Hej Michaela!
Jag har en önskan, jag vet inte om du skrivit om detta tidigare – då får du gärna länka om vart jag kan läsa det. Hur som helst, jag kan inte hela din karriärshistoria men du har ju trots allt en ledarroll och har haft det ett tag om jag förstår det rätt. Skulle du vilja skriva lite mer om det? Hur kändes det när du i början fick en ledarroll, hur tacklade du det? Vad gör du idag som är bra och vad kan du ge för tips till alla befintliga och kommande ledare?
Tycker du är otroligt inspirerande och verkar väldigt ödmjuk. Det känns väldigt betryggande att gå in och läsa om dina tankar och känslor då jag själv är en extremt emotionell person och arbetar varje dag på att särskilja känslor från handlingar.
Till saken hör att jag för en månad sedan börjat på ett jobb som projektledare – där jag just nu princip är den enda kvinnan. Tycker det är otroligt utmanande att för det första komma in som en ny person, för det andra som en ledare, och för det tredje bland massa män.
Skulle vara otroligt tacksam om du ville skriva ett inlägg kring ledarskap och tips, kanske från dina egna tankar och upplevelser 🙂
Tack för att du är så inspirerande och dig själv – fortsätt så!
Hej du gulliga människa!
Först och främst, tack för dina otroligt snälla ord. Om ni bara visste hur mycket sådana här mejl värmer. Jag sparar dem i en speciell mapp på mejlen så tar jag fram dem och läser när mitt självförtroende sviktar. Tack!
Min roll på Stampen har förändrats mycket under årens gång men under 2012 gick jag från att vara Chefredaktör med endast frilansare och praktikanter under mig till att bli Vice VD. Som Vice VD fick jag personalansvar för ett par personer och jobbade sedan tillsammans med de övriga cheferna i en ledningsgrupp där vi gemensamt jobbade för att utveckla företaget.
När jag fick min roll som Vice VD för Devote (som sedan blev Stampen Fashion Media med totalt runt 15 anställda, men som nu ingår i Modern Woman Media med totalt runt 50 anställda) blev jag jätteglad. Det är ju ganska givet att man blir superglad när man blir befordrad, men det kändes verkligen som ett steg i rätt riktning.
När min första vecka i min nya position på jobbet kom skämtade mina kollegor, som jag då blev chef över, ironiskt om min roll ett flertal gånger. De frågade inte om jag ville följa med på lunch och när de viskade om något i köket och jag frågade vad de pratade om kunde de svara något i stil med att de inte ville berätta för chefen. Det här gällde såklart inte alla, men det var några stycken personer som gjorde det ett antal gånger. Så jag gick till min VD och grät för det var ju inte alls som jag trodde. Alla jublade inte direkt för min skull, utan helt plötsligt hade jag gått från kollega till chef och därmed från team till fiende.
Min dåvarande VD sa då till mig… ”En av baksidorna med att vara chef är att alla inte kommer tycka om dig. Det är jobbigt i början, men om du vill vara chef så får du öva dig på att acceptera det. Dina kollegor kommer att prata bakom din rygg, strunta i att bjuda med dig på grejer och försöka trycka ner dig när du försöker göra ditt jobb som chef. En chefsposition är delvis väldigt ensam, men också väldigt utmanande och det kommer att göra dig till en stark individ i arbetslivet.”
Jag tog de orden till mig och fortsatte att göra mitt jobb. Det har för det mesta varit riktigt kul att vara chef, men ibland är det riktigt tråkigt. Speciellt när man är mellanchef, som i mitt fall, kan det hända att man känner sig ensam och utanför teamet. Och ännu mer speciellt när man, som i mitt fall, är en väldigt känslig och mjuk person.
