Och nu ska jag äta panerat kött med potatismos som har varit en av mina favoriträtter sen jag fick tänder (obs bara om farmor gör det) och om mindre än ett dygn sitter jag på jobbet igen och dricker kallt bryggkaffe.
Bilder: Unicornhurricane / Signe / Runsthlm
Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.
Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.
Tack finaste Forni, ikväll finner jag tröst i din blogg och bilderna. Hur fan kan det göra så ont att släppa nån som man vet att man måste släppa för sin egen skull men ändå känns det som nån skjuter en rakt i bröstet den dagen man hör att han har en annan? (Ursäkta melodramatiska inlägget, känns bara skönt att kunna dela både glädje och sorg här, just nu lite för mkt hjärtesorg). En klok person sa till mig en gång att hjärtats sorg i kärlek går över, ändå känns det som att man ska drunkna när man är mitt i det. Tack för allt det fina du skriver om livet, om kärlek, glädje, sorg och allt därtill. Dina ord och bilder betyder mer än du kan ana en kväll som den här. Tack.
varför anger du signe som bildkälla? hon har inte tagit bilden och poängen med att länka ett foto som man lägger upp är att länka till just fotografen. vet man inte vem det är är det bäst att inte lägga upp den alls. allt annat är bildstöld och även om det känns orimligt så kan fotografen skicka en räkning till dig för att du stulit hans eller hennes bild… tror att alla bloggare borde ta en kurs gällande copyright och ägande av bilder. det roliga är att de flesta anmäler direkt om någon tagit deras bilder och använt i olika sammanhang.
Svar till love:
Att ”lana” bilder pa natet ar generellt oklart, vad far man ta och vad at stolt? Ska jag skicka rakningar till alla de tjejer som tar min bilder och lagger upp pa deras bloggar? For alla som nagonsin snott en text fran mig och latsas att de skrivit den sjalv? Jag gor det inte men jag skriver en kommentar och be dem lanka kallan. Jag raknar med att andra gor samma sak gallande deras bilder. Du har ratt i att jag kanskei nte borde skriva signe som bildkalla eftersom hon inte ar fotografen men med alla sidor man plockar bilder av ar det sallan fotografen sjalv som lagt upp dem. Aven mina bilder jag tagit fran le love/weheartit/unicorn etc. ar ju inte ratt lankade da eftersom de inte ar lankade till fotografen. Internet ar ett stort hal och det ar svart att halla reda pa allt, men man gor sa gott man kan.
Hej Michaela! Kom du ihåg Stina, som skrev till dig för över ett år sedan och undrade hur jag skulle komma över mitt brustna hjärta? Tack. Det gick över. Vill egentligen bara säga TACK igen! För att jag kan gå in här varje dag och läsa om allt fint du skriver och känna att allt faktiskt är värt något i slutändan. Det känns tryggt. Min trygghet. Hoppas du har det bra. Bamsekram
Svar till Stina:
Ah Stina, vackra du. Njut av vetskapen om att det faktiskt gar over och kom ihag det till nasta gang. Det ar en sadan styrka att veta – att det faktiskt gar over. All karlek
Ni två saknar varandra för mycket.
Jag hade bara slängt mig om halsen på honom igen, även om mina vänner sagt att han är en gris.
Spelar ingen roll vad som är gjort och vad som är ogjort. Det är kanske nu tiden är rätt?
Gud vad jag har gråtit över er två, ska du veta. Alltså – riktigt storgråtande.
Det är liksom… Jag hade fan kunnat göra slut med min pojkvän för att ni två skulle kunna få vara lyckliga tillsammans igen. För det var så äkta och så fint. Och så starkt. Ja, gud vad man såg det. Det har lyst igenom genom dessa år. Skärp till er och gör det enda rätta nu!
Ni fattas ju varandra. Det är bara så jäkla tydligt.
Ni två saknar varandra för mycket.
Jag hade bara slängt mig om halsen på honom igen, även om mina vänner sagt att han är en gris.
Spelar ingen roll vad som är gjort och vad som är ogjort. Det är kanske nu tiden är rätt?
Gud vad jag har gråtit över er två, ska du veta. Alltså – riktigt storgråtande.
Det är liksom… Jag hade fan kunnat göra slut med min pojkvän för att ni två skulle kunna få vara lyckliga tillsammans igen. För det var så äkta och så fint. Och så starkt. Ja, gud vad man såg det. Det har lyst igenom genom dessa år. Skärp till er och gör det enda rätta nu!
Ni fattas ju varandra. Det är bara så jäkla tydligt.
Forni, jag skulle bli så glad om du kunde kontakta mig.
Jag hoppas att du kan kontakta mig. Jag gråter över det här, det gör ont i min själ med för två människor jag inte ens känner. Men det känns som jag gör.
Kan du bara vara så snäll och bara maila mig, om absolut inte för din egen skull, så gör det gärna för min. Jag har så mycket jag vill säga till dig, men inte här, bland dina kommentarer. Jag känner med dig, i allt. Och jag har så mkt funderingar. Snälla, låt mig!
/H
Jag åker till Italien om en vecka, och funderar på om det är något speciellt som jag borde passa på att köpa? Som liksom är extra bra/billigt/fint i Italien.
Du är för vacker!