Nu vänder det

Peppar peppar ta i trä… är det nu det vänder för oss? Är det nu vi går från att snart ge upp till att ha ett barn som sover ”normalt skitdåligt”? Senaste nätterna har vi varit uppe en gång i timmen/varannan timme vilket är en STOR förbättring från senaste tidens vaken hela nätterna i panikskrik. 

Skitdåliga nätter känns som en lyx jämfört med vad vi har tagit oss igenom de senaste sex veckorna. Vill skicka en stor varm kram till alla er där ute som också kämpar på med ledsna barn och riktigt tuffa nätter. Hejahejaheja er.

Det är många som kommer med tips och råd kring nätter nu när jag skrivit av mig och jag vill bara med all välmening säga att vi självklart har tänkt på eller testat allt. Men det visade sig ju till slut att det var örat som spökade och så tänderna som kom upp i samband med detta. Och i det här har inga tips hjälpt… bara djupa andetag och överlevnad. Jag kan ibland lukta mig till lite översittar-attityd när mammor ska ge tips till varandra och vill bara säga att en bra regel när man ger tips är att anta att personen i fråga redan har testat det mesta samt att om något funkar för just er familj finns det inga garantier på att det är något sorts universiellt svar för alla bebisar där ute. Det är lätt att sitta på sin höga häst utan att egentligen ha någon aning om vad någon annan familj går igenom. Bara en liten påminnelse!

Nu vänder det förhoppningsvis och vi kan lägga upp en plan för hur vi ska ta oss igenom nätterna med dålig sömn på ett lugnt och sansat sätt. Lutar åt att vi kör varannan natt som brukar funka bra när det bara är de vanliga skitdåliga nätterna 🙂 Under denna period har det inte funkat för vi har varit tvungna att hjälpas åt en hel del med lilleman på natten – det har helt enkelt varit ett tvåmannajobb stora delar av tiden. Men som sagt… hoppet är det sista som överger en förälder och nu blickar vi framåt!

Nog om nätter – dags för oss att göra oss i ordning för dagens lunchdejt med Jossan. Vi hörs lite senare, puss!

Det här med att bebisar är så gulliga när de sover handlar ju mest om att det är så jäkla skönt för en själv när de äntligen ligger i harmoni och slaggar loss… igår ville Dante rulla runt 65838 varv i sängen innan han somnade men tillslut var han såhär söt och allt var förlåtet :)))

  1. Alltså kan ej räkna hur många gånger jag fått höra ”jamen ge henne en portion gröt innan hon ska sova så får du se att hon sover mycket bättre”… spelar ingen roll om hon ätit ett kg gröt eller ingenting haha! Du är bäst! Älskar allt med din blogg

    1. Visst är det ”kul” när folk tror att ungen ska sova hela natten bara den ätit ordentligt på kvällen?🤣 min bebis kan äta gröt, välling och tutta från bröstet men vaknar lik förbannat 3 timmar senare och ska tutta igen🤪🤣

    2. Hahaha kunde inte hålla med mer… ibland blir man bara trött på vissa tips, speciellt när man försöker förklara varför man gör på ett visst sätt och en mamma ändå envisas med att tjata på om att om vi bara gör exakt som hon säger så kommer det att funka… kämpa alla mammor där ute.

  2. Vad härligt! Hoppas de var öronen och tänderna som spökade. Du får fira med en härlig fika!

  3. Hej Michaela!
    Hoppas det blir bättre med sömnen heja er som kämpar på.
    Vår tvåa har också varit jobbig nattetid och det är därför jag skriver. Jag fick rätt tidigt reda på att han har problem med öronen. Vatten bakom trumhinnan och återkommande öroninflammationer. Efter över ett års kämpande med nässprayer och utan sömn bestämde vi oss för att operera in rör i bägge öronen. Altså halelujah. Han sov, började prata, hörde bättre och blev en lycklig bebis.
    Det jag vill säga är; är det öronen som spökar så dra er inte för att åtgärda det. Jag väntade så länge för jag inte ville förhasta en operation men jag skulle gjort det direkt.
    Som du skrev förut så har ni säkert undersökt allt och även testat allt. Ville bara ge lite input att inte vara rädd för ingrepp…
    Ni gör ett fantastiskt jobb.
    All kärlek

    1. Vilket bra och klokt tips – det tar jag med mig om det här fortsätter. Massa kramar!

    2. Jag hade rör i öronen när jag var liten. Funkade inte. Men som sagt, alla är ju olika. Det som bet på mina öron var vitlök (bitar i rapsolja som värmdes, sedan droppades oljan i örat).

