1. Fina Michaela! Älskar din blogg. Ville bara tipsa om Jessie Wares nya album! sååå vackert. Känns som att du skulle tycka det med hi hi 😉 Hoppas du mår bra och att din dag blir fin.

  2. Silken patetisk skit. Att skamligöra män är det enda ni kan göra för att lyfta er skitprodukt. NI KOMMER INTE FÅ EN KRONA AV MIG. Ofta det vårt fel att det inte finns brudar i tech, på scen, i styrelserum osv. Medans vi män måste konkurrera så kan ni kvinnor glida in på bananskal genom att ropa sexism. NI FÅR NOLL RESPEKT. ALLA MÄN ÄR MEDVETNA OM ERAT TRAMS men vi låtsas som ingenting för NI ÄR BARN i våra ögon, handikappade små tomtar som ojjar och har sig konstant. Get the fuck out here.

    1. Det är inte vi som vill ha dina pengar.

      Det är barn som svälter, organisationer som kämpar för miljön och människor som är svårt sjuka. De behöver dina pengar.

      Men det kan såklart inte en mansgris som du förstå :)))

      Din kommentar var riktigt mogen och höll verkligen en hög klass, well done! Du är så mycket bättre än oss kvinnor.

      Och du, det är du som ska get the fuck out of here.

      Tack!

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

ENTREPRENÖR, INFLUENCER & FÖRFATTARE

Jag har sedan 2004 drivit min blogg som varje vecka når ut till tusentals unga kvinnor, främst i åldrarna 20-35 år. Jag skriver om känslor, vardag, mode/skönhet, inredning, mat/dryck och yoga. Här hittar du djupa, transparenta texter blandat med inspirerande bilder och härliga tips.

Saker som tar bort ångest.

Min kille kom hem med blommor, ”höstblommor” som han själv uttryckte sig, igår. En bukett som skiftade i orange över till gul och sedan det oskuldsfulla vita.

Att få blommor tillhör inte vanligheterna och det gjorde mig så innerligt glad att jag ville börja gråta (men hade redan gråtit halva dagen så kände att jag kanske kan försöka hålla mig). Det är intressant hur små gester, när man mår dåligt, betyder så mycket. När han stryker mig över håret och jag vill bryta ihop för det är så jävla skönt när han klappar på en. När han hjälper mig sortera tvätten och jag blir så tacksam eftersom jag orkar verkligen inte ta hand om den själv. När han hackar grönsakerna för jag skakar för mycket i händerna.

När en vän kramar om en hårt och säger ”Jag älskar dig” klart och tydligt när vi ses på stan.

När en annan vän tar en paus från sitt jobb för att lyssna och sedan säga ”Jag förstår dig.” över en äppelkaka.

En tredje vän som tar med en ut på frisk luft och inte alls blir arg när man är tio minuter sen.

Att få presentera Givesom för er och vara så stolt över sin produkt. Att känna sig trygg i människors frågeställningar, för jag vet innerst inne att det vi gör är så jävla stort och bra. Att veta att jag gör något för den här världen.

(förresten så ska jag, när jag orkar, besvara alla era frågor kring Givesom så att ni verkligen har koll på vad det är!)

 

Öppna mejlen och läsa rader från er som jag tar till mig och låter fastna i mig. Fantastiska rader som peppar, är kloka, räddar en från den där avgrundsdjupa ångesten man hela tiden försöker springa ifrån. 

Se den här bilden på sig själv och känna att wow, det där är jag. Duktig, driven och snäll. Att se på dig själv och tänka att man faktiskt gillar sig själv, även om man är ett fucked up ångestfyllt moln som stundtals måste tillbringa livet med enda mission att andas och inte låta ångesten ta över så till den grad att man gör något riktigt jävla dumt.

Att gå på yoga. Det är precis det jag ska göra nu.

Vad tar bort er ångest?

  1. Hej michaela! Jag brukar aldrig kommentera, trots att jag är en läsare från rar-tiden, hehe. Har inget speciellt att säga, vill bara visa att jag finns här, som alla andra. Du kanske inte känner dig speciellt bra just nu, fast för mig var du väldigt speciell i våras. Jag var lite där du är nu, jag grät mer än vad jag inte grät och allt kändes egentligen piss (fast man har så mkt bra i livet?! så konstigt). Jag har ett dokument på skrivbordet som heter ”må bra”, där jag klistrar in texter som får mig att må bra eller ger mig en tankeställare, jag har även börja skrivit själv. När jag är ledsen, brukar jag läsa vissa dina texter, och nu när jag precis blivit tsm med en kille för första gången på 22 år (ALLTSÅ DEN KÄNSLAN?!) så brukar jag ibland läsa vissa texter för att bara fatta hur stort det är med kärlek och hur fin han är? Eftersom vi lever distans så är en av favoriterna att bara få röra honom med pekfingret..så fint. Nu blir det bara massa konstigt ordbajs, men ja du ska veta att du betyder väldigt mycket för mig (och många mer) som du inte ens vet om. Du gör verkligen en skillnad för många unga tjejer, du är som storasystern jag aldrig fick. För mig är du väldigt klok. Hoppas du får en fin onsdag, och ät något riktigt gott till middag! KRAM (nu kanske jag kommit över spärren och börja kommentera lite mer hehe)

