Önskeinlägg – vad vi har i Dantes vagn (liggdel och sittdel)

Kan inte du göra ett inlägg om vad ni haft i Dantes vagn, hur ska man bädda en barnvagn? Samt lite tips och trix kring det? 😌❤️

Självklart!

Vad man har i vagnen anpassas ju efter årstiden när man får en bebis. Vi fick en sommarbebis vilket betyder att vi hade liggdel i vagnen mellan juli-december och sedan sittdel från januari och framåt. Så man bäddar ju vagnen efter årstid!

Bädda barnvagn – liggdel & sittdel samt efter säsong

Här kommer de årstiderna vi hittills gått igenom samt hur vi har bäddat och packat vagnen:

Sommar (liggdel)

Vi hade en väldigt varm sommar förra året, om ni minns? Så bäddningen i vagnen var enkel. En sleepcarrier från Najell låg alltid i vagnen och den bäddade vi med lakan i botten, en panda-kudde för att motverka platt huvud (om de nu funkar…) och en tunn muslin-filt. Jag tog tjockare filtar och rullade ihop så att det blev som ett tajtare babynest inuti sleepcarriern under den första perioden när han var så liten. Två nappar och ett gosedjur låg alltid bredvid honom tillsammans med en tunn bomullsmössa och tunna strumpor ifall att de behövdes.

Höst (liggdel)

bädda barnvagn

Brrr… när hösten kom blev det lite kallare. Vi hade kvar sleepcarriern i vagnen men utan de där ihoprullade filtarna. Lakan i botten och sedan låg Dante i en mellantjock overall. Alltid en muslin-filt i vagnen för mys och så en tjockare filt i fleece eller kashmir ovanpå för att hålla värmen. En tjock mössa låg alltid i vagnen nära till hands samt vantar, sockor och napp.

Vinter (liggdel)

Kallt! Dante låg i en åkpåse med antingen en tunnare overall eller tjocktröja + tjockare byxor på sig och så hade jag någon av alla mjuka bomullsfiltar där i. Och som under hösten: vantar, sockor, mössa, napp och gosedjur nära till hands i liggdelen.

Såhär packade vi vagnen när han var 0-5 månader i liggdelen:

1 organizer-väska som hänger på vagnen
1 regnskydd som ligger under vagnen
1 lås som ligger under vagnen
1 mugghållare som ligger under vagnen (vi sätter bara på den när den används)
1 bärsele som ligger under vagnen

Det viktigaste låg löst i liggdelen, som sagt: nappar, mössor, sockor, filtar etc. 

I organizern (vår kommer från Bugaboo) hade vi:
Blöjor, skötbordsunderlägg (sån ihopvikbar), wipes, plastpåsar till blöjorna, extra amningspads, amningsnappar, extra binda, handsprit, ersättning, nappflaska, ett extra ombyte, våra kristaller

*

Vinter (sittdel!)

bädda barnvagn

Det har funkat bättre med oss att köra på overall än åkpåse sen vi bytte till sittdel. Man vet aldrig när Dante är missnöjd och vill komma upp ur vagnen och då kan det bli för kallt om han ligger i en varm åkpåse med tunnare kläder där i. En barnmorska sa till mig att vinteroverall + åkpåse inte behövs i Stockholms innerstad om det inte blir riktigt kallt och det har knappt varit några minusgrader denna vinter i Stockholm. Så vi har kört på overall istället för åkpåse! Sedan har vi en sån där fårskinnspläd som han ligger på och så har vi haft en varmare filt över honom om det varit lite kallt, men det har det ju som sagt knappt varit…

Nackdelen med sittdel är ju att man förlorar massa förvaring, när det är liggdel kan man ju slänga ner allt man äger och har i vagnens liggdel men med sittdel måste allt ligga i skötväskan eller under vagnen vilket inte är lika smidigt. Sedan behövs lite fler saker när bebisen är större eftersom kläderna är större, man behöver lite mer leksaker och underhållning med sig samt mat etc.