      1. Det är så olika från person till person men det kan vara bra att veta vad som går att testa om man får fortsatta problem. Kram

  4. Hej M
    Utan att ha läst några kommentarer så vill jag lägga in en förhoppning om att mom shaming ändå är på väg att dö ut. Jag tycker att generation -80, -90, -00 etc ändå talar om moderskap på ett annat sätt än vad tidigare gjort och gör. Jag känner själv att jag vill vara väldigt tydlig med att allt inte är härligt med detta nya liv. Verkligen inte! Har aldrig känt mig så ensam, ledsen, osjälvständig etc som nu. Men (!!) det betyder inte (!!) att hon inte är det finaste jag har och att jag skulle gå fullkomligt i kras om hon inte fanns. Det kan kännas både och. Attityden som du pratar om har jag med känt av, en slags klapp på huvudet-stil, men främst från de som kanske fick sitt första barn för typ 10 år sen. Och för 10 år sedan talade väl kvinnor annorlunda med varandra och om varandra än idag? Jag hoppas, hoppas, hoppas iaf verkligen att det är så och att vi som blir mammor nu, oavsett vilken ålder, vet bättre.

  5. Det är tur att hoppet är det sista som lämnar en. Varje kväll tänker man ”den här natten kanske blir bra”! Heja er, hoppas ni gjort det värsta nu 🙂

  6. Förstår att det kan vara ovälkommet med tips när man tycker att man testat allt men när du skriver inlägg och era sömnproblem så är det ju inte så konstigt att du får tips som funkat för andra, jag läser kommentarerna och har inte sett några översittarfasoner.

    När någon kommenterade ang tänder så svarade du ju personen att ni inte tänkt på det?

    Tänker mest att hur man uppfattar en kommentar inte alltid stämmer med vad avsändaren menar, ibland kan man ju faktiskt få riktigt bra tips från andra, min egen upplevelse i alla fall 🙂

    1. Det är skillnad på tips och tips, efter många år som bloggerska och några månader som mamma har jag lärt mig se skillnaden. Det är superfint att folk delar med sig av tips, speciellt när man ber om det (!). Och det har jag flertalet gånger kommenterat här i bloggen! Men ibland kommer vissa tips med lite översittar-attityd, precis som jag skrev, och det är lite frustrerande när man kämpar på med sin bebis. Kram!

    2. Bra skrivet Rebecka, håller med till 100%. I princip alla kommentarer till inlägget ursäktade sig även innan de gav tipsen? Kanske bättre att utgå ifrån att mammorna som tipsar vill säga vad som fungerat för dem inte chansa på om du har testat det eller ej och och vill ”sätta dit dig”.

      1. Det handlade inte om det senaste inlägget utan mer generellt – det kommer in kommentarer i mina andra kanaler också + att kommentarer plockas bort från bloggen 🙂

        Jag utgår ALLTID från att andra vill mig väl men är ju smart nog att förstå när någon inte vill väl i första hand utan snarare kanske sätta dit en annan mamma eller sätta sig över en annan mamma.

