Hej fina, Michaela!
Milles för härlig stämning, god mat och smarriga drinkar (både med och utan alkohol!) till middag.Om det är fint väder och ni kan sitta ute så har både Milles och Strandvägen 1 underbara uteserveringar!
Kan du inte börja använda din snapchat-story lite mer?? ? Så roligt forum, speciellt nu när du är i USA! Skulle vara kul att följa dig lite mer<3
Jo det borde jag verkligen göra, det är ju kul men jag glömmer så lätt. Ska börja snapa lite nu när våren kommer! Michaelaforni heter jag där om ni vill följa. Puss!
Hej bästa du. Jag och mitt ex gjorde slut för ett år sedan, efter 5 år ihop, för att vi glidit ifrån varandra. Men jag saknar honom än idag. Det har givetvis gått i perioder, och gick kanske bästa första månaderna utan honom, men det känns som att hela detta året präglats av känslan att han fattas mig. Vi har väldigt sporadisk kontakt – dvs en snap då och då om ingenting utav värde. I natt drömde jag att han hade träffat någon ny, och vaknade med sånt hjärtsnörp och sorgsenhet att det tog tid innan jag somnade om. Jag tror inte han känner som mig, i alla fall inte i samma utsträckning, då senaste gången jag berättade om det fick ett väldigt sakligt svar. Hur kommer jag över detta? Med de senaste två killarna jag dejtat så har det bara känts fel. Fel famn, fel mun, fel armar osv. Jag vill bara ha ett vi med honom igen.
Oavsett om det var rätt beslut eller inte att göra slut så kommer det att kännas så under en lång tid efteråt. Tror jag. Man växer ju ihop med någon och plötsligt slits man isär – klart att det tar tid för kroppen att förstå det och vänja sig vid att inte ha den där personen som en del av en längre. Jag tror att du måste försöka se skillnad på vad du tror och vad som är verkligt. Ni valde att göra slut av en anledning så försök förstå om du tror att du saknar honom eller om det faktiskt är så att du ångrar ert beslut. Om du ångrar det, och känner det till 100%, tycker jag att du ska göra det tydligt för honom. Om han inte besvarar det måste du gå vidare helhjärtat för din egen skull. Men kanske är det lite gamla känslor som finns kvar i dig, jag vet inte. Det är inte helt ovanligt. Många famnar känns fel efter att man har varit i samma famn i många år så låt det ta tid – så lång tid som det behövs. Våga testa när det känns som att det kan bli bra men acceptera om ännu en famn känns fel. Till slut blir det rätt. Skicka massa kärlek till dig!
Hej Michaela,
Först måste jag bara tala om att anledningen till att jag hitta in till din blogg från första början är för att så många människor sa till mig ”Vet du vem du är lik? Du är SÅ lik Michaela Forni”.
Hade ingen aning om vem du var, efter enormt mycket kommentarer att vi är lika så googlade jag dig och hitta din blogg. Så kul, älskar den! Jag älskar själv att skriva & vad är inte det bästa men kan samtidigt vara nåt av det sämsta om inte Kärleken?
Jag bor utomlands vilket jag gjort de senaste åren och har nu hittat min stora Kärlek med stort K. Vi har vart tillsammans i lite mer än två år och det är bara sådär rätt. Men visst är det så svårt ändå.. jag tycker det är svårt att styra upp våra sociala liv dvs med vänner osv, vi båda är sjukt sociala.. Jag vill ju umgås med mina vänner, han med sina men samtidigt båda tillsammans med gemensamma. Hur gör du och din kille? Just nu känner jag att vi inte har nåt bra ”system” om man kan kalla det så… I en period är vi med våra kompisar grymt mycket andra perioden är vi med våra gemensamma grymt mycket och det känns liksom som att vissa kompisar kan bli lite irriterade för att man inte är med dem hela tiden. Känner mig otillräcklig! Speciellt med ens singel kompisar. Vet inte hur många pikar jag fått under fester och inför andra människor (läs: av mina absolut närmsta vänner) att jag ”bara” är med min kille.
Det är ju inte så det är, men känner ändå inte att jag ska behöva förklara mig.
Förstår du vad jag menar? Har du vart i liknande situation? Har du nåt tips/råd till mig? Vore grymt!
