Min födelsedag

Idag fyller jag år!!! Hurra för mig 🙂 Dagen började med att min pojkvän överraskade med frukost från Fabrique. Nybakta kardemummabullar och nybakat bröd, mmm. Sen promenerade jag till jobbet i solskenet och väl framme blev jag överraskad med sång, rosor, bakelser och jordgubbar. Mina kollegor alltså! Absolut bäst i stan är dem <3

Nu blir det ett par timmars jobb och sedan födelsedagslunch!

  1. GRATTIS(!!!) på födelsedagen Michaela! ♥ Du är en sådan stor inspirationskälla och förebild att se upp till och dina råd när det gäller kärlek har hjälpt mig så mycket! Ville bara att du skulle veta det. Hoppas du får världens finaste födelsedag.Puss

  2. Grattis Michaela!
    Efterfrågar även en update om yogan. Har du yogat nu på sommaren med? Något särskilt program du rekommenderar? Mål för hösten? Länge sen du skrev om det.

  3. För dig som vill hitta motivationen till träning, in på min blogg där har ni grymma tips! Om du vill ha andra tips o råd gå gärna in o kommentera!

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Entreprenör, bloggare och författaren som njuter av livet till fullo. Jag har sedan 2004 drivit min blogg som varje vecka når ut till tusentals unga kvinnor, främst i åldrarna 20-35 år. Jag skriver om känslor, vardag, mode/skönhet, inredning, mat/dryck och yoga. Här hittar du djupa, transparenta texter blandat med inspirerande bilder och härliga tips.

Artiklar att lyssna på

Dagens

Klänning och skor från Zara, Ray Bans och armband från Hermes samt Zanzlöza Zmycken

 

Såhär ser jag ut idag. Nu blir det middag! Tack för att ni är så bra förresten. Puss!

  1. så jäkla vacker! Med risk för att låta jävligt creepy nu; men nu är verkligen helt fantastisk!! sån inpiration & förebild. Att du ”vågar” visa att livet inte alltid är tipptop och att du mår prima dygnet runt. tack ♥

    http://isabyl.blogg.se

  2. Hej Forni!
    Varför umgås inte du och Petra längre? Förut sa du att de berodde på att ni reste så mkt men nu är ni ju i samma stad och ens bästis har man ju typ alltid tid för 🙂
    Jag fick i Glamorama uppfattningen om att ni umgicks typ jämt men de kanske bara var i serien?

    1. Svar till My:
      Hej My

      Vi umgås visst, tillexempel sågs vi i söndags om du läser några inlägg ner. Inte för att man bör behöva förklara sig… men såhär är det: man har inte alls alltid tid för ens bästis. Inte om man är två människor med karriärer på varsitt håll, olika vänskapskretsar, stora familjer och så en av oss med sambo. Snarare så finns det väldigt lite tid. Vi hörs ofta och vet precis var vi har varandra, oavsett om vi umgås varje dag eller en gång på ett halvår. För mig är det äkta vänskap.

      Kram kram

  3. För dig som vill hitta motivationen till träning, in på min blogg där har ni grymma tips! Om du vill ha andra tips o råd gå gärna in o kommentera!

  4. Fulländad outfit, och fan va du är snygg alltså! Det är du alltid men det är så ofta en tanke aldrig kommer längre än så. 🙂

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Önskan om att vara en lättsam person

Ibland pratar jag med min lillebror om saker och ting här i världen och så inser jag hur lättsam han är som person. Han låter ingenting tynga ner honom. Han bara gasar och har så jävla roligt hela tiden. Njuter av livet, tar för sig och har kul. Det finns ingen som kramar ur livets goda som honom, han ser alltid den ljusa sidan och är alltid glad.

Jag blir så himla avundsjuk. Så himla himla himla avundsjuk.

Jag vet inte hur man blir en lättsam person. Jag läser Blondinbellas blogg och försöker lära mig hur man låter allt rinna av en och bara njuter av det liv man har skaffat åt sig själv. Men jag lyckas aldrig bli som henne. Jag tittar på min bror och försöker ställa in mig på att bara vara glad men jag kan inte bara vara glad. Det är en alldeles för komplicerad konst för mig, jag vet inte hur fan man är glad en hel jävla dag.

Varje dag tänker jag på saker som gör mig ledsen. Varje dag. Är det inte en käftsmäll mot ens egna liv att göra så? Jag går långsamt igenom saker som verkligen har sårat mig i mitt huvud. Jag vänder och vrider på de här händelserna tills det är som nålar i hela kroppen, eld bakom ögonlocken och stick i hjärtat. Varje dag sticker det i mitt hjärta. Jag har så otroligt, otroligt svårt för att lägga saker som har hänt bakom mig. Jag förlåter men jag glömmer aldrig. Jag önskar verkligen att jag kunde glömma, eller helst av allt att saker som har hänt inte spelade så stor roll för mig. Men det gör det. Alldeles för stor roll.

Det är intressant hur man sitter här med ett liv som är precis så bra som man har drömt om, så ägnar man ändå flera timmar om dagen åt att må dåligt. Otacksamt mot livet kan tyckas, olyckligt nog kan jag inte göra något åt det. Jag fick tips om att bara sluta tänka på det dåliga… göra något annat, koppla bort tankarna. Det är det sämsta tipset jag någonsin hört. Jag kan inte trycka bort mina tankar hur gärna jag än vill. Grattis till er som kan det.

Jag antar att man inte kan få allt här i världen.

Jaja… Senare blir det middag i kvällssolen med mina älskade kollegor, de ska bjuda mig på födelsedagsmiddag eftersom jag fyller imorgon! Så himla gulligt av dem.

  1. det låter verkligen som du behöver gå i terapi, michaela (ingen diss alltså!) där kan man få verktyg att deala med sånt, det kan göra sån sjuuk skillnad lovar dig!

