Nej men vad är detta… för skit jag åkt på. Så typiskt att jag verkligen längtat efter jobbet eftersom jag varit borta så mycket senaste veckorna, så vaknar man med detta. Någon av er hobbyläkare där ute får hjälpa mig: konstant illamående sen igår 19.00 men inte kräkts än samt värk i höger sida av magen. Anyone? Kommer jag börja kräkas?
Hoppas inte 🙁
Nu ska jag röja undan jobb. Vi kan väl prata lite här idag! Jag finns i kommentarsfälten under dagen. Ni kan berätta något trevligt, något som skär i hjärtat eller ställa en fråga. Puss
Hoppas du mår bättre snart!!
På onsdag ska jag åka upp till Stockholm för att gå på stan men även för att söka jobb. Vilka butiker eller andra ställen kan du tipsa om som jag kan lämna in mitt personliga brev/cv?
Och har du något bra tips om hur jag ska få tag i boende? Har letat i snart två månader utan resultat..
Svar till therese:
Hej Therese!
Det är sjukt svårt med både jobb och bostad i Stockholm. Mitt råd är att inte vara kräsen – man måste börja någonstans. Lämna in CV till varenda butik och restaurang/café du kan hitta och så hoppas du på det bästa. Även om det första jobbet i Sthlm inte är ultimat måste man börja någonstans. Lycka till!!!
Kom på en till fråga till mina föregående..Vart ska jag äta lunch i Stockholm? Min mamma är på möten hela dagen så vi kommer inte ses förrän på em så jag kommer äta lunch själv. Vad rekommenderar du? 🙂
Svar till therese:
Det beror på om du vill unna dig lyxlunch eller vardagslunch… men goda ställen i stan i okej prisklass: Publik på PUB 03, Story Hotel på Riddargatan, Hurry Curry på Hötorget, valfritt lunchställe i Mood-gallerian… trevlig lunch!
Ont på din högra sida? Blivit värre?
Tänker att blindtarmsbihanget sitter på din högra sida… Vet inte om du redan tagit bort den eller ej?
Skulle iaf inte ta några värktabletter som ”maskerar” värken!
Annars kanske det ”bara” är någon form av magkramp pga av att du ätit dåligt under dagen?
Hoppas du blir bättre snart iaf! 🙂
Svar till Lina:
Jag hoppas inte det är blindtarmen, i sådana fall får jag åka in och plocka bort den. Håll tummarna för att jag bara ätit något dåligt 🙂 Puss
Ont på din högra sida? Blivit värre?
Tänker att blindtarmsbihanget sitter på din högra sida… Vet inte om du redan tagit bort den eller ej?
Skulle iaf inte ta några värktabletter som ”maskerar” värken!
Annars kanske det ”bara” är någon form av magkramp pga av att du ätit dåligt under dagen?
Hoppas du blir bättre snart iaf! 🙂
Svar till Lina:
Tack, men smärtan sitter högre upp 🙂 Puss!
Det är någonting med blindtarmen! Åk till akuten omgående för en undersökning!!!!
Svar till zoe:
Nej, blindtarmen sitter inte där min värk sitter. Men tack för omtanken. Kram
jag tänker blindtarm.. läs på 1177 så blir du klokare! 🙂 för magont ska man aldrig ta värktabletter, om man inte är säker på att det är tex mensvärk, just för att inte dölja en ev blindtarmsinflammation. ta hand om dig! kram
Hoppas du kryar på dig snabbt! Jag älskar dina texter om kärlek, dom stämmer liksom alltid. Här kommer en liten text av mig. Hur skulle du tolka det här, loveguru 😉
…han sa under de tre månader vi träffades att han tyckte om mig, han pussade mig på huvudet på tunnelbanan, han höll mig i handen när vi åt frukost… Sen frågade jag vad det egentligen var vi hade, han blev osäker och två veckor senare berättade han att vi inte skulle fortsätta ses på det här sättet. Han var inte redo för ett förhållande, han behövde ta ett beslut och att bara fortsätta som vi hade det var också ett beslut, ett som han inte tyckte var bra. Så vi sa hejdå, jag sa att det var ok. Att det lika gärna hade kunnat vara jag som avslutat. En vecka senare tog vi en fika, ingen beröring, ingenting mer än en fika, vi pratade och hade riktigt roligt. Han sa att ”det här kan vi göra igen, man mår bra av att träffa dej”, han sa att vi kunde träna ihop igen, det är ok.
Jag fattar inte… Vadå ”det är ok”, ”sånt här kan vi göra”???
Jag vill göra allt med honom, jag vill ta med honom till mina vänner, jag vill hålla hans hand varje dag, ta snöiga promenader och dricka varm choklad, få en puss på tunnelbanan igen…
Har fått en känsla av att han nu följer sin hjärna, inte sitt hjärta. Han kom ur ett förhållande precis innan vi träffades i somras. Det är som att han bestämt sig för att han inte ska träffa nån ny för han är inte redo, hans hjärna är inte redo. Men hans hjärta har ju visat något helt annat hela hösten. Jag blir tokig på att inte veta. Ska jag fråga? Ska jag erkänna att jag gillar honom mer än jag erkänt innan..?
Svar till Iemmeli:
Hej fina
Jag tycker du ska våga fråga. Du mår ju inte så bra av att inte veta, eller hur? Fråga men förvänta dig alla svar. Kanske får du ett du gillar och så kan ni satsa på det här helhjärtat. Eller så får du höra något som skär i hjärtat men då vet du i alla fall, att han inte är för dig, så kan du gå vidare i livet. Det viktigaste är att du mår bra.
♥
Hej Michaela!
Jag har något som skär i hjärtat, hoppas du kan svara senare ifall du inte kan nu!
I september gjorde jag och min kille slut eftersom jag flyttade till Stockholm för att följa mina drömmar och han stannade kvar i hemstaden. Vi hade vart tillsammans väldigt länge, hela min ungdom egentligen. Jag har vart så död sedan dess alltså, har ingen ork för något. Nu har det dock börjat bli lite bättre, men jag glider fortfarande tillbaks ner ofta.
Det som får mig att må illa är egentligen att han har en ny. Att han skaffade henne så snabbt. Känns lite som att allt vi hade var en lögn i och med att han kunde ersätta mig så himla snabbt. Mår bara så illa då jag tänker på det. Så min frågar är väl egentligen hur jag släpper honom, släpper denna sjukt bittra känsla som finns i mitt hjärta?
Tack så mycket för en fin blogg! Har verkligen hjälpt att läsa många av dina texter och det är ovärderligt. Krya på dig, hoppas det inte är allvarligt! Kram
Svar till Elin:
Hej Elin,
Jag vet att du väntar svar av Michaela men jag är bara tvungen att skriva vad jag tycker du ska göra.
