Frågor med Forni

Jag önskar inlägg om tips på byxor! 🙂 så sjukt svårt att hitta typ vanliga snygga svarta byxor att ha på jobb och privat!

Kommer ett kollage om det till helgen! ♥

Hej bästa Forni! Jag skulle så gärna vilja läsa ett inlägg om dina sminkrutiner, och vad för produkter du använder dels till vardagssminkning och dels till festligare tillfällen. Jag är ingen hejare på det här med smink, och eftersom jag tyvärr har en del vuxenacne som kommer och går har det blivit att smink för mig mest handlar om att täcka över allting. Glow, contouring osv har inte alls prioriterats med andra ord. Men jag vill gärna ändra på det och det vore så roligt att få läsa lite om hur du gör! Tack också för en toppenblogg, älskar den! En av de bästa stunderna på dagen är när jag kan sitta med en kaffe och ta det lugnt och läsa din blogg 🙂 Kram!

Hej fina du,

Jag har haft ungefär samma sminkrutin i flera år, här (klick!) kan du se hur den ser ut. Jag byter såklart produkter med åren och testar nytt men några av mina favvoprodukter är dessa:
1. Bronzingpuder från Guerlain
2. Primer från Smashbox
3. Ögonskuggepalett från Chanel
4. Ögonbrynskit från Loreal (den silvriga lilla boxen) (klick!)
5. Puder från Bare Minerals (klick!)
6. Foundation från Armani
7. Ögonprimer från Bare Minerals
8. Concealer från YSL
9. Ögonbrynspenna från Loreal (klick!)
10. Highlight-stick från NARS
11. Concealer från Bare Minerals (klick!)
12. Ögonbrynsgel från Loreal (klick!)

Jag måste säga att nr 10, alltså mitt highlighter-stick från Nars i färgen ”Copacabana” är en av mina all time favoriter. Det blir SÅ FINT och är perfekt för oss som inte jobbar med contouring utan bara vill skimra lite på rätt ställen. Jag använder den vid ögonbrynen, vid ögonen närmast näsan, över kindbenen och precis ovanför läppen. Testa!

Och tusen tack för alla varma ord, de glädjer mig ända in i själen ♥

Hej Michaela,

Jag skulle väldigt gärna vilja ha ett inlägg om väskor. Vad är dina bästa tips på tidlösa business väskor? Och hur resonerar du när du väljer att investera i en dyrare märkesväska?

Kram

Hej fina. Vilket bra tips på inlägg, ska försöka sammanställa ett längre sådant. Men för att lite kortare svar på din fråga så säger jag såhär: det bästa är att alltid fundera kring köpet, jag tror inte på för spontana köp när det kommer till väskor. Man måste fundera på om den passar till garderoben, vad man brukar ha på sig, sin livsstil etc. För mig är det t.ex. viktigt att köpa väskor med ganska tåliga utsidor då de slits så lätt annars (och tappar i andrahandsvärde om jag vill sälja). Min Chanelväska är t.ex. i kalvskinn och inte i lammskinn som är ett mycket ömtåligare material och därför slits snabbare. Min LV Twistbag är i stort sett omöjlig att repa eller smutsa ner vilket gör att den får följa med mig överallt men fortfarande ser ut som ny. Om jag vill sälja den har den alltså fortfarande ett högt värde vilket jag gillar. Så slittåligt material är något jag rekommenderar! Men som sagt, ska skriva ihop ett längre inlägg. PUSS!

Var kan jag få tag på din skjorta/blus? Så väldigt tjusig!!!

Den kommer från Sandra och jag köpte den på NK i våras! Piffar upp vilken grå dag som helst 🙂

Hej Michaela! Jag upplever dig som en väldigt varm och snäll person, som lägger stor vikt vid moral och vill göra det rätta. Därför har jag en fråga till Frågor med Forni som jag skulle uppskatta jättemycket om du orkade svara på!

Det är så att killen jag varit ihop med i åtta år har gjort slut. Jag har varit knäckt men det var nog rätt beslut, det var inte bra mellan oss sista tiden och nu visar han sina rätta sidor. Nu till min fråga: precis när vi blev ihop köpte mina föräldrar och jag en lägenhet till oss. Mina föräldrar la in kontantinsatsen och jag la också in en liten summa. Han och jag hade inte råd själva. Nu säger han att vi ska sälja och han ska ha hälften av vinsten OCH hälften av mina föräldrars insats! Jag blir så ledsen för jag vill verkligen bo kvar och tycker liksom det är mer min lägenhet eftersom det var jag och mina föräldrar som köpte den (han la inte in en krona). Självklart ska han få pengarna han amorterat men att ta hälften och tvinga mig att sälja tycker jag är sjukt girigt! Han har tyvärr lagen på sin sida, men rent moraliskt tycker jag det är fel, särskilt mot mina föräldrar som hjälpte oss med detta! Blir så ledsen, och mina föräldrar också, trodde verkligen inte detta om honom! Vad tycker du Michaela, gör han rätt här och jag är känslig? Eller om du håller med mig om att det är ett girigt beteende, finns det nåt, tror du, som jag kan säga för att få honom att förstå hur illa han gör oss? Skulle verkligen uppskatta din (och dina läsares) åsikt här som inte är mina eller hans vänner. Kram och tack för din fina blogg som alltid peppar och inspirerar.

Hej fina du.

Till alla där ute – SKRIV SAMBOAVTAL!!! ALLTID!!! Man vet aldrig vad som händer när saker tar slut, det tar fram oväntade sidor hos människor.

Jag förstår verkligen att du är ledsen och det är helt klart ett slag under bältet att kräva halva lägenheten när han inte har lagt in pengar i bostaden. Jag vet inte vad jag ska säga riktigt. Han gör ju moraliskt väldigt fel, samtidigt som han enligt sambolagen har rätt till halva lägenheten. Det här är varför man ALLTID ska skriva avtal sinsemellan, hur kär man än är eller litar på varandra. Om jag var du skulle jag ta kontakt med en jurist för att se om det går att lösa detta så att du och dina föräldrar får det ni är värda och ska ha, men jag är inte tillräckligt kunnig eller insats i lagar och juridik för att ge någon åsikt mer än att han gör moraliskt fel. Hoppas verkligen det löser sig för dig <3 MASSA KÄRLEK

Hej Forni! Låter som en härlig dag 🙂
Har en fråga till dig på ett område du känns väldigt säker på, nämligen presenter! Vad kan man ge eller göra för sin pojkvän på ett års-dagen när man har ganska trång budget men vill ge hela världen? Vi har dessutom tajmat in precis vid jul och nyår så vill liksom sticka ut från alla andra paket och glitter. Hade blivit så tacksam om du ville ge tips och göra ett inlägg!
Kram!

Lägg pengarna på att göra något tillsammans! Det är bäst tycker jag. Laga en extra lyxig middag hemma, köp ett extra gott vin, gå ut och ät på en restaurang ni alltid velat testa, boka biljetter till någon föreställning etc. Det här funkar ju oavsett om man vill lägga 100kr eller 10 000kr. Om du kör hemmamiddag som du lagar och styr upp – avsluta med att ge en massage! Finns inte en enda människa i hela världen som ogillar massage (i sådana fall är den människan galen). De bästa paketen är oftast de som inte går att slå in 🙂 PUSS OCH HEJA KÄRLEKEN!

  1. Jag vet faktiskt en som inte gillar massage. Jag har NOLL förståelse för det. Det är ju det bästa som finns.

    Angående lägenheten tycker jag att de borde be en (helst flera) mäklare värdera lägenheten. Sen får hon köpa ut killen genom att betala honom halva värdeökningen plus hälften av amorteringarna. På så sätt får hon behålla sina och sina föräldrars pengar, men har får även det han har rätt till. Att han bara skulle få tillbaka amorteringarna (som hon skrevet hon erbjudit) tycker jag är snålt. Ja, och hålla tummarna för att han accepterar så klart eftersom han egentligen har rätt till hälften. Som jag ser det vore det det schystaste att göra av dem båda.

    1. Men hur ska hon ha råd att köpa ut honom? Ska hon eller hennes föräldrar behöva ta ännu mer lån då? Känns så fel att han ska få pengar för halva värdeökningen om han inte var med och betalade från början! Det blir ju som att hennes föräldrar ger honom massa pengar för att han gör slut med deras dotter. Helt sjukt tycker jag! Men man får väl tänka att karma is a bitch och hoppas att han kommer sova dåligt resten av livet 🙂 han får leva med det dåliga samvetet förhoppningsvis, och har INTE dåligt samvete så är det ju nåt fel på honom!

    2. Varför skulle det vara snålt? Han har inte lagt in några pengar i lägenheten? Fy fan vilket svin. Hoppas verkligen det löser sig för tjejen och hennes föräldrar <3

    3. Måste bara poängtera att sambolagen finns av en anledning och att det inte handlar om girighet! Det handlar om att man ska ha någon typ av rätt till sitt hem och sina ägodelar. Håller med Johanna.

  2. Åh fy vilken ångest med lägenheten, förlåt men den killen kan hon ju lika gärna vara utan… Fy fasen vad girigt. Hoppas också att det löser sig.