    1. Svar till klara:
      Hej kära du

      Jag går i terapi, tycker det är ett jättebra verktyg för att jobba med sig själv. Jag tycker bara inte att det hjälper sådär himla jättebra, samt att verktygen man får i terapin är helt användbara. Puss!

      1. Svar till forni:
        Då tycker jag verkligen att du ska byta terapeut! Jag är också en grubblare, att prata om det är det enda som hjälper i längden och att belasta ens familj och vänner är inte superkul. När man pratar om det så bearbetar man det jobbiga utan att man riktigt märker det och helt plötsligt så är det jobbiga inte så jobbigt längre. Det är så samtalsterapi ska fungera om ni frågar mig och hjälper inte den du har i dagsläget tycker jag att du ska byta. Tänk på att alla inte kan vara superdupermegalyckliga jämt heller, även om alla så klart förtjänar att må bra.

  2. precis så känner jag, precis så! frågar mig också varför, har inte heller svar..
    jag kan inte heller tränga bort tankar å kan inte se ngn lösning.. får du ett tips som faktiskt hjälper lite, säg till, skriv gärna det, så ska jag göra desamma. kram

  3. Alltså igenkänningsfaktorn på den här texten.. Du träffar mitt i prick på hur jag själv känner det. Vetskapen om att man egentligen har det hur bra som helst: man själv och ens familj är friska, man har det bra ekonomiskt ställt och hela livet framför sig. Ändå ältar man, grubblar man, ställer sig frågan ”tänk om..”. Tack för en pricksäker text – du har verkligen gåvan att förmedla en känsla i ord! Kram

  4. alltså. där tog du orden ur munnen på mig.

    jag tänker/tänkte också, vidrigt vidrigt mycket. så pass mycket att hjärnspökena tillslut åt upp mig inifrån och jag var tvungen att ”söka hjälp” för att jag inte ORKADE mer. gick och pratade med en helt fantastisk kvinna, och efter att ha fått höra kloka ord & råd, lektion i mindfulness och kloka böcker, och det ändå inte hjälpte, för som du säger; man kan inte trycka bort tankarna bara för att man vill det, så sa hon att ”mitt förslag är att du tar ett lyckopiller, som kommer ta bort dina tankar”. hade nämligen varit HELT EMOT medicinering från början, och sagt nej bara hon nämnde ordet medicin. men med den fantastiska meningen att ”pillret kommer ta bort dina tankar” gick jag med på det. och HERREGUD vad mitt liv blev en jävla himmel. så LÄTT, och så FRITT. ssri heter dom. står rätt överdrivet om du söker på google, men läs lite ändå, och ta det med en nypa salt, eller gå till läkaren och fråga om det skulle kunna vara en bra idé. man brukar få göra ett test på nätet med massa frågor om tankar osv innan de kan bedömma. för alltså, så lik du är mig i alla dina texter om drömmar och ångest och tankar… galet. pusssssss!

    1. Svar till Anonym:
      Hej kära du

      Piller alltså… det känns ju så sjukt. Som att ”men herregud, jag är ju inte deprimerad! jag tänker ju bara överdrivet mycket”. Sen slår nästa tanke, som du säger, att kanske behöver man lite hjälp på traven om man tänker så mycket. Och lösningen kanske inte ligger i yoga, ”tänka på annat” eller fly. Utan kanske i piller. Ungefär som att man trodde att bara riktigt deprimerade människor gick till psykolog, innan man förstod att det faktiskt passar alldeles utmärkt för en själv också. Tack för en intressant tanke i vilket fall.

      Puss

      1. Svar till forni:
        Vilket bra svar!! ♥ Det är lite så jag tänker just nu. Och att om det finns nått som kan hjälpa mig, och som är helt ofarligt, klart jag använder mig av det. Vad det än är i för slags form. För vi alla är värda att må så bra vi bara kan. Puss fina du!

  5. Hej, jag känner exakt likadant. Pappa säger jämt åt mig att sluta ora mig eller sluta vara ledsen ”du har det ju så bra”. Förstår honom men jag har bara så mycket känslor och har lätt för att bli berörd. Kan inte bara ta allt positivt som andra verkar klara av. Kan inte bara ”leva i nuet” utan måste ofta tänka efter och framför allt känna efter.

    Pusss skönt att höra att det finns andra som känner likadant. 🙂

  6. Det finns ju många olika sorts terapi, som fungerar helt olika och passar nog även olika bra för olika ändamål och personer. Jag har provat två och tyckte att den ena var otroligt mkt mer effektiv vad gäller att skapa förändring i både mående och tänkande. Det låter kanske flummigt men jag gick i hypnosterapi. Det var faktiskt flera i min omgivning som kommenterade att jag var annorlunda utan att ens veta att jag gick där. Effektiv var den också, gick nog inte ens 10 ggr. Säg bara till om du vill veta mer.

  7. Jag förstår dig.. fast ändå inte, eftersom jag själv inte riktigt är sådär. Men ibland kan jag vara det, vissa nätter.

    Men jag måste bara få säga det här: att vara lycklig är inte något man kan ha som ett mål i livet. Att vara lycklig eller glad kan inte vara din slutdestination. Varför? Det är ett tillstånd, en känsla, precis som att vara ledsen, arg, irriterad och GLAD OCH LYCKLIG. Det är en känsla som är minst lika flyktig som de andra. Alla pratar om lycka som att det är något man ska NÅ, något att sträva efter. Men lycka kommer och går, att vara glad kommer och går.. precis som allt annat. Jag tror folk bara måste inse det. Det är en känsla, ett tillstånd. Inte en destination.

    Jag vet inte om det hjälper.. men jag tror det är ett steg i rätt riktning.

    1. Svar till Abbs:
      TACK. Det här sparar jag i en mapp och läser när jag känner mig så här som jag gör nu. Rastlös. Eller när jag känner mig orolig, eller kanske t.om. när jag känner mig på topp. Snart är känslan en annan. Det gör inget.

      ♥ !