Av egna erfarenheter så vet jag hur det är då hjärtat krossas, mosas, styckas – you name it! Känslan är hemsk och utomjordlig och inget man kan sätta fingret på.
I somras gick jag och mannen som var min kärlek, skilda vägar. Han valde snabbt att vara med tjejer och då menar jag inte endast umgås över en fika, göra saker som skulle få mig att må dåligt. En del av det handlar om att han är sårad och kände ”hämnd” över att jag inte ville kvar. Att jag tog mig själv före.
Sedan tror jag det handlar om en annan sak. Du skriver att han skaffat en ny och det kan han gjort som trygghet efter dig. Talade han om för dig om hur sårad han blev av erat uppbrott? Låt dig inte luras av att han har en ny. Smärtan kan ligga kvar ändå.
Jag hade en bitter känsla mot mitt ex, en sådan som man nästan gräver ned sig i så djupt att man inte orkar längre. Mitt val var att börja uttrycka mig, antingen via tal eller skrift. Prata med någon, skriv ned dina tankar och känslor! Uttryck dig så mycket du bara kan tills du inte har några ord kvar.
Sedan.. ta dig även tiden att ställa om hjärnan. Har du hört talas om tankens kraft? Använd den. När du uttryckt dig så bestäm dig. Bestäm dig för att du förtjänar att vara lycklig, glad och ha en tillfredsställande tillvaro. Ställ in dig på ACCEPTANS. Acceptera situationen och det underlättar. Tänk så här: Ni gick ifrån för att du vill följa din dröm i en annan stad. Resultatet blev att han skaffade sig en ny. Det är Hans Val. Ditt val är att satsa på dina drömmar.
Börja lägg fokus på de saker som Ger energi. När du lägger stort fokus på att han har en ny flickvän så förlorar du den dyrbara energin som du kan använda för Dig själv och dina drömmar.
Jag var där, det gjorde ont och fy vad jag ville spy av smärtan men dagen jag bestämde mig visade sig vara en av de bästa dagarna i mitt liv. Uttryck dig, acceptera, ändra inställning, lägg fokus på rätt saker. Du kommer se att du mår bättre. Bestäm dig bara! Allt handlar om att bestämma sig.
Sedan är det normalt om det smärtar trots allt, men det får göra ont. Det är normalt och du är stark nog att överleva den.
Hoppas det hjälpte och lycka till. Tro på dig själv!
/Giselle
Svar till Giselle :
Tack! Har läst det du skrev massa gånger idag, hjälper sjukt mycket med alla tips, ger mig hopp!
Sedan värmer det också att du tog dig tiden att skriva ner allt detta för att hjälpa en medmänniska. Tusen tack!
Svar till Elin:
Hej finaste Elin!
Giselle hade en del kloka kommentarer över mig här, men jag ska ändå svara ändå.
Att man träffar någon ny snabbt efter kan vara av flera olika anledningar. En känsla av att vilja hämnas, om man har blivit väldigt sårad. Eller en räddning, något jag upplevt själv. Man skaffar en ny direkt efter en stor kärlek för att orka andas. För att ha något som håller en ovanför vattenytan. Ibland hittar man rätt när man minst anar det. Men att man träffar någon ny direkt efter en gammal, betyder inte att det var mindre värt. Man kan bara inte bestämma över kärlek och ibland behöver man någon som räddar en om man går igenom något väldigt tungt.
Var stark och gå vidare, du är värd det finaste i världen, glöm inte.
♥
Hej fina kloka du. Undrar om du har ett tips mot svartsjuka? Min kille och jag hade en stormig start då vi träffades vid helt fel tajming. Nu är vi tillsammans och har varit det ett halvår efter att ha träffats i 3 år. Mitt problem är min osäkerhet på honom. Jag är inte en osäker person annars. Men nu börjar det gå så långt att jag känner att jag drar mig själv tillbaka trots att jag älskar honom. Jag ger inte allt. Ger inte lika mkt kärlek som jag vill. Det går inte. Vissa dagar ärvärre än andra. Försöker tänka att nu är det vi, glöm dåtid o ge allt. Går det så går det. Kommer vi göra slut så kommer vi det. Osv. Jag är paranoid o svartsjuk, kollar upp tjejer jag vet att han dejtat/legat med förut på FB o KÄNNER MIG SOM ETT PSYCHO… kan inte göra slut för jag litat på honom samtidigt på ett sätt, och på ett sätt inte, sjukt va? Bara nåt litet tips på bad man kan tänka/intala sig? Vet ju att de jag håller på med bara förstör. Mest för mig själv. Men varför kommer det? Krya på dig fina. Love
Svar till Läsare:
En gång frågade jag min mamma vad hon skulle göra om pappa var otrogen. Då svarade hon: Då skulle jag veta att han inte längre är rätt för mig. Det skulle givetvis vara fruktansvärt att hantera, men då är han inte längre mannen i mitt liv och då är det tid för mig att gå vidare.
Jag brukar tänka så kring otrohet. Jag är inte rädd för det, för om det händer, tja, då är han inte för mig. Det är ingen idé att försöka förhindra eller analysera det. Händer det så händer det.
Ang. stalking av gamla tjejer, sluta med det helt. Visst är det okej att hålla på så, men jag har alltid haft som regel att aldrig gå in på min killes gamla tjejers FB eller andra sociala medier… det gör liksom ingen gott.
Puss och all kärlek. Om det blir för jobbigt med svartsjukan – gå och prata med någon. Jag vet hur det kan kännas när känslor går överstyr… det är jättejobbigt och så ska det inte vara. Sedan har jag även en liten teori om att när man träffar rätt försvinner all oro kring svartsjukan också, men jag vet inte säkert än…
Fina Michaela. Jag hoppas du mår bättre snart!! ♥
Jag undrar, höll du ett bröllopstal när din vän gifte sig ?
Min bästa vän ska gifta sig i sommar och jag ska hålla ett tal för henne..
Jag vet inte vad jag ska skriva ? Har du några tips ?
Jag vill inte att det ska va som alla andras, utan sticka ut lite. Vara speciellt och fint.
Kramar
Svar till Theresa:
Hej fina
Jag höll inget tal till Chrystelle, nej. Hon hade inte en sittande middag så det enda talet som hölls var brudgummens pappa. Jag tror att man ska satsa på det man är bra på. Jag skulle aldrig försöka vara rolig, det är inte min grej (haha), inte heller sjunga något eller sätta ihop bilder. Jag skulle prata om mina känslor gentemot den här människan, lyfta upp hen och trycka på personens beundransvärda egenskaper. Kanske en anekdot eller två skulle passa in. Och ett litet skämt på slutet… helt tråkig är jag ju inte hehe.