  3. Hej,

    Jag tänkte bara göra ett inlägg ang frågan om lägenheten. Om en bostadsrätt har köpts för att användas gemensamt är det således samboegendom och vid bodelning ska värdet/vinsten på denna bostadsrätt som huvudregeln delas lika mellan samborna EFTER det att skulder/lån som är kopplade till denna är avräknade (enligt 14 § SamboL). Om man har lånat pengar från föräldrar till kontantinsatsen bör ju detta anses vara ett lån som enligt lag ska betalas tillbaka till föräldrarna innan man delar på vinsten. Alltså bör det bara vara vinsten + den del av kontantinsatsen som tjejen bidrog med som ska fördelas lika mellan de båda vid försäljning? Att han ska få tillbaka pengar han amorterat finns väl inget direkt lagstöd för (om det inte finns skrivet avtal om detta förstås), det kan ju lika gärna räknas som hyra för att han fått bo i en bostad som han inte äger.

    Om föräldrarna står med som ägare i kontraktet (dvs lägenheten står inte bara skriven på dottern) låter det dessutom galet att han ska kunna kräva försäljning på en bostad som till stor del ägs av en annan part.

    Bara en tanke, jag kan ha fel men det kanske ändå är värt att höra sig för med en jurist om – det gäller ju mycket pengar. Kram!

  4. Hej! Jag ska på en gala/finare tillställning och undrar om du har tips på frisyrer 🙂 Jag har på ett ungefär lika långt hår och därför kom du till tanke, hade varit super att få lite inspo <3 Kanske ett inlägg om det (Daily Forni?) eller nästa Frågor med Forni. Tack!!

  5. Det enda rätta är att du och dina föräldrar får tillbaka era insatser och sedan delar ni lägenhetens resterade värde på två. Självklart har han rätt till värdeökningen på sin bostad, kan inte se varför du skulle ha större rätt till den bara för att du råkar ha föräldrar som kan låna ut pengar? Med utvecklingen på bostadsmarknaden idag hade han ju tjänat enormt på att låna till insatsen från en bank (även blanco) för åtta år sedan men nu behövde han inte det för att dina föräldrar valde att hjälpa. Ska han straffas för det och inte få ta del av vinsten? Låter helt orimligt när han uppenbarligen varit med och lånat och amorterat resterande belopp.

    1. Men som jag fattade det så hade han inte varit med å lånat eller betalat? Varför ska han då ha deras pengar? sjukt otacksamt att inte bara kunna tacka för att de hjälpte till när det behövdes utan istället vilja ha ännu mer! Om hennes föräldrar faktiskt sagt att lägenheten var en gåva till dem båda hade det ju varit en annan grej. Antar att vi alla lärt oss en läxa här, skriv alltid avtal så inte giriga snubbar dumpar dig och tar dina lägenhet ifrån dig!

      1. Fast det står ju tydligt ”kontatinsats” och ”det han amorterat”. Uppenbarligen har en del pengar lånats från bank till bostaden och de har väl betalt ränta och amortering på det lånet gemensamt. Exempel: om jag lånar dig 300000 kronor och du lånar 1,7 miljoner från bank där du betalar ränta varje dag i åtta år. Kan jag då säga att jag äger hela din lägenhet och begära all vinst på bostaden? Så uppfattar jag situationen här.

    2. Håller med om att han har rätt till en del av värdeökningen. Hon hade inte köpt en så stor lägenhet om de inte varit ihop, de har kunnat ha en större månadskostnad på lägenheten än om hon köpt något själv och därmed gjort en större vinst. Dock tycker jag att hon ska prata med en jurist om rimligt belopp för att lösa ut honom. Om hon vill bo kvar så har hon rätt till det om hon löser ut honom.

      1. Nu vet vi ju inget om hur stor lägenhet det handlar om, men hon skriver ju att hon vill bo kvar så antar att hon har råd med månadskostnaden även själv. Fattar ändå inte jur ni resonerar när no säger att han har rätt till några pengar, det är ju tjejens föräldrar som ska ha pengarna! Sen om de väljer att ge dem till henne är ju en annan sak, men att han ska är så girig kan jag inte fatta! Jag och min kille gjorde slut för ett par år sedan och jag var i samma sits som killen i det hör faller. Dvs min sambos föräldrar hade köpt lägenhete. Jag hade ALDRIG ens kommit på tanken att tvinga honom att sälja eller ge mig pengar för lägenheten! Det var så självklart för mig att det var hans. Jag tog inte ens emot några pengar för amortering/ränta, kändes liksom mer som hyrannjag betalat för att få bo i lägenheten hans pappa köpt. Det ångrar jag ju lite nu 🙂 men å andra sidan är jah och mitt ex jättebra vänner än idag vilket betyder mer för mig än pengar!

  6. Vore superspännande med inlägg om din väskgarderob, bloggar själv närapå uteslutande om väskor och vore intressant att läsa om hur du resonerar kring väskinköp. Jag är en spontanköpare vilket har lett till många olika väskor tex Gucci, saint Laurent mm som kanske blir daterade snabbt. Du verkar ha en annan inställning till väskinköp.

  7. Fy fan vilken Gold Digger! Lika bra att ha gjorde slut, hon kan få nåt bättre! Hoppas bara hon slipper betala honom massa pengar, för nåt han inte ens äger, typ det sista man vill göra när nån just har dumpat en! Lycka till tjejen, vi har din rygg!

  8. Angående lägenheten, eftersom föräldrarna lagt in pengar borde lägenheten delvis ses som en gåva vilket jag inte tror infattas av sambolagen. Det borde kunna rädda lite av lägenheten.

  9. Hej! En privat fråga kanske men är du gravid? Dina ögon ser sådär gravid blanka ut (det är fint alltså). Kram S

    1. Man ska aldrig fråga en kvinna om hon är gravid om du inte är 100% säker! Det är faktiskt ohyfsat 🙂

  10. Hej, i praktiken är inte sambolagen så strikt. Det krävs ofta speciella omständigheter (tex barn och ojämn inkomst) för att han faktiskt ska ha rätt till den. Så hör med en jurist, det är inte så svart/vitt som många påstår

  11. Hej Forni! Jag gillar verkligen din blogg och tycker du verkar så sjukt härlig! Jag vill bara flika in att på sistone har jag märkt att många bloggare uppmanar sina läsare att ALLTID skriva samboavtal. Jag är jurist och vill flika in att det absolut inte alltid bör skrivas ett samboavtal. Samboavtal kan vara superbra, men inte i alla förhållanden, då alla människors ekonomiska förhållanden och livsval ser olika ut. Lagen är till för att skydda den ekonomiskt svagare parten i samboförhållandet (vilket TYVÄRR oftast är kvinnan). I ett par där mannen arbetar mest, tjänar mest osv. kommer kvinnan bli lidande i en eventuell separation eftersom hon inte har rätt till en bodelning (vilket är ett skydd enligt lagen). Hoppas du förstår vad jag menar – det blir så fel om massor unga kvinnor där ute får uppfattningen att det ALLTID är nödvändigt med ett samboavtal; det är ju bara så i en del fall! 🙂

    1. Håller med helt. Efter åtta år tillsammans har man förmodligen hunnit blanda ihop sin ekonomi såpass mycket ändå att det blir omöjligt att reda ut vem som faktiskt är skyldig vem pengar. Låtsas att han t ex haft högre lön och höjt deras levnadsstandard under dessa år. Hade de inte bott ihop hade han förmodligen använt de pengarna till insats till en egen lägenhet men nu kanske istället höjt standarden på deras gemensamma liv…

    2. Men va!? Är du verkligen jurist? Jag läser juridik och kan med största säkerhet säga att man ALLTID ska skriva samboavtal! Ett avtal är ju något man ingår tillsammans med sin partner, och behöver ju inte betyda att den ekonomiskt svagaste partern inte får nåt. Man kommer ju överens om villkoren tillsammans! Enligt din logik skulle det i så fall vara så att man alltid ska skriva avtal om man sitter på mest pengar, men aldrig göra det om man är den ekonomiskt svagaste parten. Så att den med minst pengar ska gå vinnande ur separationen oavsett hur mycket den bidragit med. Galet! Jag förstår att det kan vara ett obekvämt samtal att ha i början av ett förhållande och kännas oromantiskt, men lika bra att ha det gjort och förhoppningsvis är båda så pass vettiga att man kan komma överens om nåt som känns okej för båda. Tycker det är helt sjukt att du som jurist (?) säger till Michaela att hon inte ska säga åt tjejer att skriva avtal och ta kontroll över sin ekonomiska situation. Bakåtsträvande!

      1. Så vad Jess säger är alltså att alla tjejer ska låta bli att skriva ett samboavtal så de kan bete sig lika svinigt som snubben i frågan. Fräscht.

        1. Så om man har gemensam ekonomi hela livet, betalar allt gemensamt, gör olika uppoffringar för varandra och sedan skiljer sig så ska den ena få hela värdet på huset bara för att den personen hade ett par hundra tusen mer när man träffades?

          1. Nä det var väl inte hon som hade några hundra tusen mer, det var hennes föräldrar! Varför ska de ge sina pengar till den som lämnar deras dotter? Vad har uppoffringar man gör för varandra med pengar att göra, det gör man väl för att man älskar varandra och valt att leva ihop? Det är väl inget man ska förvänta sig att ”få betalt” för? Ibland är folk så giriga. Det är precis därför man ska skriva ett sambovatal, där man tillsammans kommer överens om vad som ska gälla vid en eventuell separation, man får ju komma fram till nåt som känns rätt för båda och helst ska ju föräldrarna få säga sin sak också då det är deras pengar. Är det barn inbladade är det såklart en helt annan grej! Och när man är gifta (du skrev ”skiljer sig”) så blir det ju automatiskt så att det delas, därför många väljer att gifta sig. Men i just den här tjejens fall är det ju tyvärr så att hennes kille inte verkar bry sig så mycket om vad som är moraliskt riktigt och då är det bara at beklaga att de inte skrivit något avtal. Tycker därför som Tina att Fanny inte borde skriva att man ska råda tjejer att INTE skriva avtal!