  8. Hej Michaela! Jag håller med hundraprocentigt den andra kommentaren om ssri, dock är det dumt att kalla det lyckopiller (vilket många läkare/terapeuter fortfarande gör..). Såhär funkade dom för mig: Jag är inte deprimerad, utan är förmodligen en högkänslig person och jag tar in precis alla intryck och förstorar dom så enormt. Både bra och dåliga men såklart mest det dåliga. Det snurrar och ältas i hela mig tills jag mår fysiskt dåligt. SSRI (jag tar citalopram) dämpar mitt ältande, jag tänker fortfarande på och tar in känslor och intryck omkring mig men det stannar där. Det tar inte över hela mitt jag och det förstoras inte upp tills jag får fysiskt ont. Det kan vara värt att testa en låg dos några månader. Gå till husläkaren och diskutera det! Personligen klarar jag inte av terapi så det här var räddningen för mig. Lycka till! Kram

    1. Svar till Maria:
      Gud vad du var bättre på att förklara än mig (jag som skrev andra kommentaren). Mitt problem är 100% identiskt med ditt. Och herregud vad skönt det är att se nån annan beskriva exakt samma känsla. Kram!

  9. så fint o läsa när du skriver om nått sånt.
    Jag är likadan, för i nuläget är jag världens gladaste person och har det så bra OM inte tankarna hade funnits. om jag inte hade brytt mig vad jag tror andra folk tycker/säger.
    så jobbigt. det är inte bra mot hälsan!

  10. Vet du vad, ibland undrar jag om det är så att du har varit på upptäcksfärd i mitt huvud när du skriver vissa inlägg. Jag känner som du. Jag känner att mitt liv är så himla fint och bra, att jag har allt jag vill ha och så vidare, men jag kan ändå inte sluta grubbla, sluta älta, sluta tänka. Jag vill också lära mig att stänga av, att bara vara, att bli som Blondinbella, eller någon annan lycklig jävel som vänder ryggen åt sorgen och står öga mot öga med solen.
    För mig är det en extremt främmande, ja till och med en skrämmande, tanke att börja äta piller. Om jag ska vara helt ärlig så vet jag inte riktigt om jag… vill? Vågar?
    Jag är rädd för att förlora den där andra personen. Hon som inte alltid grubblar, ältar, tänker och ibland ligger söndagskvällsförvriden med randiga kinder och trasiga naglar. Hon som faktiskt ibland lever sitt liv, och skrattar från hjärtat och njuter av stunder som kanske inte kommer igen, men det gör ingenting. Känner du aldrig så?
    Jag vet inte riktigt jag jag ville med den här kommentaren, bara att jag förstår hur du känner. Exakt. Precis. Så.

  11. välformulerade tankar om den sida som man idag helst inte ska erkänna att man bär på, den mindre glada. vi är alla olika och terapi hjälper inte alltid och inte alla men ger ändå ett verktyg att hantera och acceptera hur man fungerar. jag tror inte heller på att trycka bort alla tankar och tänka på något annat likväl som jag inte tror på att fastna i de ledsna. tror du vet hur du ska hantera dig och det är inte alla som gör- nånsin. fint skrivet och modigt att erkänna hur man egentligen mår.

  12. Men så skönt att få läsa att någon är som mig. Har så svårt där att släppa saker och tänker ibland på hur jag plågar mig själv när personen som sårat mig gått vidare för längesen (om de ens vet om det). Jag får ofta höra att jag är känslig men jag vill nog hellre vara det ändå, för då uppskattar man de lyckliga stunderna så mycket mer. Intalar jag mig själv.

  13. Jag tycker inte alls att det låter som att du behöver gå i terapi. Inte pga. anledningen du skriver ovan iallafall. Jag kan också vara avundsjuk på t.ex. min bästa vän som verkar precis som din bror. Lättsam och bara njuter av livet. Jag går inte heller igenom en hel dag utan att känna av allt möjligt. Både toppar och dalar och allt där emellan. Försöker tänka att även om det är jobbigt att vara så känslig och bejakande av livets mörkare sidor så för det ganska mycket gott med sig också. Du hade förmodligen inte varit där du är idag om det inte vore för hela din personlighet och alla dina karaktärsdrag. Jag gillar också att skriva precis som du och många gånger är jag som allra bäst eller mest kreativ när jag skriver om det som upplevts som mest jobbigt i livet. Exempelvis ett brustet hjärta, en svår förlossning, en förlust eller avsaknad av någon nära. Och så många gånger jag hjälpt andra med dessa texter. Personer som känner samma sak men som inte kan ge uttryck för det i text eller tanke men som mår bra av att läsa ”mina” tankar. Jag vet att du fungerar precis likadant och har samma roll för många unga tjejer därute. Det är en kanske en klen tröst men din kamp med att inte alltid känna dig lycklig hjälper så många andra. Och sen är det kanske så att går du genom livet och tycker att allt är glatt och piece of cake, hur vet du då när allting faktiskt är helt jävla fantastiskt och verkligen uppskattar det? Jag tror att du måste vara på botten ibland och kanske även så ofta som vissa perioder under dagen för att kunna rusas av de där topparna som också inträffar ofta och helst varje dag såklart. Det är okej att vara lycklig men ändå gråta floder som om man inte vore det.

    Kram ♥

  14. Jag har aldrig kommenterat din blogg förut men jag läser den varje dag. Kände att jag ville skriva något nu. Säger bara en sak, herregud. Du satte precis ord på vad jag känner varje dag. Jag är ledsen flera timmar om dagen. Hoppas det går bra för dig.

    Träffade dig på erat podevent och du sprider en sån glädje omkring dig. Du verkar vara en sån fin människa. Ville bara ha det sagt.

