New in: Miu Miu

Okej nu börjar D bli orolig för mitt missbruk, men jag kan inte få nog av flats… speciellt slip ins. Har tappat det totales. Dessa hittade jag via Felicia på rean så för halva priset var jag tvungen att klicka hem dem. Så tjusiga till sensommaren i Stockholm!

Från Miu Miu

  1. Så fina sandaler! Vilken sida köpte du dem via? Hittade bara att Felicia hade köpt skorna, inte med någon länk till butik. Du har verkligen en superfin blogg!

    1. Gillar Michaela men jag undrar verkligen samma sak. Absolut att hon tycker dessa skor är sååå fina och verkligen viiill ha dom. Men hur fan kan man tillåta underbart djur att gå igenom en sån fruktansvärd tortyr för något så otroligt jävla ytligt som ett par skor ”slip ins”? Förlåt för svordomar men blir så otroligt ledsen.

  2. Men nej, äkta päls? Det är ju att betala för djurplågeri. Jag försöker själv göra bra val i min vardag, det är inte helt lätt, men päls är så himla onödigt och orsakar så enormt mycket lidande så det borde vara ett enkelt val att låta bli.

  3. Jag tycker mycket om din blogg, du har sunda värderingar och är grym! ’Men varför köper du skor med äkta päls på?

    1. Josefin, vad är tröttsamt med pälskommentarerna? Att de speglar en sanning? Att personer som följer en bloggare funderar hur bloggaren har tänkt? Det är tröttsamt att människor fortfarande stöttar så sjuka industrier. Att köpa ny päls är tröttsamt. Tror inte heller Forni har sitt kommentarsfält öppet enbart för att få kommentarer om hur fina saker är. Hon är ju smart och duktig på att skriva och vill väll mer än gärna att debatt sker? Tröttsamt är väll dussinkommentarer om hur fina saker är bara..

      1. Spot on Mickis!
        Hur kan man tycka att det är tröttsamt? Tröttsamt för dig kanske. Som sitter där och kanske njuter av dina pälsar och skinnbrallor. Men dom det inte är tröttsamt för, det är djur. Som utstår den absolut värsta smärtan man någonsin kan tänka sig, och dör. För att Forni ska ha ett par jävla skor.
        Något som är tröttsamt är människor som du Josefin. Eller forni. Som tydligen tycker denna tortyr som djuren står ut med för att ni ska bära ”fina saker” och ”måste köpa pga skor beroendet hihihi”. Usch. Denna blogg besöker man inte igen

        1. +1. Lämnade en kommentar på Felicias blogg när jag såg att hon köpt dem och slutade sedan läsa bloggen. Blir samma här. Bokmärke raderas. Tackohej. Päls är verkligen inte ok.

        2. Håller med Mickis och Evelina. Jag är glad att det finns de som säger något när bloggare visar upp inköp med äkta päls. Det är inte alls tröttsamt, snarare är det väldigt positivt att se att så många reagerar! Pälsindustrin är inget annat än tortyr för djuren och det finns så många snygga fuskalternativ numera, även hos stora designers.

  4. Håller med ovanstående angående pälsen, tråkigt att djur ska behöva lida 2017 när det finns så många fuskpälsalternativ om man nu tycker att päls är fint 🙂

  5. Jättetråkigt då du annars är en sån klok och fin människa. En helt onödig pälsdetalj. Enda syftet är att det ska se bra ut. Och bakom står en miljöfarlig industri som håller djur utan att de har en möjlighet att utföra sina naturliga beteenden. Det är verkligen onödig konsumtion!

  6. Vad är skillnaden på hårig päls och skinn/mocka? Djur som djur. Sluta va så jävla inskränkta. Så trött på era kommentarer.

    1. Anna, det är en stor skillnad på pälsindustrin och läder/skinn-industrin (som är restprodukter). Hur kan man inte känna till detta 2017? Suck. Tycker all kritik gällande päls är fantastiskt! Tänk hur långt man kommit på några år. Hoppas även du än en dag inser allvaret och lidandet pälsindustrin medför.

      Allt gott!