Under de senaste åren har jag fått gå på en chefsutbildning som var otroligt givande och sedan har jag bara övat så mycket det går på att vara chef. Idag är jag fortfarande kvar i en position som mellanchef, men utan ett riktigt tydligt led under mig. Det gör att jag känner mig mer välkommen i alla team, både hos mina kollegor och i den ledningsgrupp som jag tillhör. Idag jobbar jag på en organisation med runt 50 anställda och med 5 personer i ledningsgruppen, där min avdelning både leds och sköts främst av mig. Det är något jag trivs otroligt bra med och jag ser verkligen fram emot att utvecklas under 2015. Nackdelen med att ha för mycket personalansvar är att man glömmer bort att blomma själv, så det ska bli riktigt kul att få blomma under 2015. Att inte bara övervaka och delegera, utan faktiskt få göra saker själv. Kreativa saker! Åh.
Jag tror inte att man måste bestämma exakt vilken position man ska ha under sitt yrkesliv, man kan ju hoppa emellan! I vissa perioder kanske man trivs bäst som anställd, i andra som egenföretagare och i tredje som chef över en massa personer. Allt har sin tid helt enkelt!
I alla fall.. mitt bästa tips som chef är att lära sig låta saker rinna av. Du kommer att bli ledsen och det är okej att gå hem och vara det, bara du låter det rinna av och kommer med nya tag imorgon igen. Var lyhörd gentemot de anställda och se din roll delvis som en föräldraroll. Försök att vara en förebild för de andra anställda och bete dig så som du önskar att de anställda ska bete sig.
Håll huvudet högt och var den ägiga, övergrymma, KVINNLIGA chef du är! Det behövs mer kvinnor i ledarpositioner så njut av din roll och gör ditt jobb bra, roligt och härligt! På vår organisation är fyra av fem i ledningsgruppen kvinnor, jag älskar det. Riktigt kul att jobba inom en stor mediekoncern som vågar satsa på unga kvinnor.
Om du är chef och sitter inne på några bra tips – dela med dig i kommentarsfältet!
<3
Här kan ni läsa en artikel på Resumé som släpptes i samband med att jag blev Vice VD 2012!
Du ger och sprider otroligt mycket positiv energi genom din blogg. Har följt dig i en massa år nu och jag är så otroligt imponerad av dig för jag är precis som du helt fantastiskt känslig och problemet för mig är när jag känner att alla inte gillar det jag gör så backar jag raderar och försöker göra något annat men jag har insett så här i efterhand att jag har saboterat otroligt mycket av min egen utveckling och speciellt min egna kreativa process genom att bry mig så otroligt mycket om vad andra tycker. i slutändan kan man ju bara göra det som känns rätt för en själv och man kan ju bara vara sig själv och det tycker jag du gör om och om igen! Så tack för att du är en så underbar förebild, som går från starkhet till starkhet även i dina svaga stunder och tack för att du är så öppen och delar med dig av allt litet som stort. Stor kram, ha en underbar dag!! 🙂
Oj vilken grym kommentar. Tack för att du skrev det här, för att du ger mig energi tillbaka. Jag tror att det viktigaste man kan göra som en känslig människa, det är att jobba på att sluta bry sig så mycket om omvärlden utan bara köra på på det man vill göra. Massa kärlek!
Jag håller med i allt Kristina skrev! Kram på dig och ha en underbar dag.
Jag tror du har så himla rätt i det du skriver…jag jobbar med att föreläsa dagligen i ekonomi och vilka blickar man väljer att bemöta har så stor skillnad för hur man mår när man står och pratar inför gruppen. Det finns så många som ger en bekräftelse medan dom lyssnar, så man ska inte söka bekräftelse hos dom som inte vill ge en det när det räcker med att blicka 30 cm åt sidan och där har man bekräftelsen serverad 🙂
Rätt! Kanske lite så man ska tänka genom hela sitt liv…
Du är så klok, Michaela! Känner precis igen mig själv – jag påverkas också mycket av andra människors energier, och kanske just därför försöker jag att vara medveten om vilken energi jag själv sänder ut.
Och så en liten fråga – den fina vasen du brukar ha tulpaner i, var kommer den från? Tror min mamma blir lycklig av en likadan i födelsedagspresent!
Tack bästa du! Den lilla med guld? Den är från Klong, älskar den!