  15. Jag tycker inte alls att det låter som att du behöver gå i terapi. Inte pga. anledningen du skriver ovan iallafall. Jag kan också vara avundsjuk på t.ex. min bästa vän som verkar precis som din bror. Lättsam och bara njuter av livet. Jag går inte heller igenom en hel dag utan att känna av allt möjligt. Både toppar och dalar och allt där emellan. Försöker tänka att även om det är jobbigt att vara så känslig och bejakande av livets mörkare sidor så för det ganska mycket gott med sig också. Du hade förmodligen inte varit där du är idag om det inte vore för hela din personlighet och alla dina karaktärsdrag. Jag gillar också att skriva precis som du och många gånger är jag som allra bäst eller mest kreativ när jag skriver om det som upplevts som mest jobbigt i livet. Exempelvis ett brustet hjärta, en svår förlossning, en förlust eller avsaknad av någon nära. Och så många gånger jag hjälpt andra med dessa texter. Personer som känner samma sak men som inte kan ge uttryck för det i text eller tanke men som mår bra av att läsa ”mina” tankar. Jag vet att du fungerar precis likadant och har samma roll för många unga tjejer därute. Det är en kanske en klen tröst men din kamp med att inte alltid känna dig lycklig hjälper så många andra. Och sen är det kanske så att går du genom livet och tycker att allt är glatt och piece of cake, hur vet du då när allting faktiskt är helt jävla fantastiskt och verkligen uppskattar det? Jag tror att du måste vara på botten ibland och kanske även så ofta som vissa perioder under dagen för att kunna rusas av de där topparna som också inträffar ofta och helst varje dag såklart. Det är okej att vara lycklig men ändå gråta floder som om man inte vore det.

    Kram ♥

  16. Känner igen mig oerhört mycket. Varje gång jag är riktigt lycklig blir jag olycklig igen för jag började känna efter. Ibland kan jag mitt i ett lyckligt tillfälle i livet inse att snart är det slut för att då känna lite ledsamhet. Tack för att du skriver om det och gör att jag känner mig mindre ensam. Det är en konst att vara lycklig och jag ska banne mig kämpa för att bli det på riktigt nu!

  17. Hej! Du verkar ha större problem med detta än jag, men ngt som fungerar för mig är att när sådana där tankar slår till gör jag något som gör mig glad. Kanske lyssna på peppig musik, läsa, ringa en kompis och snacka skit eller något annat. Efter detta brukar det negativa ha släppt helt/delvis. Det kan ju vara värt ett försök iaf 🙂 kram

  18. åh känner igen så mycket. Känns nästan lite självdestruktivt, att man undermedvetet inte vill vara ”för glad” och därför börjar tänka på och älta jobbiga saker. Som ett sätt att slå på sig själv och straffa. Vet inte alls hur man ska komma ifrån det och börja njuta fullt ut. Våga släppa saker. Let me know om du får ett supertips ♥3

    http://isabyl.blogg.se

  19. Jag tycker inte alls att det låter som att du behöver gå i terapi. Inte pga. anledningen du skriver ovan iallafall. Jag kan också vara avundsjuk på t.ex. min bästa vän som verkar precis som din bror. Lättsam och bara njuter av livet. Jag går inte heller igenom en hel dag utan att känna av allt möjligt. Både toppar och dalar och allt där emellan. Försöker tänka att även om det är jobbigt att vara så känslig och bejakande av livets mörkare sidor så för det ganska mycket gott med sig också. Du hade förmodligen inte varit där du är idag om det inte vore för hela din personlighet och alla dina karaktärsdrag. Jag gillar också att skriva precis som du och många gånger är jag som allra bäst eller mest kreativ när jag skriver om det som upplevts som mest jobbigt i livet. Exempelvis ett brustet hjärta, en svår förlossning, en förlust eller avsaknad av någon nära. Och så många gånger jag hjälpt andra med dessa texter. Personer som känner samma sak men som inte kan ge uttryck för det i text eller tanke men som mår bra av att läsa ”mina” tankar. Jag vet att du fungerar precis likadant och har samma roll för många unga tjejer därute. Det är en kanske en klen tröst men din kamp med att inte alltid känna dig lycklig hjälper så många andra. Och sen är det kanske så att går du genom livet och tycker att allt är glatt och piece of cake, hur vet du då när allting faktiskt är helt jävla fantastiskt och verkligen uppskattar det? Jag tror att du måste vara på botten ibland och kanske även så ofta som vissa perioder under dagen för att kunna rusas av de där topparna som också inträffar ofta och helst varje dag såklart. Det är okej att vara lycklig men ändå gråta floder som om man inte vore det.

    Kram ♥

  20. Michaela!

    Jag är precis likadan. De där tankarna som påminner om allt hemskt som man har gjort, alla gånger som man har sårat något, samt allt hemskt som folk har gjort mot en och alla gånger som man själv har blivit sårad. Just de tankarna plågar mig med varje jäkla dag. Och precis som du blir jag SÅÅÅ avundsjuk på de som går runt med ett sådant där lättsamt sinne. Mina problem är inte tyngre än deras, det är mitt sinne som är tungt. Jag får konka, släpa och dras med det – och det förstör såå mycket. Främst kommer dessa tankar fram när jag är extra glad – kanske ska jag och tjejkompisarna ut, eller så har någon gett mig en komplimang eller så är någon extra intresserad av att umgås med mig. Då kommer hjärnan på det, liksom ”sakta i backarna, glad ska du inte vara – kommer du inte ihåg när….”.

    Den senaste tiden har jag lyckats få bättre bukt med dessa idiotiska tankar som inte gör annat än att förstöra och försura min, faktiskt väldigt härliga och trevliga, vardag. Först och främst ser jag till att sysselsätta mig, hitta på saker, bara för att jag inte ska sitta med de där eländiga tankarna. Det bästa tricket som jag har är dock att för varje dålig tanke, ha en bra tanke. Varje gång jag tänker på han som inte ville ha mig, tänker jag på han som sa att jag var vackrast i världen. Varje gång jag tänker på bästa vännen som ljög för mig, tänker jag på hur hon ångrade sig och berättade för mig hur mycket jag betyder för henne.