  7. Av alla mamma-influensers därute så uppskattar jag din blogg mest. Det måste vara den ärligaste skildring om hur livet som mamma faktiskt är. Fantastiskt underbart, men också otroligt kämpigt, tufft och oglamoröst. Speciellt för oss med barn som sover dåligt. 3h sömn i sträck är en dröm just nu! Men så ler dom de små sömnterroristerna så är allt förlåtet, alltid 🙂

    1. TUSEN tack för pepp och en härlig kommentar. Jag blir så glad! Exakt så är det, haha <3

  8. All pepp & styrka till er! Från en vars dotter sovit KATASTROF DÅLIGT tills för ca 4 veckor sedan, ganska precis en månad innan hennes 2 års dag som var i veckan. Om jag har gråtit av trötthet på jobbmöten och nästan somnat stående här och där? Svar ja. Men på nått jäkla sätt tar man sig igenom det. Ville egentligen mest bara ge pepp på att det finns ljus! Vår dotter har inte haft någon tydligen anledningen till hennes katastrofala sömn, mkt mardrömmar är väl vår bästa gissning och nä, hon har fortfarande aldrig sovit en hel natt men allt (1-2 uppvak nu) är bättre än hur det har varit.

    Och nu har vi precis börjat försöka oss på att skaffa ett syskon, med skräckblandad förtjusning (Med tanke på track-record av sömnbrist, men annars, bebis igen = jajajatack vad vi vore glada och tacksamma för det, för nånstans kan ju de där små gullen få en att glömma allt på 1/2 sekund ❤️).

    1. Lycka till med syskonet och heja er som tog er igenom det! Tänk om de hade kunnat sova bra, då hade man ju skaffat en triljard haha!

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

ENTREPRENÖR, INFLUENCER & FÖRFATTARE

Jag har sedan 2004 drivit min blogg som varje vecka når ut till tusentals unga kvinnor, främst i åldrarna 20-35 år. Jag skriver om känslor, vardag, mode/skönhet, inredning, mat/dryck och yoga. Här hittar du djupa, transparenta texter blandat med inspirerande bilder och härliga tips.

En gullig trio, egentid och första tandborsten

I fredags var jag och Dantis på babysim och sen gick vi ner till Hotel Diplomat för att äta lunch med Petra!

Vi åt köttbullar och gosade med våra bebisar. Är inte denna trio det gulligaste ni någonsin har sett? Mitt hjärta smälter!

Sen gick vi till läkaren och när vi kom hem var det lek innan den lilla somnade.

Titta, vilken underbar person som ligger där. Som är så liten i sin säng, som tycker om att dra filten i ansiktet när han gosar och som låter ”åh” när han andas ut precis innan han somnar in.

Jag och D åt lammytterfilé med klyftpotatis, stekt spenat, tomatsallad och vitlökssmör till middag som D lagade åt oss. Helt fantastiskt gott! Kort därefter vaknade Dante och var ledsen så när jag nattade om honom vid 21 somnade jag också. Vi sov ansikte mot ansikte till 01 då vi vaknade till, han fick mat och jag borstade tänderna sen somnade vi om. Sprayen hjälpte nog för han har sovit bättre sen läkarbesöket.

I lördags låg vi i sängen och kramades medan Dante låg och åt på sin favorit-bitleksak.

När magarna kurrade gick vi upp och åt frukost. Bananpannkakor till oss och gröt med hallon och blåbär till Dante.

På förmiddagen lekte vi hemma och tog fram Dantes nya tandborste – klart han måste börja borsta nu när de små tänderna tittat fram! Klarar ej av denna gullighet.

På eftermiddagen gick vi bort till svärisarna där lillis skulle tillbringa natten.

Och när han var lämnad gick jag till Strandvägen 1 med Marith för ett glas bubblor.

Jag saknade Dante direkt men fick prata av mig i en halvtimme med Marith och sen kändes det bättre.

Vi mötte upp Madde och gick dörr i dörr till Milles för en sen lunch.

Där satt vi i ett par timmar och pratade om livet innan vi skiljdes åt.

När jag kom hem satte vi oss i soffan och pratade med varsitt glas. Mysigt.

Sen beställde vi hem käk från Beirut Café.

Min kompis Daniel jobbar där så han skickade med en bok. Gulligt!

Vi la oss i sängen ganska direkt efter middagen, satte på en film och innan midnatt somnade vi båda två och sov nio timmar i sträck.

Så hur jobbigt det än var att vara borta från lillis så var detta extremt välbehövligt. Kände mig glad när jag vaknade.

