellan v.8-12, när illamåendet är som värst, är en riktig kamp alltså. Jag mår fortfarande illa stundtals men dessa veckor var rakt ut hemska!
D var i Chicago när jag var i v.9/10 och gud vad jag saknade honom. En kväll hade jag enorma smärtor i magen och var så orolig för missfall. Då var det jobbigt att vara utan honom i hela åtta nätter. Men jag passade på att äta saker jag tycker om, vila och vara med de vänner som visste om att jag var gravid. Här var det en del som hade börjat spekulera vet jag, men jag var så orolig och ville bara få vara ifred.
På julafton hade jag en av mina sämsta dagar under graviditeten. Är det någon mer än mig som är allergisk mot pälsdjur och har blivit MER allergiska under graviditeten? Min moster har en katt och även fast huset var städat och katten inlåst var jag så dålig av att vara där så det inte var klokt. Låg i ett rum med öppet fönster och försökte andas sista tre timmarna av kvällen, jag skulle köra hem så fick snällt vänta på att alla var klara vid midnatt. Men det var också dagen då jag berättade för mina nära och kära om graviditeten, mer om det senare men åh vilken fin stund ♥
Nyår var min första ”festtillställning” som gravid och nykter. Vi hade en riktigt mysig helg men jag insåg att det inte är min grej att vara i den typen av situationer just nu. Jag trodde nog att jag skulle vara en sån som var med som vanligt under graviditeten men det är helt enkelt inte samma grej och jag gillar inte att vara med vänner som är fulla när jag inte är på den nivån eller i den sinnesstämningen. Efter det bestämde jag mig för att försöka hålla mig till lugnare tillställningar. Pratade med Amanda Schulman om detta och hon sa att den första graviditeten skulle hon hela tiden vara med och bevisa att hon kunde vara den där ”sköna gravida tjejen”, men under de sista två graviditeterna har hon istället bara kopplat av och njutit av att inte vara med. Så har jag också bestämt mig för att göra!
Jag är inte så bekväm med att vara bland fulla vänner om jag inte är i samma sinnesstämning och även om jag är på middagar och sånt nu när jag är gravid, så brukar jag avlägsna mig när de andra börjar bli tipsy :))) Det blir bäst för alla tror jag <3
Mixade bilder från januari
I januari började det bli svårt att dölja magen, samtidigt gick vi och väntade in våra svar från NIPT-testet som vi hade gjort (ett test man kan göra privat för att se eventuella kromosomförändringar samt barnets kön redan i v.10). På grund av julledighet tog våra svar extra lång tid och jag var så nervös över att något skulle vara fel med bebisen.
När vi var i Schweiz med Hästens fick jag svar (man får svar online) på att hen var frisk. Vi satt alla tjejer i loungen på hotellet och jag kunde inte hejda mina tårar när jag såg det. Jag är glad över att jag var i sån trygg miljö som med fem medsystrar när alla spänningar släppte. Kvinnligt stöd är fan bäst ibland. Sen försökte de få mig att kolla könet direkt haha, men jag höll mig tills jag var hemma med D igen!
Sen var det ett par veckor av jobb, dölja magen så gott det går och förberedelser inför Maldiverna. Innan vi åkte hade vi berättat för alla våra närmsta, vilket också tog en jäkla tid på grund av att alla var bortresta i etapper under julen, och väl på Maldiverna var det dags att berätta för alla vi känner, och er, om denna ljuvliga nyhet. Nu hoppas vi att allt fortsätter gå bra och att en frisk bebis kommer till oss i juli ♥
Thanks for this honest report how you felt after your learned to know you are pregnant. Wishing you furthermore the best.
xx from Bavaria/Germany, Rena
http://www.dressedwithsoul.com
Åh vad fint att läsa ❤️ Jag är också hemligt gravid nu (i v8 så fortfarande ganska tidigt) och det är såå jobbigt att låtsas som att allt är som vanligt när det är långtifrån det! Och oron alltså…var med om ett missfall i höstas så är extra nojig nu. Men det var väldigt skönt att läsa om dina upplevelser och tankar och få lite igenkänning, tack för att du delar med dig ❤️
Tack för dina fina ord och tankar, jag tror inte vi är ensamma om att känna så. Det är några jobbiga veckor helt enkelt <3
Hej Michaela! Och ett stort grattis till den finaste gåvan i världen! Jag är själv gravid i vecka 35 och har en tvåårig son hemma. Jag känner igen mig i allt du skriver kring oro och liknande. Dock så släpper man på det med barn nummer två:) så om ni blir gravida igen kommer det kännas mycket mer befriande!