    1. Det hade jag ingen aning om, Gud så tråkigt. Blir ett annat sminkmärke nästa gång det är dags att köpa highlighter. Om du har något tips så dela gärna med dig ❤️

  12. Hej Michaela!
    Detta kanske är en fråga till din och Hamiltons pod, eller frågor med Forni, jag vet inte..
    jag är 23 år och bor tillsammans med min kille. Vi har känt varandra väldigt länge.. första gången vi blev tillsammans var vi 15. Vi var tillsammans i sammanlagt fyra år, genom hela gymnasiet och allt och gjorde slut när vi var 19. Egentligen var det han som gjorde slut, han tyckte inte att det var lika bra länge och visserligen höll jag med, men det var ju hans fel att det inte var bra, han var ju så kall mot mig.. vilket jag inte förstod.. vi gjorde i alla fall slut och jag var förkrossad och mådde så dåligt.. hade nyligen tagit studenten och påbörjat en ny period i livet. Hur som helst träffade jag andra killar, men det kändes alltid fel.. det var ju inte han! Han och jag var fortfarande kompisar och gick ibland en promenad och hördes på sms, jag hade svårt att släppa honom! Ungefär 9 månader senare började vi umgås igen och pratade om att vi tyckte om varandra som mer än vänner! Problemet var att jag varit med andra och inte han under tiden vi var ifrån varandra! Han tyckte inte det kändes bra.. jag fick kämpa mycket för att vi skulle bli ihop igen. Ungefär 1 år efter vi gjort slut blev vi tillsammans igen och efter ytterligare 1 år flyttade vi hemifrån och ihop! Nu har vi bott tillsammans i två år. Problemet är att jag inte känner på samma sätt längre. Jag minns inte ens hur det känns att vara riktigt kär. Jag stör mig på det mesta han gör och tycker till och med att han kan lukta äckligt ibland (?)… Jag orkar knappt prata med honom och har ingen lust att hitta på saker. Han försöker hela tiden, vill att vi ska träna tillsammans, gå promenader med mera, men jag orkar inte! Har ingen lust.. Helt plötsligt förstår jag hur han måste ha känt den sommaren då han gjorde slut.. hur ska man kunna vara kärleksfull när man inte känner något? När du läser detta misstänker jag att din spontana tanke är ”varför gör hon inte slut?”.. mitt i allt detta är jag livrädd! Det finns ju stunder då jag tittar på honom och tänker att han är väldens finaste kille.. Hur skulle livet vara utan honom? Vad ska vi göra om vi gör slut? Vart ska vi bo? I vår stad är det inte lätt att få tag i hyresrätter.. vad ska vi göra med alla våra gemensamma möbler? Vill jag ens göra slut? Många gånger tänker jag att det är såhär livet kommer vara.. men samtidigt känns det som att det är nu jag om någonsin jag borde göra slut? Ju äldre vi blir desto svårare kommer det bli, dessutom är det inte kört att hinna hitta någon annan innan man blir för gammal och vill ha barn osv.. Han har inga planer i livet heller, inte på samma sätt som jag, vilket är mitt största problem med honom.. jag vill ha någon som har planer och drömmar.. någon som vet vad den vill. När jag beskriver min ”drömkille” är det inget som passar in på honom..
    mitt i allt detta är jag så ledsen.. jag vill inte att det ska vara så, jag vill inte känna såhär, men jag vill heller inte göra honom ledsen.. men det är heller inte okej att låtsas som att allt är bra..
    Jag har tidigare inte förstått hur någon bara kan ”tappa känslorna”, men plötsligt har det hänt mig och nu vet jag inte vad jag ska göra.
    Du brukar jämt ha så kloka ord att säga! Har du några tips?
    Kram

    1. Du är 23, hjärtat! Ett barn! Du behöver inte alla oroa dig för att hitta någon att skaffa familj med vid din ålder, det kan du vänta med i många år. Vid 23 ska man följa sitt hjärta och samla på bra och dåliga erfarenheter så att man lite senare kan göra de där kloka valen. Det kan vara så svårt att göra slut men på andra sidan väntar massa kul killar! Kram

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

ENTREPRENÖR, INFLUENCER & FÖRFATTARE

Jag har sedan 2004 drivit min blogg som varje vecka når ut till tusentals unga kvinnor, främst i åldrarna 20-35 år. Jag skriver om känslor, vardag, mode/skönhet, inredning, mat/dryck och yoga. Här hittar du djupa, transparenta texter blandat med inspirerande bilder och härliga tips.

Frågor med Forni

Hej! Först och främst vill jag bara säga att du är så inspirerande! Särskilt när det kommer till att hantera känslor.
Jag har en fråga, kanske till frågor med Forni? Jag både läser din blogg och lyssnar på din podcast och jag har fått så olika intryck av dig! I bloggen tycker jag du verkar så lugn och harmonisk, men i podden verkar du mer ”rivig”. Är det något du har tänkt på själv eller beror det kanske bara på att det är olika format? Obs! Detta är verkligen ingen kritik, bara en nyfiken fundering. Kram! 😊

Haha – vad roligt att du säger det! I somras sa Linn till mig att även om jag är transparent i min blogg så kommer inte min roliga sida fram. Jag fokuserar ju mest på mina tankar, funderingar och känslor här i bloggen vilket gör att den humoristiska och busiga sidan försvinner. Många blir nästan förvånade när de träffar mig i verkligheten för att jag är lite rolig haha. Jag är en rätt rivig person när jag känner för det, social och tycker om att skämta. Men eftersom jag fokuserar så mycket på det personliga här i bloggen så blir det svårt med balansen och ibland kan då det humoristiska missförstås. Därför är det så roligt med bloggen! Där kommer nya nyanser fram och jag får visa fler sidor av mig själv. Kram!

Hej! Älskar din skjorta du hade på dig när du tittade på Stockholm på en! Var kommer den i från? Kram!

Gant! Bästa skjortan! <3

Åh men kul med tennis! Två frågor: hur ofta gör du dina bryn och brukar du fylla i med penna eller liknande emellan besöken? Kram på dig och ha en fin lördagskväll!

Jag noppar dem en gång i månaden hos Emelinda och fyller i med en ögonbrynsskugga varje dag! Kram!

Skulle du inte kunna fylla bloggen med mer vloggar? Vore så härligt! Behöver inte vara nått avancerat. Bara vardagliga saker och så ☺️

Jag försökte ju där förra vintern med lite vloggar men det är svårt för det faller sig inte naturligt för mig. Jag har ju podden där jag pratar massor men kanske kommer lite fler vloggar framöver, jag ska fundera på det. Kram!

Hej Michaela!
Hoppas du haft en fin dag.
Jag undrar vad du har för storlek på bootsen från Acne? Är själv sugen på att beställa hem ett par, men ligger vanligtvis mellan två helstorlekar så blir osäker på vad jag ska satsa på…
Kram!

Hej! Jag har dem i strl 38, vilket också är min normala storlek. Kram!

Ok. Var ifrån är denna UNDERBARA karaff? Blev heeeelt kär!

Cervera! 1,5l är den. ÄLSKAR DEN!!!

Hej! Undrar hur du brukar tvätta dina kashmirplagg? Har aldrigt ägt något i kashmir, undviker i regel kläder som inte går att tvätta på de vanliga temperaturerna i tvättmaskin. Både handtvätt och kemtvätt känns så omständigt (för mig). Det gör jag enbart om det är tex en kappa eller bh-ar tex. Men en kashmirtröja jag vill ju använda en-ett par gånger i veckan (särskilt nu i vinter!!) och då behöver man ju lämna in och ut den så ofta? Xx zzz. Går det att tvätta dom på 30 grader/ull-programmet? Vad är det värsta som kan hända? Hur gör du?? Är så sugen på en mysig kashmirtröja eller sjal! Är det värt mödan??Kram!

Hej gulle!

För det första så behöver inte kashmir tvättas lika ofta som andra material – WIN!!! Ofta räcker de bara med att luftas/hängas upp mellan användningarna. Jag brukar ha ett linne under mina tröjor och kan lätt ha en tröja 15 gånger innan jag tvättar den. Jag handtvättar mina kashmirtröjor, eftersom de inte behöver tvättas så ofta så tycker jag inte att det är så farligt. Jag handtvättar typ 5 plagg i månaden i ett svep – det är OK tycker jag! Annars funkar det med ullprogrammet i tvättmaskinen också 🙂 Kashmirsjal behöver ju i stort sett aldrig tvättas om du inte har en ljus som får sminkfläckar. Kram!

  1. Ah jag tycker det vore jatteroligt om du borjade med lite vloggar! Har sett dig i intervjuer, och jag tycker du ar toppen framfor kameran!

  2. Hej fina Michaela!
    En ytlig fråga, men hur gör du rent dina fransar/ tar bort smink runt ögonen? Du har ju ibland ögonskugga, själv undviker jag det just för att jag är rädd att förstöra fransarna. Hoppas du sitter på något supertips 🙂
    Kram!