      1. Och du har själv varit i dem fabrikerna antar jag då och är 100 på att det bara är restprodukter? 🙂 ungefär lika troligt som att alla fabriker i Kina/Taiwan osv aldrig har barnarbetare fast att det är den sidan de visar upp för övriga världen, sedan kommer kalla fakta och smygfilmar en helt annan sida. pest eller kolera.

  7. Det jag menade är framför allt är att jag tycker alla ska få göra egna val. Vill forni köpa päls(skor) får hon väll göra det. Trött på att alla bloggerskor ska få så mycket kritik hela tiden.

  8. Jag tycker också att det är helt obegripligt hur någon som verkar som en empatisk och påläst person kan köpa skor med äkta päls, och sedan skriva om dem som om det inte är något problem alls?

  9. Åh, detta gör mig så ledsen. Att någon som framstår som så påläst och känslosam person kan köpa päls bara för att uppfylla någon ytlig tillfredställelse . Snälla tänk om här. Märkt att du äter mindre kött och pratar om mer miljömedvetna val. Då borde du verkligen ta ett annat beslut angående dessa pälsskor. Det är som att backa tillbaka 100 steg. Gör om, Gör rätt! Vänligen, A.

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Entreprenör, bloggare och författaren som njuter av livet till fullo. Jag har sedan 2004 drivit min blogg som varje vecka når ut till tusentals unga kvinnor, främst i åldrarna 20-35 år. Jag skriver om känslor, vardag, mode/skönhet, inredning, mat/dryck och yoga. Här hittar du djupa, transparenta texter blandat med inspirerande bilder och härliga tips.

Artiklar att lyssna på

Att samla kraft och vara fylld av kärlek

Jag startade dagen med yoga. Inte med så stort fokus på det fysiska utan snarare det psykiska. Komma ner på jorden, landa, hitta stadig grund. Det bästa med yoga är att den kan utövas var som helst i världen så länge du har en mark att stå på. Ingenting mer behövs än du själv och jorden. Jag älskar känslan av att grunda fötterna, borra ner tårna i underlaget och sakta börja röra kroppen. Varje gång jag morgonyogar sätter jag en intuition för dagen och hela tiden, i alla fall nästan, är det samma sak. ”Jag är fylld av kärlek. Jag ska ge kärlek och jag ska vara öppen för att ta emot kärlek. Jag ska vara generös med min energi och den ska vara positiv, stark och varm gentemot den eller dem som tar emot den.” och varje morgon avslutar jag med samma mantra, ”Tack för att jag får vara vid liv, för att jag är just jag, för att min kropp bär mig och mitt sinne omfamnar mig. Tack för att jag får leva på den här jorden, frisk och stark, omringad av kärlek.”.

Jag har funderat ganska mycket på det kroppsliga under den här semestern (på tal om att tacka min kropp), jag gör det på nästan varje solsemester. Kroppen är i så tydligt fokus på stranden. Vi inspekterar, reflekterar och dömer – oss själva eller andra. Det ligger i vår samhällskultur och sitter djupt rotat, i alla fall hos mig! Jag kan komma på mig själv med att se en vacker kvinna i bikini och vid första anblick, direkt efter att jag registrerat hur vacker hon är, så jämför jag mig och blir besviken på min egen kropp för att den inte ser ut som hennes. Jag vet inte, men jag tror inte att jag är ensam med detta – däremot vet jag inte hur många av er där ute som jobbar med den här tråkiga självkänslan, som har byggts upp under år av normer och förväntningar på den kvinnliga kroppen? Jag vet i alla fall att jag hela tiden jobbar med det. Varje gång jag står på min yogamatta övar jag på att älska min kropp och mitt sinne som en enhet. För att hela jag hör ihop – min kropp med min själ, den jag är på utsidan och den jag är på insidan. Och HELA den enheten är vacker, stark och underbar. Det är vad jag säger till mig själv, hela tiden, timme efter timme på min yogamatta.

Och jag ska inte påstå att mitt sinne är perfekt och gör som jag vill hela tiden, men det lossnar lite mer för varje dag. Jag har levt med en självkänsla som stundtals vacklat sen jag var liten men det är en självkänsla som blir lite mer trygg för varje år som går.