Puss och lycka till!
Hej! Blindtarmen sitter på höger sida nedanför naveln. Prova att trycka med handen där och se om det gör ont. Om det gör det rekommenderar jag att du åker in till akuten för en snabb bedömning. I samma område sitter också äggledare och äggstock. Cystor, äggledarinflammation eller utomkvädeshavandeskap… Man ska inte ignorera magsmärtor!
Kram
För att berätta något trevlig så åker jag, killen och två vänner till oss till Australien imorgon med en enkelbiljett. Ska bli så otroligt roligt! Hoppas det blir ett riktigt äventyr 🙂 Lite små fix idag att göra och sen lite jobbigt med att säga hejdå till familj och vänner, men sen ska vi bara njuta!
Hoppas du mår bättre snart, kram 🙂
Svar till Josefine:
Men GUD så fantastiskt! Önskar verkligen att jag också får tillfälle att göra något sådant framöver. Vad härligt!
Hej fina Michaela, hoppas att du snart mår bättre och att det inte är något allvarligt! Men jag säger som några av de andra, man ska inte ta allt för lätt på magsmärtor. Hellre kolla upp det ordentligt en gång för mycket (:
Sedan har jag en liten fundering som jag bara inte kan släppa. Jag undrar om du ibland får känslan av att du måste välja bort eller umgås betydligt mindre med dina killkompisar när kärleken vandrar in i ditt liv? Jag har i hela mitt liv haft väldigt blandat med både killkompisar och tjejkompisar men fick snabbt ”lära mig” att det inte riktigt passade sig längre när det för en tid sedan kom in en väldigt fin kille i mitt liv. Han antydde ibland att det kändes lite främmande för honom, men framför allt så var det människor runt omkring som inte kunde förstå hur kombinationen kärlek och killkompisar skulle gå ihop sig. Har du upplevt samma sak? Trots att vi ska föreställa små vuxna nu, kan man inte vara vän med vem man vill? Eller råkar det bara vara såhär i min värld, är det okej och fungerar fint någon annanstans?
Kram till dig! Och till alla andra som behöver det denna kalla måndag (:
Svar till Malin:
Hej gulle!
Jag har också alltid haft mycket vänner, både tjej och killkompisar. Jag har aldrig umgåtts mindre med mina killkompisar när jag gått in i en relation, men däremot umgås man ju procentuellt mindre med alla vänner, eftersom en ny viktig person ska få plats i ens liv. Jag tycker inte att man som partner, oavsett kön, ska hindra den andra från att ha vänner av det könet man är intresserad av, så länge man visar att man bara är vänner. Varje relation får göra vad som passar dem, min kille får gärna ha hur mycket tjejkompisar han vill men jag skulle inte gilla om han sov över hos dem en natt istället för att åka hem till exempel. Jag tror man känner var sina gränser går, men det är en ganska känslig fråga.
Hm, höger sida av buken? Om du har höga smärtor, alltså under revbenen så kan det vara gallan som spökar och om smärtan är lokaliserad i nedre delen av magen så kan det vara blindtarmen. Ring till 1177 och fråga lite så kan de hänvisa dig vidare eller ge dig lite tips. Buksmärtor ska man alltid ta på allvar! Lycka till dig
Hm, smärtor i högre delen av buken? Om smärtan är lokaliserad under revbenen så kan det vara gallan som spökar, om smärtan är lokaliserad i nedre delen av buken så kan det vara blindtarmen eller de kvinnliga organen som spökar. Ring till 1177 och be och lite råd, de är jättetrevliga och tillmötesgående! Buksmärtor ska man alltid ta på allvar! Lycka till!
Svar till Camilla:
Tack snälla! Det är under revbenen, jag avvaktar lite och om det blir värre ringer jag dem. Ja de är alltid supertrevliga, jag har ringt dem flera gånger!
Hej Michaela, det skär i hjärtat på mig. Han var min första pojkvän och min första.
Igår kväll gjorde han slut, vi hade dejtat i tre månader och han sa att det inte känns rätt, att han inte vill vara i en relation. Han har ett jobb som tar upp all hans tid och han sa att det inte funkar att ha en relation, att det tar för mycket tid och ansträngning. Han har sagt det hela tiden men ändå låtit det gå så långt att han på slutet presenterade mig som sin flickvän. Igår sa han ioförsig att det aldrig riktigt kändes som att vi var ett par.
Jag visste hela tiden att det här skulle hända och jag är arg på mig själv för att jag inte sa ifrån. En del av mig är lättad för att jag inte längre behöver gå runt och vänta på att bli dumpad och om jag inte tänker på allt det fina med honom så känns det ibland som att jag kanske klarar mig igenom det här. Men så tänker jag på att jag aldrig mer kommer få gå på hans konserter och bli presenterad som hans flickvän, att jag inte kommer få ligga tätt intill och lukta på hans nyckelben, att jag inte längre kommer få sms från honom och då dör jag. Michaela, jag dör lite grann varje gång jag tänker på det.
Han sa att han fortfarande vill vara kompisar, han sa ”lova att ringa om det är något” men det får man ju inte göra, jag kommer inte heller kunna undvika att se honom för vi bor i samma hus.
Vad ska man göra när det är såhär, när man känner sig söndertrasad men inte vill förlora honom ur sitt liv? Jag vill ju fortsätta se honom, men jag vet inte om jag kommer klara av att sitta mittemot honom och tänka att det är någon annan flicka som kommer få hans uppmärksamhet och kramar.
Tack för en så himla fin blogg, jag läser den ofta och det hjälper att veta att man inte är ensam om sånt här, att det inte är en själv det är fel på. Hoppas du mår bättre snart!
Vi killar drabbas också…
Bästa Forni,
Det här med krossat hjärta suger lussebulle. Det är av naturliga skäl mest tjejer som skriver här men jag tänkte att kanske du och några läsare vill höra en killes berättelse. För det är faktiskt inte alltid vi som lämnar er. Vi blir också lämnade! Tro mig, vi går inte vidare och glömmer direkt. Vi gråter oss också till sömns. För min egen del har det gått flera år sedan min livs kärlek lämnade mig efter fem år tillsammans. Jag älskade henne mer än livet och det var hon som skulle föda mina barn.
Tiden efter, 3-4 år nu, har varit jobbig. Vi pratar alltså inte om ett par månader. Första halvåret kunde jag inte andas. Det kändes som om lungorna hade gått sönder i samband med att mitt hjärta spruckit, dessutom är jag tämligen säker på att en osynlig elefant slog läger på mitt bröst med jämna mellanrum. Trycket var outhärdligt. Jag var säker på att jag skulle dö vilken dag som helst. Jag hade hört talas om hjärtesorg men det här måste ha varit något annat, tänkte jag. Hur kan andra ha tagit sig igenom detta med livet i behåll?
