Lördag sen vips sa det så var det måndag och bloggen försvann någonstans däremellan

Så går helgen och man tillbringar den med att vara ledig, njuta av livet och vänner, skratta och vara nära. Ta hand om och bli omhändetagen. Sen kommer måndag morgon, man blir överröst av jobb och så paniken över att man glömt blogga i all hets med att leva under helgen som gått. Förlåt för det. Men min helg var magisk. Och nu ska jag ta tag i allt detta jobb. När jag började på Devote hade jag som tegel att lämna datorn hemma ett par vardagskvällar i veckan, det löftet gick åt helvetet ganska snabbt men jag försöker i alla fall hålla hårt på att inte jobba under helgen (mer än max en timme). Tror det är bra och viktigt för att orka och känna kreativitet.

  1. Håller med dig, tror att man går in i väggen ifall man har ett sådant jobb där man lätt bara kan plocka fram datorn och jobba. Bra med gränser!

    Hjälp mig välja hårfärg på min blogg! Som tack för åsikten kommenterar jag tillbaka 🙂

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

ENTREPRENÖR, INFLUENCER & FÖRFATTARE

Jag har sedan 2004 drivit min blogg som varje vecka når ut till tusentals unga kvinnor, främst i åldrarna 20-35 år. Jag skriver om känslor, vardag, mode/skönhet, inredning, mat/dryck och yoga. Här hittar du djupa, transparenta texter blandat med inspirerande bilder och härliga tips.

Friday night

 

 

Nu väntar jag på att Daniela ska komma över. Vi ska dricka vin och snacka skit. Sen blir det eventuellt en liten fredagstango… Jag fullkomligt älskar sena fredagskvällar, ingen tidig middag eller hets när man kommer hem från jobbet. Har varit sjukt hetsig vecka men det är helg och jag älskar känslan av att jag kan göra precis det som faller mig in under ett par dagar.

Puss mina älsklingar, njut av er kväll

  1. Hej fina du! Du har skrivit och rekommenderat om olika hudvårdsprodukter i tidigare inlägg och det skulle vara jättefint om du la upp något sånt igen.
    Ha en bra dag, kram!

  2. Snygg header du har och din blogg är jätte fin!
    Kika gärna in på min blogg och lämna en kommentar om du har tid över
    Kram 🙂

  3. Michaela! Jag måste säga TACK!! När jag är ledsen går jag Alltid in på din blogg och läser dina helt fantastiska texter! Dom får mig att känna att det faktiskt är OK att gråta och må dåligt. Du har hjälpt mig att gå från att vara på botten till nästan toppen! Jag är så oerhört tacksam över att din blogg finns och att du skriver så himla bra!! Kram

  4. detta är en anledning till att ha telefonfobi:

    Kommunikationsstress
    •Ett överskott av information. Vi måste lära oss att sortera i informationsflödet. SMS, e-post, telefon, TV, MSN… Kallas även teknostress eller IT-stress.
    •Hur hushålla med sin egen tid?
    – Läs bara e-post vid bestämda tider
    – Våga lämna mobilen hemma!

  5. hej
    ville bara tala om att jag tycker att du är den vackraste tjejen jahar sett under mina 46 år, vore jag lesbisk så skulle jag vara olyckligt kär i dig på distans….ville bara tala om det för dig..ha en fin söndag

  6. skulle du kunna visa ett par blusar som kostar kring tusenlappen och finns att få tag på i centrala stockholm ? Vore dunder bra, älskar din stil ! Tack på förhand

  7. hej michaela =) kommer du göra en till bok om kärlek inom en snar framtid? tyckte din första bok om kärlek var så himla fin och bra =). snälla säg att det kommer komma en uppföljare på samma tema =).

  8. _Kika gärna in på min blogg och delta i min Tävling,Den avslutas på onsdagen 22/2.Fem vinnare utses och man vinner 1 länkning i veckan i en månad. Kommigen delta direkt.:)_

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Jeffrey Campbells till 50%

 

God morgon hjärtan!

Idag kan ni köpa Jeffrey Campbells till 50% rabatt via Members. De rear ut ett gäng modeller ur sortimentet till halva priset från klockan 12.00 idag! Hur ni gör? Gå in på Members.com och registrera dig. Du ansöker om medlemsskap och får ett bekräftelsemejl. När du är medlem får du tillgång till kampanjen och kan du shoppa loss på Jeffreys.

Puss!

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Saker som har gjort att det här har varit en fin torsdag:

Det var underbart väder under morgonen (kan göra en hel dag för mig).

Morgonpresentationen gick strålande.

Jag vågade tala inför grupp fastän jag har sån jävla scenskräck när det kommer till sånt (tro det eller ej).

Min chef gav mig en kram för vi har inte setts sen hemska tisdag.

Jag åt spicy tuna rolls på Ljunggrens.

Jag hade ett jätteroligt och givande möte i omväxlande miljö mellan 11.00-17.00.

Petra kom ner och hängde med mig efter middagen. Vi kollade på Pocahontas, drack te och åt kaka.

  1. Det jag gillar med dig, Michaela, är att du också skriver om vad du äter på din blogg. (Jag älskar att blanda mode och mat i min blogg). Du borde också skaffa dig en ”matkategori” eller som min heter ”Livets goda”:)

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Slut

Jag är helt emotionellt slut. Jag kände det när jag kom hem från jobbet ikväll. Den här veckan… herregud… jag är helt utmattad på alla plan. Korta stunder av tillfredsställelse och sen tröttheten igen. Det gör inte direkt ont och det är inte direkt jobbigt. Jag är bara utmattad i mitt lilla hjärta och längtar efter känslan av energi som inte existerar efter en vecka av dålig sömn och starka känslor.

Ni som läst min blogg länge vet att jag har väldiga problem med telefoner. Jag har i flera år haft någon form av lätt telefonfobi. Mina bästa vänner säger att det är en av de dåligaste grejerna med mig.