  3. Ang. tvätta cashmereplagg. Använd ett fin-tvättmedel som är speciellt anpassat för ull/cashmere. Tvätta inte cashmereplaggen oftare än efter var fjärde användning. Ullprogrammet med kort tvätt funkar bra för cashmere, ej mer än 30 grader (helst lägre), centrifugera inte plagget, använd aldrig sköljmedel, låt plagget torka liggande på plan yta :)) + DET ÄR mödan värt med en ”special-tvätt” en gång i veckan för alla sina känsliga plagg, älska cashmere 🙂

  4. 15 gånger???? Jag blir alltid så svettig när jag stressar runt så det skulle aldrig funka för mig:) Jag brukar tvätta mina på ullprgrammet efter två användningar typ och det har gått bra hittils. Halsduken tvättar jag en gång i veckan. Känns som att det fastnar massor med smuts ute men jag är känslig:)

  5. Håller verkligen med om första frågan (inte heller kritik bara något jag reflekterat över). Därför är det så kul att se dig i olika format 😀

  6. Åååh!!! Så bra fråga, snälla forni berätta mer om hur du handtvättar fina tröjor och hur man stryker pressveck. Vill också klä mig i Kashmir och snygga byxor.

  7. Förlåt men får huvudvärk av att tänka nu! Du skrev att det är en hel flaska vin i karaffen men att den är 1,5l. Jag får inte ihop det! Den borde väl vara halvfull då? Matte och volym är inte min bästa grej så undrar hur jag tänker haha…

      1. Inte jag heller haha. Måste ju rymma 15 L? Eller? En flaska vin är ju 75 cl …så då borde ju karaffen vara halvfylld typ…

      2. Funderar också över detta. Kanske menas att man inte ska fylla den med mer än 1,5L(?) eller att det typ får plats 15 liter, men det kan väl inte vara rimligt haha

    1. Haha fastnade orimligt länge där jag med! Kanske att den funkar perfekt upp till 1,5 l med att ”lufta” den mängden vin kannse??

    2. Den rymmer 1,5 liter (alltså en magnumflaska) om man vill lufta så mycket. En vanlig vinkaraff rymmer bara 0,75 för att lufta. Haha <3!

  8. Ett tips till cashmere är att bara tvätta när man får fläckar/luktar illa. Men all ull (om tröjorna är i 100% ull/cashmere/alpacka) rengör de sig själva! Naturmaterial <3 Skulle man behöva tvätta kan man slänga in tröjorna i tvättmaskinen på något finprogram med vanligt schampo (bara en liten klick) istället för tvättmedel då det är mycket skonsammare, tvätta även tröjorna separat så de inte sträcks ut. Happy washing!
    Kram C

  9. Ang första frågan kan jag förstå, men jag är typ ändå oenig haha. Jag tycker att det var så i din förra podd, då kändes du väldigt rivig och outgoing medan jag tycker att du i slutet av den, och i nuvarande podden, verkar så mycket lugnare och mindre utelämnande på ett sätt. Men det är säkert för att du nog är mer harmonisk och trygg i din relation nu än när ni mer pratade relations”problem” i förra podden. Om det makes sense! Nu känns du och D så menade för varandra att även era problem kan vändas till nåt positivt och fint, haha 🙂

  10. Hej Michaela! Jag upplever dig som en väldigt varm och snäll person, som lägger stor vikt vid moral och vill göra det rätta. Därför har jag en fråga till Frågor med Forni som jag skulle uppskatta jättemycket om du orkade svara på!

    Det är så att killen jag varit ihop med i åtta år har gjort slut. Jag har varit knäckt men det var nog rätt beslut, det var inte bra mellan oss sista tiden och nu visar han sina rätta sidor. Nu till min fråga: precis när vi blev ihop köpte mina föräldrar och jag en lägenhet till oss. Mina föräldrar la in kontantinsatsen och jag la också in en liten summa. Han och jag hade inte råd själva. Nu säger han att vi ska sälja och han ska ha hälften av vinsten OCH hälften av mina föräldrars insats! Jag blir så ledsen för jag vill verkligen bo kvar och tycker liksom det är mer min lägenhet eftersom det var jag och mina föräldrar som köpte den (han la inte in en krona). Självklart ska han få pengarna han amorterat men att ta hälften och tvinga mig att sälja tycker jag är sjukt girigt! Han har tyvärr lagen på sin sida, men rent moraliskt tycker jag det är fel, särskilt mot mina föräldrar som hjälpte oss med detta! Blir så ledsen, och mina föräldrar också, trodde verkligen inte detta om honom! Vad tycker du Michaela, gör han rätt här och jag är känslig? Eller om du håller med mig om att det är ett girigt beteende, finns det nåt, tror du, som jag kan säga för att få honom att förstå hur illa han gör oss? Skulle verkligen uppskatta din (och dina läsares) åsikt här som inte är mina eller hans vänner. Kram och tack för din fina blogg som alltid peppar och inspirerar.

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Frågor med Forni

Eftersom det har varit så mycket frågor den senaste tiden så kör vi dubbla ”Frågor med Forni” den här veckan!

Min sambo får mig att känna mig som hans andra eller tredje val i livet. Jag vet att man ska prioritera sig själv i många fall. Men det är så svårt när man själv är den personen som vill alla andra väl och ofta glömmer av att prioritera sig själv. Han har bara bett mig att acceptera läget och är trött på att höra mitt tjat om att jag önskar att det ena eller det andra och att jag är tydligt med att finns potential till förbättring. Därför har jag börjat att bara samla på mig mina känslor och ibland. Tex nu, brister det för mig och jag kan bara inte få tårarna att sluta rinna. För jag vet att om jag försöker ta upp en diskussion om det jag känner så slutar det med att han blir upprörd, eftersom att han givetvis inte ser på saken samma. Och då blir hans ilska/bitterhet mycket mer prioriterat att lösa och frågan som startade detta berodde på mig och den är då bortglömd. Därför slutar det med att jag bara får hålla med honom i frågan och säga okej. Men jag sviker mig själv och mina känslor.

Det har varit vi i något år nu och med åren ska man ju komma längre men det känns som att vi bara står och trampar med samma problem pga kommunikationen. Och jag är fullt medveten om att jag kan förbättra mig lika mycket som honom men det går inte att dra ett lass själv för två.

Vad gör man egentligen i ett sånt här förhållande? Man ser äldre kvinnor som är gifta med män och verkar befinna sig i samma situation som jag. Är det så det ska vara? Hur är ett förhållande annars? Är folk på riktigt ofta villiga att kunna ändra på ett beteende och svälja sin stolthet? Har det med mognat och erfarenhet att göra kanske.. Vad är din tanke kring detta Michaela? Er läsares tanke?

Hej tjejen!

Jag startade en tråd för den här frågan i Diskussionsdelen så att du kan få massa kloka, fina svar från alla andra som läser den här bloggen. Här (klick!) hittar ni till tråden. Och du, om du vill att jag ska ta bort frågan – säg bara till så fixar jag det! Men jag tänkte att det skulle bli enklare att få massa hjälp om vi la den där. Jag har även svarat i tråden.

Puss <3!

En fråga till Frågor till Forni kanske! Hej Michaela! Jag minns att du har skrivit att du har problem med magen och tror att du har skrivit att du har ibs va?? Jag & min mamma har också det och min mamma har börjat utesluta mejeriprodukter i hennes kost och hennes mage påverkades jättemycket av sojaprodukter. Läste även en artikel om att det inte var det bästa för ibs-magar. Märker du av något av det? Kramar i massor

Hej tjejen!

Min mage påverkas inte alls av sojaprodukter. Däremot så tror jag inte på att äta soja i för hög dos. När det kommer till växtbaserade alternativ så föredrar jag havre och mandel, så äter bara soja ibland. Jag brukar köra soyghurt för att det är godare än annan yoghurt (tycker jag!) samt en sojakorv typ en gång i kvartalet.

Kram!

Hej Forni! Tack för en superfin och inspirerande blogg. Jag undrar varifrån linnet och kjolen som du har på dig på bilden med Amanda kommer ifrån! Tack på förhand! Trevlig helg!!

Hej fina!

Tack! Linnet kommer från Acne Studios och kjolen från Lindex.

Kram!

Jag har en fråga. Jag har nyligen blivit laktosintolerans. Och tycker det jobbigaste att inte kunna äta mjölkchoklad. Men jag har sett att du gör det. Hur gör du då? Tar du allergitabletter varje gång innan?

Alla intoleranser och allergier är individuella! Jag har inte problem med att äta choklad men vet mina begränsningar (6 rutor för att vara exakt :-).

Alltså HUR får ni till sådär snygga bananpannkakor? Måste få veta! 😀 mina blir aldrig sådär runda och fina. Du passar så himla bra i din frisyr <3

Hehe, bananpannkaksproffset! Det kommer ett recept snart på Daily Forni så jag lovar att länka när det är publicerat!

Nu vet inte jag om jag missat och du lagt upp hur du gör minipizzorna, men så spännande! Det ser ut att vara tortillabröd? Blev riktigt sugen! 😏✨😋

Jag är besatt av dem! Håller på med ett inlägg om dem också, världens enklaste pizzor. Puss!

