Att bära på en godisautomat

Vilken fantastisk helg jag har haft alltså. Ska visa er bilder och så imorgon i vanlig ordning.

Jag har periodvis svackor där jag är trött på omvärlden och mänskligheten, främst den bransch jag arbetar i och människorna i den. Jag är i en sådan svacka nu. Det är en frustrerande tanke som ligger och gror i hjärnan. Vi satt på en förfest igår med människor vi inte kände, kanske var vi 15 personer, och det var så extremt svårt för mig att lyckas socialt. Jag såg på min bästa vän som tog hela tjejgänget med storm, hon sprudlade och var i den trevligaste av världar medan jag… inte riktigt var där (haha). Jag märkte på mig själv hur jag var totalt oförmögen att leka socialt geni. Och det är svårt när man träffar människor som förväntar sig att man ska vara på ett visst sätt, men så går det inte riktigt vägen. Man kan inte vara den folk kanske tror att man är.

Ibland är jag på ett sådant jävla humör och då kan jag sprudla omkring hur mycket som helst. Då kan jag ha ett ständigt leende på läpparna och berätta lyckade anekdoter som man kryddar en aning för ett extra skratt. Sen ibland kan jag inte ens svara på vad jag jobbar med. Det känns precis som att jag har en liten godisautomat i mig som man bara köper och köper ur tills den är tom och då blir jag verkligen helt tom. Så får jag vänta tills några små gubbar kommer och fyller på automaten igen.

Ja hörrni, vem fan är man egentligen.

Jag skulle vilja ha en vecka helt utesluten från allt det här. Från de sociala medierna som periodvis driver en till vansinne och från människor. Det är så fantastiskt att vi åker till Italien på onsdag. Jag ska inte gå in på en enda sajt eller app på hela långhelgen. Fy fan vad härligt. Så blir godisautomaten fylld igen och jag kan komma tillbaka, jobba arslet av mig och hänga med människor utanför det. Va bene. Bouna notte belli.

  1. Du är absolut inte ensam om att känna så. Ibland töms energidepån och man i princip tynar bort i sociala sammanhang. Vid dessa svackor brukar jag tänka FAN vad skönt att inte vara en superkändis… Hade aldrig orkat med alla människor som tror att man är en fantastisk person 24-7.

  2. Såg dig nu ihelgen i Göteborg Jag absolut tokälskar din blogg, den är så extremt äkta och känner igen mig själv så extremt mycket! Ville bara säga du var väldigt fin ihelgen och du verkar sjukt härlig! Ångrar just nu att jag inte heja men men annan gång kanske!! Ha en bra vecka! Puss

  3. Jag känner igen mig i det du skriver, ena dagen är man på topp och gör världen runt om sig medveten om ens existens, man har lätt att prata osv.. Nästa dag är man som en mus, har inget att komma med, inget att prata om- helt enkelt slutkörd..

  4. Gud vad skönt att höra att någon annan också fungerar såhär. Man känner sig ensammast i världen när man undrar om man är udda. TACK!

  5. åh vad jag känner igen mig, trodde de bara var jag som kände så! fan va härligt o åka till italien, där kan man verkligen samla energi och må bra, så där bra man bara kan må där (kommer också där ifrån!)

  6. Jag fick en väldigt bra bild av dig i lördags Michaela och det var jättetrevligt att träffa dig! Hoppas du får det underbart i Italien! Stor kram!

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

sub archi