Jag kollade på Revenge när jag kom hem från jobbet. Jag älskar allt som har med hämnd och galna tjejer att göra. Ha ha, inte oroväckande va? Mycket bra serie i alla fall.
Så kom jag på att jag inte vill hämnas på någon just nu? Det var då det sjukaste. Även om jag aldrig själv har sysslat med hämnd i större skala så har vi väl alla fantiserat om det. Slå någon på käften som behandlat en som skit. Sno en kille från någon som en gång i tiden snodde din. Förstöra hjärtat hos någon som förstört ditt. Ni vet. Sen är man ju alldeles för mjuk för att faktiskt göra någon hämnd över huvudtaget, men fantisera får man.
Jag vill inte hämnas på någon. Det finns ingen som gör mig så arg. Vilken jävla superkänsla.
I Hannah Widells och Amanda Schulmans senaste podcast berättade Hannah att hon hämnades på ett ex en gång genom att kasta in en sten genom hans fönster, med lappen ”krossar du mitt så krossar jag ditt”. Härligt dramatiskt tyckte jag!
Åh sån skön känsla. Jag tror ibland att den känslan har att göra med att man växer upp. Nu är det inte lika charmigt att sno någons pojkvän framför ögonen på henne. Skönt tycker jag, att moralen i kroppen kommer fram med åren 🙂
Jar är ganska blyg av mig men bestämde mig för att bjuda ut en kille.På grund av att han var väldigt charmig och tilltalande. Han accpeterade lunchen och gav mig sitt nummer. Han hörde inte av sig på några dagar så jag bestämde mig för att kolla läget men då visade det sig att han skulle dra till Barcelona men samma dag, på eftermiddagen fick jag ett sms från han med texten ”Hej, den där lunchen vore inte en bra ide, jag har en flickvän” Ha det så bra… Vilken reko kille gör så? Hur som helst kokar jag fortfarande, vill hämnas rejält på honom. Vilket kryp! Tycker synd om hans tjej!