Jag har aldrig vägt så mycket som jag gör nu – men jag har heller aldrig älskat min kropp på samma explosiva sätt. Jag känner mig så stark, trygg och välmående. Efter en vår av mycket yoga, styrketräning och motion har jag förstått att kärleken till min kropp sitter inte i antal kilo på vågen utan kärleken växer fram i takt med mitt välmående. Jag har aldrig älskat min kropp som jag gör nu men jag har heller aldrig tagit så väl hand om den. Jag behandlar den med ömhet och som en del av hela den person jag är – inte bara som ett ting som ska bära runt mig och visas upp genom livet. Jag är min kropp, mitt sinne och mitt hjärta. Allt det ska jag ta lika väl hand om. Oavsett om det handlar om terapi, yoga eller vila. Det är så häftigt att älska hela sin kropp – något jag nog ärligt talat aldrig gjort tidigare om jag inte har fått höra att jag är smal (eftersom smal är lika med snygg). Senaste tiden har jag börjat få höra något annat: att jag strålar. Och det kommer jag fortsätta göra oavsett om människor tycker att jag är smal eller stor eller kort eller inte passar in i mallen. Min skönhet kommer från mitt välmående, jag hoppas att jag alltid ska ta såhär väl hand om mig själv och älska mig själv såhär mycket. Jag går på stranden fylld av kärlek till mig själv och mina medmänniskor, utan att jämföra eller döma, varken mig själv eller andra.

Bara lite kroppsliga tankar från mitt innersta. Och var snälla om ni kommenterar! Det är alltid väldigt känsligt att prata om det här men jag tror också att det är viktigt. Att inte bara låtsas om som att man älskar sin kropp och sitt utseende no matter what. Att man inte bryr sig eller att man står utanför samhällets normer. Jag gör inte det men jag jobbar med min självbild, precis som alla ni andra. ♥

  1. Du är en sån jäkla härlig förebild, detta inlägg fick mig att fälla en tår för jag känner igen mig så otroligt mycket i det du skriver! Njut av din semester <3

  2. Vilket bra inlägg. Verkligen. Kämpar varje dag med min kärlek till min kropp. Spelar ingen roll att folk tycker jag är ”så smal och fin” Kärleken till sin egen kropp måste komma inifrån en själv. Men med hjälp av yoga så känns det något bättre för var dag. Eller var vecka åtminstone. Babysteps… Mitt mål är att kanske inte älska min kropp, men att tycka om och respektera den. OCH sluta jämföra mig med andra 🙁
    Tusen tack för den bästa bloggen någonsin. Älskar ditt fina sätt att skriva. Tack!

  3. Jag har aldrig heller vägt så mycket som jag gör nu.. men jag älskar inte min kropp. Jag vill så mycket men får inte ihop mina dagar. Jag vet att det handlar om att prioritera och planera. Jag har tränat och haft en stark kropp och prioriterat träning, men av olika anledningar slutade jag med detta. Igår kalla min pojkvän mig mullig och det är väl det jag har blivit men jag kan inte acceptera det. Det gör mig så ledsen att det är så. Jag ska träna men på pga sjukdom så har jag förbud för detta den kommande månaden så cirkeln är ond.
    Så tack. Du svarar så ofta på mina tankar och du anar inte hur ofta det är! FAN VA DU ÄR BÄST!
    ps inga påhopp på killen, han älskar när det finns mycket att ta på så han klagar inte utan är bara klumpig i sina ordval.

  4. Wow. Har inga ord. Jag känner igen mig i allt du skriver, du är inte ensam om dessa tankar/känslor. Tack för det här viktiga inlägget.