Söndag = frukost och Nyhetsmorgon.

Sen återförenas med lilleman ♥

  1. Hej, har du lagt ut vinnaren i tävlingen om sleepcarriern? Hittade inget under inlägget 🙂

  2. Hello älskar bloggen, den ger så mycket energi!!!

    Udda fråga, men hur förvarar du alla dina väskor? I dustbags? Eller hängandes i hallen?

    Massor av kramar

  3. Åh har ni bytt ut bugaboon mot Stokke beat? Om jag ser rätt. Jag funderar på att köpa den vagnen, men vad tycker du om den? Skillnad från bugaboo foxen?

  4. Hej,

    Vad härligt att ni båda har föräldrar som kan hjälpa till! Och som säkert är överlyckliga över att få spendera tid med sitt barnbarn.

    Jag är så nyfiken på hur Dante sover när han sover borta och hur det brukar funka med sömnen då? Vaknar han ofta, och hur lyckas i så fall mor- och farföräldrar få honom att somna om? Vill gärna att vår 11-månaders ska sova över hos sin morfar men funderar på hur vi ska göra då han inte gillar resesäng. Hemma sover han i sin egen säng men när vi provat med resesäng vaknar han ofta och vill inte somna om i resesängen.

    Vore jättespännande att få höra om hur ni gör, vad ni ger för tips/instruktioner till de som passar Dante etc

    Ps. Jag uppskattar verkligen att läsa din blogg och hur du delar med dig! Är så befriande med en blogg som upplevs som oretuscherad och inte det minsta tillrättalagd. Heja dig!

  5. Det är någonting med din blogg som skiljer sig så mycket från andra småbarnsmammors bloggar. Trots att jag själv är Inne i en rätt hopplös ”Försöka-bli-gravid-period” där det kan kännas rätt jobbigt att läsa andra skriva om sina graviditeter och bebisar så känns det aldrig så här! Känns alltid bara bra att vara här inne även för mig ☺️ ville bara säga det!!

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Favoriter för mars

Varje månad väljer vi på FORNI ut våra favoriter som vi gärna hade shoppat… om vi levde i en värld där konsumtion var toppen och man hade obegränsade budgetar haha. För man måste ju få drömma och tråna – ytligheter är så roligt ibland.

Jag önskar att ni fick höra våra samtal på kontoret för det är så mixat. Vi kan sitta och prata om en artikel som ska handla om hormonella obalanser under mens för att sedan börja diskutera vad man hade köpt om man fick 10 000kr att bränna nere på stan inom en timme. Sen ramlar vi vidare in i vilken ansiktskräm som är bäst och slutligen analyserar vi hur Googles sökfunktion fungerar. En salig blandning av allt som är livet helt enkelt.

Ett sidospår haha… jag tänkte bara säga att månadens önskelistor ligger här (klick!) om ni vill läsa. Här ser ni mina val. Den blåa tröjan har jag ju slagit till på men titta på den gröna också… åh vilka vårkänslor som ramlar över en!!! Orkar inte.

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

WEEKLY PLANS

Gud vad skönt det var att skriva av mig lite imorse. Bloggen är verkligen en form av terapi och att vistas i ett tryggt community av kvinnor är fan det bästa som finns när man känner sig skakig.

Jag hoppas att det här bli en riktigt mysig vecka, jag har försökt boka in lagom med saker som ger energi. Man kan ju inte styra över allt men jag har gjort mitt bästa.

Såhär ser veckan ut:

Måndag: Heldag på kontoret, möte med mina favoriter på Maria Nila, träna.
Tisdag: Buskul med alla bebisar och kompisar följt av lunch. Sen ska jag fixa ögonfransarna och gå till min psykolog.
Onsdag: Jag och Dantis ska äta lunch med Jossan! På eftermiddagen ska jag på en ansiktsbehandling jag har längtat efter.
Torsdag: Produktionsdag med NIVEA hela dagen!
Fredag: Möte med en inredningsarkitekt som ska hjälpa oss att få till sista touchen i lägenheten. Sen ska jag förbi By Timo och spana in deras vårkollektion innan jag och William ska äta fredagslunch och dricka ett glas vin. Det ser jag fram emot – tid med en vän som ger energi.