  2. Du är fantasktisk! Klok och inspirerande, vacker och glädjespridande. Min ångest blir alltid lite mindre efter en liten kik in hos dig. Tack! ♥ //trogen långtidsläsare

  3. Du er så inspirerende, god og fin og ikke minst vakker! Du er virkelig en person jeg ser opp til og en person jeg vil være! Jeg synes det er deilig at du er så åpen om at alt ikke alltid er så bra, men du skal vite at du som menneske alltid er bra og alltid er et forbildet!
    Og det at du nå også ønsker å gjøre en forskjell i verden og hjelpe mennesker/dyr/natur er are helt fantastisk og selvfølgelig skal man være med å støtte og bidra med penger!

    🙂

  4. Hej Michaela! Jag hade ångest senast igår över en grej som jag upplevde så otroligt jobbig men kanske inte var så jobbig i verkligheten. Jag hade gått omkring och haft ångest om det i några dagar och det var som ett svart hål som bara tog all min energi och igår när jag kom hem från skolan var jag så trött att jag höll på att somna ståendes. Som tur var tog jag beslutet att berätta om mitt problem till mina föräldrar som kunde hjälpa mig reda ut allting. Nu idag så har jag mina normala energi tillbaka och mår redan mycket bättre! Så mitt tips för att få bort ångest är att prata med någon om problemet/orsaken. Det fungerar iallafall för mig! Ha en skön dag nu 🙂

  5. Fina du, du är så himla bra som orkar vara öppen och ärlig om allt. Heja dig ♥
    Själv tampas jag med ångest över olika saker. Men har kommit fram till (mha kurator) att jag ångestar mycket över ouppklarade saker så jag försöker alltid ta konflikter eller reda ut grejer direkt så att jag kan ”stänga lådan” sen. Annars är närhet en himla bra grej och både du och jag är ju lyckligt lottade som har någon som klappar en i håret och lyfter en när vi är på botten. Har även kört på med att absolut inte göra de saker som får mig att må kass, när jag känner att ”nej, vill ej”, så gör jag dem inte. Förutom att jobba då vill säga.
    Puss och styrkekramar ♥

  6. Tre saker som dämpar ångest/deppighet/stress för mig är
    ?träning! Låter klyshigt men så sjukt skönt att ta ut sig fysiskt när psyket är utmattat
    ?göra listor, bena upp det man är stressad över och inse att man klarar det med lite struktur
    ?stanna upp och minnas/tänka på bra och härliga saker, tex kolla på foton från en underbar sommar eller tänka på hur underbar ens partner är och varför man älskar hen

  7. För mig brukar det funka att ta en lång promenad med en podcast i öronen, så skönt att få lyssna till någon annans samtal. Annars så är vännerna mitt bästa sätt att lindra ångesten. Bara få prata en stund eller vara i deras närhet. Fint att du verkar ha vänner som förstår!

    Yogan har varit viktig för mig med, att få fokusera på kroppen och inte på tankarna i huvudet en stund. Den ska jag ta upp igen efter att ha slutat för ett år sedan.

    Tack för att du delar med dig av det svåra i livet!

  8. Kommit in i någon form av höstdepression nu, men det finns vissa saker som lindrar min ångest (iaf för stunden).

    1. Viktigast för mig är att först försöka bena ut VARFÖR jag har ångest (dock är detta inte alltid möjligt/så lätt). Jag kan exempelvis känna mig svag i armarna på grund av ångest, detta brukar ofta leda till en ökad ångest då jag kan inbilla mig om att det är en farlig sjukdom (typ ALS). När jag kan koppla ihop detta brukar ångesten oftast släppa efter ett tag, jag övertygar mig om att det är ångesten som spökar och att det är okej att vara svag i armarna.

    2. Var inte rädd för ångesten. Ibland kan man spä på ångesten genom att försöka mota bort den så jag brukar försöka acceptera den obehagliga känslan och då brukar den försvinna snabbare. Inte alltid det lättaste dock.

    3. Jag brukar alltid försöka att prata ut om mina känslor och försöka att inte vara ensam. Oftast är det min pojkvän jag pratar ut med och han kan ofta vara till stor hjälp och hjälper mig att tänka logiskt igen och reda ut mina tankar. En stor del av ångesten kan försvinna bara genom att högt säga ”jag har ångest pga detta”. Ångesten blir mer ”konkret” och hanterbar.

