I inlägget förekommer reklam för Vitamin Well och Richard Juhlin
Här kommer den andra delen av min helg i bilden!
I fredags hade jag mamma, pappa och Timmy över på fredagsmys.
Vi beställde upp indiskt och delade på allt.
Så galet gott!!!
Sen la vi oss i soffan, åt lösgodis och kollade på Let’s Dance. Jag hejar på Samir hittills!
När lördagsmorgonen kom hade jag sovit i tio timmar och bestämde mig för att göra en stor frukost till mig själv (D var som sagt bortrest!).
Det blev Clean Eatings proteinbröd med gräddost och paprika, ett löskokt ägg, havreghurt med Clean Eatings granola och jordgubbar, en cappuccino och en Vitamin Well Free i smaken Citron/Fläder. Jag är fast. Den är så god, fräsch och perfekt nu när våren är på ingång och man vill bryta av de varma dryckerna.
Resten av lördagen städade och fixade jag. Det är ingen lätt match att bjuda över tjugo personer kom jag på, det var ett tag sen jag hade så många vänner över (dessutom på helt egen hand utan D!). MEN värt det såklart!
Vid fyra började jag göra mig i ordning!
Och vid sex började mitt event med Tipsy Tea som jag skrev om här.
Efter eventet hoppade vi in i taxibilar och åkte hem till mig!
Där bjöds det på prosecco, Richard Juhlins alkoholfria rosébubbel, Pink Lemonade, olika drinkar och Vitamin Well’s.
Richard Juhlins rosébubbel går alltid hem på mina tillställningar. Både till de gravida som Margaux i det här fallet, men också till övriga gäster som vill ta det lite lugnt med alkoholen. Jag älskar att de har fått till den så torr och bubblig! Tips till näst fest!
Och en massa mat. Jag hade ingen aning om hur mycket som skulle gå åt men min värsta mardröm är typ att det skulle vara för lite, det var det inte haha. Jag och D har fortfarande rester kvar och det är onsdag idag (!).
Sen blev det tjejfest i tre timmar. Skvallrades, dansades och kramades.
Jag och Amanda. Så roligt när vi precis skulle svänga upp med taxin på min gata och Mandy ropar ”stanna i korsningen så springer jag upp och ammar bara!” så bokstavligen SPRANG hon i sina stilettklackar upp till sig för att amma Chloé innan hon somnade. Haha Gud vad vi tjejer i taxin skrattade. Sen kom hon inspringandes i lägenheten tjugo minuter senare. Älskade det.
Efter mig åkte vi bort till Mono för att dricka drinkar, sen fortsatte vi ett litet gäng vidare till Coctailbaren på V där vi dansade oss svettiga.
P.s älskar att min träning börjar ge resultat, så starka axlar nu!
I söndags vaknade jag vid nio som vanligt, gick upp och åt rester till frukost. Så drömmigt när det är massa rester kvar hehe.
Så gick jag och slängde alla glas och kartonger från gårdagen, stannade till vid Strandvägen och njöt av vädret en stund.
Vid tolv mötte jag upp Emma för att äta lunch på Milles! I solen! Utan jacka!
Jag åt en liten råbiff med massa pommes, så skrattade vi åt allt som hade hänt kvällen innan. Jag har alltid tyckt om att möta upp mina vänner dagen efter en utekväll för man har alltid så nära till skratt dagen efter.
På vägen hem lyssnade jag på podd och stannade till utanför porten för att lyssna klart med solens strålar i ansiktet. Otroligt härligt. Det slog mig också att vårt hus är så himla vackert? Tänker nästan aldrig på det när jag går hem men det är verkligen fint.
På eftermiddagen kom D hem <333!!! Så pratade vi om våra helger, skvallrade, skrattade och kramades. Åt rester till middag som ett perfekt avslut på denna fullspäckade helg.
Outfit – tröja från Soft Goat, jeans från H&M, skärp från Gucci och skor från Filippa K. 
D-vitamin tas upp via huden. Så det kan därför vara bra att inte ha heltäckande kläder, typ ta av sig jackan på uteserveringen.
Nej, D-vitamin tas upp av huden! Vet inte om det kan tas upp av ögonvitorna också, men med tanke på hur stor huden är i jämförelse med ögonvitorna gör det nog ingen jätteskillnad om man har solglasögon eller ej 🙂
Kopplingen mellan aspartam och depression tycker jag är ytterst intressant då många light produkter riktas till kvinnor och att det just nu är sker en ökning av psykisk stress som visar sig som depression… då detta är den första djupa undersökning av aspartam och dess inverkan på våra kroppar, som kom förra året, tycker jag frågeställningen är värd att ta upp.
Har du lust att länka den forskningen? 🙂
Har också hört det om ögonen, har också hört att det ska vara en skröna. Inte för inte dyrare solglasögon innehåller bättre uv skydd, så behåll dom på;)
Jag har också hört det! Tar av mig solisarna kort lite då och då för att riktigt njuta av solen.
Som Sara säger. D-vitamin bildas i huden, inte ögonvitorna (väldigt nyfiken på vem som sa det 😬). 20-30 minuter i solen utan spf räcker för att D-vitamin ska bildas. Om man alltid är täckt av spf eller kläder/annat skydd så kan man få för lite D-vitamin.