Hej michaela! Skulle verkligen uppskatta sönder om du kunde svara på denna fråga i ett inlägg. Verkligen underbart om du kan svara då jag inte vet vem jag ska vända mig till angående det här för känns som ingen influencer vill svara och hjälpa till. Frågan är: hur går det till med samarbeten på instagram? Dvs om man som privatperson har mkt följare och ingår i ett samarbete med ett företag? Betalar dom till ens bankkonto bara eller skriver man kontrakt eller MÅSTE man ha företag eller hur funkar det? Måste man skatta på dom pengarna? Jag har 20k följare på instagram och vill snart göra samarbeten om jag får kontakt med något företag och vill vara förberedd på hur allt går till! Jättetacksam om du kan svara snälla du! Med vänlig hälsning, fanny

Hej Fanny!

Du måste skatta och fakturera alla samarbeten du gör eftersom det är en inkomst och det ska skattas.

Du kan välja mellan att starta upp en enskild firma (fråga din bank om hjälp!) eller använda dig av Frilans Finans. Frilans Finans är ett företag som sköter faktureringen åt dig till en viss kostnad, gå in och läs på hos dem, jag har aldrig använt mig av deras tjänst men har vänner som gör det. Då får du pengarna in på ditt vanliga bankkonto. Kunden (alltså din samarbetspartner) betalar in pengarna till Frilans Finans, som därefter tar ett arvode + drar av skatt för att sedan betala ut en summa till dig.

Mitt förslag till dig är att börja med Frilans Finans om du tror att det inte kommer att bli så mycket pengar. När du däremot får in ca 1 samarbete i månaden så kan det vara värt att starta upp en enskild firma. Då kan du också dra av kameror, mobil, dator etc. som föredragskostnader eftersom de behövs i ditt jobb.

Lycka till!
Kram!

Vad fick du betala för kopparna? 🙂

169kr styck!

Hej Michaela! Tack för en underbar blogg! Du inspirerar verkligen!
Nu till mitt problem:
Jag och min pojkvän skulle för några veckor sedan åka på våran första kärlekssemester. Han hade bokat biljetter till Kroatien och allting kändes såååå bra! Dom första dagarna var helt magiska men senare under veckan känner jag hur han försvann bort mer och mer fysiskt och mentalt. Jag frågar vad som är fel och han säger att han känner sig stressad över skolan då han skulle missa en tenta under tiden vi var borta. Jag stöttar och peppar, allting kändes bra igen. I 1 dag, för när det återstod 3 dagar av resan gör han slut med mig, på stranden i Kroatien. Jag blev såklart helt förkrossad då jag inte såg det komma. Efter många om och men fick jag genom en vän tag på en flygbiljett hem. Jag lämnade Hotellet och har inte hört av honom efter det. Hur bearbetar man ett krossat hjärta? Jag är fortfarande sååååå kär i honom men har insett att han verkligen inte bryr sig om mig. Vad är dina bästa tips? (Jag är 23 och han är 27)

Hej kära du,

Fy fan vilken jävla skitstövel, ursäkta uttrycket. Jag brukar försöka vara mer pedagogisk i mina svar men YOU’RE BETTER OF WITHOUT HIM HONEY! Det där är inte mannen i ditt liv för då avslutar man inte en relation på ett sånt här sätt.

Mitt tips är att, om du har råd att gå privat, boka några tider hos en psykolog. Det här är ju lite av ett trauma och det kan vara bra att prata ut om det för att lättare kunna gå vidare och i framtiden känna tillit till andra killar. Jag skulle bli så ledsen om det visade sig att den här killen satte tillitsspår i dig. Jag vet vilka spår dåliga relationer kan lämna och om jag hade fått ge lite tips till mig efter oschyssta killar hade det varit: prata ut om det, bearbeta det ordentligt, förstå att det inte är mannen i ditt liv, det finns killar och tjejer där ute som aldrig skulle behandla dig så och DU ÄR VÄRD BÄTTRE.

  1. Hej! Ville bara lägga till i svaret om att fakturera. Om du tjänar under 50 000 kr på ett år så kan det räknas som en hobby och du behöver inte skatta det som inkomst. Kolla skatteverkets hemsida för exakta detaljer och de har också en bra kundtjänst där man kan ställa frågor om man är osäker!

    1. Även som hobby måste msn skatta på första vinstkronan. Jag som syr tex måste skatta på min vinst om jag säljer ett plagg. Ex.vis om jag säljer ett plagg för 300 kr och materialkostnaden är 150 kr så måste jag skatta på dessa 150 kr. Hobbyverksamhet får dessutom inte bedrivas i vinstsyfte och inte överstiga din inkomst från ditt arbete. Då räknas det som näringsverksamhet. Mycket rörigt gällande reglerna kring hobby. 😬

  2. Hej! Älskar din skjorta du hade på dig när du tittade på Stockholm på en! Var kommer den i från?

    Kram!

  3. HERREGUD! Du som blev dumpad på stranden i Kroatien – håller med Michaela. FYFAN vilket as! Hur kan en människa göra så mot någon annan på en RESA?! Hur kan man ge någon sådana förväntningar (med en resa å allt) och sedan bete sig så? Nej usch. Var glad att du slipper honom, du förtjänar så jäkla mycket bättre än så!

    1. Tack A För stödet! Älskar när vi stöttar och peppar varandra i ledsamma tider!
      Kram på dig!

      1. Men så ledsen man blir när man läser sånt! Så mycket kärlek till dig fina, starka och underbara människa <3 du är värd allt det bästa!

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Frågor med Forni

Jag har en fråga (som jag tror fler vill veta): hur packar du med dig dina väskor när du reser? Jag är alltid så rädd att checka in dem på flyget om väskan skulle försvinna. Har du alla i ett handbagage eller chansar du?

Tack för en bra blogg, dina texter är fantastiska

Hej tjejen!

Jag kör handväskor i handbagaget. Ofta har jag en kabinväska med mig så då lägger jag med dem där. Skulle aldrig förlåta mig själv om mina dyrgripar kom bort haha. Har även alltid smycken och andra saker av värde i handbagage. Många blir av med sitt bagage någon gång i sitt liv och jag vill inte att saker som jag bryr mig om ska försvinna, även om det går på försäkringen i slutändan. Min Chanel-väska har t.ex. ett emotionellt värde för mig och jag vill gärna ha den kvar i garderoben för resten av mitt liv 🙂

Puss!

Hej Forni
Beklagar sorgen och hoppas allt går bra.
Undrar över en sak, blir du bra bemött på Milles?
Varje gång jag varit där både privat och tagit med mig stora kunder från utlandet så har det varit riktig taskig service, stressigt och inte alls några glada minner. Efter besöket med mina kunder har jag valt att inte gå tillbaka. Det blev oerhört jobbigt och skämmigt för mig att sitta där och se hur alla runt bordet kände det dåliga bemötandet.

Sedan ser jag hur ni bloggare går dit om och om igen och tänker det kan väl inte vara en slump, för hade ni fått den behandlingen som jag fått de gånger jag varit där så hade ingen återvänt.
Hur har du upplevt det?

by the way älsker din blogg och sättet du skriver på och önskar själv att man hade bestriddit den egenskapen. Följt dig nästan sedan dag 1
Kämpa på och var dig själv. Du är bäst helt enkelt.
/ T

Tack för varma ord! Så glad jag blir <3

Ang. Milles så antar jag att du syftar på de kvinnorna som driver stället. De har en lite speciell jargong men på något sätt så gillar jag det. Idag får jag alltid väldigt bra service när jag går dit! Killarna som jobbar där är så gulliga jämt och det brukar vara glad stämning. Däremot så är ju Milles kända för att ha en ”rivig” service men jag har ingenting emot det, annars hade jag såklart slutat gå dit för länge sen. Jag är där en hel del och det är för att jag tycker om stället med allt ifrån dess personal till mat, miljö och atmosfär. Tråkigt att du fått så dålig service under dina besök, förstår att det inte blir några fler gånger!

Puss <3!

Vad har fått dig att vilja gå på hälsokontroll? Känner du dig sjuk?

Tänker som Jessica! Vill också gärna veta mer om hälsoundersökningen. Vart gör du den? Hur går man tillväga? Måste ha en speciell anledning att göra denna? Jag tycker nämligen vårdcentralerna kan vara lite svåra ibland… Men jag har funderat länge på detta jag med. 🙂 kram!

Jag känner mig inte sjuk utan det är snarare tvärtom viktigt för mig att vara uppmärksam på hur min kropp mår för att kunna förhindra eventuella sjukdomar i framtiden. Att gå och göra en hälsoundersökning med massa blodprov, EKG, mäta lungkapacitet etc. känns bra att göra i tidig ålder för då kan man följa upp vartannat år och så har man ett track record att gå efter. Det är väl lättare att se om något går åt fel håll och värden förändras om man har det sparat sen ung ålder. Jag gör ju samma sak med min hud (kollar leverfläckar vartannat år) samt kallelserna till cellprov som kommer vart tredje år eller vad det är. För mig är det viktigt att göra det jag kan för att förebygga eller vara medveten om hur min kropp mår och beter sig.

Undersökningen jag gjorde var en privat hälsoundersökning hos Stockholm Medical Skincare och kostade drygt 2000kr om jag inte minns fel. Nu står jag med i deras register för en kallelse vart annat år.

När jag var på återbesöket fick jag veta att alla mina värden var normala och de flesta av dem så perfekta som de kan bli – skönt att veta om det och kunna sova gott om nätterna tycker jag. Så får vi hoppas att det fortsätter så i framtiden!

Kram!