    4. Sedan brukar jag även strukturera upp listor om man är stressad.

    Alla dessa punkter handlar för mig om att uttala saker högt eller att skriva ner tankarna på ett papper. Det hjälper mig med att ångesten inte bara är något som ligger och gnager i bakgrunden utan att man vet varför. Bättre att ta tag i det! Sedan hjälper även serier, kompishäng, tända ljus, ett kokhett bad, sömn, läsa bok, yoga, terapi, tänka på andningen (!), massage, närhet, kramar, kärlek, en promenad, god mat etc. Även att varje dag skriva ner 3 positiva saker man är nöjd med, får en att komma in i positiva tankebanor och inte fastna i dom dåliga och destruktiva.

    Allt handlar dock om varför man har ångesten och hur allvarlig den är 🙂

  9. vad fint att du har så bra stöd runt dig! mitt bästa anti-ångest tips: VÄNNER! eller människor överlag. Skrämmer bort ångestmoln (nåja, lite)

    KRAM!

  10. Träning & shopping får mig på bättre tankar, min man & barn får mig på bästa tankar & vänner som bryr sig. Men jag tror nog mest på träning eller promenader & göra saker man tycker är roligt. Fast mår man som värst hjälper inget av det just då tyvärr. Det vet jag eftersom jag har erfarenhet från det. En bra början är att ställa mindre krav på sig själv & prioritera det viktigaste istället. Ha det bra & ta hand om dig!
    Med vänlig hälsning Anette Starby

  11. Har du kollat upp om din ångest är hormonrelaterad? Till exempel kommer i samband med ägglossning eller pms. Träning och varma bad i all ära men vissa tillstånd är inte så lätta att ta makt över och som du skriver har den här ångesten följt dig under stora delar av ditt liv. Jag känner flera som drabbas av ångest och depressionsliknande känslor en-ett par veckor i månaden. Det som har varit räddningen för dem är ångestdämpande medicin som de tar strax före och under de svåra dagarna. Om du ser ett liknande mönster kanske det är något för dig. Du måste faktiskt inte acceptera din ångest, utan det kan finnas sätt att bli av med eller i alla fall lindra den. Lycka till!

    1. Håller med dig! Jag har haft en outhärdlig ångest som förstört mitt liv i 21 år. Binjureutmattning var det. Dygnet runt, skakar, diarree, sticker i ansiktet, jag blir dedperat att bli av med känslan. Det var gormonerna som stod fel pga binjurarna. Vården behandlar inte dessa tillstånd och man får livet förstört. Luningkliniken gör men de är dyra. Och det tar tid.

      Vännen, du verkar vara en rar och snäll tjej som inte ska lida såhär. Snälla kolla hormonerna. Kan räcka med att jöra progesteronkräm ett tag för att se om du känner dig lite bättre.

      Kram från ett annat ångestmonster

  12. Bryter ihop bara av att läsa det… Har verkligen tillåtit mig att börja gråta mer sen jag hört era podcasts där ni berättar att ni ofta gör det. Jag har alltid tänkt att man är stark om man håller sig men det är inte alls sant, man är stark om man vågar släppa på ”vad det nu är”.

    Du är en stor inspirationskälla i allt du gör varesig det handlar om hur duktig och målmedveten du är på jobbet eller hur fint du inreder. Stor kram från en som följer dig i allt du delar med dig av. Hoppas det känns bättre snart!

  13. Om det är så att du levt med depression/ångest under olika perioder av ditt liv, trots att du egentligen tycker att du har ett ”bra” liv, så kanske det inte hjälper med yoga, psykolog eller vila? Missförstå mig inte, det lindrar säkert symptomen. Men det jag menar är att depression och ångest inte alltid behöver vara situationsrelaterat utan ofta kan vara en sjukdom som har en biologisk grund. Du t.ex kanske har brist på serotonin eller någon annan neurotransmitter eller rent utav en hormoninbalans som påverkar hur du mår negativt. Har du någonsin övervägt antidepressiva eller ångestdämpande? Atarax är t.ex en allergimedecin som även används för dess ångestdämpande verkan och den är inte vanebildande och gör dig inte dåsig som flera andra medeciner. Jag skulle råda dig att iaf pröva medecinering. Man behöver inte alltid jobba i uppförsbacke med sig själv. Ibland behövs det lite extra hjälp för att det ska vara hanterbart och det är inget att skämmas över. Psykisk ohälsa är en sjukdom precis som vilken som helt. Kan också vara farligt för kroppen att gå runt med sånt där för länge då det påverkar hjärnan negativt i längden. Det har man sett när man scannat hjärnor på människor som lidit av manodepressiv sjukdom under en längre tid. Deras hjärna ser annorlunda ut i jämförelse med andras. Ta hand om dig! Kramar

  14. Kan inte tacka dig nog för att du delar med dig av det här. Har själv brottats med ångest i ett par veckor nu och det är så skönt att veta att jag inte är ensam. Även om jag så klart inte vill att du ska må dåligt.

  15. Vänner som lyssnar och är äliga mot än,när man har ångest och den enda komentaren är inte ”det kommer bli bra” utan att de är ärliga men vänliga så som ”det kommer bli bra men medans det är jobbigt så lyssnar jag gärna och så här skulle jag göra…” En kram och en kopp kaffe på detta och ångesten försvinner sakta men säkert med en känsla av trygghet ♥

    Fint att din kille ger dig blommor! Det är en otrolig mysig känsla i magen när det händer.