Ibland, ganska ofta, låter jag telefonen ligga kvar i jackfickan i hallen när jag kommer hem från jobbet. Så sätter jag den på ljudlös och så kollar jag den en gång i timmen för att se så inget allvarligt händer. Och varje gång är det ett par missade samtal och jag orkar inte, alltså verkligen orkar inte, ringa upp. Jag kan höra hur det ringer och få tårar i ögonen för jag vill verkligen inte svara. Det spelar ingen roll vem det är som ringer, det har inte med personen som ringer att göra, utan det faktum att jag behöver bara få vara och blir så otroligt stressad i hela kropp och själ när det ringer. Ibland är det som att jag bara inte kan svara. Hela min kropp backar sakta ifrån telefonen som om den vore en bomb. Jag har verkligen försökt att bli bättre på det men kommer nog alltid att tycka det är jobbigt att det inte är acceptabelt med det beteendet. Jag kommer nog ständigt att ha denna svårighet och därmed ständigt ha dåligt samvete över att jag agerar som jag gör.

Samtidigt så tänker jag på hur jag hade känt om det var ombytta roller – någon av mina nära vänner som inte gick att få tag på vissa tider på dygnet eller som ibland inte svarade? Hade jag blivit ledsen eller hade jag accepterat det?

Jag vill bara vara ifred ibland. Mejl, Facebook, Twitter och Instagram. Som människa idag existerar man genom otaliga sociala medier. Kan jag inte få vara onåbar via telefon några timmar om dagen då? Måste jag svara på privata telefonsamtal mellan 9-17 när jag jobbar? Måste man vara ständigt tillgänglig via telefon, Facebook, mejl och Twitter? Har det sociala samhället gått så långt att det krävs att man alltid är tillgänglig på alla platser?

Är det någon som känner igen sig eller har dagens teknik gjort det omöjligt ur ett socialt perspektiv att vara utan telefon en kväll – utan att man ses som arrogant eller respektlös mot sin omgivning?

Jag tänker på detta väldigt ofta och undrar om det finns fler som känner igen sig, om mitt beteende är socialt ok ur ett vännerperspektiv, om jag ska gå emot min hjärnas naturliga instinker och mitt hjärtas okontollerbara känslor för att bete mig korrekt eller om man måste acceptera att vi alla är olika när det kommer till social kontakt?

  1. Jag känner precis som dig. Jag lägger ofta mobilen i fickan, på ljudlös men jag kollar den inte förrän efter flertalet timmar. Ibland vill man bara vara för sig själv, inget konstigt med det. Ibland kunde jag önska att det var som när jag var liten…enda stället man kunde nås på var hemtelefonen. Blir stressad överbatt ständigt behöva vara tillgänglig, därför ser jag till att vara tillgänglig när jag vill, har ingnting med respektlöshet eller arrogans att göra. Ibland vill man bara få vara här och nu.

  2. jag är EXAKT likadan! du är inte ensam… jag förstår inte, för jag brukade älska att prata i telefon? tror jag iaf? men de senaste fem åren åtminstone har jag hatat att svara när det ringer, hatat att HÖRA ringsingnalen, dragit mig in i det sista för att svara på sms etc. och ja, mina kompisar tycker inte det är särskilt kul… det enda som är värre än att svara är att själv ringa ”viktiga samtal” måste jobba upp mental styrka i en halvtimme innan typ. sen är det aldrig så jobbigt att prata, bara själva svarandet och ringandet tar emot haha. är en fullt fungerande vanlig på gränsen till översocial människa annars, så fattar verkligen inte varför?

    1. Svar till Jasmin :
      Haha jag känner igen mig SÅ mycket. Det är inte jobbigt när man väl pratar, bara själva ringsignalen och att behöva svara. Skönt att man inte är ensam!

  3. Jag känner likadant. Jag lägger ifrån mig mobilen, ibland glömmer jag sätta den på ljudlös och när jag hör den ringa får jag ångest. Inte för att jag inte vill prata med personen, utan bara för att jag vill vara ifred.

  4. ååååh fy fan vad jag känner igen mig i din text! Äntligen någon som tycker och känner likdant som mig. Då är man inte så konstig som man trott 🙂

  5. Jag tycker också det är jobbigt! Jag tycker inte om att prata i telefon, jag tycker det tar tid från nuet.. Och sen, precis som du säger, får jag också dåligt samvete gentemot personen som ringt! Ibland skickar jag sms, bara för att höra av mig på något sätt. Jag vill ju inget illa, jag vill ju bara.. få vara… 🙂

  6. Jag känner precis likadant! Jag brukar ha mobilen på ljudlös vänd upp och ner bakom mig så att jag även slipper se om det ringer. Kollar den ändå några gånger i timmen oftast, men klarar inte av att se när det ringer. Folk blir verkligen hysteriska när man inte svarar och det gör mig oerhört stressad. För några dagar sedan kollade jag inte mobilen på ungefär två timmar och hade då fyra missade samtal av en person. Trodde då självklart att det hade hänt något, men det hade det inte. Förstår inte den här hetsen, att folk känner att de måste kunna få tag på alla precis när de vill på dygnet.

  7. Jag känner också likadant. Tycker det är grymt jobbigt när telefonen ringer och velar länge om man ska svara eller inte. Detta är mest när det är folk som inte står mig jätte nära som familj och pojkvän. Många frågar varför jag aldrig sätter på ljudet på mobilen så jag hör när någon ringer.

  8. Du är absolut inte ensam. Ush jag har alltid mobilen på ljudlös nu för tiden, står inte ut med ljudet av en ringsignal, får rysningar i kroppen. Varför? Fattar inte egentligen. Lämnar också mobilen i jackan nästan jämt, kollar då och då som du om det hänt något. Ibland kan jag till och med trycka av vibrationen när min kompis ringer. Vill bara inte svara, kanske för att jag vet att hon/dem vill hitta på något och jag bara inte orkar, men inte har någon bra anledning. ”vill bara vara hemma” hur kul är det? Känner mig så jäkla tråkig samtidigt. Men svarar jag så blir jag tvungen att hänga med och det blir alltid jätteroligt så får tvinga mig själv att svara. Ringer det nån man bara känner halvbra vill jag dock inte svara, gillar inte att kallprata över telefon, tanken på det ger ju en rysningar om något!

