Gud jag har så mycket jag vill prata om så jag vet inte var jag ska börja! Okej haha…
Först och främst – jag yogade hemma i morse en timme på yogamattan. Lyssnade på opera på högsta volym och kom in i sånt skönt flow. Så kom jag att tänka på Petras inlägg häromdagen om att hon kan komma upp i huvudstående på egen hand. Petra är ju mycket starkare än mig så därför är det ingen överraskning att hon kan sånt, hon har en sån otrolig styrka i sin kropp. Men jag tänkte… att jag har ju å andra sidan utövat yoga regelbundet i fem år nu. Och stått på huvud och händer otaliga gånger men med hjälp upp (och oftast mot vägg).
Jag bestämmer mig i alla fall för att testa att komma upp själv, med inspiration från Petra. Testar först mot en vägg och inser att det är INGA SOM HELST PROBLEM att komma upp själv. Står där på huvudet och känner bara att ”det här klarar jag ju galant”. Så jag drar ut yogamattan i vardagsrummet och testar att komma upp utan vägg, helt själv. Tippar över ett par gånger och ramlar (shit vad ont det gjorde att ramla på parketten, slog i soffan en gång också haha…).
Men tredje gången gillt stod jag på huvudet. Helt själv utan vägg eller hjälp i huvudstående. 100% fokus och kontroll.
Då insåg jag att problemet inte är min kropp utan min rädsla. Jag tror inte att jag klarar av någonting för att många, inklusive jag själv, ser mig som svag. Men jag är inte svag. Jag har uthållighet, fokus och teknik. Jag kan stå på huvudet alldeles själv och jag kan bygga ihop ett 70 kilo tungt skrivbord utan någons hjälp. Jag kan ta körkort, bli Vice VD, sitta i ledningen för ett bolag som omsätter tiotals miljoner, vara chef, ta skit med rak rygg, försörja mig själv, driva eget företag, laga svingod mat, städa som en chef, inreda snyggt som fan, vara en underbar flickvän, en omtänksam dotter och en syster som finns där.
Började gråta okontrollerat när jag kom ner igen.
Alltså hulkade. Som att min egen självbild skakades omkring i min kropp. Sån otrolig frihetskänsla.
Jag säger det alltså – det yogan kan göra med en…
Jag vill också prata om hur glad jag blir när jag ser att mina vänner har funnit yogan i sina liv. Varje inlägg som Dasha skriver från Costa Rica läser jag med värme. Det är så fint när andra människor, som är mottagliga och passar för yogan och det som hör till, får utöva den. Jag har full respekt för att alla inte förstår sig på eller gillar yoga, men de som är öppna för den och som passar för den får liksom… en present. Så känns yoga ibland. Som ett verktyg man får för att ta sig genom livet.
Det slog mig ännu mer när jag läste Linns lista över 2015 och hon flera gånger nämnde yogan och vilken hjälp den har varit för henne.
Nu kom D hem och jag har inte sett honom på hela dagen så jag ska stänga ner datorn, får fortsätta detta oändligt långa blogginlägg imorgon bitti haha. Är inte ens halvvägs än? Vad händer med mig.
Ha en fin kväll mina hjärtan.
Avslutar inlägget med Petra och hennes enastående huvudstående! Well done my love!
Jag måste bara säga att jag är så glad över att du valt att satsa på dig själv, ditt egna företag och bloggen! Älskar att läsa din blogg och blir så glad när jag tittar in här och det finns nya bra inlägg allt oftare. Du är grym och modig som kör ditt eget, och det är helt rätt av dig att ställa klockan på 8!!
Låter som en härlig start på dagen 🙂
Åh, Nybrogatan 38 är helt klart det bästa sättet att starta dagen på 😀
Ser fram emot dina London-bilder. Älskar att resa 🙂
instagram: martinitrip