Ber om ursäkt för sådan lång kommentar.
Tack för en fantastisk fin och inspirerande blogg!
p.s vi planerar att åka till italien i sommar, har du någon ”Italien guide” här i bloggen? Vore så kul att få härliga tips kring det med. d.s
KRAM <3
Hej fina du!
Skicka en bild på dig haha! Sjukt kul att vi är lika.
Jag tycker att du ska släppa det dåliga samvetet. Gör såhär: skriv en lista på de personer som betyder mest för dig i ditt liv och låt din partner skriva en likadan. Sen ägnar ni ert sociala liv åt att umgås med dessa och prioritera dem – ibland var för sig och ibland gemensamt. Jag och D har faktiskt inte några problem med detta – jag umgås med mina vänner när jag vill och han umgås med sina vänner när han vill. Ibland umgås vi med gemensamma vänner eller så hakar någon av oss på den andras kompisgäng om man känner för det. Det har rullat på för oss på ett naturligt sätt.
Någon som har några tips som är bättre än mina här kanske? Som har varit i liknande situation? PUSS!
Några snabba
Other Stories eller Zara
Lasagne eller Pizza
Klack eller Flats
Hannah eller Amanda
Brunett eller Blondin
Klocka eller armband
Fredagkväll eller lördagsförmiddag
Kommer här!
Zara
Lasagne
Klack for life
Amanda
Jag känner mig som en brunett men har insett att jag har varit blondin i flera år haha. Kan omöjligt välja här.
En på varje arm!
Oj oj oj vilka svåra frågor som ställs haha… jag säger nog lördagsförmiddagen. Det finns något magiskt i att ha en hel lördag som väntar på en.
Hej Michaela!
Tack för den bästa feel good bloggen som finns i min bloggmapp, heja dig <3
Först vill jag ”konstatera” något samtidigt som det är en fråga haha. Men när jag läser bloggar, dem flesta är i samma ålder som jag eller samma stadie i livet, något år äldre, något år yngre osv. Men jag tycker att det verkar som att alla är så vuxna, alla har haft flera jobb och dejtat flera killar och går på middagar och brunchen etc. Medan jag själv fortfarande pluggar, bor i min etta på 25 kvm, vet inte alls vad jag ska göra med livet, inte hunnit med så många förhållanden osv. Är bloggare så vuxna som dem verkar? Haha sjukt konstig fråga
Hej där!
Men åh, bästa du, tack snälla <3
Jag tror att vissa lever det livet för att man tror att det är det livet som ska levas, men de flesta bloggare blir vuxna ganska fort. Att driva en blogg på professionell nivå är ett välbetalt jobb så det leder till möjligheter som man kanske inte har om man pluggar eller är helt ny in i arbetslivet. Tack vare möjligheten som ett sånt jobb leder till är det lättare att leva ett liv med större lägenhet/resor/äta ute etc. Sen går det alltid att vinkla saker på bloggen såklart, som med relationer. Det är jätteviktigt att ni som läser förstår att det finns en annan sida i varje bloggares liv än det som visas upp. Bloggen är inte till för att visa upp allt och de flesta lever ju helt vanliga liv men visar upp guldkornen ur det. Kom ihåg det <3!