    Det är nog lite så livet funkar, uppförsbackar och nerförsbackar, och sinnet likaså. Livet går inte att ändra på, men det gör sinnet! Så ner uppförbackarna kommer får vi se till att skapa nerförsbackarna som vi verkligen förtjänar. Våra liv är alldeles för värdefulla för att låta dem uppfyllas av idiotiska tankar, eller hur?

    Allt gott, och tack för en så bra blogg och för att du är fina du.

  21. Jag ändra min syn på livet när en nära vän dog. Då insåg jag att man inte skall sträva efter det perfekt livet ut sträva efter att må bra och ha kul. Varje gång jag ställs inför val frågar jag mig vill jag… Blir det tveksamt ja gör jag nåt annat… Osv.. När vännen dog insåg jag hur skört å kort livet är.. så det gäller att fokusera på att må bra medans man kan…Glömma göra man aldrig men släppa taget får man lära sig…

    Lycka till

  22. Hej,
    Jag vet att detta tipset kanske inte passar alla men när onda tankar tar över i mitt huvud har jag lärt mig att en springtur är bland det bättre man kan ägna sig åt, att få omvandla psykisk trötthet till fysisk. Medans du springer är det enda du orkar tänka på hur fan du ska orka hela vägen i mål, och efteråt gör endorfinerna jobbet. Att få springa in i den kroppsliga väggen istället för den mentala.

    Hoppas du hittar något som funkar för dig.
    Kram

  23. Är precis likadan. Igår kväll började jag tänka för mycket vilket resulterade i att jag blev jätteledsen och klockan hann bli 4 innan jag lyckade somna. Jag är så trött på att inte kunna se framåt och låta det som varit stanna i det förflutna.

  24. Spring!! Spring tills du inte orkar mer! Trötta ut kroppen så börjar hjärnan bilda endorfiner! Sov mer, ät mer och acceptera att ibland mår man dåligt. Ibland är livet jobbigt och ibland är man sårad. Men försök att aktivt tänka på de situationer, händelser etc som fått/får dig att må dålig, känn inte bara utan tänk tänk tänk tills de nöts ut. Om någon säger något du tar illa upp av, FÖRSÖK att tänka ”vilken konstig sak, att gå omkring och kalla folk fula/korkade/whatever, vilken märklig person”

  25. Läste en bok som heter sluta älta och grubbla som jag vill minnas var bra.
    Jag är själv en grubblare och kan också känna mig avundsjuk på personer som tar livet lite med en klackspark men sen kan jag även tycka att det är ju inte jag och är der verkligen hela världen om jag låter mig grubbla en stund – avsett en tid, att nu får jag älta det här i 10 min och har jag inte kommit fram till en lösning (vilket man oftast aldrig gör) så får jag sluta tänka på det och göra nått annat istället.

  26. Det är mitt liv du beskriver. Det blev en lättnad för mig att läsa att även andra känner som jag. Det är så starkt av dig att skriva om dina känslor, du hjälper andra att hjälpa sig själva och det är så fint. Lycka till med terapin och hoppas att du kan bli en mer lättsam person med tiden. Kram!

  27. Är det inte lite konstigt de där? Alltså de där med att man kan titta på andra och tänka ”så där vill jag vara. Så där lättsam och glad hela tiden, inte bry sig om så mkt mer än här och nu. Att vara glad över det man har”. När jag läser din blogg (och blondinbellas) kan jag bli lite så där avundsjuk för att du (ni) verkar ju så himla glada och lättsamma. Ni verkar alltid ha så himla roligt. Så där roligt som jag har någon gång i månaden verkar ni ha varje dag i veckan. Innerst inne tror jag att vi alla har saker som tynger ner oss, som gör oss mindre glada och som får oss att verka sura mest hela tiden. Jag tror att dom som är glada hela tiden har lärt sig att lura sig själv. De lever i en lögn (hej hej pessimist). Jag menar inte att det nödvändigt behöver vara en dålig lögn men det är en lögn..

    Med vänliga hälsningar,
    Någon som känner precis som du gör ♥

  28. Jag är verkligen exakt likadan. Saker som någon har sagt/gjort flera år tillbaks i tiden dyker upp dagligen för mig – trots att det inte har varit några extrema saker alls. Bara det har gjort ont. Så analyserar man det in i absurdum tills man kommer på något annat som dyker upp. Då analyserar man det på samma sätt och sen tillslut sen tillslut när man gått igenom tillräckligt många saker så är man tillbaks där man började. Och då börjar man om. Det sjuka är att det inte gör mindre ont att tänka på det trots att det gått flera år. En kommentar som någon sagt flyktigt till en som kan ge en magont flera år senare. Får en att inse att man ska vara försiktig med vad man själv säger och gör mot folk.
    Går själv i terapi och äter medicin men kan inte säga att det har hjälpt mot just detta. Vet dock att jag hade vart värre om jag inte ätit medicin men det har inte stoppat mina panikattacker eller mitt överdrivna analyserande av mitt liv. Men hoppas du kommer få den hjälp du behöver!

  29. HSP – high sensitive personality? Jag är det och det du beskrev var exakt mig. Vet inte, ren gissning bara.

  30. Hej!

    Du skrev i en kommentar att du går i terapi, men gissar att det är typ samtalsterapi? Jag kan verkligen rekommendera att prova kbt, kognitiv beteendeterapi, om du inte gjort det. Det har hjälpt mig med så otroligt mycket, allt ifrån min panikångest, min ”vardagsångest” samt en enorm fobi som jag aldrig trodde skulle botas. Jag trodde inte på kbt när jag började men blev verkligen överbevisad. ¨Så har du inte testat – gör det!

