En kollega berömde mig för att jag ständigt håller igång idag. Hon sa att det är imponerande hur jag orkar. Förutom att gå till jobbet och sitta på kontoret som ett ”vanligt” kontorsjobb så snittar jag två möten om dagen där jag ska sälja in mig själv och/eller Devote, plus att ständigt vara ansiktet utåt för en produkt, plus tv-inspelningar, podcast-inspelningar, intervjua eller bli intervjuad flera gånger i veckan. Plus gå på events och så hinna med nätverkning. Däremellan tid med vänner, tid för mig, tid med min familj och så tid med min partner.
Jag vet inte varför men varje gång någon säger så till mig känns det som något sorts godkännande. Varje gång någon säger till mig att hen blir imponerad. Jag tror att jag känner ett stort behov av att hävda mig i bloggen eller hos människor i det verkliga livet för att det är så himla vanligt att ingen tar mig på allvar.
Jag träffar till exempel nästan aldrig killar som tycker att mitt jobb är lika viktigt som deras.
Någonstans i det, i att flera gånger i veckan få höra ”Du är alltså bloggerska?” med nedlåtande ton och varje gång behöva svara med ”Ja, bland annat. Jag är även produktchef, chefredaktör, podcastare, webb tv-programledare, säljare, krönikör och bokskribent.”. Någonstans där växer ett enormt behov hos mig i att behöva hävda mig själv. Som ett barn som måste skrika JAG ÄR OCKSÅ VIKTIG!!!
Det jag gör är inte mindre viktigt än det någon annan gör.
I tio års tid har jag lagt ner så mycket energi på att bry mig om vad alla andra tycker. Jag vet inte varför det behovet är så stort hos mig. Kanske samma anledning till att jag bloggar över huvud taget – behovet av att synas. Jag vill att folk ska tycka att jag är bra, inte rycka på axlarna. Kanske är det också min främsta sporre, det som gör att jag fortsätter köra på. Jag vill att folk ska se det jag gör och tycka att jag är jävligt bra. En blandning av ett enormt bekräftelsebehov men också viljan att bli tagen på allvar.
Så många män som genom alla år förminskat mitt jobb för att senare komma och fråga om jag vill samarbeta med dem.
Aja, nu rann det iväg helt här. Det jag ville säga var nog bara att det är jävligt skönt när någon säger att de är imponerade. Som ett bevis på att det man gör syns. Det är inte helt förgäves trots allt. Och inte helt oviktigt heller.
Den låten är sjuktbra! love it.
Åh visst är den låten helt fantastisk! Älskar verkligen Coldplay- tycker att de har producerat så många toppenbra låtar och de känns så genuina som band. Att Avicii har varit med och gjort låten gör det hela ännu bättre!
Jag har faktiskt missat den – så tack för tipset! Härlig fredagslåt.
Du är det okej om jag tipsar om något här i kommentarsfältet? Jag har nämligen en tävling i min blogg just nu inför mors dag. Priset är ett par örhängen i vit topas som är värda drygt 3000 kr. Tänkte att även om inte just du vill tävla kanske det kan vara intressant för dina läsare?
Tävlingen finns här http://jennifersandstrom.se/2014/05/08/tavling-for-mors-dag-historiens-forsta-bloggtavling/
Ber om ursäkt om du helst inte tar emot sånna här kommentarer.
Kolla gärna in på min blogg! 🙂
Hej, jag skrev det här i dashas blogg men ville skriva det här med 🙂 För det kändes också som ni hade lite olika syn på det! Menar absolut inget illa, utan vill mest delge min reflektion då jag själv står inför det och blev lite.. vet inte det rätta ordet men nästan lite ledsen!
”Hej! Lyssnade på er podcast nu och förvånades lite över er syn på föräldraledighet! För det första, de allra flesta kvinnor med ”normaltjobb” går hem ca 2 vi före sin beräknade födsel, du får inte gå tidigare och få föräldrapenning då får du typ ta all din semester. Sen är det väl rätt vanligt att kvinnan är hemma 9 månader – ett år, sen brukar pappan vara hemma. Så nej det är inte så himla otroligt att vara hemma ett år med sitt barn och sen jobba, det är faktiskt rätt normalt 🙂 Ville bara säga det för jag blev lite fascinerad av hela er diskussion! Ni kanske kan tänka lite på hur ni uppfattas ibland när ni pratar om vissa saker. Kram från en blivande mamma 🙂 ps. Jag är också extremt rädd för smärta, men det finns så mycket hjälp man kan få med psykologer etc, så avgör man tillsammans med dom om kejsarsnitt är det bästa eller inte!
Snälla be dasha sluta tugga tuggummi i podden. Det smaskar jättemycket och låter så äckligt!!!
Dasha- tugga inte tuggummi i podden, snälla! Det låter så vidrigt äckligt! Hon smaskar så
åh, den är så sjukt bra!! 🙂