Tiden gick, om än dock långsamt. Efter ett år mådde jag fortfarande dåligt men jag levde i alla fall till min stora förvåning. Under året hade jag sagt upp bekantskapen med mitt ex. Jag ville egentligen inte men varje gång vi hade med varandra att göra kom den osynliga elefanten springandes emot mig. Jag jobbade mycket för att fokusera på annat. Tjejer var inte intressant för mig. Ni kan vara så jävla falska när ni sitter där med hundögon och mjuk hud som luktar hallon. Jag fick nog, flyttade och jobbade ännu mer. Nu har snart fyra år gått. Vad hände? Tiden har flugit iväg. Visst, jag har träffat någon tjej då och då men inte dejtat. Någon ny flickvän har jag inte varit i närheten av. Jag har inte varit tillgänglig, förrän nu kanske. Nu börjar det bli dags. De flesta av er är trots allt både snälla och pålitliga, vill jag tro i alla fall.
Under de här åren har jag tänkt på henne ofta. Hon tog en del av mitt hjärta och hon kommer alltid ha en plats hos mig. Jag har sakta men säkert förstått det. Nyligen fick jag reda på att hon har fått barn. Nu sitter elefanten på mitt bröst igen. Fast det är nog en annan nu, en mindre. Hon har alltså gått vidare och lever ett lyckligt liv. Ingen överraskning. Ensam kvar sitter jag. Efter fyra år. Är inte det sjukt, kanske ni tänker? Men tro mig. Jag är inget undantag. Jag har flera vänner som befinner sig i, eller befunnit sig i samma situation. Vi drar oss undan och sörjer i det tysta. Du ser oss i affären, på gymmet, på stan. Överallt. Kanske är det vi som inte möter era blickar. Vi är romantiker som krossats och som nu mobiliserar våra inre styrkor för att våga igen. Men det tar tid, för styrkorna är många. Förhoppningsvis är det värt det. Jag har så mycket kärlek att ge och det finns fortfarande plats i mitt hjärta. Hål att fylla.
Svar till Peter:
Hej fina
Jag är medveten om att ni killar har precis lika mycket känslor och går igenom lika delar sorg som vi tjejer. Skälet till att jag ofta skriver som tjej till tjejer är för att majoriteten av mina läsare är av det kvinnliga könet. Jag har funderat lite kring att skriva mer könsneutralt och försöker att göra det, men eftersom jag är tjej och attraherad av killar är det så jag skriver det. Även om jag är medveten om att det finns alla sexualiteter som läser min blogg. Jag antar bara att ni vänder och vrider mina texter på det sättet som blir bäst för er 🙂
Nåväl. Hjärtesorg alltså… det sjuka är att man inte ens tror att det är sant när det händer. Den fysiska smärtan av en psykisk beröring känns inte verklig. Det kan inte göra så ont. Jag kan efteråt fortfarande inte riktigt se hjärtesorgen helt klar… det är som om det hela var alldeles overkligt.
Jag tror vi är så himla många som är väldigt rädda för kärlek. Speciellt om man vet hur ont det gör. Man blir skörare och försiktigare med åren. Men jag både tror och hoppas att det finns någon som man kommer att sluta upp med där ute. Som allt bara funkar med. Förhoppningsvis har den personen också varit med om hjärtesorg tidigare, och vet vilket respekt och försiktighet som krävs efter det.
Önskar dig all lycka, kärlek och värme i livet
Svar till Peter:
Peter! Välskrivet och fint!
Svar till Peter:
Michaela och Sophie. Tack!
Jag önskar er all lycka och kärlek. Det kommer!
Jag mådde illa i tre veckor, läkaren sa att det är ett virus som går nu där man kan bli väldigt illamående, jag kräktes inte heller. Men vart tillslut sjuk med halsont och feber. Efter det avtog det!
Krya på dig tjejen!
Har inte egentligen någon fråga som jag vill ställa vill egentligen bara säga tack för att du är min största inspirationskälla. Älskar dina kloka ord och dina fantastiska texter om livet, kärlek och vardag. Sluta aldrig blogga för jag tror det är så många tjejer och kvinnor som känner lika som jag. Du är en otroligt bra förebild och en otroligt vacker kvinna. Och grattis till det nya jobbet det var du helt klart värd. Men återigen tack Michaela och krya på dig:)
Hej Michaela! JAg vet inte riktigt vem jag ska fråga, så väljer att fråga dig!
Träffade en kille förra veckan somjag sov hos. Så efter det har vi smsat lite. Men han är verkligen superseg på att svara! Jag vill verkligen träffa honom igen, problemet är att han inte bor i stockholm så det känns lite för mkt att fråga om jag kan komma ner til honom nu…. Vad ska jag göra? Jag är rädd för att smsa honom igen pga vill inte han ska tycka att jag är för på. Men egentligen är ju allt jag vill att få smsa och prata med honom…. Vad tycker du jag ska göra? Krya på dig världens finaste!! 🙂
Hej Michaela, hoppas att du kryar på dig snart och att det inte är nåt allvarligt. 🙂 Jag tänkte dela med mig av en sak som hände ute på dansgolvet i helgen. Jag var ute med mina vänner när helt plötsligt Han, min första riktiga förälskelse, kom fram och knackade mig på axeln. Han var inte bara min första förälskelse, utan även den första som på riktigt krossade mitt hjärta, och avslutade med att spotta på resterna av det. När jag kände knacket på min axel vände jag mig om och fick se honom, eller, det som blivit kvar av honom. Till min förvåning sa han, efter 2 år av svineri, att jag var sexigast i rummet. Jag, som självklart kände igen honom, sa att jag inte visste vem han var. Han sa då hans namn lite frågande och berättade att vi haft ihop det för 2 sommrar sen. Jag sa att han var tvungen att vara ännu mer specifik. Då blev han lite irriterad och berättade vart vi träffats för första gången och om vår första kyss. Jag sa då att vi var nere på ett 5-tal personer och att han behövde utveckla mera. Då blev han tyst och jag kunde inte låta bli att slänga ur mig ”jaha, det är du Jesper! Jag kände inte igen dig, du har blivit så spritfet! Han lämnade snabbt dansgolvet och jag kände en känsla jag aldrig nånsin känt förut när det kommit till oss två; att det avslutet, just där och då, kändes bättre än vår första kyss.
Jag älskar din hesa sexiga röst! Lucky you.
Jag måste få styrka. Kan inte du ge mig lite fina ord, lite pepp, då det nu känns omöjligt att gå vidare utan honom. Vet att jag kan men ibland blir det svårt.