  16. Promenera, vara ensam, hänga med barn, hälla upp ett glas vin, åka bort, röka en cigarett. Det hjälper mot ångest ibland.

  17. Du är så himla inspirerande, vill bara säga det.

    Sen att mitt sätt att få bort ångest är mest att försöka ta hand om mig själv och försöka sova och inte stressa, träna och äta god mat.
    Sen är min pojkvän också en av dom som hjälper mest, bara att höra hans röst kan göra mig så lugn. Jag kan så mycket känna igen mig i det du säger, att du bara vill börja gråta när han finns där för dig för du känner hur himla älskad du är.

    Häromdagen fick jag världens ångest och min pojkvän bara utan att jag behövde fråga körde hem till mig sent på kvällen för att sen köra mig hem till honom. Jag bara grät hela bilfärden och regnet öste ner i mörkret utanför. Men efter ett tag grät jag mest för att min pojkvän är så jävla fin och alltid tar hand om mig när jag har ångest, som en självklarhet liksom. Han får mig att känna mig så himla viktig och det betyder allt för mig att ha en sådan trygghet.

    Stora styrkekramar till dig,
    Jag är glad att du är omringad av människor som tar hand om dig.

  18. Michaela.
    När man ligger i sängen och skakar av gråt och ångest och press och stress, så måste vi skaka klart. Vi måste låta sinnet ta sin tid att catcha up med kroppen. Det finns en vacker historia om en indian som en gång åkte buss från västra USA till östsidan. När han kom fram så satt han i flera dagar på busshållplatsen på östkusten, för han väntade på sin själ som reste sin väg genom skogar, toppar och dalar. Och när den kom, så var han redo för livet.

    Ibland går livet så väldigt snabbt och är så fartfyllt, roligt och utmanande. Ibland så sätter vi själen och hjärtat lite på autopilot och gör allt det hjärnan tycker verkar vara så himla roligt. Och när det roliga tar en liten paus och mörkret får tid att hälsa på, då kräver de försummade lite tid.
    Vad mår din själ bra av? Kroppen och hjärnan har haft sitt roliga. Vad vill du göra? Ligg i sängen om du vill det. Ibland behövs det.
    Men mina erfarenheter talar ofta om att vi ibland måste göra det som är så smärtsamt, för efteråt är det vad som ger mest.

    ”När träningen är som jobbigast ger den som mest” sades det i ett träningsprogram. Byt ut träningen mot livet och håll huvudet högt.

    Du är fantastiskt vacker och stark och oerhört duktig på vad du gör och ödmjuk. Vi vet det. Snälla, låt dig själv inse det. Du är värd mer än ångest och mörker.

    Själv brukar jag åka ut till stallet och borsta på en häst och rida när hjärtat ömmar lite. Det är terapi för mig. Hör av dig ifall du vill följa med någon gång, haha.

    Alla kramar i hela världen.

  19. hej! Vill som alla andra bara dela med mig och peppa lite. Under flera månader jag ständigt med en sådan fruktansvärd ångest. Fick panikångestatacker och kunde inte ens resa mig ur sängen. Jag gick till doktorn och bad om hjälp men sa nej till sjukskrivning och medicin men krävde en remiss till en psykolog för att jag behövde hjälp att hantera mig själv. Ångesten blev med tiden mildare men fanns fortfarande kvar i kroppen och skavde. Jag tänkte då på mig själv dom en ångestfylld person och att jag skulle vara tvungen att leva med ångest för alltid (vilket såklart ger ännu mer ångest). Men sen gick lite mer tid. Jag ändrade riktning i livet(bytte jobb och bytte bort människor och aktiviteter som inte längre gjorde något gott för mig, tex alkohol och festarnätter. Jag började yoga, där fick jag lära mig att allt i kroppen, tankarna, andetaget är just hör ich just nu och allt är okej) och för några veckor sedan insåg jag att jag är inte en ångestfylld person. Inte jämt. Jag kan fortfarande ibland känns stark ångest och lider ibland av min hypokondri kopplad till stress och ångest. Men ångest är en känsla. Det är inte DU. Du kan ha ångest men du ÄR inte ångest. Ge det lite (eller mycket) tid och träning så tror jag att det blir bättre. Hitta någon som kan ge dig verktyg att hantera dig själv, dina tankar och dina känslor. Jag har kontakt til en coach, samtalsterapeut, andningscoach och yogalärare om du är intresserad! Stor kram till dig!

  20. Och DET DÄR är ett blondinbella-inlägg! På ett bra sätt alltså, då du undrade förut hur människor som henne lyckas vara så glada och låta allt rinna av en. Du har precis gjort just det: tagit tillvara på de små hjälpande vardagssaker som reser dig upp på fötter igen till att fortsätta vara den starka, vackra businesstjej du är.

