God morgon snäckor,
Jag sitter på kontoret med dagens första kopp kaffe och känner mig i fas eftersom jag jobbade igår kväll. Lifehack är att alltid jobba på söndagskvällar för att slippa den där otrevliga måndagsstressen som annars kan smyga sig fram. På tal om lifehacks har jag en tävling på min story just nu där man kan vinna ett kit från Adoore om man delar med sig av sitt bästa lifehack – in och tävla (fram till 17 idag!).
Annars fick jag sovmorgon till tio över åtta imorse, har en riktigt jobbig AC-hosta från Spanien och njuter av att snöstormen verkar ha blåst förbi by now.
Den här veckan är det påsk! Åh påsken, kanske den mysigaste högtiden vi har. För den är fri från stress. Allt under påsken handlar om att faktiskt bara vara ledig och få tid med vänner och familj. Vad ska ni göra i påsk? Vi ska gå ut och äta middag, på påsklunch hos båda våra föräldrar samt ha över Camilla, Stoffe och Flora på påskmiddag en kväll. Fokus: mys.
Veckans pepp: Ikväll ska jag äta middag med Amanda och Jossan, sista middagen innan bebisen kommer <3
Veckans depp: Min ångest är lite mer påtaglig än vanligt just nu, jag tror faktiskt att det har att göra med att jag inte får några endorfiner från träningen. Jag är missnöjd med mig själv på alla plan och tycker inte om mig själv. Jobbig känsla…
Veckans förväntning: Jag har två poddinspelningar i veckan! En med Amanda Colldén som har en podd om föräldraskap och en med barnmorskan Mathilda som jobbar på neonatalen, alltså för tidigt födda eller sjuka bebisar. Ser verkligen fram emot att få intervjua dem båda.
Veckans måste: Sluta tycka så illa om mig själv. Och fixa allt med banken i Spanien…
Veckans önskning: Drömmer om en ny vårväska.
Den där väskan hade varit något till Marbella i sommar… foto.
Jag tycker iallafall om dig om det är till någon tröst!
Det är det faktiskt <3
Hej Michaela! Först – stort grattis till semesterboendet. Rös i kroppen när jag läste ditt inlägg när din dröm gick i uppfyllelse, så himla fint. Jag har en liten fundering som jag hoppas du kan dela dina tankar kring:
Jag är hsp och är inne i en likadan period som dig där jag kritiserar typ allt jag gör, säger, är. Hamnar i dessa perioder ibland och jag har otroligt svårt att komma ur dom. Jag analyserar allt om mig själv och hur folk reagerar när jag pratar, jobbar, tränar osv. Jämför mig och drömmer mig ofta bort till en annan hjärna som inte tänker så himla mycket. Jag kan känna sådan extrem avundsjuka mot mina vänner som bara är, som inte tänker mer än vad som behövs i nuet och som inte har ångest som kan ta över dagar. Min ångest ligger som ett mörkt moln i huvudet och har tryck över bröstet som kan hålla i sig i dagar trots att livet är bra?
Det jag har så svårt att komma över är hur folk ser mig, jag bryr mig något otroligt om det. Alla har ju olika bild av en beroende på sammanhang osv men jag har svårt att acceptera det. Vissa ser min känsliga sida och jag avskyr det – jag vill inte ses som känslig. Medan andra kanske ser mig som kall då jag ibland har svårt att visa mitt rätta jag (ex om jag är bland väldigt extroverta självsäkra kvinnor så går jag in mer i min bubbla) – vilket också är jobbigt för jag är ju absolut inte tyst/blyg. Detta övertänkande tar död på så mycket glädje. Har du något tips mot detta? <3 Du som har så många människor du bara träffar ibland på event, några läser enbart din blogg, vissa kanske enbart kollar din story osv och som har olika bilder utav dig. Jag förstår såklart att känner man sig trygg i sin personlighet så bryr man sig inte vad folk har för bild av en lyckas aldrig komma dit, trots år av meditation. Kram och tack för att man fått följa dig här i så många år<3
Forni, du är fantastiskt på flera sätt! Skulle kunna rada upp flera saker även om jag inte känner dig utan bara är en läsare som följt dig i flera år nu. Snälla var inte taskig mot dig själv <3
Fina fina du <3 Tack! Ska försöka!