Hur visar man sin pojkvän som är världens finaste att att han är det så att han förstår det, på riktigt. Och jag tror att jag för första gången kommer få den där nyårskyssen i år. Hur känns den? Och vad är viktigast för att få ett förhållande att hålla länge. Du äger och det finns ingen annan på jorden som skriver lika rörande och fint som du.
Puss
Jag flyttade för ett halvår sedan till Australien med min bästis och vi har det så himla bra. Det är ett underbart land och jag ångrar inte mitt beslut för en sekund! Vi jobbar, reser och har det så bra. Vi gör lite som vi vill helt enkelt. Sen har vi ju den här fantastiska varelsen som man stöter ihop med lite då och då. Mannen. Jag har träffat en kille som jag är så förtjust i. Jag kan se oss tillsammans, hur fina vi skulle vara. Han är praktiskt taget mig fast utan mascara och med snopp. Jag vet att det är dumt att träffa denna kille med tanke på att bi båda lämnar landet om sex månader, det är väl det främsta kanske. Sen vet jag inte om han är en speciellt bra kille, han håller på med skumma saker, är väl lite utav en kvinnokarl.
Jag sa till honom (idag faktiskt) att jag inte orkar med en massa spel och att jag tyckte om honom. Han höll med och vill fortsätta träffa mig. Jag vill så gärna träffa honom men ALLA säger att det är en dum idé. Att han kommer att såra mig. Varje gång telefonen ger ifrån sig ett pling önskar jag att det är honom och blir så varm när det är det.
Hur dumt är detta? Ligger det någon logik i det jag skriver? Du är så fin och du verkar vara en god människa. Jag beundrar godhet, det är vackert. Krya på dig. Kram
Hej Michaela! Hoppas att du blir frisk snart. När jag mår illa brukar jag dricka te med ingefära (finns budget från friggs) och äta lakrits. Det hjälper! Jag har en sjukt ytlig fråga till dig, men eftersom du har så fin smak måste jag be om ett råd. Jag ska på anställningsintervju och ska fixa naglarna innan. Jag kommer att ha på mig en vinröd klänning och en mörkblå (alternativt svart) kavaj. Vilken färg ska jag ha på naglarna?! Har alltid sådan sjuk beslutsångest när det kommer till sånt och nu är det ännu värre. Kram!
Hej Michaela! Hoppas att du blir frisk snart. När jag mår illa brukar jag dricka te med ingefära (finns budget från friggs) och äta lakrits. Det hjälper! Jag har en sjukt ytlig fråga till dig, men eftersom du har så fin smak måste jag be om ett råd. Jag ska på anställningsintervju och ska fixa naglarna innan. Jag kommer att ha på mig en vinröd klänning och en mörkblå (alternativt svart) kavaj. Vilken färg ska jag ha på naglarna?! Har alltid sådan sjuk beslutsångest när det kommer till sånt och nu är det ännu värre. Kram!
Svar till Matilda:
Hej gullet. Jag skulle köra på beiga, ljusbruna eller ljusrosa. Det kommer gå hem utan problem – klassiskt och fint. Lycka till på intervjun! Det här tar du! ♥
Fina Michaela! Jag fick magkatarr för första gången för ungefär en månad sen. Det var sjukt obehagligt. Men jag trodde att jag skulle bli magsjuk då och fattade inte varför det gjorde så ont mellan revbenen. Du kanske redan haft det, och vet hur det känns, men annars kan typ nuvalucol hjälpa. Tycker synd om dig ♥ Kram kram
Svar till Malin:
Tack finaste! Ska till min husläkare imorgon så får vi se vad det är, men det är säkert ingen fara 🙂 Sjukt att jag som är hypokondriker säger så haha… men jag börjar misstänka att det ibland är psykiskt (störd som man är…). Puss och kärlek
Hej Michaela! Jag åker ner till stockholm i helgen och har tänkt passa på att hitta min nyårsoufit. Här där jag bor finns typ inga butiker så det är helt omöjligt att hitta något snyggt här. Har kollat runt på hemsidor, men man vill ju så gärna prova och ta på plagget! Kan du tipsa om några butiker jag borde kika in i? Min stil är någorlunda lik din. Krya på dig!
Svar till Sara:
Hej där
NK är underskattat, speciellt under julen. Det finns sååå mycket fint där. Annars Zara, H&M, Acne på Norrmalmstorg, Mrs H i Birger Jarlspassagen, Biblioteksgatan samt tvärgatorna längst den är också super!
♥
Om en vecka flyttar jag tillbaka till Sverige efter ett halvår i Tyskland! Ser så otroligt mycket fram emot att fira jul med familj, vänner och pojkvän.
Krya på dig! Kram
Svar till Lovisa:
Najs! Var i Tyskland bodde du? Har aldrig riktigt fått grepp om Tyskland men har många vänner som älskar det landet.
Svar till forni:
I Düsseldorf, staden är ungefär lika stor som Göteborg 🙂 Supermysigt nu på vintern, julmarknad varje dag fram till julafton!
Svar till Lovisa:
Åååh mys!
För snart ett år sedan träffade jag världens underbaraste kille. Efter en dag hade han tandborste hos mig. Ja, du fattar Allt var underbart och jag var helt såld. Hur kunde någon vara så fantastisk? Snäll, rolig, snygg ja härlig på exakt alla sätt och vis. Han tittade på mig speciellt och sa fina saker. Han ville ha in mig i hela hans liv på en gång. Vi började prata om framtiden redan efter någon dag. Jag var övertygad om att det här var killen jag skulle gifta mig med och leva med resten av mitt liv. Tills en dag två månader senare när han sa att han inte var kär i mig. Jag var i chock, och är det fortfarande efter snart ett år. Inte en enda gång sedan dess har han hört av sig och vi har inte stött på varandra. För ett tag sedan fick jag veta att han hade en ny. Även fast jag visste att det aldrig skulle bli vi så var det så hemskt. Jag kan fortfarande få gråtattacker av tanken på honom. Jag undrar när det kommer gå över
För snart ett år sedan träffade jag världens underbaraste kille. Efter en dag hade han tandborste hos mig. Ja, du fattar Allt var underbart och jag var helt såld. Hur kunde någon vara så fantastisk? Snäll, rolig, snygg ja härlig på exakt alla sätt och vis. Han tittade på mig speciellt och sa fina saker. Han ville ha in mig i hela hans liv på en gång. Vi började prata om framtiden redan efter någon dag. Jag var övertygad om att det här var killen jag skulle gifta mig med och leva med resten av mitt liv. Tills en dag två månader senare när han sa att han inte var kär i mig. Jag var i chock, och är det fortfarande efter snart ett år. Inte en enda gång sedan dess har han hört av sig och vi har inte stött på varandra. För ett tag sedan fick jag veta att han hade en ny. Även fast jag visste att det aldrig skulle bli vi så var det så hemskt. Jag kan fortfarande få gråtattacker av tanken på honom. Jag undrar när det kommer gå över
Svar till Hej:
Det går över när man bestämmer sig för att det går över, i samspel med när man är redo för att låta det gå över. Om han lämnar dig mitt i förälskelsen för att han inte längre är kär i dig så verkar han verkligen inte vara rätt för dig. Ta ett djupt andetag, kom ihåg varför du är så jävla bra som du är, så går du ut och har kul igen. Kärleken kommer igen men det kanske tar ett tag – den tiden kan du använda till att fokusera på allt annat som är härligt i livet!