    Det fenomenet är faktiskt inte mer magiskt än såhär.

    Så passa på och njut av det lilla, av de få sekunder där du känner att allt är lite mer än ok, så är du snart tillbaka till de leende dagarna där en kan njuta av det mesta. Som sagt, lycka är en känsla som kommer och går.

  21. Michaela, du är fantastisk! ♥ Du ska veta att du inspirerar mig så otroligt mycket, skulle så gärna vilja jobba med dig & lära mig av dig! Ta hand om dig. Kram!

  22. Om jag har ångest så sätter jag på musik, antingen i hörlurar eller högtalarna, sjunger, dansar, hoppar lite eller bara gråter i sängen. Om det är helt ok väder så brukar jag gå en promenad. Frisk luft är alltid bra. Ta hand om dig! KRAM ♥

  23. Stanna upp! Bryt vardagen för ett par dagar och bara andas! Jobbet som jag förstår är oerhört viktigt för dig finns kvar. Hitta tillbaka till dig själv genom att låta dig själv börja om på noll och hitta rätta riktningen och hitta tillbaka till det livet som du vill leva. För leva är vad livet handlar om! Stort tack för din blogg och din öppenhet och ärlighet!

  24. Tycker att du är så himla himla bra och dina dikter hjälper ofta mig, även när ångesten inte har något om kärlek att göra. Böckerna har så många hundöron och orden är så fina och numera så bekanta fast jag ändå alltid lyckas hitta något nytt att lägga märke till varje gång jag läser dem. Kramar till dig, jag hoppas att du mår bättre snart. Du förtjänar att må fantastiskt♥

  25. Träning! Jag tvingades må riktigt riktigt dåligt innan jag insåg att jag måste träna minst 2, helst 3 gånger i veckan för att fungera. Efter 5-6 dagars paus kommer ångesten som ett brev på posten. Jag pluggar veterinär vilket är svintufft, jag måste planera mitt liv väldigt noga för att det ska funka: jag måste ha min sömn, äta ordentligt, måste hinna träna och förbereda allt i tid för att inte bryta ihop av stress. Mina bästa tips är verkligen träning och mycket mat. Det får kroppen att må bra och låter dig fokusera på något lättsamt för ett tag. Och spikmatta och meditation när det är svårt att somna ♥

  26. När du redan har ångest finns det några saker du kan göra:
    Något mycket konkret och tänk tex nu går jag och laga mat, tvätta händer sätter en for framför den andre. Låt ngn hålla i dig. Beröring.
    Innan du får ångest kan du: lära dig att koppla av/ meditera. Lär dig acceptans och andning.
    Gå i terapi, det finns ångestdämpande akutmedicin.
    Idrott naturligtvis och ingen pulshöjande mat.
    Vid stress pumpar adrenalinet – inte bra vid ångest
    Du får brinna för ditt jobb men inte brinner upp.
    Strukturera ditt liv med vilopauser
    Du är ung och med åren lär man sig vad man gillar, vem man är och vad man behöver. Det är en upptäcktsresa där just resan är målet.
    Massor tips/ tankar från en medmänniska, terapeut och mogen kvinna
    Om du tar dig tid att stanna till – då blir allt finemang:)

  27. Har också haft massa ångest på sista tiden, för det ena och det andra. Och jag är inge vidare att få bort den. Men att läsa din blogg lättar lite på tyngden i mig. Heja dig ! Du är fantastisk ! ♥

  28. Du är så fantastiskt inspirerande. Jag har aldrig kunnat svara på frågan om jag har någon förebild. Det kan jag nu. Du ♥

  29. Alltså. Det här med ångest. Har försökt handskas med min ångest i flera år, men tycker fortfarande att det är svårt. Nu är min ångest förvisso rätt mild, men ändå. Den är jobbig, och närvarande. Blir alldeles gråtig av att läsa ditt inlägg, för jag känner igen mig. När man är redo att börja gråta för minsta lilla fina gest, för att man inte ens vet var man ska göra av sina känslor. Det blir för mycket liksom.

    Jag jobbar på att hantera min ångest. Jag går hos psykolog sen ett par månader tillbaka, för att min familj tyckte att jag behövde släppa på alla tankar och känslor till någon. Gråter varje gång jag är där och inser mer och mer varför jag är som jag är. Det är skönt och jobbigt på samma gång.

    Utöver det försöker jag vila mycket. Ge mig tid att bara vara, och faktiskt FÖRSÖKA varva ner. Även om det inte alltid går.

    Jag hoppas verkligen att du snart kommer ur den mörka tunneln, och börjar känna dig mer bekväm i livet igen. För mig går det i perioder. Just nu är det en jobbig period, men troligtvis blir det bättre såsmånigom.

    Skickar en stor, varm kram till dig.

  30. Fick tårar i ögonen av detta inlägg. Särskilt meningen ; När en vän Kramar om en hårt och säger klart och tydligt ”jag älskar dig” när vi ses på stan.

    Sånt där är det finaste vi har. Sånt som vi ska ta vara på.