  5. Jag har ocksa alltid haft daligt sjalvfortroende tills den dagen jag borjade med meditation och yoga. Det ar det basta jag har gjort for mitt psykiska och fysiska. Det kanns som det kommer naturligt med meditation att man borjar tanka mindre ytligt och ser vad som faktist betyder och vad som ar viktigt i ens liv och inte. Jobba pa vi alla gor det! Kram

  6. Skönt att du kommer till ro med dig själv!
    Tycker dessvärre att ibland så förvandlas detta till en hets, att man MÅSTE älska sig själv, att man MÅSTE gilla det dåliga för annars är man lite sämre än alla andra. Ibland vill man förändra (gå ner/upp i vikt t.ex.) och det måste vara okej.
    Själv så jobbar jag med att vara neutral gentemot min kropp. Jag vill varken hata eller älska, för jag tror det kommer sätta för mycket press på mig själv. Och det är helt okej det också.
    Tror det är viktigt att man sätter sig ned och funderar på hur man vill själv förhålla sig till sin kropp, istället för att gå på något mission om att man måste älska allt.

  7. Jag har bott på flera platser runt om i världen, men ingen av dessa städer kan mäta sig med besattheten av människors utseende i Stockholm, och att de faktum att smal-idealet i Stockholm är att vara sjukligt smal. Inte konstigt alla går runt och hatar sina kroppar, så obeskrivligt sorgligt. Detta självhat bidrar inte med något positivt.

    Fint att du delar!

    TIPS för alla tjejer är att gå in och lyssna på podden Penntricket!!!

    1. Instämmer, när man bara går runt här i Sthlm tänker man inte på det men när man flyttar tillbaka från utomlands blir det uppenbart hur smala, fixade osv. alla är här. När jag var yngre brydde jag mig väldigt mycket om detta – nu, not so much.

    2. Håller helt med, flyttade t Sthlm för några år sen och tex sist när min mamma se o hälsade på så till o med kommenterade hon ”Gud vad smala alla är”, kanske ngt speciellt för ömalm/city där jag bor men känns som det är en speciell utseendehets här

  8. Michaela, jag har genom åren behållt många av dina ord, tankar och texter nära hjärtat. Du är viktig <3 tack för att du delar med dig till oss här ute i världen.

  9. Fantastiskt skrivet, och du satter verkligen ord pa sa manga tankar och funderingar jag har. Det ar sa fint att lasa hur du tanker och hur du ser pa din kropp. Sjalv ar jag overviktig (jag overdriver inte – jag vager helt enkelt for mycket for att det ska vara halsosamt for min kropp) och kampar just nu med att ga ner och hitta en stadig vikt som ar bra for mig. Och det ar tufft och kampigt. Och det har med stranden ska vi inte ens tala om – det ar inte roligt att ta pa sig en bikini och vandra runt bland normalviktiga, vackra manniskor nar man sjalv kanner sig 10 ganger storre an alla andra. MEN da ar det sa fint att lasa din text. For jag haller med – vi ar inte bara vart yttre – vi ar alla sa mycket mer. Sa precis som du, jobbar jag pa att vara snall mot mig sjalv och andra. Att sprida karlek och energi. Det betyder mycket mer an nagra extra kilon pa magen. Det galler bara att jobba mot en sjalvkansla som hjalper mig att inse det.

  10. Jag har aldrig älskat min kropp men nu när vikten är 3 siffrig tack vare att jag har ett litet liv i magen så har jag inte på hela sommaren försökt dölja kroppen. Min mage har aldrig fått så mycket smek, klappar och strykningar av mig och min man som nu. Nu längtar jag tills magen är ersatt av en liten Skrutt utanför magen men jag ska verkligen jobba för att erkänna min kropp som fantastisk när bebis är ute. För det är fan fantastiskt att kunna bära ett barn.

  11. Bra skrivet inlägg, plus i kanten för att du inte skrev din vikt, sånt sätter bara igång hjärnspöken. Du ser så petite ut, men förstår att ibland säger tankarna något annat.
    Du är jätte fin!!!

  12. När du säger att du vill ta så bra hand om din kropp som möjligt så hur resonerar du mer rökningen? Feströkar själv och är så kluven med tankarna…dels tänker jag att 5cigg om månaden inte kan skada men samtidigt fattar jag att det är gift 🙁

  13. Fantastiskt fint, transparent och inspirerande skrivet. Jag är betydligt äldre än du, men berörs väldigt mycket av din utveckling och generositet via orden. Tack!

