Söndagstankar

Jag vet att min uppdatering i alla former av sociala medier har varit under all kritik senaste tiden, men jag får fan inte ihop just det – tiden. Sen jag kom tillbaka från julledigheten har jag varit absolut överöst med jobb samtidigt som vi har jobbat med att få upp nya bloggen (som fortfarande inte fungerar helt felfritt tyvärr) och mitt i allt det här har vi sålt D’s lägenhet OCH i helgen har jag tömt hela min lägenhet… med allt vad det innebär. Som grädden på moset ska vi ju även hitta en ny lägenhet innan vi står utan hem i april vilket resulterar i att vi springer på visningar dagarna i ända.

Det är inte tråkigt, tvärtom. Allt är kul. Den här helgen har jag bara flyttat och ändå har det varit den mysigaste helgen på länge. Men däremot så resulterar ett hektiskt liv i en sämre uppdatering här. Jag skäms, för jag älskar att vara här, men det handlar om prioriteringar. Hela dagen idag har jag varit på dåligt humör och så insåg jag att en av anledningarna till det är att jag är så sjukt stressad över att jag inte uppdaterat här på över två dygn – och så vill jag ju inte känna. Jag får dåligt samvete för att jag inte uppdaterar trots det faktum att jag tänker på bloggen HELA TIDEN. Typ som när jag skulle tömma min gamla lägenhet och inser att jag bara har olika typer av porslin i köksskåpen – för att alla frukostbilder ska ha variation så att det inte blir samma sak varje helg för er som läser bloggen. Bloggen finns liksom alltid i mitt medvetande, även om jag inte uppdaterar. Jag ska bara försöka hitta en balans – tänka på bloggen men kunna acceptera när det inte finns tid för att uppdatera den.

OKEJ nu har jag skrivit av mig och känner mig liiite bättre. Tack för det.

Den här helgen har för övrigt varit den mest produktiva på länge. Jag har tömt ett helt hem och i helgen är det faktiskt på pricken fyra år sedan jag fick tillträde och satte foten innanför dörren på den lilla pärlan. Men nu är den rensad och imorgon lämnar jag över nycklarna till den nya ägaren. Det känns helt rätt, jag är redo för att boa in mig i ett nytt hem nu. Längtar så tills vi hittar det perfekta!

På bilden ser ni mig och Hampus, han och Agnes kom förbi och gjorde oss sällskap när vi flyttpackade. Inte ens flyttpackning blir tråkigt om man har en liten kompis på besök som springer runt och skriker ”Mickiii” med sin lilla ljusa gulliga barnröst.