Hur har ni fraktat hem mattorna, har det funkat bra/har det varit väldigt dyrt? Kan du inte visa bilder på de andra mattorna? Är du sugen på att besöka Iran? Har själv en persisk pojkvän och skulle vilja åka, tror att det finns väldigt mycket intressant att se. Har lite problem med slöjtvånget men det kanske bara är att svälja det 🙂

Det är D’s föräldrar/släkt som har tagit hem dem så jag vet inte hur frakten har gått till men gissningsvis fraktas det iväg persiska mattor från Iran hela tiden så det är nog inga större konstigheter.

Jag skulle inte ha något emot att besöka Iran men det är ingenting som står högt upp på vår lista över kommande resor! Som du säger verkar det vara ett fantastiskt vackert land med mycket att se så jag skulle gärna åka dit någon gång i framtiden.

Puss!

Vartifrån är den gröna stickade polon som du har på dig på Instagram-bilden idag där du skriver om Run of hope? Så fin 🙂

Soft Goat! (annonslänk) Min favvotröja just nu 🙂

Vart är den rosa blusen/toppen ifrån?? Så fiiiin!

By Malina! (annonslänk) Riktigt fin festtopp för hösten, den finns i svart också, tips tips.

Hej! En fråga till Frågor med Forni: röker du fortfarande och vad har du för tankar kring rökning? Jag är runt 25, lever ett hyfsat hälsosamt liv och rökningen passar egentligen inte (längre) in i mitt liv. Ibland kan jag göra pauser på någon vecka, men tanken på att sluta helt stressar mig. Kram!

Nej jag röker inte MEN jag feströker som det så fint kallas. Det vill säga, jag tar en cigarett under lite festligare tillfällen så som en aw med mina tjejkompisar eller en utemiddag på stan. För varje år som går så röker jag mindre och mindre, för tio år sedan rökte jag tio cigaretter om dagen och nu röker jag tio cigaretter i månaden. Om jag ska vara ärlig är jag inte speciellt orolig över min rökning. Jag vet att det är en hemsk vana men jag tycker om att ta en cigarett i samband med ett riktigt gott glas vin ibland. Jag är ju så långt ifrån en beroende-person man kan komma (mina vänner brukar reta mig för att jag alltid konsumerar allt så lagom hela tiden haha) så minskningen av rökning har fallit naturligt för mig. Och jag vet att många tycker det är helt sjukt att jag ens röker de där få cigaretterna i månaden om jag inte är beroende men det handlar om njutning för mig.

Ett tips för att sluta är att försöka att bara ta en cigarett när du är riktigt sugen. Som rökare så vaneröker man, det gjorde i alla fall jag, och när jag började känna efter huruvida jag verkligen var sugen eller inte så minskade mina cigg från tio om dagen till ett par om dagen på en gång. De flesta är per vana och egentligen är man kanske inte så sugen.

Min pappa, som var beroende av cigaretter, gick till en hypnotisör för ett par år sedan. Efter ett besök var han rökfri och har inte rökt en cigarett sen dess. Helt sjukt! Trodde aldrig att det skulle funka på honom men det gav ju maximal effekt. Testa det annars!

Kram!

  1. Åh fy! Känner igen mig angående Milles. Jag och vän gick dit så förväntansfulla, då vi sett så mycket bloggare etc höja det till taket. Inckusive du, och shit vad besvikna vi blev. Värsta stället i Stockholm vi båda varit på. Så tråkigt då maten ändå var god, men den dåliga servicen fick oss båda att tappa aptiten. Det kändes verkligen som att kvinnorna där inte vill ha oss där. Tack för att någon annan känner likadant, vi började nästan tro att det var fel på oss och blev oroliga över att vi hade gjort något för att göra de så arga.

  2. Hej!
    En fråga/fundering till nästa vecka.
    I och med senaste tidens våldsvåg har jag blivit mer paranoid av mig. Får megaångest när min sambo går på AW eller bara kommer hem sent från jobbet för den sakens skull. Har jag en dyr väska håller jag i den så hårt att jag blir alldeles spänd i kroppen efteråt.
    Jag tänker, du och din umgängeskrets ”syns” ju mycket och folk vet att ni/er respektive har det bra ställt, om det inte syns på kläderna eller väskorna. Har ni något speciellt tänk kring just det, att bli rånad? Sjuk fråga kanske men det stör mig så mycket. Min kille är väldigt orädd av sig och förstår mig inte alls. I land klär jag ner mig medvetet, men jag vet att folk i mitt område vet att jag och killen har det bra ställt och skulle kunna ge sig på oss ändå. Hoppas du förstår min knäppa fråga hehe. Kram!

  3. Hej Michaela,

    Jag har sedan länge skrivit forni.se direkt i webbläsaren för att hamna på din blogg, kollat din senaste uppdatering eller läst ikapp och sedan surfat vidare till nästa blogg när jag läst klart. Idag klickade jag på ”magasin” i menyn uppe till höger i din blogg av en slump. Hamnade på dailyforni.se och WOW. Vilken fin plattform du byggt upp. Jag vet att du har skrivit om den i bloggen och berättat på om detta projekt, men jag har aldrig tagit mig tid att surfa runt. Du är så fin, utifrån det sätt jag lärt ”känna” dig via det du delar med dig på din blogg. Tack för att du inspirerar, väcker känslor och fortsätter att göra allt med en guldkant.

  4. Till nästa ”Frågor med Forni”.
    Hej Michaela! Tack för en underbar blogg! Du inspirerar verkligen!
    Nu till mitt problem:
    Jag och min pojkvän skulle för några veckor sedan åka på våran första kärlekssemester. Han hade bokat biljetter till Kroatien och allting kändes såååå bra! Dom första dagarna var helt magiska men senare under veckan känner jag hur han försvann bort mer och mer fysiskt och mentalt. Jag frågar vad som är fel och han säger att han känner sig stressad över skolan då han skulle missa en tenta under tiden vi var borta. Jag stöttar och peppar, allting kändes bra igen. I 1 dag, för när det återstod 3 dagar av resan gör han slut med mig, på stranden i Kroatien. Jag blev såklart helt förkrossad då jag inte såg det komma. Efter många om och men fick jag genom en vän tag på en flygbiljett hem. Jag lämnade Hotellet och har inte hört av honom efter det. Hur bearbetar man ett krossat hjärta? Jag är fortfarande sååååå kär i honom men har insett att han verkligen inte bryr sig om mig. Vad är dina bästa tips? (Jag är 23 och han är 27)

  5. Tycker också att servicen där är under all kritik, en sak att vara lite ”rivig” men att behandla sina betalande kunder så sjukt nonchalant och otrevligt är inte ok, känns som bara vissa ”rätt” och ”coola” personer är värda god service där o vi andra bara är i vägen, det är så sjukt verkligen

  6. Det är så sjukt att det är SÅ många som har samma åsikt om Milles. Jag har också blivit behandlad som skit där, fruktansvärt bemötande, lite som att man ”är i vägen” och personalen vill att man ska gå därifrån så fort som möjligt. Aldrig hört en restaurang ha så dåligt omdöme gällande servicen från så många personer. Förstår inte vitsen med detta bemötande?

  7. Till nästa frågor med forni,
    Hur hanterar du att vänta på att bli friad till? Tänkte när många vänner runt om kring en gifter sig och förlovar sig och sedan för en själv så går bara åren. Jag skulle inte ge en kille mer än 2 år Max på att fria annars vet jag att de aldrig kommer hända ändå.
    Det var en artikel jag läste att tom män som inte är ”redo” friar snabbare när de känns rätt. Hur ställer du kring detta och vad är din tips till tjejer i liknande situation som du? 🙂 kram

    1. Otroligt tråkig och dum kommentar! Hoppas att du inte svarar på den, Michaela. ”Väntar på att bli friad till”, vilken modern kvinnosyn du har klockan 04:37 på morgonen? Tror du att du har rätt till hela Michaelas liv för att du läser hennes blogg? Skärpning!

      1. Hela michaales blogg går ju ut på att skriva om kärlek och sånt samt hon själv sagt hon vill gifta sig och det var underförstått mellan hon och hennes kille har jag för mig att hon skrev i något inlägg. då är det väl en högst relevant fråga, detta är nog som tom folk gör slut över så visst bra med tips inom ämnet kram på dig

    2. Vi har ingen brådska med att gifta oss, vi har alltid sagt att vi vill gifta oss efter att vi har skaffat barn. Det ligger kanske 5-10 år fram i tiden. Ingen av oss vill göra ”allt det roliga samtidigt”. Jag är säker på min relation och en ring på fingret behövs inte för den känslan och tryggheten i vårt fall. Jag befinner mig inte i någon offersituation där min kille inte vill fria till mig medan alla andra går och gifter sig (haha!) utan det är ett gemensamt beslut eftersom vi lever i en jämställd relation 🙂

  8. Tack så jättemycket för svaret på min fråga, Michaela! Uppskattar att du tog dig tid att svara och ge mig tips för att komma tillrätta med rökningen på det sätt som kan tänkas passa mig.

