Jag har haft ett mantra som tar mig igenom livet och som jag har använt mig av i många år nu. Jag minns faktiskt inte ens när jag valde just det här mantrat som mitt livsmantra, eller om det bara kom till mig naturligt efter många stunder på min yogamatta, jag vet bara att jag har haft det med mig ett himla bra tag nu. Mitt mantra är:
Jag är kärleksfull.
De här orden mantrar jag flera gånger om dagen för mig själv. De är min påminnelse om vad som är viktigt för mig och vem jag vill vara – både mot mig själv men också som medmänniska.
Jag har i hela mitt liv haft ett så kallat ”hett temperament”. Jag har varit lättretlig, haft kort stubin och extremt litet tålamod för folk i min omgivning. Framför allt så har jag varit en ganska dömande person. Och för några år sen kände jag bara att ”nej, sån här vill jag inte vara längre”. Ibland kändes det som att jag hade mer hat än kärlek innanför kroppen. Jag trivdes inte med det.
Efter flera år av det här intensiva mantrat, den här ständiga påminnelsen till mig själv i kombination med ett gäng olika livserfarenheter, så har jag fått tacksamma resultat. Jag är en mer kärleksfull människa än vad jag var för några år sedan. Jag dömer mindre, jag har mer tålamod, jag försöker ha förståelse. Jag har en extremt stark tro till universum och jag känner en kärleksfull energi omkring mig ofta vilket är fantastiskt. När problem kommer i mitt knä, en vän behöver prata av sig eller någon jag älskar blir sjuk kan jag hantera det med förståelse, stark tilltro till att det kommer lösa sig och framför allt – en stor dos kärlek.
Givetvis är jag fortfarande en människa som drabbas av dåliga känslostormar… eftersom jag känner allt lite starkare än vad som kanske är normalt (HSP) så känner jag negativa känslor likväl som positiva. Jag blir irriterad när någonting inte går som det ska, markerar missnöje om någon är sen eller så kommer jag in och skriker på kontoret för att jag är irriterad på något. Och det är helt okej – jag har ingen plan på att förvandlas till ett helgon. Det sitter i mig att känna allt möjligt. Men jag känner mindre irritation och dömande känslor nu än vad jag gjorde för några år sedan. Det är en skiftning i mig som blir tydlig när problem kommer i min väg.
Det är fint att bli mer kärleksfull mot andra, men det är också starkt att bli mer kärleksfull mot sig själv. Mer förlåtande och icke dömande. Jag jobbar med det varje dag och vissa dagar är jag mer kärleksfull än andra, men det finns där som en grundsten.
Jag är kärleksfull.
Har du något mantra som du tar dig igenom livet med? Vilket, i sådana fall, och hur kom det till dig?
♥
Älskar sånna här inlägg 💫
Tror inte bara det är HSP utan också det att du är 50% italienare! Klart fall att du har ett hetare temperament än gemene svensken 🙂
Haha! Jag är precis exakt som Michaela och har inget italienskt i mig…
Bra med mantra dock, tack för fint tips M <3
Du menade säkert det där på ett skämtsamt sätt 😉 men tycker det är lite förlegat att dela in folkgrupper i fack och påstå att tex italienare är hetlevrade, svenskar är tråkiga, asiater är smarta osv.. tycker inte du?
Min sambo är halvitalienare precis som Forni och är den lugnaste och minst hetlevrade person jag känner tror jag. Jag däremot som är helsvensk har ett ganska hett temperament.
Tänk hur det kan va 🙂
Your mantra belongs to the best mantras one can have!
xx from Bavaria/Germany, Rena
http://www.dressedwithsoul.com
Känner igen mig såååååå! Är på samma resa själv, bara det att jag befinner mig i början. Tar med mig att det antagligen kommer ta tid, fast i slutändan blir det bra. Tack!!
Det blir det. Man måste vilja bli bättre, det tror jag är det viktigaste. Och att lita på att man verkligen är kärleksfull <3
”Jag är kärleksfull” är även ett av mina mantran. Sedan har jag även ”Jag är bra precis som jag är” och ”Jag är modig som vågar vara mig själv”.
Så fint med att vara modig, en viktig påminnelse <3
Jag lever väldigt mycket efter att jag alltid är min egna bästa vän. Känner jag att det är en tuff dag pga något så lever jag mycket efter att anpassa mitt beteende efter mitt mående. Också att jag tar mig tid att belöna mig själv, aldrig vara för hård, inte älta och bara inse att jag är bara en person som också kan göra fel. Annars har jag ungefär samma sak som dig; vara mer kärleksfull och alltid ha en tillit till att jag kommer orka och klara av det som händer i framtiden.
Fint inlägg och modigt att våga ha så mycket självinsikt. Kan vara läskigt att blotta sina dåliga sidor! Har gjort en liknande resa själv där jag kände att jag hade väldigt nära till irritation, speciellt i situationer jag inte kunde påverka vilket är helt lönlöst. Nu blir jag inte längre lika stressad och arg när folk står på fel sida i rullatappan eller när en webbshop tar tre veckor på sig att svara på ett mail, det hjälper ju inte!