Såhär packade vi vagnen från 5 månader i sittdelen:

1 organizer-väska som hänger på vagnen
1 större skötväska som ligger under vagnen

1 regnskydd som ligger under vagnen
1 lås som ligger under vagnen
1 mugghållare som ligger under vagnen (vi sätter bara på den när den används)
1 tjock filt

I organizern har vi själva blöjväskan samt det som behöver vara närmst till hands:
Blöjor, skötbordsunderlägg (sån ihopvikbar), wipes, plastpåsar till blöjorna, nappar, napphållare, handsprit, våra kristaller
Enkelt att veta att allt som behövs för att byta en blöja ligger där, då kan man bara hänga den på axeln och springa in på toaletten för att byta när det behövs!

I den stora skötväskan under vagnen (vår kommer från Elodie och vi älskar den!) har vi: 
Ersättning, nappflaska, små handdukar, liten behållare med diskmedel (ifall jag behöver diska upp en flaska eller något och är på vift), någon klämmis, en sked, extra ombyten, bärsele, några leksaker, bitring, en bok, en liten bodylotion mot torr hud, extra mössa, vantar & sockor, en Glacial-flaska med vatten och en muslin-filt som han gosar med när han ska sova och vi är iväg.

Tre små grejer kring att packa och bädda vagnen:

  • En organizer som man händer på vagnen istället för en stor skötväska var SÅ bra tycker jag! När de är små behövs inte så mycket saker så då räcker det med bara den och sen när de blir lite större så är det skönt att inte ha en stor väska som blir tung att dra och ”slår” mot vagnen. Då är det mycket smidigare att ha det viktigaste i den lilla skötväskan och så har man en stor under vagnen där man kan slänga ner allt som behövs.
  • Vi har alltid vagnen färdigpackad för att slippa massa kaos när vi ska iväg. Allt som ligger i vagnen ligger alltså alltid där! Om en flaska används diskar jag upp den och lägger tillbaka, leksakerna är sådana som han bara har när vi är ute och så har vi nappar som alltid ligger i vagnen. Allt för att minimera risken för att glömma något när man ska iväg.
  • Ha en lista i anteckningar på mobilen över vad som ALLTID måste vara i vagnen, så ögnar du igenom den varje gång innan du går ut. Uppdatera listan allt eftersom för vissa saker är viktigast under en viss period, sen byts de ut. I början var jag t.ex. alltid tvungen att ha med amningsnappar för annars kunde jag ha svårt att amma, så de var livsviktiga! Under vintern var bärsele det viktigaste. På min viktiga lista idag står: nappar, nappflaska, ersättning, blöjor och en bitring (eftersom nya tänder är på väg upp) 🙂

På Baby Journey finns mängder av information som nyblivna föräldrar behöver. Kika HÄR!

  1. Hej Michaela!
    I sleepcarriern, har ni haft vanligt lakan eller ett typ plastad frotté? tänker ifall det händer olyckor. Jag tänkte ha sleepcarriern men tycker den känns så stum och hård i botten. Hade du något mer än lakan för att göra det mjukare att ligga på den eller verkade det vara lagom mjukt som det var? mvh rookie

    1. Vanligt lakan och sen hade jag köpt ett sånt madrasskydd till men det behövdes faktiskt aldrig, det var aldrig olyckor som gick igenom till botten på sleepcarriern utan bara lite fläckar på lakanet någon gång då och då. Den är lite hårdare än vanliga babynest eftersom man ska kunna bär omkring på bebisen på ett säkert sätt men jag tyckte faktiskt att det räckte med lakan och sen ha mysiga filtar i, Dante har alltid sovit SÅ bra i den så han tyckte nog bara att det var skönt för ryggen haha. Puss!