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Frågor med Forni

Till frågor med forni. Hej Michaela! Jag lyssnade på ert första avsnittet av podden och älskade den. Ni tog ju upp dilemmat om olycklig kärlek och jag känner att jag också är olycklig kär i relationen jag befinner mig i just nu tyvärr.. med min pojkvän sen fyra år tillbaka. De första åren var helt underbara och jag har varit så himla kär i honom. Men för något år tillbaka när vi tog studenten känns det bara inte som förr, och allt har blivit sämre i vår relation de senaste halvåret. Jag upplever att jag vill mer i vår relation än han. Jag vet ungefär vad jag vill göra med mitt liv och pratar gärna om framtiden medan han inte vill prata om det alls. Det känns även som att han tar mig förgivet och att jag är den som helt enkelt kämpar mest för glöden i vårt förhållande. Jag mår riktigt dåligt över detta och har till och med funderat på ifall han är rätt person för mig, eller ställer jag bara massa krav? Jag tog upp detta med honom för en månad sen ochbdå s han faktiskt att han inte hade samma känslor för mig längre men att han tyckte vi skulle fortsätta kämpa och hitta tillbaka, men inget har varken ändrats eller blivit ”bättre” sen han sa att vi skulle börja kämpa mer..?

Jag känner mig i alla fall inte lika älskad av honom som jag faktiskt älskar honom. Vad ska jag göra..? Känner mig helt uppgiven, jag är ju kär i honom.

Hej fina du,

Jag skulle vända frågan inåt: vill jag kämpa för min relation? Vad behöver jag göra för att få den att hålla? Vill jag vara kvar i den här relationen och i sådana fall, hur vill jag att den ska se ut? Jag tror att oavsett vilken ålder vi är i, så har vi en tendens att bara titta på vad den andra personen gör fel i våra relationer. Om vi blickar inåt tror jag att vi får nya perspektiv på våra relationer.

Det låter som att du vill leva kvar i den här relationen, försök att kommunicera med din kille och få honom förstå hur du känner. Kanske kan du läsa upp den här frågan för honom, här är du ju helt ärlig och avklädd i dina känslor.

För att hitta tillbaka i en relation tror jag att man måste konkretisera ”kämpa” lite mer – vad önskar du av din kille och vad önskar han av dig? Om man är mer specifik i vad man saknar i sin relation så blir det lättare att mötas mot det gemensamma målet – en varaktig relation.

Stor kram!

hej Michaela vilken fantastiskt fint kjol, vart har du köpt den? kram

Det är en klänning från Theory! Jag köpte den på Wakakuu men såg att den fanns på väldigt bra pris hos BestSecret (om den inte har hunnit ta slut?). Via vår podd bjussar vi på medlemsskap + 200 kr att handla för (gäller om du handlar för minst 600kr) om du signar upp dig här – tips tips!

till frågor med forni: Hur skaffar man nya vänner? Jag är 23 år gammal och studerar, har vänner som jag umgås med på föreläsningar osv men inte på fritiden. Sen har jag himla många bekanta men inga riktiga vänner.. så hur träffar man nya vänninor? har försökt ett tag utan att lyckas och börjar bli väldigt tråkigt och jobbigt.. tack för svar!

Hej tjejen!

Ansök om vänner i Diskussionsdelen här på Daily Forni! Jag ser att kvinnor gör det hela tiden. Testa! Ni andra som letar nya väninnor kanske kan hålla ett extra öga i diskussionsdelen kommande dagar så kanske ni hittar en tråd där någon bjuder in till aw/kaffe/glas vin/lunch ja allt sånt trevligt som man kan göra med en kompis. Eller starta en egen! De flesta brukar ligga under ”Relationer” – in och skriv!

Du/ni är för underbara. Jag blir ju helt till mig, som ett barn på julafton!!! Ni får mitt lilla hjärta varmt och upprymt samtidigt som mitt sinne känns alldeles svalt och lugnt. Men nu har jag en fråga, vad heter introlåten? Kan jag lyssna på den nånstans, en UNDERBAR och intressant melodi. Kram till er båda!

Hej fina du och TACK TACK TACK!

Låten har vår eminenta poddklippare Johan på Perfect Day Media gjort (tror jag?). Han är typ världens bästa människa så tror han har knåpat ihop den i något musikprogram? Ska fråga honom, om det är så att det är en låt som går att hitta så säger jag till i nästa podd! Visst är den helt underbar, vi ville ha något starkt och han fick verkligen till det. Geni.

Puss!

Hej Michaela! Vill börja med att tacka för en fantastisk blogg. Du inspirerar mig varje dag <3 Denna fråga kanske kan funka till frågor med Forni eller liknande, nu till min fråga. Jag har genom livet yogat i perioder, i studio, hemma, på gym, vanlig och bikramyoga. Jag ÄLSKAR det. Det finns ingen träning jag tycker passar bättre för migfysiskt, efter varje pass känner jag att jag gärna kan göra ett till. Nu till min fråga (till dig som är lite utav ett proffs) hur har du lärt dig att samla tankarna när du yogar? Jag försöker fokusera på andningen och stunden jag är i men mina tankar springer iväg och jag känner mig ungefär som en person med adhd som ska sova (https://www.google.se/amp/s/www.pinterest.com/amp/pin/372884044118404307/). Jag vill så gärna att yogan ska tillfredsställa mig lika mycket psykiskt som fysiskt men har svårt att veta hur. Har du tips/tankar/idéer? Lärde du dig själv eller var det någon som lärde dig? Förstår även om du inte har ett bra svar men lyssnar gärna på dina tankar kring detta!

Hej tjejen!

Vad roligt att vi delar kärleken till yoga!

Det är hur vanligt som helst att tankarna vandrar iväg och det enda svaret är att övning ger färdighet. Jag brukar först och främst ta några djupa andetag direkt när jag sätter mig på min matta för att koppla bort livet utanför mattan. Stressa ner helt enkelt. Sen känner jag in kroppen in i minsta detaljer – var det gör ont, var det känns bra, hur mina andetag låter. Ibland klappar jag lite på en kroppsdel och fokuserar på hur det känns. Sätter händerna mot varandra framför hjärtat och fokuserar på känslan av händerna som möter varandra. När jag sen är igång med yogan och mina tankar vandrar iväg brukar jag försöka att leda dem tillbaka till mattan igen. Hur min kropp känns, hur jag kan få ut så mycket som möjligt av just den här positionen, hur det känns att andas. Och så håller jag på. Försvinner iväg – hittar tillbaka, försvinner iväg – hittar tillbaka. Det är en ständig övning tycker jag. Vissa gånger är jag närvarande i ganska långa stunder och andra gånger klarar jag bara några sekunder eller minuter innan jag försvinner till ”Svarade jag på det där mejlet?”. Men de gångerna jag hamnar i närvarande fokus under lite längre period, då är det som att tömma hjärnan på smuts. En fantastiskt häftig känsla. Känner mig bokstavligen ren efteråt.

Med det sagt – fortsätt öva, ha tålamod och bli inte arg eller besviken på dig själv för att du försvinner iväg. Till och med yogalärare gör ju det ibland, våra hjärnor är bara mänskliga. Puss <3

Vart kommer skjortan ifrån? 🙂

Det är en omlottklänning/topp från Day Birger et Mikkelsen! Från förra säsongen tyvärr så finns inte kvar :'(

  1. Den första frågan av tjejen gjorde mig riktigt ledsen då jag kan känna igen mig i de känslorna hon beskriver. När jag var yngre (23-26 år, nu är jag 30) var jag tillsammans med en kille som det i början med kändes så bra, så rätt.. som om vi var på samma väg i livet. Men med åren och mot slutet av vår relation kändes det precis som du beskriver- han älskade mig mindre än jag honom. Jag träffade min stora kärlek bara några månader efter att vi gjorde slut, som jag Nu är gift med och har en son med..ibland måste man gå en omväg för att landa rätt. Om din pojkvän även erkänner att känslorna svalnat skulle jag verkligen, seriöst överväga att lämna relationen. Du måste kunna kräva mer än så av en person som ska älska hela dig och vara din livskamrat. För min del fick jag dra orden ur honom en dag när det kändes som att en blöt filt låg över oss. Han var verkligen feg och vågade inte berätta för mig hur han kände. Men jag är glad ändå att jag mitt i allt var starkare än honom och krävde ett svar så vi kunde avsluta och jag fortsätta med mitt liv. Det kan känns så hårt att vara med någon som verkligen inte vill att relationen går framåt och mot gemensamma mål. Mitt råd är att gå vidare och jag lovar, du kommer att hitta en man som vågar comitta och ge dig dem känslorna och tryggheten du förtjänar! Ingen ska behöva känna som du gör. Lycka till!

