Om teknik, graviditet och intressen

God morgon fina ni,

Veckans gravid-uppdatering (för vecka 26) blir ett par dagar sen den här gången pga teknikstrul. Jag tror ingen kan förstå exakt hur oteknisk jag är förrän man har levt eller jobbat tillsammans med mig. Emelie skickade en guide igår för en enligt henne ”superenkel teknisk grej” och när jag kom hem satte jag mig i lugn och ro för att följa hennes guide… efter 20 minuter gav jag upp för då hade jag fastnat på ett steg och kom inte framåt. Blev GALEN. Hon sa att det skulle ta två minuter totalt att fixa det så jag tänkte att om jag gett det 20 minuter utan framgång är det lika bra att ge upp, haha.

Det är ett under att jag jobbar med det jag jobbar med.

Å andra sidan är det naturligt, för mitt intresse har aldrig legat i tech eller foto, det ligger i skrivandet. Allt annat råkade bara komma med. Jag tror att det är därför jag fortfarande, efter 15 år, tycker att bloggen är världens roligaste jobb. Många av mina branschkollegor tappar suget med åren och söker sig vidare till andra utmaningar men för mig är den här platsen den roligaste. Enda gången jag inte kände så var när jag fick så mycket hat här inne förra våren. Men med hjälp av en moderator och nolltolerans så blev även det bättre och lusten kom tillbaka.

Jag pratade med Linn i förra veckan om hur stressad jag och då sa hon ”Ja men du bloggar ju hur mycket som helst, skär ner lite på det?”. Så tänkte jag på det när jag gick där ifrån och kände att det är det sista jag vill dra ner på? Bloggen, FORNI, Grounded Factory, mitt designsamarbete med Soft Goat och ett annat projekt jag jobbar med för tillfället – allt är SÅ roligt och jag vet inte vad jag hade kunnat välja bort av det, för svaret blir prick ingenting.

Jag antar att bebisen sköter prioriteringarna åt en. Att det blir ännu tydligare var jag kan/vill lägga mitt fokus när tiden är så mycket mindre. Vad jag kan delegera bort, välja bort och rikta om.

På tal om bebis… idag är det 99 dagar kvar!!! NITTIONIO! Nedräkning från 100, helt sjukt. När jag precis fått reda på att jag var gravid la Danni upp en post om att hon hade 100 dagar kvar och då tänkte jag att hon var så himla långt gången i graviditeten, att det liksom snart var dags. Och nu är jag själv där på nedräkningen från 100. Tiden går fort, men heller inte för fort eftersom vi längtar så mycket. Jag känner att rent tidsmässigt så ligger vi verkligen i fas med allt praktiskt som behövs göras (främst i jobb) innan han kommer vilket är väldigt skönt.

Igår var vi på första delen av den förlossningsförberedande kursen på Danderyds sjukhus. Jag har alltid varit väldigt intresserad av graviditeter, föräldraskap och bebisar så jag måste erkänna att jag hade nog koll på det mesta av det som kursen innehöll. Jag jobbade ju på Familjeliv när jag var 25 år och har läst folks förlossningsberättelser på bloggar sen jag var tonåring. Det är helt enkelt ett intresse hos mig och jag har varit den som lyssnat med störst öron på kvinnors olika historier, även om jag inte haft några personliga erfarenheter, sen jag var typ 20 år.

Det är så tråkigt när vissa pikar eller hintar om att ”jaha, så nu ska du bara prata om graviditet och barn när du blivit gravid” eftersom jag har varit intresserad av ämnet i hela mitt liv. Som ung och utan barn hade jag inte rätten att prata om det, och nu när jag har det får jag inte prata om det för mycket. Eller för lite! För då bryr jag mig ju inte alls. Tråkigt att kvinnor ska shamea andra kvinnor för vad de gör och inte gör eller hur de ska passa in. Aldrig för mycket, aldrig för lite. För då är vi fel.

För min personliga del är jag inte orolig alls över min relation till föräldraskapet. Jag har så många intressen och även om det här ämnet är ett av dem, som jag äntligen får grotta ner mig i med egna erfarenheter, så ryms det väldigt mycket annat i mitt liv. Jag ser fram emot att vara mamma, men jag ser även fram emot ett liv med alla mina andra intressen. Yogan, det spirituella, meditationen, maten, resorna, min egna personliga utveckling och så alla spännande jobbprojekt.

Idag känner jag mig rik på liv, helt enkelt.

Nåväl, nu blev det ju jättelångt det här och det var inte riktigt tanken. Men ibland behöver man bara skriva av sig. Nu ska jag hugga in i massa arbete, kika in senare i eftermiddag om du precis som jag är intresserad av bebisgrejer för då kommer ett superroligt samarbete upp!

Puss!