All kärlek
Känner igen symtomen..
För mig är det magkatarr- har det ofta då jag är stressad och har mycket att göra, slänger och far mycket..
Kolla upp! 🙂 Hoppas du blir bättre! Kram!
För snart ett år sedan träffade jag världens underbaraste kille. Efter en dag hade han tandborste hos mig. Ja, du fattar Allt var underbart och jag var helt såld. Hur kunde någon vara så fantastisk? Snäll, rolig, snygg ja härlig på exakt alla sätt och vis. Han tittade på mig speciellt och sa fina saker. Han ville ha in mig i hela hans liv på en gång. Vi började prata om framtiden redan efter någon dag. Jag var övertygad om att det här var killen jag skulle gifta mig med och leva med resten av mitt liv. Tills en dag två månader senare när han sa att han inte var kär i mig. Jag var i chock, och är det fortfarande efter snart ett år. Inte en enda gång sedan dess har han hört av sig och vi har inte stött på varandra. För ett tag sedan fick jag veta att han hade en ny. Även fast jag visste att det aldrig skulle bli vi så var det så hemskt. Jag kan fortfarande få gråtattacker av tanken på honom. Jag undrar när det kommer gå över
Svar till Hej:
Det går över när man bestämmer sig för att det går över, i samspel med när man är redo för att låta det gå över. Om han lämnar dig mitt i förälskelsen för att han inte längre är kär i dig så verkar han verkligen inte vara rätt för dig. Ta ett djupt andetag, kom ihåg varför du är så jävla bra som du är, så går du ut och har kul igen. Kärleken kommer igen men det kanske tar ett tag – den tiden kan du använda till att fokusera på allt annat som är härligt i livet!
All kärlek
Svar till Hej:
Det går över när man bestämmer sig för att det går över, i samspel med när man är redo för att låta det gå över. Om han lämnar dig mitt i förälskelsen för att han inte längre är kär i dig så verkar han verkligen inte vara rätt för dig. Ta ett djupt andetag, kom ihåg varför du är så jävla bra som du är, så går du ut och har kul igen. Kärleken kommer igen men det kanske tar ett tag – den tiden kan du använda till att fokusera på allt annat som är härligt i livet!
All kärlek
För att berätta något trevligt, på onsdag tar jag med mig mina småsyskon och åker till min favoritstad; London. Min lillebror fyller 18 och vi tänkte att det skulle vara roligast att fira honom där!
Svar till Paula:
Åh vad härligt med London. Jag älskar den staden. Njut!
Hej! Jag sitter i skolan och skriver en C-uppsats som handlar om manligt och kvinnligt i svenska matlagningsprogram. Kan säga att det är stora skillnader. MEN det roliga är att den snart klar och då är det jullov, sen i januari åker jag till Holland för en utlandstermin. 🙂 PUSS
Svar till Helena:
Vad kommer du fram till? En hel del kan jag tänka mig… härligt med Holland också, gillar verkligen det landet. Dock tror jag inte att jag ska resa på ett tag nu… puss!
Svar till Helena:
Ville bara säga att den där C-uppsatsen lät sjukt intressant. 🙂
Svar till Helena:
Vad roligt! I våras skrev jag nämligen C-uppsats om manligt och kvinnligt i svenska mattidningar!
Hej fina.
Jag har gått och blivit kär i en kille som går i min klass, 9:an. Vi har under ungefär 2 års tid gått och småbråkat, gett varandra lite gliringar osv. Våra gemensamma vänner retar oss och tycker att vi ska ”skaffa ett rum”. Båda två protesterar såklart. Nu till frågan: jag gillar honom men vet inte om han gillar mig, sen känns det som att alla skulle tycka att det var ”konstigt” att vara tillsammans men någon i samma klass. vad tycker du att jag ska göra? 🙂
Kram finaste ♥
Svar till Klara :
Hej Klara! Jag tycker att du ska ta kontakt med honom på det sättet du vågar. Jag själv är lite blyg och brukade ta det via Facebook eller sms (eller när jag var i din ålder, Playahead). Lägg till honom som vän och fråga om ni ska hitta på något någon dag. När jag gick i nian var min bästa vän tillsammans med en kille i vår klass och de var ett par tills de tog studenten, så självklart går det bra att vara med någon i samma klass om man är kära 🙂 Lycka till med killen! Puss
Hur vågar man ta steget att börja prata med killen man är intresserad av, när han är helt out of my league? Ser honom i skolan varje dag, och den ständiga ögonkontakten är himmel varje gång. Jag vet vem han är, han vet vem jag är, men that’s it ungefär. Har gått och funderat på detta så länge nu, och är för blyg för att ta det där steget även om jag vill så gärna. Är rädd för vad omgivningen skulle tycka och reagera. Du vet sådär ont i magen rädd när man inte längre vet. Känns ibland bättre att låta allt vara som det är, vill inte förstöra det lilla, lilla fina som finns. Men jag vill ju något med det hela och någon dag kommer det ju vara för sent, garanterat. Har du några tips eller råd? Står just nu still och jag vet inte vad jag ska göraaaa 🙂
Krya på dig fina Michaela, kramar!!
Svar till M :
Hej gulle
Åh, vad mysigt att ha någon att flirta med i skolan. Det är det bästa som finns.
För det första: ingen är out of your league. Det handlar om att klicka som människor – inte utseende, ursprung, ekonomi, intressen osv. Ibland träffar man någon som bara klickar perfekt med en själv. Det hela börjar ju oftast med attraktion, vilket ni verkar ha om ni flörtar i skolan.
Lägg till honom på Facebook och skriv där, det är en bra start om du inte vågar ta kontakt irl. Svarar han vet du ju att han i alla fall är intresserad av att ta reda på vem du är som person, så kan ni ta det därifrån.
Puss och lycka till!
