Psykologipodden

För ett par veckor sedan gästade jag Psykologipodden och nu finns den ute för er som vill lyssna! Vi pratar om ångest i alla dess former och hur man kan göra för att försöka lindra den en aning. Om tunga ryggsäckar genom livet och jakten på den bästa psykologen. Finns på iTunes om du söker på Psykologipodden eller här (klick!).

tumblr_lkcsgpXunU1qblymvo1_400_large

  1. Tack för ett jättebra poddavsnitt! Har själv lidit av ångest i perioder och det är så skönt att kunna känna igen sig i din historia och att förstå mer om den bakomliggande psykologin.

  2. Hej bästa Forni!
    Jag vet inte om du kan hjälpa mig men jag känner verkligen att jag vill bolla med dig kring just detta.

    Jag har sagt upp mig från mitt jobb för ca 4 veckor sedan. Jag har arbetat där i drygt 3 år. Senaste året har varit riktigt jobbigt för mig och jag har mått riktigt kasst över att behöva gå dit, men jag har också en verklighet och en lägenhet att betala så jag ville inte säga upp mig från min fasta heltidstjänst där.
    Jag har länge känt att jag inte trivts och att jag inte kan utvecklas mer inom mitt område. Det finns heller ingen möjlighet att utvecklas och lära sig något nytt för man har ett antal arbetsuppgifter och det är bara så det är. Jag kände att jag började slarva och inte vara den där roliga och goa tjejen som jag annars är. Jag blev väldigt ofta ledsen när jag tvingades att ta beslut, om jag blev tillsagd eller om någon påpekade att jag såg sur ut. Vilket jag säger gjorde också..

    Min arbetskollega sa upp sig bara någon vecka innan mig, och när hon gjorde detta så kände jag att om hon vågar, så vågar jag. Så jag skrev en ”begäran om uppsägning”, lämnade den i min chefs fack och gick sedan hem efter arbetsdagen. Hade jätteont i magen hela kvällen och på morgonen så kunde jag inte äta frukost utan åkte direkt till jobbet. Efter några timmar på jobbet gick jag till min chef och bad om att få en underskrift, sen bröt jag ihop och bad om att få gå hem (hade sovit 0 timmar den natten och fick världens magkatarr).

    Detta är nu 4 veckor sedan och jag har varit hemma varje dag sedan dess. Jag kan verkligen inte gå tillbaka dit, jag vill inte och jag drabbas av ständig panikångest bara jag tänker på jobbet och att behöva gå dit igen. Jag har inte velat ringa till jobbet en endaste gång utan har fått hjälp av både min mormor och min mamma att framför vissa saker.

    När jag sa upp mig så fick jag till mig att jag har 3 månaders uppsägningstid och att jag inte får gå innan det (och där med basta!).

    Jag har sedan tidigare alltid velat jobba i affär, det har varit mitt mål sedan länge.
    Jag har några av mina närmaste som själva jobbar inom butik och dem har hjälp mig att få kontakt med butikscheferna ang lediga jobb.
    Här om dagen ringde en butikschef till mig och frågade om jag kunde komma på intervju dagen efter (igår), jag var där och han frågade om jag kunde tänka mig att provjobba, vilket jag såklart vill.

    Jag vet inte hur det funkar med att provjobba samtidigt som jag är anställd och nu sjukskriven månaden ut(?) och oroar mig samtidigt för att någon på mitt jobb skall se mig och meddela vidare att dem såg mig där.. Behöver inte ännu mer trubbel. Mitt största problem är att butikschefen gärna ser att jag kan börja min anställning där v. 32-33 (om provjobbet går bra), vilket är väldigt snart och även under min uppsägningstid. Jag vill så gärna ha detta jobbet och jag tror verkligen att det hade varit bra för mig att få göra något annat samtidigt som jag får göra något som jag verkligen kan se mig själv jobba med.

    Problemet blir bara då att jag fortfarande är anställd på mitt andra jobb, men eftersom jag verkligen inte vill tillbaka dit och mår katastrof bara jag tänker på det så kommer jag inte kunna gå tillbaka dit, och om jag skulle gå tillbaka så skulle jag bli sjukskriven igen..

    Jag går hos en KBT-terapeut och det känns bra, men jag gråter konstant även när jag är där och hon tycker inte heller att jag skall gå tillbaka..

    Vad skall jag göra? Skall jag prata med dem om jag får gå tidigare? Vad skall jag säga? Snälla, kloka du, hjälp mig.
    Det handlar ju inte om att jag är sjukskriven för att jag inte kan jobba alls, utan att jag inte kan arbeta där jag är anställd nu, pga att jag mår katastrof av att gå dit och får magkatarr och gråter när jag tänker på det.

    (By the way, dem på mitt jobb vet inte att jag fått erbjudande då jag inte hunnit berätta än..)

    Ps, du är grym, ha de bättre än bäst.

    Kramar, <3

  3. Hej Micharla. Den dagen du får tid och framförallt lust för att på något vänster börja podda regelbundet så är det många som kommer skatta sig lyckliga. Du är fantastisk att lyssna på och har ett enormt lugn som sprider sig till de som lyssnar! Hejar och hoppas på att den dagen kommer så småningom! <3 Hoppas du får en fantastisk semester med så lite ångest som möjligt! Kram på dig!! Och tack för att du delar med dig, av allt.

  4. Ska absolut lyssna! Jag brukar lyssna på alla poddar du är med i. Tycker verkligen du verkar både charmig och klok och framför allt en väldigt genomtänkt person med mycket självinsikt. Är så kul och inspirerande att lyssna på dig, längtar tills din bok släpps! Kram

  5. Åh, kan du inte börja podda igen? Du har en så otroligt behaglig stämma och så kloka tankar!

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

sub archi