    Nä telefoner, fyfan can’t live with em, can’t live without them!
    Puss!

  9. Sådär känner jag också! Jag blir stressad av mobilen jämt och ständigt, tycker inte om att svara på sms och tycker det är jobbigt att svara när det ringer. Det spelar ingen roll vem personen är men jag blir bara så extremt stressad, likadant är det med facebook jag får på riktigt ångest av att logga in på facebook när jag inte varit inloggad på några dagar för då vet jag att det kommer vara så mycket händelser och hit och dit. Man orkar inte kolla allt så istället för att logga in så skjuter jag upp det ännu mer och får mer ångest när jag tänker på det haha! Mina kompisar klagar alltid på det där med mobilen, har den nästan jämt på ljudlös och brukar ofta ha kvar den i jackfickan eller väskan, men hur jag än försöker bli bättre för mina vänners skull så går det inte jag blir helt enkelt för stressad.

  10. Åh, jeg er så enig med deg! Jeg mistet telefonen min forrige fredag, og ble litt panisk på grunn av det. Men det har rett og slett vært herlig. Om noen vil ha kontakt med meg, så skjer det da på Facebook, og så kan jeg velge når jeg vil se det og evt. svare. Jeg elsker det. Hater å snakke i telefonen, det er veldig ubehagelig. Jeg vil se menneskene som snakker, ikke bare høre de. Du er flott!

  11. Jag förstår helt vad du menar och för tillfället vill jag bara slänga telefonen åt skogen då killen som vanligt avbokar en helg med mig (vi har inte setts på 4 mån) och jag hade planerat in en romantisk helg i allra minsta detalj. Istället sitter jag här med tårarna rinnandes ner för kinderna med ett hjärta som svider och lugnande tabletter i kroppen för att inte explodera. Snälla fina du, lyckas du klura ut några stärkande ord att ge mig.. De är mer än behövliga i detta nu. Hoppas du får en god natts sömn.

    1. Svar till Bea:
      …Behöver jag ens nämna att jag precis fick reda på att han har ngn annan sedan en tid tillbaks..
      Jag vet inte vad jag ska ta vägen…hjärtat har lämnat kroppen…

    2. Svar till Bea:
      Men kära vän, honom ska du spola ner så långt i toaletten som du bara kan. Vilket avskum! Det är så svårt att säga rätt saker till någon som är i ditt läge, men jag vill bara skicka en kram och säga att ibland måste man vara ärlig mot sig själv och inse att man förtjänar bättre. Du förtjänar det bästa och den där människan är inte värd ett enda öre. Jag förstår att det gör ont, men ingen vill leva i en relation med någon som avbokar ens helger. När du överlever den hemska känslan som sköljer över dig just nu så lovar jag att du kommer hitta tillbaka till livet igen och till ett bättre dessutom! Kram till dig!

  12. känner EXAKT likadant. det ringde nyss i telefonen, för tredje gången ikväll. jag tryckte på ljudlöst, för tredje gången ikväll. precis efter läser jag detta inlägget. jag behövde höra att jag inte är ensam, så jag vet att jag inte är helt knäpp 🙂

  13. Åååh jag är likadan. Hatar min telefon, hatar alla sidor man är medlem på. Försökte stänga ner facebook för jag var så trött på att alla skall veta allt om ens liv hela tiden. Men så måste man ha det för att kunna logga in på spotify. Vad är det liksom! Det gjorde mig ledsen och panikslagen. Men som sagt, vet precis hur du känner. En vän till mig skicka ett sms igår där hon skrev ”om jag inte visste hur mycket du hatar att prata telefon skulle jag ringa dig för att prata om allt och inget en liten stund”.

  14. Jag brukar tanka att telefonen ar till for mig, nar jag vill ha kontakt med omvarlden. Later valdigt sjalviskt men att standigt ha mobilen vid sig ar valdigt stressande. Kann inga skuldkanslor for att du stanger av den en kvall! Man kan ju samtala med sina vanner utan bade mobil och internet, mycket trevligare ocksa! Tack foressten for en underbar blogg!

  15. TACK!
    Länkade ditt inlägg till mina vänner som länge har undrat vad det är för fel på mig när det kommer till telefoner.
    Ibland behöver man en lugn stund för att andas, ensam.

  16. Jag är exakt likadan. Jag har alltid hatat att prata i telefon, man är inte konstig om man inte gillar att folk ringer när som helst helt oförberett!

    Jag hade ju aldrig pallat om folk bara sprang in i min lägenhet och började prata när jag stod i pyjamas i köket, tänkte på annat och inte orkade vara trevlig och glad. Det känns lite som samma grej, bara för att det är via en telefon så betyder det inte alltid att man har ork eller lust att prata.

    Jag avskyr alltid att prata i telefon förutom när det är min pojkvän som ringer 🙂

  17. Du är verkligen inte ensam om denna ”telefon fobi”. Jag får panik så fort det ringer, mitt hjärta börjar slå mycket snabbare och pulsen stiger. Om jag svarar kan jag till och med få utslag på halsen för att jag blir så stressad av det. Oftast är det om det ringer från privat nummer eller jobbet men tycker det kan vara minst lika jobbigt om ens vänner eller familj ringer. Klarar knappt av att ringa till frisören, tandläkaren mm. utan det vill jag helst att nån annan ska göra åt mig. Helt sjukt men så sant! Men både min familj och mina vänner vet om det så dom är ju vana. Men ibland kan det gå dagar utan att jag svarar för att jag skjuter liksom upp det tills nästa gång hon/han ringer.

  18. jag har världens sämsta mobilkoll under hela dagar ibland. omedvetet oftast, medvetet ibland. jag fungerar så, att jag måste vara själv för att kunna vara jag.

  19. känner precis samma. ibland behöver man helt enkelt lite egen-tid utan massa måsten, utan att ALLTID behöva vara tillgänglig. att bara få va ensam och onålig en stund.