Min andra fråga är: dem flesta bloggar jag läser verkar kunna äta väääldigt mycket mat på en dag (missta mig inte, det är freakin lovely) men jag förstår inte hur ni orkar all mat. Som nu när du var i Chicago så åt du först frukost sen trerätters till lunch och sen middag. Det går inte ihop sig för mig, när jag själv har ätit typ en vanlig lunch så kan jag inte äta en middag också, det blir för mycket mat på en dag, och en trerätters middag är bara att glömma, det skulle aaaaldrig gå, orkar knappt äta upp varmrätten när jag är ute och äter. Orkar du äta all mat som du beställer ? Också en märklig fråga men har funderat på det här ett tag haha
Hoppas du får en fin helg 🙂
Den här frågan oroar mig ganska mycket, även den innan lite grann om jag ska vara ärlig. Du är inte ensam om att lägga märke till detaljer på det här sättet men jag tror inte att det är hälsosamt att göra det. Varför är så många så besatta över andra kvinnors matvanor? Varför vill man diskutera och spekulera i det? Och varför jämföra sig? Du är ju människa och borde därför förstå att andra människor har helt andra kroppar än din – som fungerar på andra sätt. Det är så märkligt att tro att alla andra människor ska fungera precis som man själv gör. Människan är olik varandra och vi borde inte spekulera så mycket i hur andra fungerar. Om du bara kan äta en gång om dagen så hoppas jag att det är för att din kropp fungerar så och inte för att du intalar dig att den fungerar så för att du egentligen gillar känslan av att vara en sån som äter lite. Jag själv äter ofta, men lagom portioner och lämnar mat om jag känner mig mätt. Jag har en fullt naturlig relation till mat på mitt alldeles egna sätt och blir mörkrädd när jag läser alla kommentarer som jag varje vecka får kring mitt matintag. Vi måste släppa det här tjejer. Sluta analysera eller jämföra dig med andra människor och försök leva ett välmående liv själv – då kommer vi alla att må mycket bättre. Släpp matpressen och alla mattankar. Ät och var lycklig.
Stor kram och glad påsk!
Så bra svar i den sist ställda frågan! kram och hoppas du får en fin påsk!
Håller med, bra svar på sista frågan!
Åh håller också med! Har själv aldrig reflekterat över hur mkt/lite mat du äter. Är mest avundsjuk på all god restaurangmat :))
Jag håller med! Du verkar ha ett sådant sunt tänk – jag uppskattar och inspireras av det! Kram
Jag gillar också ditt svar på mat-frågan och du har ju onekligen en fantastiskt hälsosam syn på mat och kropp som lyser igenom i ditt sätt att spegla din vardag! Det verkar uthärdligt att ha det så okomplicerat. Samtidigt, och jag vet att du har påpekat detta tidigare, är du ju enligt mig ganska unik som kan njuta av så mycket god mat och behålla samma kroppsform, så kanske ter det sig lite enklare för dig att uppmana andra att släppa sådana tankar när du själv verkar kunna känna dig lugn med att maten inte påverkar din kropp så värst mycket (iaf inte på kort sikt). Jag älskar också mat och önskar att jag kunde njuta mycket mer än jag gör, men har en kroniskt dålig ämnesomsättning som jag medicineras för. Min dietist avråder mig från att ens använda olivolja på min sallad pga jag går upp i vikt så lätt, så det kan svida lite att höra att man bara borde slappna av och njuta av livet. Detta låter som en pekpinne och det är det kanske på sätt och vis, menar bara på att det är värt att reflektera över att du nog har en ganska unik möjlighet att njuta och vara ”skönt avslappnad” medan du ju ändå håller dig smal. Tack för att du svarar på denna typ av kommentarer även om jag förstår att de kan oroa dig.
verkar urhärligt*****
Håller med om din kommentar helt och hållet Emma. Älskar den hälsosamma synen på maten och ÖNSKAR av hela mitt hjärta att jag inte gick upp ca 4-6 kg på 3 veckors semester varje år, det är bara ett exempel av hur mycket jag är ”tvungen” att tänka på detta. Och då tränar jag ändå fortfarande på semestern. Det är hemskt att få kämpa livet hur sig för att inte ha en kropp jag inte trivs i. Svårt det där, hur man än vrider och vänder på det så är det inte det lättaste att vara ”sund” när man dålig ämnesomsättning..
@Ida:Eller så bestämmer du dig bara för attdu trivs i din kropp. Oavsett om du ibland väger några kilo mer eller mindre. Låter som du ägnar ohälsosamt mycket tid åt att tänka på några kilon.
Jag tror att ni har missförstått Michaela lite. Hon pratade ju om hur vi måste sluta analysera hur mycket/ofta andra kvinnor äter, just för att vi alla är olika och att hålla på och jämföra bara skapar ångest? Jag uppfattade inte alls att ”slappna av ät hur mycket som helst” var hennes poäng överhuvudtaget, utan att inte ifrågasätta hur andra gör och bara försöka få en så hälsosam relation till mat UTIFRÅN SIG SJÄLV som möjligt. Men rätta mig gärna om jag har fel!
Tyckte hur som helst att det svaret var så jä-ve-la spot on och bra och viktigt!!