Kram till dig
Fint skrivet!
Mycket fint inlägg <3
”Jag kan”. Efter att ha känt mig oduglig hela min uppväxt.. jag tvivlar fortfarande på mig själv rätt ofta men jag har iaf lyckats utbilda mig, gifta mig och skaffa två barn trots monstret till självhat i mitt huvud mina föräldrar skapat så jag försöker tänka att jag kan trots allt.
Fint och tänkvärt! Jag har själv en hel del HSP-drag och har under sista åren förstått hur det påverkar mig i mitt mående och i mitt beteendemönster men jag har aldrig kopplat ihop det med min ibland minst sagt korta stubin och att jag i vissa sammanhang kan vara så oerhört lättirriterad men här ramlade faktiskt en pollett ner. 🙂
Fint att vi kan lära och få förståelse genom varandras tankar och erfarenheter <3
Intressant inlägg, jag har haft olika mantran genom olika faser i mitt liv. Många har just handlat om att stärka min självkänsla: ”jag duger som jag är”, ”jag klarar av allt jag tar mig för”, ”jag litar på mina egna känslor” tror olika mantran passar för olika faser i ens liv beroende på vilken riktning man väljer att gå. Ett fint verktyg att ha med sig genom livet. Kärlek till er alla <3
Jag var likadan, hade liknande temperament och kort stubin. Ville bara berätta att detta ändrades en hel del när jag fick barn. Att ha en liten människa runt sig som är trotsig och självcentrerad (Och självklart underbar), samtidigt som man vill vara en bra förälder, gör att man får öva på sitt tålamod och tygla sina känslor.
Jag säger inte att det är fel med mycket känslor, men som förälder så får man verktyg att hantera dem på ett bättre sätt.
Kram!
Jag vet inte om jag skulle kalla det ett mantra, eller det kanske jag skulle förresten, men ord jag gör mitt bästa för att leva efter kommer från älskade greys anatomy. Utan att spoila för mycket för någon som eventuellt inte sett så får Jackson ett råd av Marc att ”say it loud and go from there”, något han sedan lyder för att skrika ut sin kärlek. Detta tog så hårt i mig. Jag vill aldrig vara med om att jag går miste om något eller att någon inte vet hur mycket de betyder för mig bara för att jag inte vågade säga det högt.
Och på det spåret; tack för en så otroligt bra blogg Michaela. Din blogg är den jag följt längst och mest troget för det är alltid en trivsam och inspirerande värld att komma in i <3
OMG vad jag känner igen mig! Helt sjukt. Jag träffade dig för några år sedan tillsammans med Jossan Dahlberg, på en frukost och sedan utanför Fashion Week. Då tyckte jag att du var rätt kall eftersom du knappt hälsade på mig. MEN, jag har helt ändrat uppfattning om dig, och du kanske hade en dålig dag, vem vet. Idag är din blogg en av de mest inspirerande bloggarna jag vet och jag älskar sådana här typer av inlägg. You go girl!
Vilket fint inlägg, spciellt när du säger att du har en extremt stark tro till universum för jag känner exakt likadant och det är just denna tro som får mig att vilja vara kärleksfull, vilja skapa positiv förändring och tro att det verkligen går. Jag rekommenderar dig att läsa ”Samtal med gud” av neale donald walsch, denna bok är som min bibel och den är otroligt fin. inga religiösa inslag utan ärliga svar från universum. det är en serie av 4 böcker
Jag har ett flertal, men ”Min kropp, mitt tempel/my body, my temple” är bland de viktigaste efter att i många år och till viss del ännu tampas med ätstörningar, att kunna se mig själv i spegeln utan att äcklas, att välja hälsa framför vikthets m.m. Tack för en fin blogg, du är en inspiration!
Men åh!! Det känns som du beskriver mig, på pricken. Jag har också försökt att ta tag i detta hetsiga temperament men jag vet inte om jag lyckas speciellt väl alltid, hehe.. Men, jag ska kanske låna ditt mantra ett tag och försöka med det. Samt lite mer yoga!
Tack!!
När jag läser detta är de som att jag läser om mig själv. Känner igen mig i så mycket…
Jag rannsakar mig själv dagligen för att jag har insett att jag är inte nöjd med hur livet ser ut just nu. Och de är bara jag kan som kan se till att de sker förändring.
Sitter hemma i soffan, åkte hem från jobbet pga av just känslan att jag inte är kärleksfull. Utan hetsig och otrevlig.
Men kommer från och med nu låna detta mantra! Så får vi se vad som sker.
Tack för de du skriver!
Vilket bra mantra. Jag har inte funderat så mycket på mantran tidigare, men kanske skall ta och göra det.
Så himla fint! lyssnade också på ett avsnitt av Oprah soul conversations att man antingen går i ”Either you go in the direction of love or the direction of fear” att mycket av det hat eller irritation bygger på rädsla och har tänkt mycket på det på senaste, att det nog ofta är så <3