    Tyvärr är det många som blir sura då man inte svarar direkt och väldigt irriterade. Sedan måste man ju dessutom be om ursäkt för det och det allra värsta är när man ibland kanske svarar 2 timmar senare. Då bemöts man på ett sätt som att man begått ett slags brott, att man har svikit den som försökte nå en. Att alltid behöva be om ursäkt för det är rätt jobbigt och jag undrar egentligen varför man skall behöva göra de? Snarare blir det bara värre och jag känner skuld, att jag är otillräcklig och en stark obehag. Kan någon säga mig vart står det i manualen att man alltid skall ha mobilen med sig? Hur har det kunnat bli såhär?

  20. Takk Michaela for at du skriver om dette! Jeg har det presis likt som deg. Jeg må ofte ”forberede” meg på å ta telefonen når det ringer og ofte er det til slutt for sent og da starter hele prosessen på nytt neste gang! Jeg legger ofte vekk telefonen noen timer så jeg slipper å tenke på det og slipper angsten… Det er kun noen få personer jeg alltid tar telefonen for når det ringer, typ kjæreste, mamma og 2 veninner. Resten orker jeg ofte ikke å svare. Da foretrekker jeg heller å sende meldinger. For mange er det ett problem at jeg ikke alltid tar telefonen når de ringer, men jeg mener at det er unaturlig å være tilgjengelig 24/7! For bare 10 – 15 år siden var det ikke vanlig å ha mobil og dersom man ikke var hjemme, kunne ikke folk nå deg. Dagens samfunn er fullt av inntrykk, gjennom media, internett og mobil og noen ganger må man bare få lov til koble av og være litt ensom. ♥

  21. Känner igen mig så mycket. Lägger mobilen någonstans och vill sen bara vara ifred. Hatar egentligen min mobil. Jag vill bara vara utan den så jag liksom kan vara själv. Mina vänner säger samma om mig, att något jag är kass på är att vara kontaktbar när jag är hemma. Men jag trivs bra utan mobilen i handen hela tiden. Tack för att jag inte är ensam! ♥

  22. Jag förstår precis, jag håller ju med. Hatar känslan när man bara måste svara för man vet det är viktigt.. Pappa ringer nästan alltid och säger: varför svarar du inte på sms?/när jag ringer.
    Men det förstör hela tillvaron. Ex: Vi har lov nu och mamma ringer och vääcker mig(utan att hon ens har nägot att säga( vilket hon typ aldrig har)) jag orkar aldrig prata o slänger på luren.
    Ex, jag ser på tv med syrran så ringer polarn o undrar om man kunde komma kl 5 ,( helt jävla tillvaron förstörd, redan börja stressa för det)

    Jag svarar aldrig direkt på sms och ju längre tid det går ju jobbigare är det att ta tag i det, eftersom den andre får väntat så länge.
    Därför.Borde vi telefonfobister visa detta för våra nära så de vet varför! Bra skrkvit;)

  23. Jag var så mer förut. Brydde mig inte om min mobil alls och alla blev galna för att jag inte svarade. Tror mer att det har ”växt” bort för mig. Men jag är fortfarande lite så att jag får panik när det ringer. Om jag har planerat att bara ta det lugnt eller om jag bara inte vill träffa någon. Jag har alltid varit en för snäll person och många av mina vänner var, dock mer förut, väldigt dåliga på att ta ett nej direkt. Så då har det blivit så att jag träffat dom fastän jag inte har någon lust. Men nu har mina vänner blivit mycket bättre på att ta ett nej och sluta tjata istället :). För mig antar jag att det var pågrund av det.

    Ta hand om dig Michaela! Massa kramar.

  24. Jag tycker man kan strunta blankt i facebook, twitter & mail om man känner att man inte orkar. Men att inte svara i telefonen när vänner och familj ringer är inte ok enligt min åsikt (självklart finns ingen regel utan undantag men överlag). Man vet inte vad det är som personen på andra änden vill och denna person har gjort valet att försöka nå dej genom ett ”direkt” kontakt. Inte skicka ett mail som kan besvaras på senare, utan denne person vill ha direktkontakt med dej, därför ringer personen. Då får man visa respekt att svara, och om så du inte har lust att prata så kan du då säga det till personen i telefonen, be om att återkomma eller be personen ringa senare. Så tycker jag. Men alla är och tycker olika.

  25. Men om dina vänner vet att du känner så borde dom ju bara sms ist så svarar man när man vill och kan då vet man ju ändå vad det gäller. Att prata i telefon kan vara väldigt jobbigt och ibland behöver man vara själv oxå det måste folk kunna acceptera.. Åh är det nått man vill ha sagt så funkar sms utmärkt! Kram

  26. Jag känner exakt så! Har aldrig riktigt kunna förklara det för någon eftersom att jag är rädd för att det ska misstolkas. Jag älskar mina vänner men när jag har kommit hem från en lång dag kan jag också blir väldigt frustrerad när någon ringer fastän jag har sagt att jag är upptagen pga jag bara vill vila.

  27. När jag får frågan: va har du för fobier? är svaret alltid Hajar och prata i telefon! Precis som många andra så kunde jag sitta i timmar när jag var yngre i telefonen, idag byggs en inre stress upp inom mig när telefonen ringer. Jag kommer på mig själ tänka, vem fan vill mig något nu?! Idioter, låt mig va! Efteråt får man skuldkänslor för att man inte svarade och tänkte på de sättet. Jag brukar också ”glömma” min telefon i jackfickan och ibland har jag telefon fria dagar då jag inte tittar åt den ens, vilket mina vänner har accepterat nu. När jag väl svarar har jag en gräns på fem minuter ca, sen får jag panik och måste lägga på. Tydligen hörs de väldigt tydligt för de är ofta mina vänner säger: Jag hör att de är dags att lägga på nu eller? Ibland kan de även ringa för att jag ska träna att prata i telefon så länge det går, haha! Skrattretande eller inte? Jobbigt är det iaf. Ne tydligen är detta problemet ganska vanligt vad man förstått här så jag har övertalat mig själv att de faktiskt inte är konstigt att man har en hatkärlek till sin telefon..visst kan man inte överleva utan den trots att man ibland vill slänga den i väggen och aldrig mer behöva höra en ringsignal?
    Jag har bestämt mig för att de är fel på alla andra som inte visar respekt för min fobi hehe, jag trycker ju knappast upp en spindel i någons ansikte varje dag som har spindelfobi!? Nej skämt o sido, vi är fullt normala men en liten twist på vår fobi bara 🙂

  28. Gud vad jag känner igen mig! Känslan av panik när telefonen ringer och man mest bara vill vara själv men ändå inte såra någon för att man vill det.

