Haha, tips: jobby är vanlig slang för ”bajsigt” på engelska. Just sayin’!

Jag vill berömma dig Michaela för att du uppmärksammar studenter på ett sätt som jag tycker att få bloggerskor gör! Bara en sådan sak som att du i podden ofta också hänvisar till oss som pluggar om dagarna och inte alltid har så mycket pengar. Jag tycker det är kul när du t.ex. vänder på situationer så att man som student även kan relatera till den, för jag befinner mig långt ifrån den livsstilen som många bloggar annars framhäver. Tack för det! ♥

Hej!
Jag frågade förut men tror jag valde i fel inlägg att ställa den, (kellogstävlingen) =), men jag MÅSTE bara få veta vart du hittade ditt supersnygga linne från HM i London – vilket HM – minns du??? Jag bor här och försöker hitta ett liknande men i dom HM butiker jag har varit i här har inte det… Det där svarta med djup v-neck… pleeeeaaase help me! Tack för en SUPERBRA blogg! Puss o kram!

Åh världens bästa känsla att få höra ”ja du är godkänd. Du har fått körkort!”. Va typ i chock när jag fick mitt men det övergick snabbt till tårar av glädje, haha. Åh hoppas du får uppleva det snart snart snart!!

Ja mer jobb-bilder! Jag tycker det är jätteintressant att höra om hur andra jobbar haha *nördy*

Hej! Jag har en grej jag gärna skulle höra om i podden.
Jag har en pojkvän sen 3+ år tillbaka, och allt är bra så, det är bara det att vi inte klarar av varandras kompisar. Alls..
Jag har försökt lära känna dom i alla dessa år, men de är fortfarande främlingar för mig.
Har kommit till den punkten att jag bara säger rakt nej ifall jag hör att någon utav dom ska med, får bara en klump i magen av tanken att sitta och försöka en hel kväll igen.
Till saken hör väll att dom alla är från en liten håla och har varandra i gänget och inte är intresserade av att lära känna nya personer – dom har liksom aldrig behövt det. Jag är också tre år yngre.
Han min kille avfärdade mina vänner direkt första dagen med orden ”dom är för unga”.
Det här skapar problem så fort man ska göra någonting kul, fester, födelsedagar, och helger. Det finns liksom bara ett antal saker som är kul att göra bara som par.
Jag har absolut inte svårt för främlingar annars, hanns nya klasskompisar eller mina vänners vänner – bara dom här.
Har hoppats att dom ska bytas ut med tiden men dom är ett starkt gäng ända från barndomen..
Känns bara så tråkigt.
Dom tycker inte alls illa om mig, men jag är liksom plus minus noll och det känns bara illa att umgås med folk man är totalt nollställd inför efter så många år.
Det är så synd, jag är verkligen inte den som gillar parmys framför film varje helg heller..
Vad gör jag åt det här? Är det rätt att säga nej och hellre välja att vara ensam (som idag, alla som bor kvar i stan var upptagna) eller ska jag bita ihop?
Visst kan vi göra ”grupp saker” på olika håll, men vad har man för relation då egentligen? Bo tillsammans och jobba och leva det roliga livet separat?

Ja det skulle vara jättekul och intressant med mer bilder och uppdatering i kategorin ”Livet på Devote”!

Många varma kramar från Thailand

Vill jättegärna höra mer om ditt jobb, se fler bilder och så vidare. Tror det är väldigt inspirerande för unga tjejer som läser din blogg och kanske pluggar/jobbar sig upp för att nå sin dröm. Du är väldigt inspirerande då som verkar ha ett så häftigt och roligt jobb. Mer jobb i bloggen 😀

Ååh drömjobb, verkligen superkul att du skriver sånthär!! Verkligen intressant och gör mig otroligt motiverad för framtiden. Har du några tips för att komma dit du är osv? Jag har otroligt svårt att ta mig fram då min familj inte har rätta kontakterna så att säga och allt verkar handla om det, vet inte hur man ska ta sig till för att få in en fot.

Håller med dig till fullo!
Snygg sida och rolig blogg att följa 🙂

Kolla in http://frifrakt.nu så kan du få
fri frakt när köper nåt på nätet idag.

Ja, stökiga skrivbord får mig till att vända på klacken och gå så långt därifrån som möjligt!