    Kram

  31. Du är inte ensam, känner exakt samma sak.
    Känner och tänker för mycket, grubblar och oroar mig över allt.
    Vet inte riktigt heller hur man ska komma tillrätta med saken, kanske är det bara helt enkelt såhär man är.
    Kraam

  32. Oj, va det du eller jag som skrev det här…?! Precis så här har jag det, har aldrig tidigare sett någon beskriva det så bra, det var som att läsa mina egna tankar… Kram♥

  33. Känner också igen mig, och har gått i terapi under ett par perioder i livet. Fick visserligen goda verktyg där, men själva tankekaoset försvann inte. För mig ”kvarstår problemet” så att säga, men efter några läkarrundor så kom de fram till en lösning som passat mig bra: tabletter som kan tas vid behov. Man kan alltså ta 1-2 tabletter när man känner att det behövs, eller när man känner på sig att det krisar i huvudet. För mig funkar de bra, och jag behöver inte ta piller varje dag (vilket jag tycker känns bra). Enda bieffekten jag känt av är lite trötthet, vilket kan vara skönt nästan. De är varken beroendeframkallande eller särskilt starka, utan typ det ”lättaste” på den marknaden. Vill inte skriva ut namn på tabletter här då jag vet att det funkar olika för alla, men om du tycker det låter någorlunda ok så kan du ju höra med din läkare om det kanske kan passa dig.

  34. Jag tror du är lite hård mot dig själv, Michaela. Jag är nog en sån där person som stöter bort allt och älskar livet varje dag. Men jag tror det är få förunnat. På gott och ont.

    För det första: tänk på att du är sådan till mångt och mycket redan. Du tar vara på livets små guldklimpar: pasta och rödvin på en tisdag, en liten lunch med en trevlig bloggare, en kväll med drinkar och vänner. Du är en person som lyxar till vardagen och tar vara på de där gyllene timmarna som vi annars lyckas färga så grå med måsten och ansvar. Så om du är avundsjuk på min/din brors/Blondinbellas inställning, så är vi avundsjuka på din förmåga att med liten ansträngning putsa fram livets guldkant.

    För det andra: du har ju en blogg som du fyller med inlägg om ditt liv. Mitt tips skulle vara att göra en kategori med ”Må-bra-inlägg” (en kategori som bara du ser) som du kan gå igenom i de stunder när du är nere och inte vill vara det.

    De stunder du är nere dock, behöver inte alla vara dåliga. Att vara ”in touch” med sina känslor är också en fantastisk egenskap. Ofta är de människorna inte enbart väl bekanta med sig själva utan även bra människokännare. Så ta vara på det 🙂

    Puss!

  35. jag är likadan! ena sekunden är jag jätte glad och sen kan jag sitta helt deppig på toan hemma hos någon.. kan man bli av med det ens? jag tror jag är sådan som person

  36. Jag i ett nödskal! Texten ”its both a blessing and a curse to feel everything so deeply” försöker jag påminna mig själv om varje dag. För även fast vi känner det ledsamma i livet, djup och kanske varje dag, så känner vi kärleken minst lika mycket ♥

  37. Kära Michaela. Jag tänker som någon redan har skrivit i kommentarerna. Från att vi föds matas vi med att det ultimata målet i livet är att bli lycklig. Och att lycka innebär att hela tiden känna sig glad och nöjd. Att lycka är en känsla. Jag tror att det är här en stor del av problemet ligger. Vi kanske måste omdefiniera vår syn på vad lycka är. Kanske är det ett meningsfullt liv som är ett lyckligt liv? Våra handlingar kan vi påverka, och genom att handla i enlighet med våra värderingar så blir vårt liv mer meningsfullt. Vi förstör så himla mycket för oss själva när vi strävar efter att känna en viss känsla och att när vi inte känner den känslan så tänker vi att vi är olyckliga. Bra känslor = lycka, dåliga känslor = olycka. Det är vad vi får lära oss. Men vi kan inte påverka våra känslor eller tankar, ju mer vi försöker fly från dem desto hårdare klänger de sig fast. Tänk på det – visst är det så? Jag tror 100 procent på att låta tankarna finnas där, men inte gå in i dem. Inte låta dem ta upp energi. Se dem som moln på himlen som glider förbi, och ägna istället din uppmärksamhet åt sånt som ger dig ett meningsfullt liv. Jag säger inte att det är lätt, men för mig har det verkligen fungerat. Förövrigt kallas dessa tankar för ”ACT”, acceptance and commitment therapy, om någon är intresserad av att läsa mer om det. Kan verkligen rekommendera boken ”lyckofällan” av Russ Harris – Den har förändrat mitt liv. Skriver en nystartad blogg om hur man kan lära sig att må bättre och hur jag har gått från att må dåligt till att må bättre – kika gärna in där om du eller ni andra har lust. Lycka till Michaela och grattis i efterskott!

  38. Exakt som du skrivit ovan, är exakt hur jag känner just nu. Jag skall egentligen vara super lycklig och glad för allt fint som jag är omringad av, men ändå så grubblar jag ständigt varje dag, om alla möjliga känslor och sådant. Skulle verkligen vara skönt om man kunde sluta med detta.. Men hur gör man?

  39. Michaela, fortsätt med yogan och försök acceptera dig själv som du är och att det finns en mening med att inte alla är lättsamma!
    För mig är det som skillnaden mellan utstrålning och karisma.
    Lättsamma människor får en härlig utstrålning, men eftersom de är så stabila och jämna så fattas ofta den där lilla extra gnistan som kan kallas karisma.
    Personer som inte tar livet eller lyckan för given och även har andra erfarenheter, de får ofta en annan typ av närvaro eftersom de även utstrålar så mycket tacksamhet de stunder allt går bra.
    Och det tycker jag du ska ta tillvara på och inte försöka döva bort med hormoner, mediciner eller annat. För även om medaljen har en baksida så är det den förmågan som gör att du kan nå ut och göra en skillnad!
    Kram och hoppas att du hittar bättre och bättre sätt varje dag att att hantera dina känslor.