  29. Åh! Nej det är du inte den enda att känna. Jag har alltid tänkt att JAG är onormal, för nör telefonen ringer känner kag verkligen fysiskt obehag i hela kroppen. Det är nog ingen telefonfobi det rör sig om då jag på jobbet glatt svarar i telefon flera gånger varje dag och pratar med mänbiskor jag ej känner. Men jag vet inte, jag lämnar alltid mobilen i jackfickan på ljudlös. Det dåliga samvetet kommer jämt som ett brev på posten när man ska ställa alarmet inför nästa morgon och ser vilka som ringt, vilka samtal man borde besvarat osv. Men det är ett motstånd i mig som är för starkt och jag kan ändå känna att det är okej. Det måste få vara okej även ur ett vännerpetspektiv. Annars kommer jag att bli galen av denna värld

  30. Jag är också sådan… totalt telfonfobi och jag orkar verkligen inte svara på smatal efter att jags tigit in hemma… Men tyvärr har jag förlorat några vänner pga att de tröttnat på mitt beteende. Jag försöker ändra men dte skär lika mycket i mig varje gång jag hör signalen. Vet dock att jag måste svara på en gång för ringa upp är för mig alldeles omöjligt. MEn jag tycker att det egentligen är sjukt att man ska vara tvungen att avra nåbar på kvällen för att få behålla sina vänner… Jag förstår inte att inte alla andra också är sådär utmärgat trötta efetr jobbet att man abra inte ORKAR nnågonting.. framförallt inte svara i telefonen.
    Du är inte ensam om telefonfobin. inte jag heller 🙂

  31. Jag fick alltid någon slags panikkänsla när hemtelefonen ringde. Det var som att det slöt sig, på något vänster. Och efteråt fick jag en sån jävla grov ångest över att det kunde vara någonting som hade hänt, kanske att den som ringde mådde dåligt eller att någonting hade hänt någon utav dom som jag älskar. Såhär höll det på i flera år. Samma sak gällde när det ringde på min mobil, om det var skyddat nummer eller något som inte var inlagt i telefonlistan. Jag tryckte alltid på ljudlöst. Efter många om och men gick det att förknippa med min panikångest, som jag idag lärt mig att övervinna och till liten del leva med. Jag kan svara i hemtelefonen, men inte i min mobil. Sen kommer dom där dagarna då jag blir helt avstängd. Enda gången jag svarar är om det står ”mormor” i displayen. Vissa dagar vill man helt enkelt inte vara med. Och jag känner mig osynlig om jag inte svarar. Även om jag får sms efter sms med frågor om varför jag inte svarar, om jag mår bra, om någonting har hänt.

  32. Jag tycker det är alldeles fantastiskt att du KAN göra så. Jag kan knappt släppa mobilen för att jag är rädd att jag ska missa något… Samtidigt har jag vänner som helt kan glömma bort sin telefon, ha den i väskan på ljudlös en hel dag eller glömma bort att ladda den så den är helt död under eftermiddagen. och det är ju inte alltid kul, att det inte går att nå dem. Men samtidigt, det mesta kan vänta några timmar och så länge man kommer i tid till andra saker och inte glömmer bort sina vänner är det en fantastisk sak att kunna lägga bort mobilhetsen över eftermiddagarna. Dina vänner borde istället acceptera det och vänja sig vid det, så svårt är det ju inte att höra av sig på dagen istället 🙂

  33. Åh jag är likadan vissa dagar! Särskilt om man haft en lång och jobbig dag på jobbet och man själv kanske inte är på tiptop. Då brukar jag medvetet lägga kvar mobilen i jackfickan och så får den ligga där tills jag behöver telefonen till något. Oftast för att ställa in alarm för morgonen efter. Några av mina vänner förväntar sig att jag är kontaktbar alla timmar på dygnet och har jag inte svarat på ett sms inom 15 min så får jag ett till, argt sms. Är jag då ärlig och säger att jag har en dålig dag och behöver vara ensam blir jag direkt påhoppad med att jag måste tänka på andra och inte bara mig själv. Hur orkar man med sånt?

  34. Eftersom du upplever det som ett jobbigt problem finns det ju hjälp att söka för att övervinna dina ”rädslor/fobier” kring detta. KBT har hjälpt mig jätte mycket när jag haft det svårt (har dock inte haft samma problem som du). Men det är verkligen något jag kan rekommendera! KRAM

  35. Jag tycker inte man ska svara i sin privata telefon när man jobbar. Isf på lunchen! Att man inte kan vara tillgänglig hela tiden är inte speciellt konstigt och jag tkr du inte behöver oroa dig över det. Hör av dig när du vill, så enkelt äre 🙂 Och tkr dina kompisar att du alltid ska svara när de ringer så får väl förklara för dem att du hade annat för dig(vara själv exempelvis), tadaa! 🙂

  36. Det måste få vara ok att vilja vara ensam. Det handlar inte om att respektera sina vänner genom att vara kontaktbar dygnet runt. De måste respektera att du vill ha lite egentid. Vänner och familj är livsviktigt, men man måste få vara ifred och slappna av ibland. För att orka vara glad och utåt den tiden på dygnet man inte är ensam.

  37. Jag är likadan. Jag har sagt till mina vänner att om det är viktigt får de smsa mig så ringer jag upp dem. På mitt jobb får vi inte ha mobilen på oss så jag kan bara kolla den på raster och lunch vilket är väldigt skönt.

    Sen är det klart att jag svarar om någon ringer flera gånger i rad eftersom det antagligen är viktigt då.