D vitamin bildas i huden med hjälp av uv-ljus från solen under framför allt maj-augusti i Sverige. Solen behöver vara i ca 45 graders vinkel för att det ska bli rätt våglängd på ljuset. Solen står bara så högt på himlen under sommarmånaderna i Sverige. Solglasögon är bra att ha på sig. Det är förebygger grå starr, vilket uv-ljus från solen annars kan bidra till att utveckla. Detta har jag tagit ur minnet från när jag läste läkarutbildningen, försökte hitta en källa för det och denna skulle kunna funka: http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=6271
Michaela, vore superintressant att höra mer om programmet om utbrändhet efter du varit med. Det verkar vara mer vanligt förekommande i Sverige än andra länder, jag bor utomlands och i jämförelse så sticker Sverige ut pa ett negativt sätt. Har inte sett statistik som kan backa upp (vilket också vore intressant) men oavsett är frågan – vad beror det på? För det är knappast brist pa välfärd som kan vara orsaken… Det har även ändrats över generationer. När jag var i 20-års åldern var det ingen i min ålder som var utbränd, inte ens hade sådana ’symptom‘. Psykisk ohälsa och ångest ja (Prozac och andra preparat hade gjort sitt intåg), men inte utbrändhet (kan tilläggas att jag är 40 nu). Keep us posted!
Hej Michaela!
Tycker det är så bra att du pratar om utbrändhet! Jag har läst din bok och hört du pratat om din utbrändhet tidigare men det jag har saknat är att höra om du var sjukskriven? Så som jag uppfattat det har du haft en bra relation till ditt tidigare jobb och därmed kunde du sjukanmäla dig under längre tid? Rätta mig om jag har fel! Men hade du kontakt med vården och försäkringskassan?
Som sjukskriven för utmattningsdepression som student/butiksbiträde, har jag försökt hitta andra utbrända som pratar om vården och problematiken som finns där man hamnar mellan stolar eller att systemet är uppbyggt på ett väldigt fyrkantigt sätt. Vilket inte hjälper när alla utmattade/utbrända/deprimerade är i sina olika fall snudd på unika.
Om du inte har den erfarenheten så du kan personligen inte berätta om den, så efterfrågar jag att ni i detta program som gör, att det diskuteras där och visar upp människor med den erfarenheten. För det skriker tomt om det och man känner sig enormt ensam i det. Och när man väl pratar om det så visar det sig att det finns massor runt omkring, men ingen pratar om det förrän någon annan gjort det. Detta är iaf min erfarenhet, och såklart ingen generell sanning 🙂
Bästa hälsningar
Ebba
Hej Ebba!
Det stämmer att jag inte var sjukskriven via försäkringskassan (ibland blir jag dock missuppfattat och tidningar skriver det, men det är fel, lätt hänt dock 🙂 utan sjukanmäld från jobbet i några veckor. Jag har dock flera vänner i min närhet som har varit sjukskrivna med försäkringskassan etc. inblandade.
Nu är det inte jag som regisserar serien utan jag är ju bara med som gäst, men jag råkar veta att de ska ha med flera olika personer och deras unika historier, eftersom det precis som du säger finns väldigt mycket olika typer av utmattning/utbrändhet och alla fall är unika. Bland annat kommer en person som blivit utbränd efter att ha arbetat i vården att vara med i ett avsnitt!
Kram
Michaela
Hade jag varit dig så hade jag behållit solglasögonen på. Min kära pappa har förstört sina ögon och fått gropar/sår på hornhinnan pga att han har varit alldeles för dålig på att använda solglasögon. Var rädd om dina ögon och behåll solisarna på.
Kram!
gud vad glad jag är att det pratas om utbrändhet! det är så himla viktigt för många behandlar det så lättvindigt medan det faktiskt har både psykiska och fysiska konsekvenser som ofta tar tiotals år att återställa om det går över huvudtaget. Skrev en krönika på ämnet: http://www.linnwiberg.se/writing/kronika-att-jobba-sent-ar-bevis-pa-daligt-omdome/
Hej Michaela,
Jag gillar din blogg så himla mycket och läser den ofta, den ger mig både energi och harmoni. Undrar bara varför du går på Nybrogatan 38 när det kommit ut att Nytorget 6 (som du säkert vet tillhör Bockholmsgruppen precis som Nybrogatan 38) är rasistiska och chefer hånat diskpersonal med ett sminka såkallat ”black face” under en personalfest. Det kom ut via en anställd som släppte video på detta och sedan sa upp sig. Själv tycker jag att ett enkelt sätt att ta ställning mot rasism är att bojkotta företag som visar rasistiska tendenser.
Jag tyckte att Nybrogatan var trevligt och jättebra, men känns så himla fel att stötta ett sånt företag nu.
Mycket bra ni tar upp utbrändhet! Dock anser jag fokus ej bör ligga på vem vi ska skuldbelägga – utan försöka finna orsaker och hitta lösningar framåt. Att lägga tid på att finna syndabockar gör oss till offer och löser det inte för de kvinnor som imorgon kommer gå in i väggen. När man är så trött vill man minst av allt höra vem man ska skälla på utan bara hur man ska ta sig upp ur sängen och få hjälp!
Tack för en bra blogg!
Hej Kristina!
Det handlar inte om att en utbränd ska hitta någon att skälla på (såklart!) utan snarare att förstå var det kommer ifrån ur det större perspektivet. Jag pratar inte om individbasis utan mer om samhällsstrukturen.
Kram!