  31. Jag är verkligen tacksam för alla fina och smärtsamma ord du har delat med dig av. Har läst din bok med tårar i ögonen och även lett en hel del. Jag uppskattar verkligen att du delar med dig av sådant som stämmer in hos andra människor. Det blir mycket lättare för oss att också få känna smärta, samt släppa ångesten som kommer tillbaka då och då.

    Du har inspirerat så många. Jag släpper min ångest genom att läsa dina texter, skriva egna texter och bara få släppa på alla ord man inte kan uttrycka sig högt. Tack vare skrivandet, har jag kunnat släppa en del av mina ångesttankar. Tack!

  32. Vilken fantastisk blogg du har!
    kolla gärna in min och när du även är inne passa gärna på att ge mig en kommentar, lite feedback!

    hoppas du får en fortsatt trevlig tisdag!

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

I Karriärista berättar jag om mitt nya företag

I förra veckan gästade jag Modettes podcast ”Karriärista” där jag under en halvtimme berättar om min karriär. Idag kom den ut! Förutom bakgrundshistorik och vägen till dit jag är idag i min karriär, berättar jag även om mitt nya företag som verkligen har fångat mitt hjärta.

Det är med stor ödmjukhet och ära som jag vill presentera Givesom för er.

Lyssna på podcasten här för att höra hela min berättelse.

Och! Jag kommer att berätta mycket mer om Givesom för er. För vet ni vad? Small amounts can make a big difference.

    1. Svar till Klara:
      Hej Klara,

      Givesom är helt öppna med var pengarna hamnar, du kan läsa det under ”How does it work” på sidan.

      Givesom tar fem procent av det som kommer in. Vi är tre stycken delägare som på dessa fem procent är överens om att lägga alla pengar fortsatt i bolaget. Vi hoppas att vi får in många Givesomers, så att vi kan ta de pengar vi får in och utveckla företaget ännu mer. Just nu hjälper andra företag oss pro bono (revisor, advokatbyrå etc.) men för att vi ska kunna avancera företaget behövs pengar. Vår förhoppning är att kunna sprida Givesom över hela världen och för det behövs dessa fem procent.

      Liknande företag i andra länder tar 15% av summan, så vi ligger under dessa. Målet, och drömmen, är att vi får ihop mycket pengar snabbt och då kan gå ner till noll procent.

      Kram!

    1. Svar till Matilda:
      Hej Matilda!

      För att det är lättare att hitta på internet då. Givesome finns redan som sajt, hashtag etc. Vi gillade namnet men valde att göra det till vårt eget helt enkelt 🙂

      Puss!
      Gud så roligt att du gillar det!

  1. men åh vad är det här för spännande!? Är nog bra du har nått projekt du brinner för nu, lättare att ta tag i saker då när man känner sig förvirrad och deppig. KRAM!

  2. Du är otroligt inspirerande att lyssna på! Vilket jävla jobb du gör, wow!

    Jag insåg dessutom att jag har följt din blogg i en halv evighet. Det var visserligen en av dom allra första bloggarna jag började följa men jag insåg inte att det var riktigt SÅ länge sedan. Redan under glamorama-tiden hade jag läst din blogg väldigt länge och det var ju ett tag sedan nu hehe. Det är lite läskigt det där. Det är få bloggar som fått stanna kvar så länge hos mig och det är otroligt få som lyckas ta sig in så djupt, som är så personliga. Risken finns ju liksom att jag får hjärnsläpp om jag skulle springa på dig på stan och heja som om jag kände dig haha.

    1. Svar till Therese :
      Hej bästa Therese,

      Tack för dina varma ord! Jag hoppas verkligen att du kommer fram och hälsar om vi ses på stan en dag 🙂

      Och TACK för att du gillar Givesom och vill vara en Givesom Hero!

  3. Varför ska man skänka till er, som tar en andel av summan som skänks, istället för att skänka direkt till välgörenhetsorganisationerna (som redan tar en andel av summan)?

    1. Hej Kapitalistsvin,

      När vi bestämde oss för att börja jobba med välgörenhet, såg vi tillsammans med de större organisationerna två problem:

      1. En person har svårt att välja organisation och därmed svårt att komma till handling och alltså faktiskt ge pengar regelbundet. Hos givesom väljer du en kategori du brinner för och behöver alltså inte välja en specifik organisation, din summa sprids mellan de inom kategorin istället.

      2. Ofta erbjuds man som minst att donera 100kr i månaden hos organisationerna, vilket för många är mycket pengar. Vi tänker att det är bättre att fler ger, om än mindre summor. Alla slantar räknas!

      Om du har fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig! Hoppas du också bestämmer dig för att bli en Givesom Hero och ge det du kan varje månad!

      Kram
      Michaela

  4. Så bra Michaela!!! Jag signade precis upp mig på det, så himla bra grej! Har velat ge pengar till välgörenhet men inte vetat riktigt hur jag ska göra förutom att slänga i den fem-kronan som ”skräpar” i plånboken i en Rädda Barnen bössa. Detta var så enkelt och så smidigt!