    Men man måste inte svara jämt. Jag brukar skylla på att jag stod i duschen när det ringde och inte vågade ringa upp sent på kvällen. Funkar oftast 🙂

  38. Kära fina, vackra Michaela!
    Jag är precis likadan. Inaktiverade mitt konto på Facebook för ett par veckor sedan och det känns så bra. Äntligen kan jag få varva ner lite. De som känner mig vet att jag ringer upp när jag orkar/har lust. Är det viktigt skickar de sms och de blir inte upprörda om jag inte svarar samma dag. Det känns otroligt skönt att de har förståelse för det. jag är väldigt tacksam. Detta i kombination har givit mig ett lugn och även energi att återuppta gamla hobbys som Tarotläggning, målning, musik och meditation. Jag mår mycket bättre helt enkelt.

    Du ska aldrig tvingas göra saker som får dig att må dåligt, som tar för mycket energi ifrån dig. Ibland gör jag listor över saker som har tagit energi ifrån mig den dagen och även vad som har givit mig energi samt hur mycket. Om jag i slutet av dagen ligger på – så försöker jag göra om och göra rätt nästa dag. Förstår du hur jag menar?

    Sköt om dig och tack för din vackra blogg! Den gör min dag.
    Stor Kram

  39. du är inte konstig alls!!! Förstår dig precis!!! Dock tycker jag det är dina vänner som borde cceptera och förstå dig om du förklarat hur du känner! Är det nåt dödsviktigt de vill får de väl skriva ett sms eller lämna röstmeddelande så du kan ringa upp sen! STÅ PÅ DIG!!!!!! det är bara de senaste fem åren typ det blivit viktigt o mer eller mindre en norm att
    Man ska vara tillgänglig 24/7 men innan dess klarade man sig minst lika bra o världen gick ju inte under för att man inte svarade på ett mobilsamtal, för mobilen var inte ens uppfunnen!!!! 🙂

  40. Jag känner igen mig så otroligt mycket. Ibland känner jag bara att jag kan inte, vill inte, orkar inte svara. Jag screenar säkert 70 % av mina privata samtal. Undantaget är familjen och pojkvännen (dom blir så oroliga när jag inte svarar). Många av mina vänner har tagit upp det här, att dom upplever det som en stor brist hos mig. Just för att det kan ju vara viktigt, det dom vill mig. Att jag kan svara och säga att jag inte vill prata. Men det känns ännu värre för mig. Nu har vi kommit överens om att dom ska skicka ett sms som säger att det är viktigt, och då ringer jag upp. För det handlar ju inte om att jag inte bryr mig. Det handlar bara om att.. ja, vad? Det handlar om att jag får panik över tanken att sitta i telefonen.
    Jag tror att det i grund och botten handlar om att jag har för lite tid för mig själv, att jag behöver de få lugna stunder jag har (är ständigt nåbar i jobbet. Via telefon, via mail. Dygnet runt, dag ut och dag in).
    Det kanske är själviskt, vad vet jag. Det kanske innebär att vara en dålig vän. Själv skulle jag inte bry mig om någon fungerade likadant, men det kanske är just för att det skulle underlätta för mig.

  41. Jag får ofta hjärtklappning när min telefon ringer och måste alltid förbereda mig mentalt innan jag svarar. Blir lika arg på mig själv varje gång.

  42. gud vad skönt att läsa, jag har exakt samma känslor inför telefonsamtal. HATAR att svara när det ringer, förutom när det är min pappa eller pojkvän. har alltid på ljudlöst i fickan, eller brevid mig. får panik när nån vän ringer och får dåligt samvete att jag bara ignorerar det… skickar oftast ett mess tillbaka. har berättat för mina vänner att jag inte gillar telefoner.. de flesta verkar acceptera det men vissa ringer hela tiden och klagar på att jag är så svår att få tag på. jag tycker att det måste vara OK att ha avstängt telefon eller på ljudlös, man är ju helt slut efter jobbet och vill bara koppla av… tycker alltid att folk ska prata så himla länge om ingenting när de ringer också, mkt därför jag inte svarar heller, det tar för mkt tid! ha en trevlig helg 🙂

  43. Michaela om det var sa att det gjorde att du inte kunda skota ditt jobb eller behalla personliga relationer sa skulle det va en sak, men det verkar inte sarskilt extremt av vad du beskriver. som du ser kanner manga igen sig. det verkar mer som att du verkligen har ett behov av lite frid har och dar, och det tycker jag inte att du ska ha daligt samvete for. forstar att det ar lattare sagt an gjort dock. jag bor utomlands och pluggar vid sidan av jobbet, och hade jattedaligt samvete forra aret for att jag inte svarade i telefon i princip under ca 2 manader nar jag hade som mest att gora. i ar har jag bestamt att saga innan till familj etc att ”i maj och juni kommer inte jag hora av mig, meila garna men jag kommer kanske inte svara. ring om det ar emergenct”. kanske later extremt men det ar vad jag behover!

  44. Jag skulle aldrig palla att vara i ett sådant socialt focus som du verkar vara. Efter en intensiv festkväll i månaden så är jag mätt för en månad framåt. Socialt mätt. Speciellt om man är en person som ger mycket energi till andra, då behöver man me-time för att ladda upp energin igen. Var inte överallt och hos alla hela tiden. Det är ingen som kräver det av dig. Man behöver inte umgås med folk varenda helg heller, om vännerna inte accepterar det så låter det konstigt. Ni har väl inte ingått något avtal? Du är singel och säkert en mycket god vän när det behövs. Ta ledigt en helg och stäng av alla medier och var med dig själv som bara du kan vara 🙂 Kärlek till dig ♥

  45. Men kära du, honom ska du spola ner så långt i toaletten som du bara kan. Vilket avskum! Det är så svårt att säga rätt saker till någon som är i ditt läge, men jag vill bara skicka en kram och säga att ibland måste man vara ärlig mot sig själv och inse att man förtjänar bättre. Du förtjänar det bästa och den där människan är inte värd ett enda öre. Jag förstår att det gör ont, men ingen vill leva i en relation med någon som avbokar ens efterlängtade möten. När du överlever den här hemska känslan som sköljer över dig just nu så lovar jag att du kommer hitta tillbaka till livet igen och till ett bättre dessutom! Kram till dig, det kommer bli bättre!