    2. Hej! Jag har också sleepcarriern och tyckte också den var lite stum i botten så jag vek helt enkelt ihop en handduk (140×70) och hade under min dotter. Blev lite mjukare samt perfekt om det händer olyckor då kan jag bara slänga in den i tvätten 🙂

  2. Vilket bra inlägg! Tog med mig så mycket tips och idéer 🙂

    Har en fråga gällande amningsnapp som du kanske kan ta med ”frågor med forni”. Kan du berätta mer om den perioden? Jag fick min lilla tjej nu för lite över en vecka sen och hon har lite svårt med suget tyvärr. Det börjar släppa på ena bröstet men det andra vägrar hon ta utan amningsnapp och jag känner mig så dålig. För det första att mina bröst inte är tillräckligt bra för henne och sen att det är omständigare med amningsnapp än utan, även känslan av att det är lite tabu(men kanske endast är min känsla).
    Vad är din upplevelse och hur länge använde ni det? Hur gjorde ni för att avvänja Dante i från den?

    Stor kram!

  3. Hej! Hur länge skulle du säga att ni använde sleepcarriern i vagnen alt annan användning? Kort sagt användningstiden? Fick min son i början av juli, så snart 3 månader och funderar på ett köp.

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

ENTREPRENÖR, INFLUENCER & FÖRFATTARE

Jag har sedan 2004 drivit min blogg som varje vecka når ut till tusentals unga kvinnor, främst i åldrarna 20-35 år. Jag skriver om känslor, vardag, mode/skönhet, inredning, mat/dryck och yoga. Här hittar du djupa, transparenta texter blandat med inspirerande bilder och härliga tips.

Bebisuppdatering: 8 månader med Dante

Sömnen:

Någon kommenterade och skrev ”varje kväll vill jag bara att det ska bli morgon”. Så är det att ha en bebis som sover dåligt! När kvällen kommer triggas ångesten och man står inför ett nattpass som man på förhand inte kan veta om hur tufft det kommer bli. Ibland när Dante har vaknat var 20:e minut och klockan bara står på 01 har jag tänkt att nej, nu är stunden kommen. Lägg in mig på psyket, jag tappar det snart. När det började pratas om Corona för en månad sen var min första tanke ”hoppas jag får det, vilken lyx att få vara ifred i flera veckor”.

För en månad sen var det precis så tufft. I vår 7-månaders uppdatering skrev jag att det var vår tuffaste månad på flera månader. En läkare hittade till slut vatten bakom hans ena trumhinna och vi fick en receptbelagd nässpray som vi tog på nätterna för att minska svullnad i bihålorna och den hjälpte direkt! Så från en natt till en annan gick han från att vakna var 20:e minut till att vakna varje eller varannan timme vilket är hans vanliga, dåliga sömn 🙂

Senaste nätterna har dock varit riktigt bra då han har sovit två pass på drygt tre timmar styck, vilket han inte har gjort många gånger i sitt liv. På så sätt får jag 6-7 timmars sömn med bara 1-2 uppvak vilket är ovärderligt! Hoppas att det håller i sig lite.

Så, det var uppdateringen kring nätterna. Summan av kardemumman: det har blivit bättre senaste veckorna och vi är väldigt tacksamma för det!

Utveckling:

Tycker ni att det är kul att läsa om andra bebisars utveckling? Jag måste erkänna att jag själv inte är så intresserad av vad bebisar kan eller inte utan mer hur allt känns kring en viss månad. Men kortfattat så sitter han själv sen drygt en månad tillbaka, han har fått två supergulliga framtänder, han står stadigt om han lutar sig mot något och vill helst stå hela tiden och så har han börjat kravla sig omkring vilket betyder att man inte kan lämna honom för en sekund. Han ”pratar” non stopp, har börjat låtsashosta för att få uppmärksamhet, försöker komma upp i krypposition men lyckas inte riktigt än och skriker för att testa rösten. Han härmas, skrattar högt och förstår när han gör någonting roligt eller busigt för då ler han och fortsätter med det han gör om han märker att vi tycker det är kul!

Mat:

Förra månaden var jag ju helt uppgiven över hur dåligt det gick med maten. Det här har verkligen börjat vända nu! Vi har tagit sååå små steg varje dag med honom, testat allt, antecknat och provat oss fram. Det var varit spyor åt höger och vänster samt utslag mellan varven men vi har fortsatt testa och äntligen känns det som att vi är på rätt väg. Han är inte direkt stor i maten men han tycker att det är roligare för varje dag och äter med god aptit även om det är väldigt små portioner. Han gillar inte färsk eller hemlagad mat utan det är bara puréer och gröt som fungerar – allt annat spyr han upp. Om vi t.ex. ger en mosad potatis kräks han upp den snabbt medan en färdig puré med potatis i går bättre. Lite frukt i smaknappen brukar funka fint dock! Vi spär ut alla puréer med vatten för att göra de extra lätta att svälja och hoppas på att han kommer kunna äta mat som är mosad eller i små bitar om en månad eller så!

