Tisdagstankar och personal sökes!

God kväll snäckor,

Jag känner mig helt mörbultad efter idag. Jag var hos min osteopat Edgar (som f.ö. är det bästa som någonsin hänt mig) varpå han avslutar dagens session med att säga att min kropp minst sagt inte mår bra av alla spänningar – jo tack, jag kände det Edgar. När han drog på sig plasthandskarna för att massera min käke inifrån min mun kände jag att toppen av smärta var nådd. Förlossningen bleknade i jämförelse…

Hehe. Nej men ni fattar. Sömnträningen har gjort sitt och senaste veckornas stress, nervositet, sova på soffan och alla känslor som funnits med mig har satt sig fysiskt och var tvungen att redas ut. Vi fick inte bort allt dock, så en ny tid väntar nästa vecka.

Sedan hade jag ett terapisamtal där jag för första gången under den här behandlingsperioden bröt ihop och fick hålla mig för att ens kunna fortsätta samtalet. Jag blev så ledsen. Tänkte skriva ett inlägg om min terapi som kommer ut snart, men att gå i terapi betyder att inse saker och vissa saker är jobbiga att bekänna för sig själv.

Efter jobbet mötte jag i alla fall upp Danni för en promenad, sen hämtade vi Vienna och Dante och gick till parken. Snön är ju mindre kul för oss vuxna, men barnen älskar det och det är härligt att se glädjen i deras ögon när de springer runt, skrattar och tittar upp mot skyn.

Nu är kvällsbadet, middagen för stora och små, städningen av leksaker i lägenhetens varje hörn samt min egen tvagning avklarade och jag har sjunkit ner i soffan. Några timmars jobb väntar innan jag tar nattpasset och sover på soffan! Sömncoachen sa till oss att det är normalt att bli oerhört trött när man äntligen börjar få ordning på sömnen eftersom kortisolet i kroppen som produceras av bl.a. stress minskar, vilket gör att kroppen istället slappnar av och man känner sig väldigt trött. Det stämmer verkligen på oss, det känns som att vi hade kunnat sova halva dygnen utan problem. Många frågar mig hur jag kan vara pigg när jag sovit så dåligt, men stresshormonerna gör ju att jag liksom alltid är uppe i varv. Nu när jag får möjlighet att slappna av på riktigt för första gången på över 1 1/2 år, så är det som att tröttheten slår mig som en vägg. Jag är i alla fall så tacksam över att det har blivit bättre. Och även om det skulle komma bakslag nu så ska jag minnas den här underbara känslan av att det finns ett liv med normal sömn i kombination med barn.

Hoppas ni får en fin kväll, ta hand om er ♥

Juste, en rolig grej! Vi letar efter en säljare på Baby Journey som kan joina vårt team. Kanske är det någon av er! Se info ovan och bara mejla in om det känns som en tjänst för dig. Jag vet att många säljare blivit av med jobbet senaste året så kanske kan det här vara en bra möjlighet. Vi letar efter en person som brinner för vår bransch, har erfarenhet inom sälj, gillar att jobba hårt men framför allt ha kul längst vägen.