  2. Till Frågor med Forni:
    Hej Forni! Tack för att jag varje dag har möjlighet att gå in här och inspireras av dig!
    Jag och min pojkvän började dejta för ganska exakt ett år sedan. Det är mitt första förhållande (jag är 26 år gammal) och hans andra. Han och hans ex var tillsammans i 5 år och gjorde slut ett år innan vi träffades. Det var exet som avslutade deras relation, hon hade träffat en annan och han har berättat att han blev jättesårad då han trott att de skulle leva ihop hela livet (såklart!).
    Jag har haft en mycket avslappnad inställning till hans ex då han är så himla underbar och tydlig med hur mycket han tycker om mig. Jag har kunnat skoja om saker i hans hem ”den här måste ju hon ha köpt, det kan knappast vara du”, utan att varken han eller jag tagit åt sig av det, för jag har vart säker på att han är 100% över henne.
    För ett par månader sedan valde min pojkvän att ta bort sin instagram (bara appen, inte sitt konto) för att han inte känner att det ger honom någonting. Fine tänkte jag, klart han ska göra det om han känner så. Sedan dess har han lite titt som tätt nästan predikat att instagram påverkar människan negativt. Häromdagen var jag hemma hos honom och vi låg i sängen och tittade på en serie på hans ipad. När vi sett klart serien går han på toa och jag ska stänga apparna på ipaden, av ren rutin från min egen telefon. Upptäcker då att den senaste appen han vart inne på, förutom serie-appen, är instagram. Han har alltså instagram-appen på ipaden och har ganska nyligen vart inne. Jag gör något dumt och går in på appen och tittar vad han senast sökt på, och finner att han senast sökt på sitt ex. Hon kommer också upp som förslag – längst upp, vilket jag tror betyder att hon är den som han sökt mest på? Blir ledsen men biter ihop för jag vet att jag gjort fel som gått in och snokat. Detta var en vecka sedan och jag har fortfarande inte sagt någonting, men jag kan inte sluta tänka på det. Jag kan inte säga att jag ångrar att jag gick in och kikade för jag tror att jag hade gjort det igen, om någon hade kunnat göra det ogjort. Jag har litat på honom till 100% innan, men när jag såg instagram-appen på hans ipad så hände något med mig.
    Jag vet att det är fel att jag gått in och snokat, och att en instagram-app kan ge mig sånna här spöken i huvudet är nog sjukt för många. Men jag tycker det är jobbigt och jag är rädd att han ska förlora sin tillit till mig om jag berättat att jag snokat, men det kanske jag är värd?

    1. Jag tycker att du ska försöka sätta ord på hur det påverkar er relation att han kollar på sitt ex instagram? Eller snarare, gör det verkligen det eller är det bara dina egna tankar det påverkar? Du beskriver att ni har en bra relation, och att han inte ger dig någon anledning att tvivla på honom. Min ärliga åsikt är nog att det är väldigt mänskligt att vara nyfiken på sitt ex, och behöver inte betyda något alls mer än just nyfikenhet. Menar inte att förminska dina känslor, för de är såklart riktiga för dig. Men jag tänker lite att det största problemet med att ”snoka” på sin partner är att man själv måste ta ansvar för att hantera att man kanske inte kommer gilla allt man upptäcker (OBS menar såklart inte om man får veta något som klart är över gränsen, tex otrohet, då måste man såklart konfrontera). För alla gör nog något i sitt privata som inte är menat för andras ögon, om det nu är peta näsan eller googla sitt ex, och man måste ha rätt att få ha det privat. Nu kan du ju inte göra det ogjort, och det är upp till dig vad du vill göra med det. Men jag tänker väl lite att jag skulle fundera över det själv några varv och försöka smälta och acceptera det, innan jag ställer min kille till svars för något han gjorde i sitt privata. Lycka till, hoppas du kan hitta tillbaka till att bara vara glad i din relation 🙂

  3. Halloj, förlåt för lite gnällig kommentar i förväg, men kan du inte skriva ut även i bloggen att Bestsecret bjuder på 200 kronor att shoppa för om man handlar för ÖVER 600 kronor. Som student blir man ju helt superglad och skyndar sig in för att handla något för typ 400 ( i mitt fall) och sen hade man inte råd ändå. 🙂 KRAM och tack för fin blogg och podd!

  4. Tjejen i första kommentaren! Jag har varit i din situation och var ledsen och mådde skit men så en dag när jag lyssnade på michaela och dashas pod där dom säger ”du förtjänar att vara med någon som älskar dig tillbaka och som vill vara med dig” så insåg jag på plats att det räckte och att jag skulle göra slut. Det kommer ny kärlek, jag lovar!!

  5. Tips till tjejen som söker nya vänner! Sandra Beijer har en ”vänskapsefterlysning” på sin blogg as we speak. Så kika in där och lägg in en liten kontaktannons 🙂

    Sedan kan jag tipsa om att inte vara så rädd för att föreslå en fika eller liknande med någon du gillar direkt när du känner för det. De flesta är öppna för nya kontakter men är nog samtidigt blyga. Vi har ju vissa sociala koder och så här i Sverige som jag tycker fler borde våga bryta ibland. Sen är det alltid en smart grej att t ex bjuda med personen på något. Typ en fest, ett event, en utflykt, en utställning etc.

  6. Du ger verkligen intrycket av en klok kvinna! Är det yogan som gett dig alla dessa insikter? Jag kan själv känna att genom yoga har jag fått så otroligt mycket insikter i livet och framförallt om att blicka inåt istället för att hitta fel hos andra.

  7. Hej Michaela!
    Vill bara hojta till och säga att ditt och Hamiltons första poddavsnitt var MAGISKT. Jag gick till jobbet 6.30 när jag lyssnade. En riktigt typisk höstmorgon där gångbanan var fylld av löv och det hade regnat hela natten, och jag verkligen KÄNDE berättelsen i hela kroppen när jag gick där. Blev verkligen berörd. Tack, verkligen tack för det!
    Ha det bäst / Frida

  8. Hej Michaela!! Jag har gått och tänkt lite på din granne på sistone, haha lite otippat. Ni var ju i värsta grann-fejden så vill bara höra hur det går på den fronten. PS, din blogg är som alltid fantastisk. Kram

  9. Till tjejen som ställde första frågan.

    Under ett seminarium frågade en kvinna, ”Hur vet jag om jag är med rätt person?”.

    Mannen som ledde seminariet la då märke till att det satt en stor man bredvid henne så han sa, ”Det beror på. Är det där din partner?”. Kvinnan svarade med uppriktighet i rösten ”Hur vet du det?”. ”Eftersom din fundering förmodligen tynger dig ska jag besvara din fråga”, svarade mannen.
    Så här lyder svaret.
    Alla förhållanden följer samma mönster… I början är du förälskad. Du längtar efter telefonsamtalen, beröringen och du gillar din partners små egenheter. Att falla för din partner var inte svårt, nej, det var tvärtom en helt naturlig och spontan upplevelse. Du behövde inte GÖRA någonting. Det är därför man säger att man ”faller” för någon.
    Människor som är förälskade säger ”jag föll som en fura” eller ”det sa bara klick”. Fundera på uttrycken. Det antyder att du bara stod där, utan att göra något, och så plötsligt hände något dig.
    Att bli förälskad är en passiv och spontan upplevelse. Men efter ett par månader eller år tillsammans, falnar glöden. Det är ett naturligt mönster i ALLA förhållanden.
    Sakta men säkert blir telefonsamtalen (om dom alls kommer) en källa till irritation, beröring är (när den väl sker) inte alltid välkommen och din partners egenheter är inte längre charmiga, dom driver dig till vansinne. Symptomen för det här stadiet varierar för varje förhållande, men du kommer att lägga märke till en dramatisk skillnad mellan det inledande stadiet när du var förälskad och det efterföljande stadiet som är betydligt tråkigare och stormigare.
    Det är nu som du och/eller din partner kan börja fråga er ”’Är jag med rätt person?”. Och när du tänker tillbaks på den glödande kärlek ni en gång hade kanske du börjar längta efter att få uppleva det med någon annan. Det är nu förhållanden rasar samman.
    Hemligheten med att lyckas i ett förhållande är inte att finna rätt person, det är att lära sig att älska den person man har hittat.
    Människor skyller ofta sin olycka på sin partner och börjar söka efter bekräftelse och tillfredsställelse utanför förhållandet. Resultatet av sökandet kan se ut på många sätt.
    Otrohet är det vanligaste. Men ibland gräver människor istället ner sig i arbete, en hobby, vänskap, överdrivet tevetittande eller missbruk av olika slag. Men lösningen ligger inte utanför förhållandet. Det ligger inom det.
    Jag säger inte att du inte kan förälska dig i någon annan. Självklart kan du det och tillfälligt skulle det kännas bättre. Men några år senare skulle du vara tillbaks i samma situation.
    Skälet till det är, och lyssna nu noga:
    Hemligheten för att lyckas i ett förhållande är inte att hitta rätt person, det är att lära sig älska den person du har hittat.
    Att bibehålla kärleken är inte en passiv eller spontan upplevelse. Du måste jobba på det, dagligen. Det kräver tid, ansträngning och energi. Viktigast av allt, det kräver vishet och förnuft. Du måste veta vad du ska göra för att få det att fungera, det finns inga genvägar.

    Kärleken är INTE ett oförutsägbart mysterium som varken du eller din partner kan påverka utgången av. Precis som att fysikens lagar styr universum, finns det på samma sätt lagar för förhållanden. Om du vet hur du ska tillämpa dessa lagar är resultatet förutsägbart.
    Kärlek är alltså ett ”beslut”, inte bara en känsla.
    Kom ihåg: Du avgör inte själv vilka människor som kommer in i ditt liv. Däremot är det upp till dig att bestämma vem som får gå, vem som får stanna och vem du vägrar att släppa taget om!

  10. ang. första frågan: jag tror att för ett förhållande ska funka så gäller det att båda partners ger lika mycket. man kan inte bara ta! om killen vill kämpa så borde han också göra det, han säger ju att han vill försöka få det att bli som förr, det kan inte bara ”bli” så. känslor är något man ständigt måste jobba på, tillsammans!

    1. Jag håller med dig. Det låter ju som att hon redan gör sitt allt och verkligen anstränger sig för att det ska fungera. Samma ansträngning och vilja måste komma från honom också annars blir det hon som ensam får dra lasset.. och det är inte hållbart.

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

sub archi