Vad gör man med killen som; när han har mig, så struntar han i mig. När han inte har mig, så saknar han mig något fruktansvärt och kan inte leva utan mig.
Visst ska jag låta bli honom?
Svar till Klara:
Sådär är det alltid. Man vill alltid ha det man inte kan få… erkänn att du är likadan ibland? Så är i alla fall jag. Jag tycker bara att du ska följa din magkänsla. Skit inte i honom bara för att bevisa något. Var med honom om han gör dig lycklig, man får ångra sig, men inte om han kommer och går ur ditt liv utan respekt. En gång kan alla göra fel och ångra sig. Släpp in honom igen om du tror att han är värd det.
Hej,
Har funderat på en Balenciaga ett tag nu men sedan jag har hört vilken dålig kvalite och att färgen släpper ifrån dessa väskor bara efter ett tag gör mig tveksam. Om de kostar så mycket vill man ju inte att dem ska ha så dålig kvalite. Har din väska börjat släppa i färg och vad är din erfarenhet?
Kan inte länka på din blogg men kolla featherfactor.com för att se hennes väska dramatiskt ändra i färg.
Svar till Karin:
Hej Karin
Det stämmer att ljusa Balenciagor har tappat oerhört i färg, jag har sett det på ett par vänners väskor. Jag har en mörkare färg och måste säga att kvaliteten känns riktigt bra. Nu har jag inte haft min så länge, men det känns på en gång när det är bra och slittålig kvalitet. Skulle hävda att min Balenciaga är mycket bättre i kvaliteten än min Chanel-väska, som var dubbelt så dyr.
Balenciagan är utan tvekan mitt bästa väskköp och jag kommer garanterat köpa en till 🙂
Puss!
Svar till forni:
Yes de ljusare släpper mer men många mörka svarta och mörkare förändrar också i färgen och då blir man lite rädd. Kolla featherfactors exempel- helt sjukt.
Förresten vad har hänt med dig och Anna Hibbs? Ser inte att ni umågs? Vad hände? Har ni bråkat? Ni som verkade vara så fina som vänner.
Svar till Karin:
All läder förändras i färgen genom åren om de är naturligt behandlade men visst finns det vissa som genomgår större förändringar än andra. Dock varnas man om det när man köper dyrare väskor.
Jag och Anna har inget otalt, vi umgås bara inte just nu!
♥
Hej!
Jag har gallsten och gallan sitter högt upp på höger sida. När en gallsten fastnar lite mår man väldigt illa, men jag kräks aldrig. Om du får mycket smärta på höger sida – ring till vårdupplysningen. Det är inte vanligt att man får det som ung, men jag är 23 och har haft det länge.
Svar till lorissa:
Jag ringde sjukvårdsupplysningen och det var det de misstänkte! Jag har inte heller kräkts men mår illa. Hur länge brukar det sitta i för dig? Hoppas vara på benen till imorgon 🙂
Svar till forni:
Nej, det brukar hålla i sig ett dygn minst… men ibland kortare! Men jag såg idag att du ska åka och kolla upp det, och det tycker jag låter smart. Det finns nämligen mycket man kan göra med kosten för att förhindra att man får anfall igen, och om man vill får man operera bort stenarna eller hela gallblåsan, om det är det. Passa på och ta den hjälp de erbjuder.
OCH KRYA PÅ DIG, om jag fanns i närheten skulle jag också komma med massa färskt bröd och så. Vilket skulle vara lite groupievarning, men… ändå – man SKA ta hand om de som är sjuka ^^
Hej Michaela, det skär i hjärtat på mig. Han var min första pojkvän och min första.
Igår kväll gjorde han slut, vi hade dejtat i tre månader och han sa att det inte känns rätt, att han inte vill vara i en relation. Han har ett jobb som tar upp all hans tid och han sa att det inte funkar att ha en relation, att det tar för mycket tid och ansträngning. Han har sagt det hela tiden men ändå låtit det gå så långt att han på slutet presenterade mig som sin flickvän. Igår sa han ioförsig att det aldrig riktigt kändes som att vi var ett par.
Jag visste hela tiden att det här skulle hända och jag är arg på mig själv för att jag inte sa ifrån. En del av mig är lättad för att jag inte längre behöver gå runt och vänta på att bli dumpad och om jag inte tänker på allt det fina med honom så känns det ibland som att jag kanske klarar mig igenom det här. Men så tänker jag på att jag aldrig mer kommer få gå på hans konserter och bli presenterad som hans flickvän, att jag inte kommer få ligga tätt intill och lukta på hans nyckelben, att jag inte längre kommer få sms från honom och då dör jag. Michaela, jag dör lite grann varje gång jag tänker på det.
Han sa att han fortfarande vill vara kompisar, han sa ”lova att ringa om det är något” men det får man ju inte göra, jag kommer inte heller kunna undvika att se honom för vi bor i samma hus.
Vad ska man göra när det är såhär, när man känner sig söndertrasad men inte vill förlora honom ur sitt liv? Jag vill ju fortsätta se honom, men jag vet inte om jag kommer klara av att sitta mittemot honom och tänka att det är någon annan flicka som kommer få hans uppmärksamhet och kramar.
Tack för en så himla fin blogg, jag läser den ofta och det hjälper att veta att man inte är ensam om sånt här, att det inte är en själv det är fel på. Hoppas du mår bättre snart!
Svar till Anna:
Hej gulligaste
Alltså, all kärlek är ju individuell och olik den andra. Det är sällan en historia utspelar sig två gånger mellan olika människor. Så det är svårt för mig att säga hur du ska göra i just din situation, jag tror att din magkänsla kan berätta det för dig bättre.
Men såhär – om du är säker på att han inte vill ha dig på det sättet du vill ha honom, lämna honom bakom dig och gå vidare. Du är värd någon som vill ha dig till hundra tusen procent, ingenting annat. Kom ihåg det.
Lycka till och all kärlek
Hej.
Det är en kille på min skola som är 2 år äldre, hur snygg som helst och verkar vara allmänt intressant.
Han vet att jag existerar för att vi jobbar på samma jobb, och vi brukar alltid få ögonkontakt i skolan.
På jobbet brukar han kolla väldigt mycket när jag går förbi, och säga onödiga saker som han egentligen inte behöver, saker man bara säger för att försöka starta en konversation.
Efter ett tag tog jag iallafall mod till mig och la till honom på facebook, och efter en månad (?!) så accepterade han min vänförfrågan..
Jag vet inte riktigt hur jag ska kunna gå vidare nu, jag har försökt hurlänge som helst att hälsa på honom, men det är som att jag får tunghäfta och inte får fram ordet Hej, eller så tittar jag ner för att jag blir så nervös. Det har väl antagligen med att göra att han är 2 år äldre än mig, och är rädd för att han ska tycka att jag är en töntig feg fjortis.