Rutiner:

Såhär ser Dantes rutiner ut på ett ungefär:

06.00 God morgon! Äter 180ml ersättning
08.30 Gröt + fruktpuré
10.00-11.30 Förmiddagsnap
11.30 Måltidspuré + lite frukt i smaknapp eller fruktpuré + ersättning om han inte får i sig så mycket
14.30 Ersättning 180ml
14.30-15.30 Eftermiddagsnap
18.30 Ersättning 180ml
19.00 Dags att sova!
23.00 Ersättning 180 ml
03.00 Ersättning 150ml

Till nästa månad hoppas vi att han äter en hel portion lunch och även lite middag. Ni tipsade ju mig om att ge mat tidigare på dagen istället för senare och det har funkar SÅ bra – tusen tack för det! Därför vill vi inte ge mat efter lunch än så länge men när hans mage vänjer sig mer vid mat hoppas vi kunna lägga till en ”middag” vid ca 17.30 (vi kör nog gröt till en början och sen mer matig middag).

Längd och vikt:

Vi var på hans 8-månaders kontroll igår och han var 69,5 cm lång och vägde 7,9 kg! Han följer sin kurva perfekt så det känns jätteskönt eftersom vi har varit lite oroliga för att han inte går upp tillräckligt i vikt. Nu kan vi släppa det!

Jag säger det jag säger (nästan) varje månad: det blir bara roligare. Jag älskar att han kommunicerar mer, är rörligare, visar känslor och interagerar. Jag ser fram emot varje månad och all utveckling som kommer med det. Framför allt har jag så himla roligt med Dante och det är det bästa med honom. Hans charmiga personlighet. Han ger lycka åt mig, Damon och alla i vår närhet och jag är så tacksam för det. Han gör verkligen allt bättre. Vi märker att han håller tillbaka lite på sin personlighet om vi är ute bland folk vi inte känner så väl, men i trygga rum är han världens galnaste, knasigaste och mest charmiga lilla person. Att han är det sötaste som krälar omkring på denna jord gör honom inte sämre direkt… gud är besatt av hans stora ögon, mörka hår, knubbiga näsa och breda leende.

Läs Dantes 7-månaders uppdatering här!

  1. Kul att ha så mycket dokumenterat! Både om ni får fler barn (man glömmer så fort) och så kan Dante läsa om sig själv om han blir pappa. Den dokumentationen hade jag gärna haft kring mig själv istället för en halvifylld babybok =)

    1. Hahaha vi har den där halvfyllda babyboken också men håller med, detta är sååå mycket roligare!

      <3

  2. Hej! Visst skrev du någonstans om vilka järntabletter du tog? Eller minns jag fel att du skrev om det i intervjun med Kenza? Jag hittar det inte.. vill du länka? Eller beskriva vilka tabletter du tog och varför just dem 🙂

    1. Tack för att du delar med dig av uppdateringen! Har en flicka som nu är 8,5 månader gammal och hon har nu sista 2 veckorna gått från att sova jättebra på nätterna till att vakna flera ggr och gråta. Maten går trögt på dagarna och jag kan bara natta henne genom amningen. Tack för att du delar både det positiva och det jobbiga, för då slipper man känna sig så ensam.

  3. Jag vet inte om ni redan känner till det och ber om ursäkt på förhand om det är helt irrelevant för dig. Men jag var öronbarn med vatten bakom trumhinnan och megakinkig med att äta mat länge med en periodvis förtvivlad mamma som resultat. Men efter några år senare fick hon veta av en läkare att det kan göra jätteont att svälja ner mat och matbitar med vatten bakom trumhinnan. Kanske kan det vara ett samband även för lilla D? Hoppas inte detta tolkas som något oombett råd för det är det inte menat som 😅 Hoppas att sömnen bara blir bättre och bättre. Dante är fantastisk söt och heja dig som bollar föräldraliv och jobb samtidigt så snyggt!