Såhär ser jag ut idag! Tröjan från Soft Goat (annonslänk!) är min nya favorittröja. Jag vill ha den på mig varje dag och det är den enda jag varvar med min egen-designade kashmirtröja. Jeansen är från Acne och bootsen från Flattered (nu på rea!).

Efter min Capsule Wardrobe-utmaning bestämde jag mig för att göra ännu en rensning så i april åker massa grejer ut i min Sellpy-butik! Vissa grejer är för stora nu när jag gått tillbaka till den storleken jag hade innan graviditeten. Medan andra saker är för små eftersom kroppen ändrat form på visst sätt. Så jag ska prova igenom allt och göra mig av med det som inte längre sitter bra. Att ha en bekväm garderob är fan lika viktigt som att ha en snygg.

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Måndag

Förra veckan var en tung vecka. En kär vän till mig lämnade oss och jag gick runt med sorg i hjärtat… det gör jag fortfarande. Evas bortgång triggade något inom mig och jag tänkte mycket på döden förra veckan. Generellt försöker jag att inte tänka så mycket på döden för jag är så rädd för den, men när den är närvarande är det svårt att ducka för rädslan. Jag var ledsen över att ha förlorat en vän och orolig för att förlora fler människor jag håller kär. På dagarna låg jag nära och andades in Dantes varma andetag och kunde känna hur det värkte i hjärtat när D la honom i hans egen säng istället för i vår så att jag kunde ligga bredvid.

Den här veckan har det varit jag som har behövt min bebis mer än han har behövt mig känns det som.

I samband med det här så passerade ännu en vecka av sömnlösa nätter som har påverkat oss. I helgen fick Dante sova hos sina farföräldrar för att vi skulle få sova lite och det var så jävla jobbigt ärligt talat. Det var alldeles för mycket för mitt mammahjärta att lämna bort honom efter allt som hänt i veckan och efter att han sov borta förra helgen. Samtidigt befinner jag och D oss i ett läge där vi båda har helt slut på energi. Det är gnälligt, kort stubin, tjafs och dåligt tålamod oss emellan vilket är helt hemskt. All energi går åt till allt annat förutom vår relation och så sitter man där i slutet av dagen och har inte en enda procent över att ge till den näst viktigaste personen i ens liv…

Jag vet att det som behövs är att fylla på energidepåerna och det gjorde vi genom att ha en kväll bara vi två och sen sova en hel natt ostört. Jag är tacksam över att vi har hjälp att få från våra familjer och att vi tar den hjälpen för vår skull – både oss som individer och som par. Men som sagt, det är jobbigt också. Den här veckan har jag bara önskat av hela mitt hjärta att Dantes sömn kan bli lite bättre så att vi kan vara med varandra utan att vara helt dränerade. Jag behöver mina killar, de är grunden jag står på.

I alla fall. Min mamma tyckte att jag skulle gå till en läkare och kolla upp Dantes öron efter att han sovit hos dem förra helgen för hon tror att det är öronen som spökar (flera här inne tipsade om det också). Efter att ha ringt omkring till flera ställen för att försöka få en tid till en öronläkare lyckades jag till slut få en tid i fredags. Det visade sig att lillkillen fått in vatten bakom trumhinnan och att det kan upplevas som obehagligt samt göra så att bihålorna svullnar när han ligger ner under natten. Vi fick en receptbelagd nässpray och tid för återbesök om tre veckor. De här fruktansvärda nätterna började ju kort efter Sydafrika och det var ju i samband med att vi började på babysim. Stackars min lilla kille som har dykt loss på babysimmet och fått in vatten i örat ♥

Sen vi började med den här sprayen innan natten så har han sovit helt okej tre nätter i rad så förhoppningsvis är det nu det vänder. I natt var jag uppe 3 gånger mellan 23-03.30 innan D tog över och det är långt mycket bättre än de 10 gånger jag har varit uppe under samma tidsperiod senaste veckorna… så man kan summera den här helgen som att den faktiskt äntligen gett lite energi på riktigt. Jag känner att det finns lite inom mig att ta ifrån och det är en skön känsla.