  14. Håller med. Och tror jättemycket på positiva tankar. Blir även arg på alla som tycker att de har rätten att bedöma, och dessutom säga det högt, andras kroppar – vare sig de är smala, större eller mittemellan. Min kropp är endast min och bara jag har rätt att tycka något om den. Tycker man ska avstå från att säga något om andras kroppar utseendemässigt, även om det är något positivt. Det finns så mycket annat fint man kan berömma istället. 🙂 Vi är alla fina. Kram

  15. Tror ingen kan hitta något elakt att kommentera om detta inlägg fining! Bara så så vackert och hoppfullt att läsa att det går att känna så <33

  16. Så bra inlägg. Kom en tår, utan att jag egentligen vet varför- bara så jävla laddat ämne. Jag jobbar med att försöka älska min kropp varje dag- det tar tid. Onödig tid kanske, men viktigt.

    Oavsett- du är grym!

  17. Gud blev helt tårig av ditt inlägg. Du är så viktig o jag beundrar hur du delar med dig till oss läsare. Känner igen mig så i din text, har nyligen gått igenom en separation vilket gjort att hela min självbild har raserat.. tvivel på mig själv, mitt utseende och om det någonsin kommer kännas bra igen eller om man kommer hitta någon ny. Vet att man ansvarar för sin egna lycka och glädje och att man inte kan hänga upp det på någon annan men det är svårt. Kanske dags att testa yoga på riktigt.

  18. Du satte ord på prick allt vad detta innebär, att älska sin kropp och jobba på sin självbild är exakt vad jag tycker man ska göra. Du lyckas verkligen ta upp det här känslig ämnet på ett väldigt bra sätt vilket är otroligt beundransvärt! Du är en så viktig förebild och du kunde inte göra ditt jobb bättre! Jag tror uppriktigt sagt att din blogg och ditt utvecklande av Daily Forni påverkar och inspirerar väldigt många människor och det ska du vara stolt över! Kramar till Dig, <3 <3

  19. Fint skrivet Forni!! Håller med någon här uppe om att utseendefixeringen (smalhets) känns så mycket värre i Sverige (Stockholm) än utomlands. Synd! En annan sak jag har tänkt på det senaste strandsemestrana att INGEN ser så där perfekt ut som alla gör på sociala medier, ganska befriande att inse att ingen är perfekt och alla har ”skavanker”. Själv har jag en pigmentsjukdom men trots den hänger jag på beachen, tänker inte dölja pga utseendehetsande svenskar 😉

  20. Den här fixeringen vid att smal är samma sak som snygg är så SJUK! Såklart kan man vara snygg och smal men det viktiga är att se och känna sig välmående, frisk och stark. Oavsett kroppsform.
    Nu bor jag inte i Stockholm, kanske är smalhetsen större där, men jag tycker mig märka att många tjejer tränar rätt hårt och jobbar med kosten för att gå UPP i vikt och få former då det upplever att de är för smala. Såklart lite bättre men det är skrämmande med denna kroppsfixering.

  21. Ännu några kloka ord av dig! Har precis läst din bok, vilket tog mig ett tag då jag själv gått i terapi och på mindfulsness och tänkt att ”jag inte behöver mer av det där, det kan jag nu”. Men åh vad fel jag hade!! Mycket i din bok ”bekräftar” det jag själv jobbar med dagligen och det har bara stärkt mig ännu mer. Dessutom kommer du med massa nya tankar och infallsvinklar som jag burit med mig. Så tack tack tack för att du är så sund och klok!

  22. Så himla himla himla bra inlägg! TACK för att du delar med dig av dina tankar<3 Känner många gånger exakt likadant, att jag jämför mig med andra. Det gäller att påminna sig själv om att man är vacker precis som man är!

  23. Åh tack för denna text, bästa Forni! Så himla behövligt för mig att läsa. Jag som själv kritiserar och jämför min kropp med andra, i princip hela tiden. Är jag inte för bredaxlad, är jag för stor över magen eller har för smala höfter. Men att läsa din text fick mig direkt på andra tankar och kände bara att ”tusan, hur kan jag vara så taskig mot min kropp när den bär mig genom livet med all sin kraft?”. All kärlek till dig!