Tänkte bara tipsa om ” fyra personlighetstyper i färger” som beskriver folks personligheter rätt så bra. Vi gick igenom dem på jobbet innan jul och då föll mycket på plats. Som att de sura gubbarna som var på din presentation kanske inte är sura utan har en blå personlighet och då måste koncentrera sig orenligt när gul/grön person (vild gissning att du är det :)) talar. Har tyvärr ingen bra källa men googla lite så förstår du nog vad jag menar 🙂
Mycket intressant, har läst en del om färgerna och olika personlighetstyper men aldrig tänkt på det i just den frågan. Tack!
Hej! Jag håller med tidigare kommentarer, känner definitivt igen mig med att jag tänker ofta på vilka energier som människor utstrålar. Jag och en kompis har diskuterat mycket om hur man ska kunna sända ut positiv energi, och dessutom lära sig lägga rätt energi på rätt saker. Lite som ”pick your fights” blir motsvarande ”välj rätt sak att lägga energi på”. Om du väljer att lägga negativ energi på saker och ting, är detta förmodligen vad du sedan projicerar på andra. Jag tycker att det grundar sig mycket till hur man själv tänker och lever. Sen vad som är rätt eller fel är inte upp till mig att säga, jag kan bara tycka! Men det är väldigt viktigt att ta upp 🙂 Man glömmer lätt hur man beter sig ibland.
Jag uppskattar din ärlighet i din blogg, tycker den saknas i många andra medier och hos bloggare/offentliga personer. Jag har själv stora ambitioner med mitt liv, karriär osv. men jag vill inte jobba ihjäl mig för att bli vad vi kallar ”framgångsrik”… Funderar fortfarande på hur min väg och balans ser ut. Tycker du är inspirerande iallafall! 🙂
Åhh vilket fantastisk inlägg! Härligt att läsa det den här förmiddagen.
Jag har också svårt att prata inför grupp. Jag tycker det är jobbigt att se hur sura och ointresserade de som lyssnar är. Måste verkligen också träna på att prata inför grupp och inte ta allt som du säger för personligt! Skönt att höra att andra framgångsrika människor är likadana. <3
Jag har även också funderat på det där att sprida glad energi! Måste jag också lära mig.
Hej på dig.
Jag läste boken Snacka snyggt av Elaine Eksvärd i julas, och den fick mig verkligen att öppna ögonen. Bland annat skriver hon om personlighetsfärger (som tidigare nämnts i kommentarerna) men också om talarens fördomar mot publiken. De som ser stränga/sura ut behöver inte vara sura, utan kan snarare vara de som lyssnar mest. Iaktta dina vänner och håll koll på hur de ser ut när de lyssnar på något som verkligen intresserar dem, kanske när de ser en dokumentär. De kommer troligen vara så inne i dokumentären att de inte längre ”håller koll” på sina ansiktsuttryck, vilket ofta leder till att man ser lite sur/neutral ut. Så kanske är de ”sura” personerna de som lyssnar mest 🙂 I övrigt så innehåller boken massor av tips inför att tala med folk – jag tror verkligen att du hade gillat den!
Vilken bra text 🙂
Nej usch idag är ingen bra dag alls 🙁 allt är jobbigt och dåligt, ville bara ligga kvar i sängen imorse! men tack för lite tips i alla fall. Kram
Fick reda på att min bf varit otrogen mot mig… Letar därför efter din 7-stegs lista… Hittar inte när jag googlar, du får gärna länka om du har tid!
Tack för en bra blogg <3
Usch för otrohet, fyfan <3 Jag hoppas att det är okej att jag svarar istället kanske? Jag kände nämligen igen sjustegslistan, nu när du skrev om den 🙂 Råkar det vara den här du letar efter, så är det i Michaela och Dashas podcast, så kommer länken här: http://www.devote.se/inspo/blogpods/pod/75/dumpad.htm De börjar prata om sju veckors programmet efter cirka en kvart. Hoppas det var till lite hjälp och ta hand om dig fina du! Massor med kramar <3
Så intressant inlägg, och väldigt, väldigt viktigt! Jag har aldrig tänkt på det så, att andra kanske bara har en dålig dag. Jag tar direkt på mig skulden om någon är arg. Som min före detta kollega. Han skulle skiljas från sin fru och var irriterad på allt och alla. Direkt då så blev jag ledsen och trodde att JAG gjort någonting fel. Trots att felet inte låg hos mig eller den jag är.