  46. Det är paniken över att man ständigt är tillgänglig och att folk kan nå en, tanken på telefonen i bakrunden gör att man vet att folk vet vart man är när man egentligen bara vill ibland upplösas för vi är ändå människor och ja, klart tanken slår, när man ser hur samhället har blivit i perspektiv och hur normaliserat det är att leva ut sina liv via sociala medier, kan tycka att det är tråkigt men ja, det är väl min åsikt och vi alla vill vara sociala på olika vis. hade fan inte gjort mig något om nån kila över för att knacka på dörren och snacka men just det när telefonen hörs så blir man ständigt påmind om hur lite man kan vara på riktigt ifred och det gör en psykiskt utmattad. Man vill ju vara på riktigt ifred ibland.

  47. Oj. Vad skönt det var att höra detdär med telefonfobi för jag är likadan o känner mig så taskig ibland. Idag ringde dock en vän som ringt x antal ggr innan utsn att jag svarat, men jag svara o det var så skönt att prata med henne!

  48. herregud vad jag känner igen mig. fast jag brukar till och med stänga av telefonen eller gömma den i någon låda, ibland en hel dag. Men det är så himla olika, ibland blir jag besviken när jag kollar på telefonen och inte fått ett enda sms, och ibland får jag ångest så fort det plingar till.

  49. Det där är jag i ett nötskal. Jag har inga problem att svara i ren allmänhet men en del dagar/kvällar när jag vill vara ensam eller inte orkar eller är lite nere är jag precis likadan. Jag har alltid mobilen på ljudlös men kollar den några gånger i timmen om någon hört av sig bara av ren nyfikenhet, men sen vill jag inte att någon ska ha ringt för jag vill inte känna mig tvingad att ringa tillbaka. Jag ringer aldrig upp missade samtal, jag hatar det helt enkelt varför vet jag inte. Ibland tänker jag tankar som att personer som ringer mig ofta kommer tröttna eftersom dom aldrig vet när jag ska svara men jag brukar smsa tillbaka några dagar efter och skriva typ ”Tja läget?” jag smsar hellre än pratar faktiskt.

  50. Jag tycker att sms är ett utmärkt, kortfattat sätt att kommunicera på. Hatar då det ringer. Försäljare som ringer ska vi inte tala om. Fejan verkar vara för de med mycket enormt tid. Vem bryr som var nån sitter och dricker kaffe liksom?

  51. tycker egentligen att det är mer konstigt att det INTE är okej att låta bli att svara i telefon/facebook/twitter/mail på några timmar. Jag menar Herregud!! Självklart ska man få vara ifred ibland!

  52. Tack så himla mycket för att du tar upp detta! Jag är precis likadan. Jag tycker verkligen inte om telefoner. Varken ringa samtal eller svara i telefon.. Och alla som ringer blir antingen arga eller irriterade.. Tack, tack, tack igen för att du tar upp detta! Ibland önskar jag att man kunde gå tillbaka till förr i tiden då man bara kunde nå varandra face to face eller via brev. I love you! ^^

  53. Känner igen mig i allt, så du är verkligen inte ensam michaela! Och jag är en hyfsat social person i övrigt med ett jobb där jag desutom måste umgås och prata med folk och vara social. Men det är svårare med telefonen, jag vet inte varför, kanske känslan av att bli ”fångad” och att det är så direkt kommunikation där det är så svårt att komma undan, man måste helt enkelt höra vad den andra vill, och kanske har den något ”krav” på en som gör det svårt att säga nej. Jag gillar inte att vara oförberedd och inte hinna tänka och reflektera helt enkelt. Jag har nästan alltid mobilen på ljudlöst och ringer upp själv när jag fått nåt missat samtal. Min familj o vänner har börjat vänja sig och jag kommer nog börja påtala att jag har en viss telefonfobi. Eller att jag helt enkelt inte orkar med pga av stres och att jag är deprimerad. Men jag tycker absolut inte du ska ha dåligt samvete för att du ej svarar under arbetstid, det får folk faktiskt acceptera att man inte kan och har tid med!

  54. Det är aboslut acceptabelt, det är inte sunt att vi som människor ska gå att nå 24 timmar om dygnet! vi måste få egentid, att vara lediga från allt och bara göra det vi känner för och som känns rätt för stunden!

  55. Åh känner verkligen igen mig! Har oftast mobilen på ljudlöst och lämnar nästan alltid mobilen i jackfickan när jag kommit hem. Ibland kan jag se mobilen ringa, men står bara och stirrar på den, även om det är en nära vän som ringer. Sen får man bara dåligt samvete över att man inte svara, och en massa klagomål över att man aldrig svarar på telefonsamtal eller att det tar flera timmar innan man svarar på ett sms.

  56. Jag är precis likadan! Sen får jag panik varje morgon för att min pojkvän har ringsignalen som ALARM! =Vaknar med ångest…
    Och jag orkar inte heller ringa upp mina missade samtal tyvärr,
    som du sa, inte för att jag inte vill, utan man orkar bara inte 🙁 .

  57. Du är inte ensam. Jag stänger ofta av mobilen helt. Det mÃ¥ste jag. Har alltid ”flygplansläge” pÃ¥ natten! Det hade jag inte förr och dÃ¥ kunde jag börja sms med nÃ¥gon kl 3 mitt i natten … (hade en del vänner som var utomlands.)
    Man lär sig, jag står för att jag ÄLSKAR att stänga av mobilen!!

    ”även fast jag inte svarar betyder det inte att jag är död”

    Jag önskar pÃ¥ ett sätt att det var mer som förr. Min farmors ord fastande. (vi pratade om det här för inte sÃ¥ länge sen faktiskt) Hon betättade.. ”Förr skickade vi brev om vi ville träffas eller sÃ¥ Ã¥kte man till den personen man ville umgÃ¥s med, om den inte var hemma Ã¥kte man helt enkelt hem igen”

    Visst var det mer charmigt förr? 🙂

    Min farmor har mobil idag och jag tycker verkligen hon är så cool! Vi brukar ofta skicka sms till varandra.
    Så förstå mig rätt, tycker utvecklingen är bra på många sätt..men om det försätter såhär utan att vi lär oss säga stopp (vi är alla olika) så kommer det förgöra oss.

