I fredags fyllde Dante två veckor!
Det har varit de största, mäktigaste, märkligaste och jobbigaste två veckorna i mitt liv.
Jag var så fokuserad på att ta mig igenom graviditeten och förlossningen, sen när han väl var här har allt efter förlossningen varit väldigt omvälvande. Det är intressant vad andra människor berättar om första tiden med bebis och vad man själv upplever. Något jag hörde mycket av var ”Åh, det är så skönt när de är så små för då sover de hela tiden. Du kommer hinna jobba massor!”. Det stämmer inte för oss, han sitter fast på mig nästan hela dygnet och de andra timmarna som han inte sitter på mig sover jag, duschar, äter och sådana där basic grejer. Tid för jobb har varit knapp och även tid för mig.
För mig har första tiden varit väldigt höga toppar och låga dalar.
Dalar (alltid bäst att börja med det tråkiga, haha):
Amningen är rätt jobbig, det gör ont och är påfrestande. Jag var så glad när jag fick amningen att funka efter några tuffa dygn men jag har fortfarande ont (trots alla knep internet har att dela med sig av 🙂 och tycker att det är ganska påfrestande. Jag pumpar ett mål om dagen som hans pappa kan flaskmata honom med och han tar flaska bra, men vi får se om vi introducerar ersättning också för att jag ska kunna få lite egentid. Glad mamma = glad bebis, det har blivit tydligt för mig under dessa 17 dagar som han har funnits. Om inte jag har energi för att ta hand om honom kommer ingenting bli bra. Däremot äter han sjukt bra vilket jag är så tacksam över, när BVC var här på hembesök hade han gått upp 0,5kg på en vecka – heja heja! Han var så liten när han kom så det var skönt att han åt upp sig snabbt.
Även sömnen är tuff (vilket alla som är föräldrar redan vet) och hur beredd man än är, så slår sömnbristen en med häpnad. Det är inte svinlätt att inte fått sova mer än 2-3 timmar i sträck sen dagen då förlossningen sattes igång. Jag hade nog klarat av det om det inte vore för att amningen inte känns härlig – det blir liksom två jobbiga grejer varje natt med brist på sömn och amning… Just därför så funderar jag på om vi ska introducera ersättning i kombination med bröstmjölk så att jag orkar med nätterna. Jag jobbar ju stundtals och kommer behöva jobba mer framöver så vi behöver hitta något som funkar för vår lilla familj.
Han har haft ont i magen senaste dagarna och då har det inte blivit många timmars sömn, dessutom brister hjärtat när han har ont så det är svårt att slappna av när man väl får chansen.
Toppar:
Förutom de två jobbiga punkterna ovan så är livet med Dante det häftigaste jag varit med om. Tänk att man kan hänga med en liten person hela dygnet och ändå inte stirra sig nog på honom. När han sover ligger vi bara och tittar på honom, eller tittar på bilder på honom på mobilen. Han är så ljuvlig. Vi har haft väldigt mycket besök, säkert 25-30 personer sammanlagt under de här veckorna, och även om det blir lite mycket vissa dagar så har det varit helt fantastiskt att få introducera honom för alla vi älskar. Tänk om han visste om hur älskad han redan är! Av så många!!
Helt galet att jag lyckats skriva ihop detta inlägg för övrigt, haha. Men ibland får man en lucka.
Imorgon fyller jag 30 år och det firas med mina pojkar, vi får se om vi lämnar lägenheten eller bara myser hemma beroende på Dantes humör. Kanske inte så som jag hade föreställt mig min 30-års dag, men heller inget jag skulle byta bort mot något annat i världen.
En annan intressant grej är att jag blivit ca 3000% mer kär i D sen han kom? Mitt hjärta exploderar när jag tittar på honom. Han gör verkligen allt han kan här hemma och jag känner i hela min kropp hur lycklig jag är över att ha skaffat barn med just honom. En liten minimix av oss två. Om det är något jag har gjort rätt i mitt liv, så är det fanimig detta. Att skaffa Dante tillsammans med Damon. Mitt livs i särklass bästa beslut ♥
Meningen med hela skiten
Yey!! Älskar förlossningsberättelser trots att jag själv aldrig vill ha barn haha.
hahah sjukt samma här, märklig grej ändå?? är rätt övertygad om att jag aldrig vill ha barn men älskar att lyssna på andras gravid- och förlossningsstories 😀 (där tar det dock slut hehehe, generellt barnprat är inte lika stimulerande)
Jättefint berättat och du bara strålar av lycka!
Så fin video ❤️❤️❤️
Tack Michaela för en alldeles fantastisk och fin berättelse. Så glad att allt gick bra för er. <3 När du berättade att BM sa ”Oj, så mycket hår han har” så blev jag tårögd. Tänk att hela han alldeles strax var där hos er då. Dante är jättesöt och det var peppande och känslosamt att se/höra din förlossningsberättelse! Puss & kram från ett preggo som går in i v 40 imorgon! 🙂
Så fint <3
Så himla fin video! Tack för att du delade med dig❤️
<3 <3 <3
Har följt du blogg sen rar-tiden men aldrig kommenterat innan. Tack för att du delade med dig ❤️ Ska själv föda snart och blev väldigt glad och stärkt av att höra din peppiga och häftiga upplevelse. Åh Dante är världens gulligaste!
Jag är i gravid i v 20 och jobbar på att minska min förlossningsrädsla. Försöker överlag undvika förlossningsberättelser för jag är rädd att bli mer skrämd men jag tittade på din video och den peppade mig 🙂 så tack för det och grattis till sonen!
Så fint att du delar! <3 Tack!
Tack för en otroligt fin förlossningsberättelse! Är fruktansvärt rädd för att föda barn men din video gjorde mig glad och stärkt <3 Grattis till en fantastisk liten kille!
Tack for en san fin forlossningsberattelse. jag sjalv ar radd for att fa barn pa grund av sjalva forlossningen och din berattelse lugnade mig SA mycket. Tack for din positivitet 🙂
Så fint att se på! Jag är gravid i v. 32 och tycker det har och är så kul att följa dig! Jag skulle gärna vilja veta vad du använder i baby liftern? Ser ut som ett babynest i.. skulle så gärna vilja veta.
Vilken mysig stund vi fick dela med dig!
Hoppas verkligen Dantes mage mår bra snart <3
Tänkte också på att du ser ut som en mamma. Upplever att du utstrålar harmoni och lugn 😘