  40. Vilket fantastiskt inlägg!! Jag känner igen mig otroligt mycket! Min bror är likadan och jag har försökt att vara lika obrydd som han och bara tänka det löser sig. Men jag är inte så. Jag grubblar, vänder å vrider. Jag kan inte heller föreställa mig att vara glad en hel dag. En halv dag ibland 🙂 tack för de bästa inlägget på länge! PS saknar dina citat och ord från hjärtat.

  41. Jag är likadan!!!!! Jag antar att vi har känsliga själar. Känner också mycket precis som du. Ibland undrar jag varför det där stinget i hjärtat kommer när man minst vill ha det där.. Men vi kanske får lära oss leva med det. Terapi, ja visst, kanske finns något verktyg att använda sig av för att göra det lättare i vardagen ♥ Vad fin du är i ditt ljusa hår, superfin!!! Kram Mary

  42. Gud!!!! Är exakt likadan och ser det verkligen som en förbannelse…. Min kille tycker jag är känslig och överanalyserar saker men det är ju så jag funkar. Take it or leave it brukar jag säga till honom, haha… men han har en poäng.Ibland kommer man liksom på sig själv att reagera över en skitsak, men det går bara inte att släppa och komma över. Det är verkligen sugigt… och jag kan inte, hur mycket jag än försöker, sluta grubbla, tänka, analysera….

  43. Jag är likadan!!!!! Jag antar att vi har känsliga själar. Känner också mycket precis som du. Ibland undrar jag varför det där stinget i hjärtat kommer när man minst vill ha det där.. Men vi kanske får lära oss leva med det. Terapi, ja visst, kanske finns något verktyg att använda sig av för att göra det lättare i vardagen ♥ Vad fin du är i ditt ljusa hår, superfin!!! Kram Mary

  44. Hej!

    Du kanske skulle få ett eller annat nytt sätt att se på saker om du läser valda delar i boken: ”The 7 habits of highly effective people”…Jag kan rekommendera den, speciellt om man vill utveckla sig själv och sitt tankemönster.

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Önskelista

Imorgon fyller jag hela 25 år (så stort!) och såklart finns det en del grejer på min önskelista. Ja, man får skriva dröm-önskelistor fastän man är 25 år (imorgon).

Jag älskar den här jackan från Acne så mycket så att det gör ont. Synd att den kostar skjortan… man önska får man!

Beige hösttröja från Acne som är helt otroligt mysig och fin. Beige och svart är ju mina favoritfärger på hösten så den här får gärna flytta in i min garderob.

Mycket höst (och Acne) men det blir lätt så när sommarens semester är över. Mina Pistols har varit trogna tjänare på mina fötter i fyra års tid, men nu är det dags för en uppdatering. Jag tänker mig dessa som är likadana fast med en högre klack.

Lyxiga skönhetsprodukter är det härligaste som finns. Ingenting är bättre än att bli överraskad med en skönhetsprodukt. Bodylotions, skrubbs, peelings, återfuktande krämer… man får ju inte nog. Den här vaniljskrubben från Laura Mercier sägs vara en riktig tiopoängare i duschen, jag skulle gärna testa!

Guldringar (eller diamantringar, hehe) är så himla fint. Speciellt när man är brun! De tunna guldringarna från Jane Koenig är riktiga favoriter just nu.

Ett tunt guldhalsband.

Baddräkt från Eres (bilden snodd av Columbine!)

Har fortfarande inte släppt dessa Hermes-sandaler… Tänker på dem varje gång jag är på semester.

En höstväska från Celine.

Jag provade dessa solglasögon från Bottega Veneta när vi var i Frankrike och kan inte släppa dem. Alls.

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Magiska middagar, oändliga shoppingrundor och viktiga parader.

\n
\n

Min helg började med fredagskväll och middagsbjudning! Jag och min karl var nämligen bjudna hem till Timmy (min bror ni vet) och Sofia på middag i min gamla lägenhet. Såhär fint hade de dukat.

\n
\n

\n
\n

Till förrätt hade de gjort hemmagjord råbiff från Östermalms Saluhall med olika tillbehör, bland annat grönsaker som min bror picklat alldeles själv? Blev stolt.

\n
\n

\n
\n

Världens vackraste par. Till råbiffen drack vi Un Poco’s egna röda vin först och sedan öppnades en mycket god Amarone.

\n
\n

\n
\n

Till varmrätt blev det en sallad med salmalax och till det drack vi champagne. Så himla gott med somriga smaker och man blir aldrig för mätt av fisk heller. Win win.

\n
\n

\n
\n

Till efterrätt hade Sofia bakat brownie-cupcakes fyllda med smält choklad, toppade med vispgrädde och marshmallows. HERREGUUUD GUD GUD vad goda det var. Ville byta ut min man mot Sofia där för ett ögonblick (han ville säkert byta ut mig mot henne också haha). Underbart var det. Till efterrätten drack vi ett mycket gott dessertvin från Italien som jag tyvärr glömt namnet på.

\n
\n

\n
\n

Vi kom dit vid halv åtta men hann knappt blinka innan klockan var över ett på natten. Då vet man att man är på en lyckad middag med ett sällskap man trivs med. Fick dessutom ont i magen av all kärlek till den fina lägenheten, min lilla kompis.

\n
\n

\n
\n

I lördags åt vi frukost hemma och sedan gick vi ut på stan för att shoppa (jag är så himla trött på sol och bad).

\n
\n

\n
\n

Jag var nära på att slå till på dessa snyggingar från J. Lindeberg men ångrade mig i sista sekund.

\n
\n

\n
\n

Min kära pojkvän bestämde sig för att prova HELA J. Lindebergs butik, jag blev ganska så uttråkad efter en timme där inne… men det var värt det med tanke på att han köpte en kostym som han var så sexig i att jag blev alldeles pirrig.

\n
\n

\n
\n

Vi pausade shoppingen för att se Pride-paraden. Jag älskar den. Blev rörd till tårar när vi stod och tittade, all kärlek är värd att få finnas till. Även om det för vissa av oss är en självklarhet måste vi komma ihåg att det inte ser ut så överallt. Hela vårt land är färgat av fördomar, hat och brist på acceptans. Därför är Pride viktigt.