    1. Men GUD vad intressant! Ska fråga vår läkare när vi har återbesök nästa vecka. Skulle ändå vara skönt om det var så får det är alltid skönt med förklaringar eller anledningar på det som inte fungerar. Tack för en fin, snäll och intressant kommentar! Kram!

  4. Vad gullig!
    Tycker det är kul att läsa dessa månadsuppdateringarna. Även om jag nu har tre barn så glömmer man så lätt vad som händer varje månad.

    Har också haft barn som sovit dåligt på nätterna sen start. För oss blev det mycket lättare vid 1 1/2 års ålder och nu (3 år) är det som bortblåst. Försöker tänka på att det ”blir bättre” även om det kan vara svårt att ta in just nu med en ny spädis där nätterna kan gå lite hursomhelst 🥰
    Skönt att det blev en sådan skillnad med nässprayen!

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Måndag

Förra veckan var en tung vecka. En kär vän till mig lämnade oss och jag gick runt med sorg i hjärtat… det gör jag fortfarande. Evas bortgång triggade något inom mig och jag tänkte mycket på döden förra veckan. Generellt försöker jag att inte tänka så mycket på döden för jag är så rädd för den, men när den är närvarande är det svårt att ducka för rädslan. Jag var ledsen över att ha förlorat en vän och orolig för att förlora fler människor jag håller kär. På dagarna låg jag nära och andades in Dantes varma andetag och kunde känna hur det värkte i hjärtat när D la honom i hans egen säng istället för i vår så att jag kunde ligga bredvid.

Den här veckan har det varit jag som har behövt min bebis mer än han har behövt mig känns det som.

I samband med det här så passerade ännu en vecka av sömnlösa nätter som har påverkat oss. I helgen fick Dante sova hos sina farföräldrar för att vi skulle få sova lite och det var så jävla jobbigt ärligt talat. Det var alldeles för mycket för mitt mammahjärta att lämna bort honom efter allt som hänt i veckan och efter att han sov borta förra helgen. Samtidigt befinner jag och D oss i ett läge där vi båda har helt slut på energi. Det är gnälligt, kort stubin, tjafs och dåligt tålamod oss emellan vilket är helt hemskt. All energi går åt till allt annat förutom vår relation och så sitter man där i slutet av dagen och har inte en enda procent över att ge till den näst viktigaste personen i ens liv…

Jag vet att det som behövs är att fylla på energidepåerna och det gjorde vi genom att ha en kväll bara vi två och sen sova en hel natt ostört. Jag är tacksam över att vi har hjälp att få från våra familjer och att vi tar den hjälpen för vår skull – både oss som individer och som par. Men som sagt, det är jobbigt också. Den här veckan har jag bara önskat av hela mitt hjärta att Dantes sömn kan bli lite bättre så att vi kan vara med varandra utan att vara helt dränerade. Jag behöver mina killar, de är grunden jag står på.

I alla fall. Min mamma tyckte att jag skulle gå till en läkare och kolla upp Dantes öron efter att han sovit hos dem förra helgen för hon tror att det är öronen som spökar (flera här inne tipsade om det också). Efter att ha ringt omkring till flera ställen för att försöka få en tid till en öronläkare lyckades jag till slut få en tid i fredags. Det visade sig att lillkillen fått in vatten bakom trumhinnan och att det kan upplevas som obehagligt samt göra så att bihålorna svullnar när han ligger ner under natten. Vi fick en receptbelagd nässpray och tid för återbesök om tre veckor. De här fruktansvärda nätterna började ju kort efter Sydafrika och det var ju i samband med att vi började på babysim. Stackars min lilla kille som har dykt loss på babysimmet och fått in vatten i örat ♥

Sen vi började med den här sprayen innan natten så har han sovit helt okej tre nätter i rad så förhoppningsvis är det nu det vänder. I natt var jag uppe 3 gånger mellan 23-03.30 innan D tog över och det är långt mycket bättre än de 10 gånger jag har varit uppe under samma tidsperiod senaste veckorna… så man kan summera den här helgen som att den faktiskt äntligen gett lite energi på riktigt. Jag känner att det finns lite inom mig att ta ifrån och det är en skön känsla.