    1. Svar till Karin:
      Hej Karin

      Det är precis den här frågeställningen vi vill lösa! För de som inte kan ge 100kr eller mer, men som ändå vill ge något. Och vem har kontanter på sig idag? Givesom är den enklaste och bästa lösningen.

      TACK för att du är en Givesom Hero!

  5. Michaela!! Först och främst: älskar ditt nya projekt! För det andra jag känner verkligen igen mig i dina känslor du går igenom just nu och överlag. Du precis som jag är ju en hsp person och det är först sen jag förstod det som jag har börjat kunna lyckas undvika de största fall groparna. Att hela tiden lyssna på kroppen innan det gått för långt och man tagit slut på alla små extra energier som fanns i kroppen. När man känner så mycket som vi, och framförallt när kroppen kan skickas upp så totalt av lycka och kärlek och allt som är vackert och inspirerande i livet är det omöjligt att det inte kommer ett bakslag tror jag. Ofta kommer det också på hösten för mig, när sommaren kramat ur det flesta lyckokänslor man har i kroppen så kommer ofta tomheten och tröttheten. Har egentligen inget råd förutom att för mig har det hjälpt att stoppa och vila innan man tömt sig helt, omge sig med människor som förstår och inte dömmer och vara snäll mot mig själv. Tror varken du eller jag skulle vilja byta bort vårt känsloliv hur jäkla jobbigt det än är ibland så är det så underbart att kunna bli lycklig över att bara gå på en gata i ett främmande land,en solstråle, en kram ja det mesta.. Du är så jäkla fantastisk, du kommer komma ur detta med 🙂 Varma kramar!

  6. Michaela!! Först och främst: älskar ditt nya projekt! För det andra jag känner verkligen igen mig i dina känslor du går igenom just nu och överlag. Du precis som jag är ju en hsp person och det är först sen jag förstod det som jag har börjat kunna lyckas undvika de största fall groparna. Att hela tiden lyssna på kroppen innan det gått för långt och man tagit slut på alla små extra energier som fanns i kroppen. När man känner så mycket som vi, och framförallt när kroppen kan skickas upp så totalt av lycka och kärlek och allt som är vackert och inspirerande i livet är det omöjligt att det inte kommer ett bakslag tror jag. Ofta kommer det också på hösten för mig, när sommaren kramat ur det flesta lyckokänslor man har i kroppen så kommer ofta tomheten och tröttheten. Har egentligen inget råd förutom att för mig har det hjälpt att stoppa och vila innan man tömt sig helt, omge sig med människor som förstår och inte dömmer och vara snäll mot mig själv. Tror varken du eller jag skulle vilja byta bort vårt känsloliv hur jäkla jobbigt det än är ibland så är det så underbart att kunna bli lycklig över att bara gå på en gata i ett främmande land,en solstråle, en kram ja det mesta.. Du är så jäkla fantastisk, du kommer komma ur detta med 🙂 Varma kramar!

  7. Hej Michaela,

    jag läser din blogg och tycker du är en vettig och inspirerande person på många vis, trots att vi lever väldigt olika liv och har olika politiska åsikter m.m.

    Men detta projekt får mig att tänka till lite grann. Jag jobbar själv inom biståndsvärlden och tycker förstås att det är bra med initiativ som rör sig mot att fler delar med sig av sina resurser för att få en jämnare balans i vår extremt segregerade värld. Jag blev lite förvånad att se detta projekt från dig då det för det första känns lite annorlunda om man jämför med ditt övriga karriärsliv, men kanske allra mest med tanke på din livsstil.

    Tolka mig rätt (eller fel, det är såklart upp till dig, men jag menar allt med en god ton bara så du förstår), men det känns för mig ganska kontraproduktivt att leva ett liv som ofta går i överflöd (väldigt dyra kläder, mycket konsumtion överlag, etc.) samtidigt som man startar företag som promotar att just varje slant räknas.

    Grundformeln för ett segregerat samhälle handlar ju just om att för att en utav oss ska kunna överkonsumera, måste någon annan av oss underkonsumera. Alla kan ju helt enkelt inte konsumera på samma höga nivå utan att vi både tar slut på jordens resurser och orsakar en ekonomisk kollaps. Det finns en väldigt bra bok som rör detta och som heler Myten om Maskinen, skrivern av Alf Hornborg. Den fick mig att öppna ögonen för just denna ekvation, som liksom omyndigförklarade tankegångar så som ”det är ju mina pengar jag tjänat in som jag sedan väljer att lägga på det ena eller det andra, alltså påverkar det bara mig själv och min ekonomi och är därför min ensak”, som alltså också hör ihop med att man då i teorin skulle kunna vara en överkonsumerande individ som skänker ett par hundralappar i månaden, och därmed jämnar ut sin påverkan på världens balans.