En kompis frågade mig i helgen ”Vad är det egentligen som är bra med att skaffa barn?” och då tänkte jag att det säger väl sig självt haha… Annars hade man väl aldrig i helvetet krigat sig igenom sömntortyr på det här viset. Men man gör det för sitt barn, för bara ett skratt om dagen är betalning nog för det jobbiga. En liten klapp på mitt lår när han sitter i mitt knä och vi bläddrar i en bok. En okontrollerbar vinkning med den minimala armen när han sitter i vagnen och tittar upp på mig i sin isbjörnsoverall och sneda leende. Det räcker för att det ska vara värt det.

  1. Det hjälper med acceptans tycker jag, för i regel så sover ju små barn dåligt. Det är nog undantagen åt andra hållet och högst normalt med krångel på natten även om det är skitjobbigt och på riktigt tortyr!

    Under första året sov vi knappt nått alls, Förutom mjölkallergi var det inte ”fel” på vår tjej annan än att hon var en lite bebis som sov dåligt.

    Jag tyckte det hjälpte med att dela upp hela nätter istället för några timmar var. Då kunde jag sova med öronproppar en hel lång natt och min man ta alla uppvak. Nästa natt bytte vi, så fick vi båda tre/fyra hela nätter i veckan var utan att behöva lämna bort henne. Man klarar av en riktigt dålig natt om man vet att man ska få sova nästkommande, mentalt var det mycket lättare.

    1. Vi har försökt det men när det varit som värst, som nu, har ingen av oss orkat en hel natt utan vi har behövt hjälpas åt. När det bara är ”normal dåligt” med nätterna kan vi dela upp på hela nätter utan problem 🙂

    2. Har en 9 månaders som sov dåligt första månaderna, men nu helt ok och ibland väldigt bra men relaterar mycket ändå till de du skriver. Och säger bara wow du skriver så bra, kan inte du släppa en bok om mamma livet/livet med bebis 😃

  2. Åhh känner igen mig i exakt allt du skrivit om här! Tack för att du finns och delar med dig! Hopps sömnen blir bättre för Dante nu med sprayen. Min 7 månaders sover också kasst men som ni haft det senaste tiden lät ju extremt! Inatt hade jag dock ännu en vaken natt och vet exakt vad du menar med irritationen och allt det där. Man tar ut det på sin partner istället för på sitt barn gör som du säger så smälter man så fort man går ett leende frn sin bebis och den jobbiga natten är bortglömd Och förlåten direkt på morgonen 🙂

  3. Åh hjälp, förstår att du (ni!) måste vara helt slut. Vet att du skrivit att du inte vill sova på dagen, men du kanske måste ibland? Så du inte kraschar totalt… Vad bra att ni kan få hjälp ibland, hoppas allt blir bättre nu med stackars bebis, kan inte vara kul att ha ont i öronen och inte kunna säga något 🙁

    1. Ja du har helt rätt! Jag försöker sova då och då dagtid nu för annars går det ju inte, så lägger jag mig ibland på soffan när det är D’s timmar och försöker samla ihop lite energi. Man gör det man kan men nu hoppas vi att det vänder.