En kompis frågade mig i helgen ”Vad är det egentligen som är bra med att skaffa barn?” och då tänkte jag att det säger väl sig självt haha… Annars hade man väl aldrig i helvetet krigat sig igenom sömntortyr på det här viset. Men man gör det för sitt barn, för bara ett skratt om dagen är betalning nog för det jobbiga. En liten klapp på mitt lår när han sitter i mitt knä och vi bläddrar i en bok. En okontrollerbar vinkning med den minimala armen när han sitter i vagnen och tittar upp på mig i sin isbjörnsoverall och sneda leende. Det räcker för att det ska vara värt det.

  1. Det hjälper med acceptans tycker jag, för i regel så sover ju små barn dåligt. Det är nog undantagen åt andra hållet och högst normalt med krångel på natten även om det är skitjobbigt och på riktigt tortyr!

    Under första året sov vi knappt nått alls, Förutom mjölkallergi var det inte ”fel” på vår tjej annan än att hon var en lite bebis som sov dåligt.

    Jag tyckte det hjälpte med att dela upp hela nätter istället för några timmar var. Då kunde jag sova med öronproppar en hel lång natt och min man ta alla uppvak. Nästa natt bytte vi, så fick vi båda tre/fyra hela nätter i veckan var utan att behöva lämna bort henne. Man klarar av en riktigt dålig natt om man vet att man ska få sova nästkommande, mentalt var det mycket lättare.

    1. Vi har försökt det men när det varit som värst, som nu, har ingen av oss orkat en hel natt utan vi har behövt hjälpas åt. När det bara är ”normal dåligt” med nätterna kan vi dela upp på hela nätter utan problem 🙂

    2. Har en 9 månaders som sov dåligt första månaderna, men nu helt ok och ibland väldigt bra men relaterar mycket ändå till de du skriver. Och säger bara wow du skriver så bra, kan inte du släppa en bok om mamma livet/livet med bebis 😃

  2. Åhh känner igen mig i exakt allt du skrivit om här! Tack för att du finns och delar med dig! Hopps sömnen blir bättre för Dante nu med sprayen. Min 7 månaders sover också kasst men som ni haft det senaste tiden lät ju extremt! Inatt hade jag dock ännu en vaken natt och vet exakt vad du menar med irritationen och allt det där. Man tar ut det på sin partner istället för på sitt barn gör som du säger så smälter man så fort man går ett leende frn sin bebis och den jobbiga natten är bortglömd Och förlåten direkt på morgonen 🙂

  3. Åh hjälp, förstår att du (ni!) måste vara helt slut. Vet att du skrivit att du inte vill sova på dagen, men du kanske måste ibland? Så du inte kraschar totalt… Vad bra att ni kan få hjälp ibland, hoppas allt blir bättre nu med stackars bebis, kan inte vara kul att ha ont i öronen och inte kunna säga något 🙁

    1. Ja du har helt rätt! Jag försöker sova då och då dagtid nu för annars går det ju inte, så lägger jag mig ibland på soffan när det är D’s timmar och försöker samla ihop lite energi. Man gör det man kan men nu hoppas vi att det vänder.