Hej Ida/Hilda/Anna! Lite sent svar pga påsken kom emellan men kul att läsa era reflektioner. Ledsen att höra att fler känner som oss Ida, förstår helt vad du menar och har som sagt också väldigt svårt att släppa på det där tänket runt mat och hur det påverkar än. Jag balanserar på övervikt om jag äter ”normalt” så det är svårt att inte bry sig. Men absolut kan jag ha läst in saker i Michaelas svar som hon inte själv menade, tror säkert hon det synsättet som du Hilda menar. Det låter ju alldeles rimligt. Och Anna det låter toppen, men som sagt svårt, att trivas i sig själv när man känner att man behöver vara på sin vakt jämt (och det är väl i sig definitionen av att inte trivas i sig själv kanske, att tänka på att man måste vara på sin vakt med maten?). Hursom, glas påsk och tack för era svar!
Älskar dina frågestunder, det känns som att du verkligen lägger ner tid och tanke bakom svaren. Härligt! Hoppas att du får en fin påsk 🙂
ag och min pojkvän åker till Milano om några veckor. Jag undrar om du har varit där & om du har några tips på restauranger eller vad vi absolut borde eller inte borde göra? Det är vår första resa ihop så det ska bli så skoj o mysigt!
Glad påsk! Kika gärna in på New York bloggen fylld med tips ?
http://erikalindgren.com
Blir ledsen när jag läste frågan om matintag! Klart man äter frukost, lunch och middag på en dag (plus mellanmål?) och ibland äter man mer och ibland mindre. Heja din sunda syn på hälsa Forni! 🙂
Håller med alla, bra svarat på matfrågan, jag är ganska kort och normalbyggd, äter normalt (normalt för mig) varje dag, men när jag är på weekends kan jag äta nästan 10 gånger så mycket känns det som, allt spring runt staden gör en hungrig och man tänker inte på hur mycket man förbränner när man springer runt fast man faktiskt är på semester 🙂
Så sällan jag kommenterar, men du tog mig med storm med ditt sista svar. FAN vad bra!
Även fast du får extremt konstiga kommentar kring mat så snälla sluta aldrig lägga upp matbilder. Älskar dina matbilder från alla underbara restauranger du besöker!!!
Ditt svar på sista frågan – wow! Du är sån förebild, sluta aldrig med vad du gör. STOR KRAM <3
Sjukt bra svar på matfrågan! Du är en grym förebild för unga tjejer!! Glad Påsk!! 😀
Bra svar!
Jag har en fråga faktiskt som jag hoppas kommer fram på rätt sätt. Blir du nånsin tipsy eller trött av att ta en mimosa till frukost eller champagne o sen några timmar senare ett glas öl? Detta är ingen kritik mot drickandet utan mest nånting jag själv nästan avis gått o tänkt på… Själv blir jag sååå seg av bara ett glas, vilket man ju oftast gör till lunch osv. Väldigt trist för tycker det är jäkligt gott med ett glas vin ibland sådär spontant på dagen hehe
Frågan var väl inte en pekpinne? Många bilder på bloggar som läggs upp innehåller mycket mat, alkohol och cigg.
Du har fått frågan tidigare om alkoholkonsumtion och cigaretter utifrån att det syns på bilder. Då kan du väl svara på en matrelaterad fråga?
Vill också bara säga bra svar på sista frågan! Samt att till skillnad mot en del andra så förstår jag inte alls det konstiga i att äta tre måltider på en dag? Frukost, lunch och middag är för mig standard, plus ett par mellanmål om jag inte skall bli allt för grinig. Detta leder mig till min fråga till nästa vecka. När du är på semester/reser med andra människor hur gör du då med mellanmål etc? Alla brukar ju vara överens om att frukost, lunch och middag skall intas men det är ofta så olika tider och alla i ressällskapet kanske blir hungriga olika snabbt. Tycker alltid de är jobbigt att gå runt och vara hungrig/ fundera på när nästa måltid kommer. Samtidigt tycker jag det kan vara svårt att hitta bra snabba mellanmål att slänga i sig på stående fot under dagen utomlands. En vill ju varken vara hungrig och grinig men inte heller den som ständigt går runt och ”tjatar”/ frågar när vi skall äta.