    Jag tycker dessa tankegångar är viktiga och intressanta, och kanske mycket som sagt för att jag och du lever så olika men ändå har du ju mycket som fascinerar mig och detta senaste företag är ju en av dessa saker. Vore intressant att höra in tanke om din egen förhållning till livet med tanke på detta och hur välgörenheten är en del av den.

    hoppas du mår bättre snart och att ångesten lättar.

    Kram / Emma

    1. Svar till emma:
      Detta är en väldigt intressant synpunkt & något jag tycker man måste tänka på. Förövrigt är det ju alltid bra att skänka pengar men det bör inte bli ngt slags avlatsbrev där man köper ut sig från sina synder. Skänker man pengar till t.ex. en miljö eller naturorganisation känns det dumt att bara stoppa där när det finns saker vi själva gör varje dag som direkt påverkar miljön negativt hela tiden, t.ex. äta för mycket kött, köpa saker som är tillverkade långt bort t.ex. i Kambodja & Kina (som tillverkas av människor som uttnyttjas av företag tex i klädindustrin), åka bil på mindre sträckor, använda plast etc etc Det är som sagt skit bra med välgörenhet men man bör tänka på att det finns saker i ens liv som man kan välja bort som säkerligen är lika bra som att donera 100kr varje månad.

      1. Svar till Gabby:
        Tack för svaret Gabby! Visst är det intressant – du sätter huvudet på spiken när du resonerar om avlatsbrevs-effekten. Det är exakt så jag tänker också, att det finns andra saker som spelar större roll, som sådant man gör dagligen i sitt liv eller hur man öht ser på ”rätten” till konsumtion (har man pengar så skadar det väl ingen förutom en själv, etc.). Skulle som sagt vara superintressant att höra din kommentar om detta Michaela. Kram igen (till er båda!)

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Dagens

Skinnjacka från Acne, skinnbyxor från Stylein, skor från Jeffrey Campbell/Henrykole.se, kashmirtröja från Uniqlo, väska från Chanel.

Smycken från Jane Koenig och Sophie by Sophie.


Mycket nytt på dagens outfit! Mina nya boots från Jeffrey Campbell blev en favorit direkt, använt dem varje dag i två veckors tid. Gillar verkligen när jag lyckas hitta sköna vardagsskor som också känns fina till middagar, after works etc. 

Nu ska jag iväg på middag samt Make It Lasts lanseringsevent. Den här veckan har verkligen varit lyxig och härlig. Puss!

  1. Fick ett sjukt bra tips av en kompis..
    Det finns en app som jag har när jag använder skönhetsprodukter. Tror den är typ universielll??
    Man kan scanna ( eller skriva in manuellt ) skönhetsprodukter , kanske även schampon osv, är inte säker,
    Så får man iaf fram hur farlig/om den är farlig för miljön, cancerframkallande eller allergiframkallande !!
    Tänker att: om du ändå ska ha loreal , dermalogica eller eko produkter så kan det vara värt att se vad det är i!
    Vi kvinnor borde kolla upp vad vi smörjer in oss med oftare.
    Tänk om 4/5 av våra vardagsrutiner är cancerframkallande – det är ju sjuk!
    Tänk om- tänk rätt. Ta hand om varandra.

    Ps. Appen heter Skin Deep ( EWG ) , lilafärgad logga typ? Kostar inget.
    S. Modiri

  2. Hej forni! Din blogg är så himla bra! Och du verkar vara en sådan otroligt fin och klok person!
    Jag har en fråga! Hur håller du dig i form så bra? 🙂 Missförstå mig inte, men du verkar äta ute väldigt ofta och lagar goda middagar osv. Hur gör du? Har svårt att kunna unna mig sådant för jag är rädd att gå upp i vikt. Men du verkar verkligen har hittat en balans. Kram!

    1. Hej fina

      Tack!!!

      Jag tror alla människor har så pass olika kroppar så man kan inte lyssna på hur andra gör utan bara hitta något som funkar för ens egen kropp. Min kropp förbränner allt på en gång så jag äter det jag vill och behöver inte tänka på konsekvenserna. En lyx som jag är väldigt tacksam över 🙂

      Om jag får ge något tips så är det nog ät med måtta, med kärlek och utan ångest. Tror en bov till viktuppgång är stress och ångest kring mat. Njut av den istället!

      Massa kärlek

  3. Hej, har en liten fråga!
    Du som har koll på restauranger, vi är ett tjejgäng som tänkte äta julbord, har du några bra tips? Där maten är bra och stämningen lite ungdomligare 🙂
    Kram

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

TODAY



Matchade nya skjortan med svarta byxor och skinnjacka från H&M. Runda solisar från Le Specs också.

Nu sitter jag hos Bangerhead, dags att bli snygg i håret igen!

  1. Hej Michaela! 🙂

    Jag läste för ett tag sedan att man kommer kunna flytta över sin blogg och alla sina inlägg från blogg.se till devote. Jag har dock inte hittat någon mer information om det och undrar när detta kommer ske?

    Tack på förhand!

    PS. Din blogg är grym!

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

sub archi