Men varje gång vi väl får ögonkontakt så ser han lika nervös ut som jag, och båda tittar ner.
Så hur ska jag gå till väga nu?? Och hur skulle du gjort?
Svar till malin:
Jag skulle skriva något på Facebook! Ställ en fråga som gör att ni kan påbörja en konversation. Om han inte svarar är han inte intresserad (eller upptagen), svårare än så är det egentligen inte. Lycka till 😉 ♥
Hej!
Snubblade in på din blogg för några dagar sen och kollar den nu varje dag. Du verkar vara en sjukt rolig och fin Solstråle som person:) flera borde vara som dig!
Läste nåt om att du trodde du var gallan? Jag har problem med min gallblåsa, tål inte griskött längre men dricker en dryck som heter gallexir två gånger om dagen, är någon dryck med olika örter och det hjälper sjukt mycket!:)
Hoppas du mår bättre snart:)
Svar till Amanda:
Hej Amanda
Vad roligt med en ny läsare, välkommen! Det känns alltid som att vi är ett gäng vänner som hängt här ett tag så jag glömmer bort att det kommer nya besökare ibland 🙂
Ska kolla upp magen noggrannare… puss!
Hej Michaela!
Jag vill bara säga att jag tycker du verkar vara en underbar och vacker människa, både på insidan och utsidan, efter att ha följt din blogg i många år nu. Har både skrattat och gråtit till dina fantastiska texter, du kan konsten att beröra med ord.
Hoppas du blir frisk snart 🙂
Puss och Kram!
Vad gör man Forni när man är helt galet kär i världens finaste människa och man inte riktigt vet var man har honom? Han säger alla dom rätta sakerna, är omtänksam och snäll. Men ibland vet jag inte riktigt var jag har honom, ibland går det ett bra tag emellan att vi pratar (vi bor inte i samma stad) och han kan verka lite avståndstagande. Tror du det här bara är någon killgrej, du vet att man inte måste höras jämt och så.
Puss Forni! Du är en sån himla stor inspirationskälla!
Hej Michaela!
Jag vill bara säga att jag tycker du verkar vara en underbar och vacker människa, både på insidan och utsidan, efter att ha följt din blogg i många år nu. Har både skrattat och gråtit till dina fantastiska texter, du kan konsten att beröra med ord.
Hoppas du blir frisk snart 🙂
Puss och Kram!
Svar till Sandra Cogne:
Hej fina
Tack snälla, varma du. Det uppskattas väldigt mycket när du tar dig tid att skriva den här kommentaren.
All kärlek!
Hej Michaela! Jag åker ner till stockholm i helgen och har tänkt passa på att hitta min nyårsoufit. Här där jag bor finns typ inga butiker så det är helt omöjligt att hitta något snyggt här. Har kollat runt på hemsidor, men man vill ju så gärna prova och ta på plagget! Kan du tipsa om några butiker jag borde kika in i? Min stil är någorlunda lik din. Krya på dig!
Svar till Sara:
Kom nyss hem från jobbet och uppdaterade sidan! Så råkade min kommentar postas igen(?)… Tack för svaret i alla fall! Hoppas jag hinner något fint till nyår. 🙂
Vad gör man när någon man tycker väldigt mycket om helt plötsligt verkar tappat intresset? När det ända man vill är att veta varför och han undviker att svara?
Hoppas att det blir bättre snart och att det går bra med läkaren imorgon! Sjukdomar (i alla former) är det värsta som finns.. Jag läste igenom alla kommentarer och är ärligt avundsjuk på många ledsamma kommentarer om hjärtekross. Varför? För att jag aldrig har varit med om det. Jag har aldrig varit kär, någonsin. Det finns inte ens på världskartan utan jag har helt ärligt snart givit upp. 21 år och aldrig varit kär.
Insåg dock att ”M” hade skrivit en liknande kommentar som jag tänkt – nämligen att jag har kollat in någon i skolan. En helt otrolig kille med en personlighet som är så jäkla underbar! Har aldrig stött på nåt liknande förr! Har lagt till honom på Facebook men känner att jag, en relativt oblyg tjej, skulle aldrig våga ta kontakt med honom där. Han påverkar mig så att jag knappt kan få ur mig ett ”hej” när vi möts (ja, vi hälsar och har småsnackat lite men han är så trevlig mot alla att jag inte riktigt kan glädja mig åt att han är det mot mig – för jag är nog bara en i mängden). Alltså åh. Får jag honom, Michaela, då skulle jag vara världens lyckligaste tjej. Men jag skulle skämmas så otroligt ifall jag skriver eller flörtar utan att det är ömsesidigt eftersom vi möts i skolan var och varannan dag.
Svar till Linnéa:
Kan även tilläggas att han sökt för utlandsstudier nästa år. Så trots att jag inte vågar ta kontakt, skulle jag bli ledsen om han åker. Trots att jag egentligen inte känner honom, höjer jag honom till skyarna. Trots att han tydligen inte är så bra på alla sätt (enligt mina kompisar), så anser jag att det inte skulle kunna finnas någon bättre.
Du har en av mina favorit bloggar, älskar att läsa dina texter, är hjärtekrossad sen exakt ett år tillbaka nu, vi hade vart tillsammans i sex år. Det gör lika ont varje dag, speciellt nu när jag är här i Australien, långt, långt borta från underbara vänner och familj. Saknar alla så mycket.
Var kan jag hitta mer av dina krönikor?
Ha de bäst!
Svar till Linnéa:
Mina krönikor finns på Devote.se under ”Bloggvärlden” och ”Krönikor” 🙂
Tack snälla, fina du. Var stark, allt kommer att ordna sig. ♥
Hej finaste Michaela, jag vet inte om du kan hjälpa mig med det här, men du har säkert någonting klokt att komma med ändå. Den senaste tiden har jag fått som attacker av ångest, det började med att hjärtat slog fort och jag kände mig bortkopplad från verkligheten. Första gången det hände trodde jag att jag skulle få en hjärtattack, åkte till akuten, inget fel. I ca 3 månader har det hållit på nu, jag kan inte sova utan att känna ångest eller få läskiga bilder i huvudet, jag vågar inte träna och jag vill bara veta vad som är fel på mig. Ju mer jag har läst på om detta ju mer börjar jag tro att det är panikångest. Den fråga jag har till dig är, vad gör du när du har så stark ångest att du inte kan andas? Vad gör man när man inte vet vad det beror på, när man tycker att livet faktiskt har varit ganska bra tiden innan ångesten? Jag vet varken ut eller in, och skulle uppskatta tips från en person som ligger nära sig själv och sina känslor. Tack.