Jag hade aldrig haft ett sommarjobb tidigare, men jag hade jobbat i en ishockey-hall i ett par år. Jag sålde korv med bröd i kiosken där, pluggade matte när det inte var några kunder och åt korv när jag hade långtråkigt. En sommar hade jag dock sökt mod till mig för ett ”riktigt” sommarjobb. Jag fick jobb på en italiensk restaurang i ett lite finare område. Givetvis var jag omåttligt glad, jag skulle få lära mig servera och så skulle jag få jobba omkring mat. Det var sagt att jag skulle komma en timme innan vi öppnade för kvällen varje dag så hann jag fixa i ordning och äta innan. Ingen tog upp något om ett kontrakt eller avtal så då gjorde jag inte heller det, tänkte att det är klart jag får mina pengar och allt går vägen.
Sen väntade några roliga veckor av jobb. Jag tyckte det var riktigt roligt. Det var bara jag och fyra killar, så jag brukade skämta med kockarna och kedjeröka på baksidan efter stängning med diskplockaren. Det var en stekhet sommar och vår uteservering var alltid full. Om man blundade och lät smaker och dofter ta över var det pasta, färska grönsaker, växter, blommande träd, malda kaffebönor, grusväg och jordgubbar. Allt doftade som att lägga italiensk vår och svensk sommar i en mixer – magiskt alltså.
Men allt var inte bara härligt. Till exempel hann jag aldrig äta den där timmen innan vi öppnade krogen. Jag började till och med komma tidigare än så för att få mat, men det var för mycket att göra i alla fall. Jag började jobbet klockan fyra så då hade jag inte ätit sen lunch och behövde energi innan passet, men jobbade nästan alltid till 23.00 utan mat i magen. Minns en gång som jag tryckte i mig det överblivna brödet i en brödkorg när jag höll på att svimma. Det var väl 28 grader utomhus och 163 grader i köket på ett ungefär… ni fattar, det var varmt. Jag brukade inte hinna dricka vatten heller. Min dricks fick jag då och då, men ibland uteblev den och jag förstod aldrig varför. En dag slutade de höra av sig om jobbtider, tre veckor innan vi kommit överens om att jag skulle sluta jobba där. Och ofta hörde de av sig samma dag som de ville att jag skulle dyka in.
Det är inte hela världen. Men jag skulle aldrig tycka det var okej idag. Jag hade aldrig gått till ett jobb utan att ifrågasätta var min dricks tagit vägen. Eller struntat i att se till så att jag fick i mig mat. Framför allt hade jag skrivit ett kontrakt från första början för att undvika missförstånd. Alla människor i yrkeslivet ska tas seriöst, oavsett om det är ens första eller sista jobb.
Om du har frågor om ditt sommarjobb kan du kolla upp TCO sommarjobbsexpert. Där kan du få svar på de frågor du kan tänkas ha och bli coachad till att det blir så bra på sommarjobbet som det ska vara.
Förresten är det gratis.
Webbadress och telefonnummer:
020 130 11 12
Det här inlägget är en del av en kampanj med TCO som finns till för att unga ska veta sina rättigheter när de börjar ge sig ut i arbetslivet
Tyvärr vågar man ju inte säga ngt. Är ju liksom glad att jag har fått ett jobb. Men tack för tipset.
Bra inlägg! Mitt jobb är förvisso inget praktexemplar på hur man behandlar sina anställa väl men tyvärr har man ju inte råd att vara kräsen när det gäller jobb, och det vet arbetsgivarna om. Och på så sätt försämras villkoren, då både jag och mina chefer vet att det står hundratals arbetslösa på kö för att ta just mitt jobb…
Grymt att det finns någon man kan fråga, men vet inte om man vågar gå vidare med det sen. :S
Finns den där experthjälpen hela sommaren?
Grymt att det finns någon man kan fråga, men vet inte om man vågar gå vidare med det sen. :S
Finns den där experthjälpen hela sommaren?
Förra året fick jag provjobba i en bar 1 vecka utan att få lön, för att sedan inte få jobbet. Då hade jag behövt den här tjänsten.