  24. Ibland när jag läser bloggar kan jag känna att det är svårt att distansera sig mot alla fina bilder som läggs ut och hur snygga/bruna alla är. Det är skönt att du vågar visa att det finns en insida hos dig också som är lika känslig som min. Tack för att du delade med dig, hjälpte mig att släppa alla mina oroliga tankar ikväll på att jag inte är perfekt

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Hämta andan

Igår var vi helt slut efter en fartfylld helg. Det var måndag och vi bestämde oss för en heldag av chillande.

Åt frukost.

För att sedan lägga oss vid poolen resten av dagen.

Hej hej!

På eftermiddagen gick vi ner till stranden vid oss för att äta lunch på den lilla strandrestaurangen.

Resten av dagen låg vi kvar vid poolen och innan middagen gick jag och tjejerna en powerwalk i bergen. När kvällen kom duschade vi och bytte om.

Middagsdags!

I klänning från Chiquelle, skor från Rochas och väska från YSL.

Vi hade bokat bord på Sea Satin Market som ligger i stan. Så galet härlig restaurang med havet som kuliss. Maten var okej men atmosfären var tio poäng.

När grekerna kom för att äta sin middag vid midnatt hade vi precis avslutat vår, hehe, så då promenerade vi sakta genom stan igen innan vi hoppade in i en taxi hem.

  1. Hej! Är i akut behov av hjälp och skulle bli såå tacksam om du helped a girl out :* <33

    Jobbar 8 veckor denna sommaren på ett sommarjobb och har typ lite mindre än 3 veckor kvar. Jobbar med världens gulligaste kille där som också bara jobbar under sommaren. Han ser bra ut, är smart, charmig, rolig omtänksam osv osv. Vi har inte pratat sådär supermycket men lite varje dag så fort vi jobbar tillsammans och kanske inbillar jag mig men upplever iaf att vi utbyter lite blickar, kollar vart den andra befinner sig när vi är i ett rum, sätter oss brevid varandra på lunchen när vi får chansen osv.

    HUR ska jag gå vidare detta? Är så rädd att dessa 2 veckor ska ta slut och sen hörs eller syns vi aldrig mer förrän nästa sommar då vi förmodligen kommer jobba tillsammans igen…

    Ska jag gå internet vägen och adda honom på fb/insta men det känns så himla uppenbar flirt på något sätt haha. Eller ska jag försöka hinta om typ biobesök/restaurangbesök någon gång efter en jobbdag? då visar jag ju ändå att jag är mer intresserad än honom än ebart att vara hans kollega liksom.. Känns också fel att flirta för mycket på jobbet om du fattar vad jag menar så bättre att ta det utanför/efter jobbet.

    Vill liksom inte vara för "på" och ta första steget utan helst att jag öppnar upp/hintar så att han (i så fall vågar) ta första steget (om han nu är intresserad av mig dvs). Hur gör jag det? Dvs visa att jag är intresserad men inte för uppenbart haha? Det ska ändå som sagt kännas att det är han som tar första steget och inte jag!!!

    Skulle bli sååå glad för ett svar på detta haha. Helst inte i ett inlägg utan bara som svar här bland kommentarerna! Du är ju så himla bra på det där med kärlek och ger alltid så kloka råd. Mvh en vilsen 20-åring!

    1. Var ärlig! Säg något i stil med: ”Det har varit jättetrevligt att ha dig som kollega och jag skulle tycka att det vore roligt om vi kunde hålla kontakten. Du kanske vill ta mitt nummer så kan vi ses och dricka en öl eller två?/Skulle du ha lust att ta en middag med mig innan vi skiljs åt?” Eller bjud med honom på en fest/utekväll tillsammans med dina vänner! Han kommer garanterad bli glad över att du uppskattar honom och vill hålla kontakten och om han också är intresserad så kommer han ha möjlighet att visa det! Kör!!