Hur tänker ni kring boende nu när bebisen kommer? Ska ni bo kvar? Kommer du ”avslöja” könet? Och hur tänker ni kring språk hemma, ska D prata persiska med bebisen?
Massa kramar till dig!
Tänk vad olika man kan vara! Jag väntar också mitt andra och är mycket mer orolig denna gång. Tänker att man liksom inte kan ha sån tur att man skulle få ett friskt barn en gång till. Blir så trött på mig själv då jag ju VET att föräldraskapet innebär en livslång oro där det inte finns några garantier för något. Men försöker njuta ändå, detta är antagligen min sista graviditet.
Samma här! Första gången tänkte jag inte alls på allt som ev kan gå fel. Mycket mer relax osv. Andra gången var det som att alla dom tankarna kom istället.
Vilken ärlig och fin beskrivning, liksom både det svåra och det som kännas bra. Inte tänkt på att det måste vara svårt att hantera en graviditet (förutom alla fysiska symtom). Det pratas ju om hur jobbigt det är för kroppen, och mest om vilken fantastiskt besked det är, men oj så mkt mer det handlar om (även om barnet är det största såklart) <3
Åh, vilket härligt inlägg! Kan inte med ord beskriva hur mysigt det är att klicka sig in på din blogg och se att du har postat ett nytt inlägg.
För cirka två månader sedan kom vår andra pojke till världen. Under den graviditeten, men även den första, blev min pälsdjursallergi betydligt bättre. Fascinerande hur det kan skiljas åt så mycket. Dock är den tillbaka med råge nu när han är ute, haha.
Kram
Vilket fint inlägg! Så ärligt och roligt att höra dina tankar. Jag känner igen mig i mycket och du är klok som gör det som får dig att må bäst. Att vara gravid är en fantastisk upplevelse och jag hoppas du kan fortsätta njuta <3
Hej. Jag väntar mitt första barn, ja när som helst, hen var beräknad till i fredags 15/2z. Men hen verkar inte kunna datum så än har den inte kommit ut. Känner så väl igen mig i det att man vill fortsätta vara en del av gänget och vara med fast att de andra dricker. Jag har också fått avstå vissa sammanhang för att man inte dricker, sorgligt på ett sätt men det får också lova att vara okej när man är gravid. Jag höll min graviditet hemlig under sommarhalvåret, sååååå svårt med all fest och dricka, men det finns ju tips och trix så allt går om man vill. Stort lycka till nu, ska bli kul att följa din resa. Stor kram Sofie
Åh vilket mysigt inlägg. Jag känner igen mig så mycket! Min son är snart 5, men nu kommer en massa minnen tillbaka… Jag försökte också hänga med och inte vara ”tråkig” men det var SÅ JÄKLA NICE när man fick gå hem från fester med tipsy kompisar och bara krypa ner i sängen 🙂
Önskar dig stort lycka till med allt spännande, läskigt, jobbigt och underbart ni har framför er.
Jag blev mer allergisk mot katter jag med!
Så mysigt inlägg och kul att läsa. 😍 Såg att du skrev att du ska skriva om när du berättade för familjen, hade varit jätteroligt att läsa om när du berättade för dina närmsta vänner också om du vill skriva om det.❤️
Måste bara få veta, var kommer den klarblåa dunjackan ifrån?? =)
Håller min 5e graviditeten hemlig. Är nu i vecka 14. Är lite rund sen innan så hoppas kunna dölja de länge. Den 31 augusti är se dags för nästa ultraljud och tänkte att efter de att vi avslöjar för resten.