    Kram på dig!

  58. jag är exakt likadan. hatar när de ringer. däremot har jag inga problem med sms men där har man inte samma stress det behövs inte att man ska svara direkt osv.. tycker det är helt okej o va så sålänge ens vänner inte tar det personligt att man aldrig svarar i tele o då får man ju bara förklara läget.

  59. Jag har haft telefonfobi så länge jag kan minnas och det innebär även att jag får ångest varje gång jag ska ringa någonstans. Jag klarar seriöst inte av att ringa till folk jag inte känner så bra eller inte känner alls (hej och hå vad kul det kommer bli senare i livet när man kommer bli tvungen att ringa jobbiga samtal till t.ex. f-kassan). Jag svarar praktiskt taget aldrig i telefon, så vidare det inte är någon jag verkligen känner mig bekväm med – men det är inte heller alla gånger.
    Mig kan man alltid nå på facebook eller så kan man skicka sms (guds gåva till oss som har telefonfobi) så jag tycker faktiskt att andra borde kunna acceptera att man helt enkelt inte svarar i telefon.
    I dagens samhälle finns det så många andra sätt att få kontakt med någon utöver telefonen så har man en kompis/vän/familjemedlem som helt enkelt inte klarar av telefonsamtal – då borde det gå att acceptera. Istället för att klaga och bli sur så borde dom andra helt enkelt försöka förstå och stötta.
    Det är ju enklare att skriva ett sms, även om man har något viktigt att prata om. Men då kan man ju skriva – ”hej, jag har ngt viktigt att prata med dig om, kan vi ses? Om inte, kan vi chatta på facebook?” eller något.
    Min mamma har t.ex. accepterat att jag har lite svårt att prata i telefon så hon skriver facebook meddelanden till mig istället och det går jättebra. Så det funkar ju om viljan finns hos den andra personen!

  60. Hej!

    Jag älskar att vara själv, jag tycker om att ha det tyst runt omkring mig utan musik eller något annat, älskar att ibland bara veta att jag har mig själv i stunden och att ingen signal eller människa måste ha min uppmärksamhet då jag som allra minst själv vill bli uppmärksammad. Vill bara ha min egen närhet för stunden, lugnet att ingen har en anning om vafan jag håller på med just nu. Därav så stängde jag ibland av min mobil men förklarade för alla mina vänner att jag tycker verkligen om att vara själv ibland och det är bara så jag funkar absolut inget illa ment jag mår bara bra av det ibland. 3 år sen då det sas efter många disskutioner om varför så sa 4 vänner upp kontakten med mig för dom hävdade att jag var en dålig vän detta fick mig att ännu mer uppskatta att vara med mig själv ibland och uppskatta och värdera de vänner jag hade då och har kvar som alltid bara har sagt att ”klart du ska göra så om du mår bra ” eftersom att det inte är något jag gör för att jag på något sätt mår dåligt utan det är nyttigt för mig kropp bara och jag får positiv energi av det, dom vännerna uppskattade jag sedan ännu mer än innan. oroa dig inte så mycket det är fullkomligt normalt att tycka om att vara ensam särskillt om man lever ett otroligt socialt och hektiskt liv som jag förmodar att du gör och då BEHÖVER du det för din kropp. Folk förstår mer än vad man tror och dina vänner verkar vara snälla människor som dom kommer inte alls ta illa upp utav det, finns säkert de som känner lika.

    ta hand om dig, va själv ( ofta ) kram!

  61. Jag vet också exakt vad du menar. Det är så fruktansvärt jobbigt och det dåliga samvetet är värst tycker jag. Men man orkar ju bara inte.

  62. TACK äntligen fler än jag som inte har telefonen som bästa vän! Alltså, jag vill inte vara bakåtsträvar inom tekniken, men jag klarar mig bra med min lilla ericsson w995. Faktiskt. Jag behöver ingen super-ultra-mega-power-wow-wow-iphone-mobil. Man klara sig. Man orkar inte med stressen av att kolla på en liten pekplatta varannan minut, jag orkar inte det.
    Kan förstå att mina vänner ibland tycker jag är lite asocial, men kan jag inte få vara det? Kan jag inte få komma hem, sätta mig ner och bara ta det lugnt utan att de sms:ar och ringer? Vi sågs ju för tusan hela dagen i skolan???!!!

    Jag brukar ibland också inte svara, låtsas som om jag har annat för mig och låter signalen försvinna. Även på hemtelefonen.

    Är förövrigt en översocial person som älskar att prata och snacka, men face-to-face helst.
    Men när det kommer till mobiler, låt mig va..

  63. Ibland är det skönt att slippa telefonen, men sjukt irriterande är det med folk som nästan aldrig svarar och inte ringer upp förrän efter flera dagar. Särskilt nu när alla har iphones som de pillar på 24h om dygnet, då är det ju inte så att man inte har telefonen med sig.

  64. Jag vet exakt hur du känner.
    Men jag brukar köra Facebook, Instagaram och Twitter fria veckor då och då.

    Det funkar verkligen!

    Din blogg är så fin.

  65. Jag håller med dig om att det har blivit på tok för mycket med att man ska vara tillgänglig men jag har dock drabbats på motsatt vis – är jag inte tillgänglig eller uppdaterad känner jag mig lite som luft och jag önskar nästan att det vore åt det andra hållet. För det blir en stress att alltid kolla telefonen, se om det har hänt något. Hela tiden dela med mig om vad som händer, trots att jag vet att ingen kanske bryr sig, men det är lite som att – kan inte folk se att det har hänt, ja då spelar det väl ingen roll. Kan jag inte svara i telefonen kanske den slutar ringa osv. Ja det blir någon form av tillgänglighetspress och som sagt – en lagom släng av den skulle jag kunna ge till dig om jag får ditt motsatta så hade man kanske känt sig lite nöjd 🙂

  66. Jag skulle så gärna vilja stänga av mobilen och kasta ut datorn från balkongen men jag är för stressad. Det gör fan ont i magen.

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

sub archi