\n
\n

\n
\n

7-eleven viger alla par som vill gifta sig på Grev Turegatan under Prideveckan! Kärlek åt alla! <3

\n
\n

\n
\n

När det var dags för lunch gick vi till Karla CaféKarlavägen. Det är supermysigt, speciellt i jämförelse med de annars kommersiella och tråkiga fiken som trängs på Stockholms gator.

\n
\n

\n
\n

Hatten av till alla restauranger och caféer som erbjuder laktos samt glutenfria alternativ.

\n
\n

\n
\n

Här är jag med min räksmörgås och apelsinjuice.

\n
\n

\n
\n

Killen åt en färsk tonfisk med quinoa, avokado och mangosalsa. Jättegod!

\n
\n

\n
\n

Sen fortsatte vi shoppingrundan men då hade jag tappat stinget helt. Tyckte bara att sådana här saker var intressanta köp…

\n
\n

\n
\n

… hur fet? Finns på Urban Outfitters.

\n
\n

\n
\n

Till middag blev det tacos som man ju älskar när man varit utomlands i flera veckor.

\n
\n

\n
\n

Snodde denna bild från Sarahs Instagramkonto, men vaknade alltså av ett alldeles otroligt oväder. Kolla hur blixtrarna såg ut i lördags natt/tidigt söndags morgon! Helt otroliga. Det åskade som om det vore jordbävning.

\n
\n

\n
\n

Det blev pannkaksfrukost 🙂

\n
\n

\n
\n

Och sen av någon märklig anledning lyckades han lura ut mig på ännu mer shopping? Jag roade mig med att fota mig själv i olika speglar samt smyga omkring på herravdelningen (har shoppingstopp 🙂

\n
\n

\n
\n

Efter shoppingrundan mötte jag upp Carro och Morris för en riktig långpromenad, sedan gick vi hem till Petra för söndagsmiddag. Jag blev sugen på hennes nya påslakanset i linne.

\n
\n

\n
\n

Vi tillbringade kvällen med att snacka ikapp sommaren, kramas i soffan och äta thaimat.

\n
\n

Vilken härlig helg jag har haft! En helg hemma när man har flängt mycket äger verkligen. Så otroligt mysigt.

  1. Vart är ditt svarta linne ifrån? 🙂 och det vita från Gina som du har, finns det i butik nu? Letat som en galning! Hehe ♥

  2. Tack snälla för att du ger superbra sthlm-tips (cafeet där till exempel), för att du är så jävla vettig och för att du ger inspo till att vilja förändra livet och kämpa mot sina drömmar. Haha, fan vad klyschigt det blev, men jag blir glad och peppig av din blogg ♥

    http://isabyl.blogg.se

  3. Kan inte du göra en sthlms-guide med dina egna favoriter? Så vi vilsna göteborgare vet vart vi ska när vi är där uppe och hälsar på!

  4. Hej gulliga och kloka Michaela!

    Jag har en fråga angående klänningen från Zara i puderrosa som du köpte i Spanien. Jag har en likadan nämligen och jag vågar inte tvätta den i tvättmaskin då det står på lappen att man inte ska göra det… Hur gör du? Puss!

  5. Hej Michaela.

    Vilken härlig helg du verkar ha haft. Jag har läst din blogg länge och slås av att du verkar ha ett sunt förhållande till mat. Själv har jag kämpat länge med att gå ner i vikten utan att lyckas. Så vad är hemligheten!? Äter du alltid upp allt det som du fotar på tallriken? tränar du i smyg?

    Ha det bra!
    /Anna

    1. Svar till Anna:
      Hej fina!

      Jag har ett väldigt sunt förhållande till mat. Jag har ju verkligen tur med bra förbränning eftersom jag inte går upp i vikt, annars hade jag kanske varit tvungen att hålla igen lite. Mitt motto är att äta allt man vill och är sugen på men i lagom mängd. Förbjud inte, men överdriv inte. Ta kontroll. Vill du äta chips när du kommer hem från jobbet? Gör det! Men ät en liten skål, inte en hel påse. Sedan tror jag på att äta ordentlig frukost, lunch och middag. Annars kommer otroligt sug mellan måltiderna. Och ät bra mat! Hemlagad! Då mår din kropp bra.

      Ang. träningen så yogar jag en gång i veckan och ibland även en längre pw/joggingtur. Sedan vardagsmotionerar jag en hel del, har tillexempel inget busskort utan går mestadels.

      Puss!

  6. Hej Michaela, jag känner dig inte personligen men jag har följt dig dagligen i flera, flera år och känner en stor samhörighet med dig. Under tiden när du mådde dåligt och var hjärtekrossad gick jag igenom samma sak och under tiden du har blivit allt lyckligare, har jag också börjat må bättre. Du känns som en syster, även om jag aldrig träffat dig. Jag ville bara säga att du är min största förebild och så otroligt vacker och fin på alla sätt! Har aldrig kommenterat förr, så kände att det på något sätt var dags. Kram! ♥

    1. Svar till Elsa:
      Hej Elsa,

      Åh. Det är svårt att beskriva den glädje som jag känner när jag får sådana här kommentarer. Att jag har systrar runt om i det här landet som finns med mig. Vänner att gå med sida vid sida. Trots att jag aldrig träffat er betyder ni så mycket för mig.

      Tack för att du finns, läser och tar dig tid att kommentera.

      Massor med kärlek,
      Michaela

  7. Hej! Var har du köpt din bh (tror jag) vars tunna tunna band skymtar? Vill också ha nått fint att ha under linnen och vanlig bh är inte så kul! Tack på förhand 🙂

  8. Frågar igen för kan inte sluta tänka på den:) Guuuu va snygg den svarta toppen med zig zak urringning var!!:) vart är den ifrån?

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

sub archi