      <3

  4. Jag känner igen mig i det du skriver. Vill inte på något vis kasta någon mörk skugga i och med min kommentar men vet ibland inte var jag ska ta vägen med det som precis hänt. Jag fick mitt första barn för snart fyra veckor sedan, en ljuvlig liten dotter. Jag älskar henne mest av allt och är så glad och tacksam för att hon kom till oss. Samtidigt bär jag på en enorm sorg efter att min pappa gick bort två veckor innan vår dotter föddes. Min pappa var min allra bästa vän. Han blev endast 50 år gammal och hade sett så mycket fram emot att bli morfar åt vår lilla dotter. Tyvärr fick han besked om att han drabbats av cancer i bukspottkörteln sent i september förra året. När jag var gravid sov jag hos honom på sjukhuset flera nätter i veckan och försökte spendera så mycket tid jag bara kunde med min älskade pappa. Visade honom då och då Preglife appen som sade exempelvis : 20 dagar kvar till beräknad förlossning. Jag sa: titta pappa nu är det bara 20 dagar kvar till hon är hos oss! Som om för att ge honom styrka att kämpa lite till.
    Tyvärr fick han inte träffa henne. Så är det väl med livet ibland tyvärr.
    Jag fick lära mig att vara tacksam för vår hälsa, familj och vänner och den tid vi får tillsammans.
    Alla små bråk betyder ingenting i slutändan. Det viktigaste är att alla mår bra och är vid liv och att vi tar hand om varandra.
    Tack för din blogg och dina fina texter. Jag uppskattar den och jag önskar er all glädje, kärlek och lycka i er fina familj.
    Kram Sandra

    1. Nu är jag inte Michaela men ville bara skicka världens största, varmaste kram till dig. Livet är så fruktansvärt oberäkneligt och det allra värsta man kan tänka sig kan hända en dag och det absolut bästa kan hända nästa dag. Jag önskar dig, din dotter och din familj all lycka och välmående i framtiden. Ta hand om varandra <3

  5. Hej Mikaela,
    Ville bara säga att som läsare känner man hur all er kärlek till varandra strömmar ur det du skriver. Sömnen kommer bli bättre och kärleken bara öka, var så säker 🙂

    Kram från en tvåbarnsmorsa

    1. Åh så fint att du säger det. Tack för att du tog dig tiden, blev varm i hjärtat av din kommentar ❤️

  6. Hej!
    Har själv en liten och undrar hur ni gör/hur det går till när Dante sover hos sina mor-/farföräldrar? Dels om de har en resesäng eller vart han sover, samt om han vaknar lika ofta hos dem? Blir det värre/bättre när han vaknar upp på nätterna och det inte är ni föräldrar som är där, eller hur reagerar han? Vill gärna börja lämna bort till morföräldrar men samtidigt är man ju lite skraj över hur det ska gå 🙂

    Pa. Tänker att man får trösta sig med att man aldrig hört att äldre barn vaknar så mycket om nätterna och sover dåligt, så det kommer finnas ett slut på det jobbiga! styrkekramar!

  7. Skulle kunna varit jag som skrivit denna text. Jag har tjatat om mina dotters öron så många gånger. Vad heter sprayen? 🙂

  8. Heja er! Förstår att det är svårt att tänka så men det kommer att bli bättre. ❤️

  9. Jobbigt med sömnen men som alla skriver blir det bättre. Jag har en sjumånaders som sover hela nätterna förutom att han äter välling två gånger. Hans säng står precis bredvid min och hade det inte varit för att han kryper så hade han sovit bredvid mig i min säng. Visst är det mysigt att vara nära men framförallt såå skönt att inte behöva gå så långt när de vaknar. Det känns som att det blir tuffare när du måste springa fram och tillbaka till hans rum hela tiden!

  10. Vilka kämpar ni är <3 vi har en liten på 12 månader som också sovit katastrofalt dåligt hela hans första år plus kolik på det första månaderna. Som tur är har han varit glad oftast på dagarna (förutom alla dagar han sömnvägrat även då pga att han hatar vagnen osv hehe, man glömmer fort😅). Våra nätter har innehållit säkert 10-15 uppvak, antingen massa stök, gallskrik eller vakentimmar. Man har liksom aldrig vetat vad natten ska bjuda på. Jag har googlat ”kan man dö av sömnbrist” säkert ett par 4-5 gånger.. räddningen för oss är att vi alltid har sagt JA när någon har velat hjälpa till trots det hemska samvetet som kan komma. Vår lille har alltid tyckt om alla människor så det spelar som tur ingen roll vem han sover med. Vi har upptäckt ev äggallergi som vi ska testa för nu på onsdag. Iallafall så började vi få någon bra natt med kanske bara 2-3 uppvak där han somnade om fort runt 10 månader. Nu har vi kanske 2-3 rätt ”ok” nätter sen en hemsk men det känns som att det går åt rätt håll. Vi har i vilket fall inte kunnat sova tillsammans på över ett år utan en sover i källaren med Elias och en på övervåningen (ändå kan man vakna av skrik haha). Men det har hjälpt oss att dela upp oss hur tråkigt det än är. Jag tycker ändå vi är bra på att hitta tid till oss små korta stunder här och där vilket har betytt allt. Man behöver närhet och lite tid ihop!