Det här med positiv energi, det ger verkligen så mycket (precis som negativ tyvärr tar så mycket energi och ger så mycket tvivel). Jobbade förut som kassörska på en ICA-butik och den finaste komplimangen jag fått där var just en sådan ”alltså jag blir så glad bara jag ser att det är du som sitter här, du är alltid så glad och snäll och trevlig” sa en av alla fantastiska kunder en dag när jag kände mig lite nere men var glad och skrattade ändå och där hade hon gjort min dag – genom den oerhört gulliga kommentaren, och sedan spred jag vidare den glädjen till andra – för det är ju omöjligt att fortsätta känna sig dålig och nere när man får en sådan gullekommentar. Tyvärr är det alldeles för många som sprider negativ energi istället, och får så många människor att må dåligt. Det är så sorgligt tycker jag – att människor ofta har lättare att klanka ner på andra bara för att de själva har en dålig dag och vill få må bättre. Bra tips där på slutet – fokusera på de intresserade och snälla istället för de sura. Det är ju trots allt hos surisarna problemet ligger egentligen! Stor kram och tack för en helt fantastisk blogg som alltid får en att må bra <3
Hej Michaela. Har en fråga som är halvtrelevant till ämnet i detta inlägget..
Jag, likt många andra ungdomar är otroligt skoltrött och tom på motivation. Du som är chefredaktör för devote kanske har några tips på bra motiverande bloggar man kan läsa för att orka fortsätta kämpa sig igenom terminerna?
Kram
Åh, bra tips! Hade också en presentation för ca 30 pers igår och jag inser nu att jag omedvetet nog gjorde just det där som du tar upp. Det var sent på kvällen och alla hade haft en lång arbetsdag typ 12 h så det var många trötta blickar riktade mot mig, nån som till och med halvsov (ungefär samma som när det var film i skolan hehe) men så hade jag ett par stycken (alla kvinnor btw) som log och nickade och lyssnade. Där hämtade jag energi! Överlag är det ju rätt schysst att faktiskt ge den som pratar sin uppmärksamhet och sitt fokus.
Detta är ett så himla bra tips, tack för det! Tror att man nog ska tänka såhär i alla situationer en hamnar i och rikta sin energi där man får något i utbyte. Generellt tror jag att just det här med att få någonting tillbaka och inte bara ge och ge är nyckeln till goda relationer. Man ska välja sin omgivning med omsorg! Kram till dig!
Hej Michaela,
Jag tittar in här väldigt ofta för jag tycker du är en väldigt härlig person och jag blir inspirerad av dig! Du är stark och verkar vara en fin vän och glädjespridare, fortsätt vara dig själv 🙂
Det jag ville säga är jag känner igen mig så väl i din text. Jag scannar alltid av människor, på gott och ont – är en annan människa ledsen så blir jag ledsen och vice versa. MEN, anledningen till att jag skriver denna kommentar är för du hjälper mig med all din härliga energi att jag hoppas kunna hjälpa dig med följande. En lärare jag hade för något år sedan sa det att när man håller en föreläsning så ska man inte bli rädd för de som ser sura ut. För vissa ser sura ut när de lyssnar, de är inte sura på dig eller ointresserade, snarare tvärtom, de lyssnar och försöker förstå – därav den sura minen. Brukar aldrig skriva kommentarer men jag hoppas som sagt att detta kan hjälpa dig lite när du håller dina framtida föredrag.
You go girl!
Hej! Tänkte bara skriva till dig att dina inlägg inte längre uppdateras på Bloglovin’. Kanske måste du koppla om Bloglovin’ med din ”nya” blogg så att man får upp inläggen och kan läsa via där också? Puss!
Nej jag vet att det inte funkar, har mejlat dem utan resultat 🙁 Hoppas att de får igång det under nästa vecka! Annars kan du börja följa forni.se på bloglovin, då kommer du rätt direkt 🙂 Puss!
Jag är också en humör-människa som så lätt påverkas av andras energier. Vi är väldigt väldigt lika där Michaela!