    2. Lägg till honom på fb! Absolut! Och sen kan du skriva till honom där, typ att du tycker det var kul att jobba ihop och att du gärna ses igen – alltså om du vågar tycker jag tillochmed du ska vara så ärlig och säga att du tycker han är skitsnygg. Det är inte att vara för på utan att vara rak och tydlig. Alla gillar komplimanger, alla gillar när någon visar genuint intresse för en. Sen om det är uppenbart att du flörtar, so what? Det är en bra grej! Du har inget att förlora så kööör hejar på dig!

  2. Bokar ni alltid bord på restauranger utomlands? Jag får det intrycket. Är nyfiken för jag själv brukar aldrig göra det utomlands utan kanske kollar upp ett ställe innan och sen brukar de alltid finnas bord.

  3. Kan inte komma på någon bättre person att fråga än du 🙂 Håller på att planera en fest i november. Min tanke är att samla nära och kära (typ 50 pers) på ett härligt ställe i Stockholm där vi alla kan mingla, dricka goda drinkar och de som vill äta kan göra det när helst de önskar under kvällen. Jag är ute efter ett ställe där jag inte måste betala tusentals kronor för att få hänga där och jag vill absolut inte boka en meny för hela sällskapet bara för att vara välkomna in genom dörren. Har du några tips? Supertacksam för idéer 🙂

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

En söndag på Scorpios med dans i solnedgången

Om vi har det härligt? Svaret är ja. Fy fan vilken magisk ö Mykonos är, jag förstår varför alla rekommenderar den. De senaste dagarna har vi dansat i solnedgången, druckit drinkar, ätit magiskt god lunch, nattbadat och läst böcker vid poolen. Precis så som semester ska vara. Här kommer lite bilder från vår söndag!

Jag var klädd i klänning och örhängen från Zara (nya!), skor från Hermes och solisar från Prada.

Vi var ju lite *bakis* från lördagskvällen men ett morgondopp och en lätt make gjorde susen. Kände mig himla fin trots värmen och bristen på sömn.

Vi hade bokat söndagslunch på Scorpios som är en beach club här på Mykonos. Söndagar är deras bästa dag så vi var redo för en dag med mat, dans och drinkar med havet som kuliss!

Kan VERKLIGEN rekommendera Scorpios, sjukt fint ställe med himla god mat.

Dock så tror jag att vi överdrev maten en aning, tog in typ allt de hade på menyn haha. Godast var bläckfisken och carpaccion med tryffel. Mums!

Killarna <3

Och tjejerna! Här är alltså gänget som vi har åkt hit med. Det är en ganska otippad konstellation med vänner men shit vilken fullträff. Jag har skrattat så mycket de senaste dagarna så att jag har grov träningsvärk i magen. Det är helt sjukt, igår fick jag inte ens luft mellan skrattattackerna haha.

Efter en långlunch gick vi bort till lounge-delen på stället där vi hade massa andra vänner på plats.

Så dansade vi från fem-tiden till midnatt, såg solen gå ner och färga himlen i rosa, lila, orange och slutligen midnattsblå. Åkte tillbaka till hotellet, nattbadade, åt mackor och snackade strunt.

Jag satt och pratade med Theo vid poolen igår och då sa vi ”Det är sådana här dagar man för alltid minns. När vi är gamla kommer vi tänka tillbaka på den där söndagen på Mykonos när vi var unga, vackra och lyckliga.”. För så är det ju. Perfekta dagar på nya platser kommer för alltid att sparas i lille hjärnan. Tacksam för dessa dagar och minnena de skapar.

  1. Har följt din blogg rätt länge och är så oerhört imponerad! Nu undrar jag något så ytligt som vart är dina solglasögon ifrån?:)Så snygga! Sen tänkte jag höra om du ville ta en fika någon dag och prata om livet karriär typ?
    Stor kram!

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Evening outfit

Såhär såg jag ut i lördags kväll! Klänning från & Other Stories (klick!) (adlink!), skor från Zara och Chanel-väska. Älskar min nya klänning! Kommer bli en riktig favorit i garderoben. Den perfekta lilla svarta!

  1. Gud vad snygg stil du har Michaela! Älskar alla dina klänningar du haft på dig på slutet, du passar så bra i dom! Så himla fin!

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

sub archi