    Var snälla mot er själva och varandra och ta hjälp om det finns!

    Önskar er all styrka och det kommer att bli bättre <3

  11. Sömnbristen är fruktansvärd och knäckte nästan mig och min sambo, förstår helt det du beskriver att det finns noll procent energi över till sin partner. Jag pluggar heltid och har inte varit mammaledig alls utan kört på med en liten knodd, kan tänka mig att stressen är likadanes för dig som jobbar samtidigt. Nu är vår sån 15 månader och helt plötsligt sover barnet, innan var det uppvak som värst runt 10 gånger per natt varje natt. Vi löste det genom att ta varannan natt, tråkigt men helt klart det bästa när man fått till det. En sov i gästrummet och den andra med svår son, från årskiftet flyttade vi in i gästrummet och Lill grabben har sovrummet. Och nu kan vi alla tre sova. När vi fick tillbaka sömnen kom kärleken och VI tillbaka. Den fanns där hela tiden under de två zombier som vankade runt innan vi hittade det som funkade för oss. Ni kommer hitta det som funkar för er och när det första året passerat så blir sömnen bättre och man är inte längre ett spöke av den man en gång var, man blir sig själv igen. Kämpa på, ni kommer klara det ❤️❤️

  12. Jag vet att du inte kommer att tro mig men nu kommer sakna hans sömnlösa nätter o hans behov att vaggas i timmar mitt i natten! Min bebis har inte haft tid för mig på typ 2 månader. Det är bara krypa, busa o upptäcka ALLT i världen som gäller, inte ens en sekund har han tid att kramas! Kan helt enkelt inte vara stilla o mamma o pappa är helt ointressanta! Vänta bara Michaela, ni har såååå mycket kul o galenskaper som väntar er, det är det absolut bästa som finns! :’-D

  13. Hej,

    Har tänkt lite pa det här med relationer under småbarnsåren. Mitt bästa tips är att när man väl får de där få timmarna med barnvakt, att inte lägga de på romantisk ”date-night” utan att göra en aktivitet som distraherar en lite.

    Jag tyckte det var svårt att gå från irriterande föräldrar som tjafsar om vems tur det är att ta bebisen till att behöva sitta och titta varandra djupt i ögonen över ett glas vin och diskutera meningen med livet. Det fungerar inte riktigt så för mig i allafall, min man och jag släpper inte irritationen och tjafset så snabbt och det blev lätt pressat och inte så avslappnat som man hoppades. Så det bästa för min man och mig var att göra en aktivitet. Istället för att gå ut och äta bara vi två så gick vi och spelade squash, träffade vänner, gick på bio, och istället upplevde något tillsammans som vi kunde prata om – något som inte handlade om oss själva, vår relation och våra barn. En gång gick vi till en såndär töntig spelhall och spelade massor av arcade-spel. Stod och sköt på grejer i ett par timmar och drack lite öl. när vi gjorde andra grejer kom vi liksom på att vi gillade att umgås, fick lite stimulation i samtalen och glömde bort allt annat.

    Ett bra tips är också att umgås med vänner när man har barnfri tid. Man tänker lätt att man ska fokusera tiden med sin partner själv bara, för att man ska ha kvalitetstid. Men jag älskar min man nästan mest när vi är med andra. Det är då jag verkligen inser hur rolig han är, och det lättar upp stämningen när man har andra med sig.

    Så mitt tips till alla trötta småbarnsföräldrar är att skippa romantiska middagen och gör något lite lättsamt med vänner istället.

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

sub archi