      <3

  4. Jag känner igen mig i det du skriver. Vill inte på något vis kasta någon mörk skugga i och med min kommentar men vet ibland inte var jag ska ta vägen med det som precis hänt. Jag fick mitt första barn för snart fyra veckor sedan, en ljuvlig liten dotter. Jag älskar henne mest av allt och är så glad och tacksam för att hon kom till oss. Samtidigt bär jag på en enorm sorg efter att min pappa gick bort två veckor innan vår dotter föddes. Min pappa var min allra bästa vän. Han blev endast 50 år gammal och hade sett så mycket fram emot att bli morfar åt vår lilla dotter. Tyvärr fick han besked om att han drabbats av cancer i bukspottkörteln sent i september förra året. När jag var gravid sov jag hos honom på sjukhuset flera nätter i veckan och försökte spendera så mycket tid jag bara kunde med min älskade pappa. Visade honom då och då Preglife appen som sade exempelvis : 20 dagar kvar till beräknad förlossning. Jag sa: titta pappa nu är det bara 20 dagar kvar till hon är hos oss! Som om för att ge honom styrka att kämpa lite till.
    Tyvärr fick han inte träffa henne. Så är det väl med livet ibland tyvärr.
    Jag fick lära mig att vara tacksam för vår hälsa, familj och vänner och den tid vi får tillsammans.
    Alla små bråk betyder ingenting i slutändan. Det viktigaste är att alla mår bra och är vid liv och att vi tar hand om varandra.
    Tack för din blogg och dina fina texter. Jag uppskattar den och jag önskar er all glädje, kärlek och lycka i er fina familj.
    Kram Sandra

    1. Nu är jag inte Michaela men ville bara skicka världens största, varmaste kram till dig. Livet är så fruktansvärt oberäkneligt och det allra värsta man kan tänka sig kan hända en dag och det absolut bästa kan hända nästa dag. Jag önskar dig, din dotter och din familj all lycka och välmående i framtiden. Ta hand om varandra <3

  5. Hej Mikaela,
    Ville bara säga att som läsare känner man hur all er kärlek till varandra strömmar ur det du skriver. Sömnen kommer bli bättre och kärleken bara öka, var så säker 🙂

    Kram från en tvåbarnsmorsa

    1. Åh så fint att du säger det. Tack för att du tog dig tiden, blev varm i hjärtat av din kommentar ❤️

  6. Hej!
    Har själv en liten och undrar hur ni gör/hur det går till när Dante sover hos sina mor-/farföräldrar? Dels om de har en resesäng eller vart han sover, samt om han vaknar lika ofta hos dem? Blir det värre/bättre när han vaknar upp på nätterna och det inte är ni föräldrar som är där, eller hur reagerar han? Vill gärna börja lämna bort till morföräldrar men samtidigt är man ju lite skraj över hur det ska gå 🙂

    Pa. Tänker att man får trösta sig med att man aldrig hört att äldre barn vaknar så mycket om nätterna och sover dåligt, så det kommer finnas ett slut på det jobbiga! styrkekramar!

  7. Skulle kunna varit jag som skrivit denna text. Jag har tjatat om mina dotters öron så många gånger. Vad heter sprayen? 🙂

  8. Heja er! Förstår att det är svårt att tänka så men det kommer att bli bättre. ❤️

  9. Jobbigt med sömnen men som alla skriver blir det bättre. Jag har en sjumånaders som sover hela nätterna förutom att han äter välling två gånger. Hans säng står precis bredvid min och hade det inte varit för att han kryper så hade han sovit bredvid mig i min säng. Visst är det mysigt att vara nära men framförallt såå skönt att inte behöva gå så långt när de vaknar. Det känns som att det blir tuffare när du måste springa fram och tillbaka till hans rum hela tiden!

  10. Vilka kämpar ni är <3 vi har en liten på 12 månader som också sovit katastrofalt dåligt hela hans första år plus kolik på det första månaderna. Som tur är har han varit glad oftast på dagarna (förutom alla dagar han sömnvägrat även då pga att han hatar vagnen osv hehe, man glömmer fort😅). Våra nätter har innehållit säkert 10-15 uppvak, antingen massa stök, gallskrik eller vakentimmar. Man har liksom aldrig vetat vad natten ska bjuda på. Jag har googlat ”kan man dö av sömnbrist” säkert ett par 4-5 gånger.. räddningen för oss är att vi alltid har sagt JA när någon har velat hjälpa till trots det hemska samvetet som kan komma. Vår lille har alltid tyckt om alla människor så det spelar som tur ingen roll vem han sover med. Vi har upptäckt ev äggallergi som vi ska testa för nu på onsdag. Iallafall så började vi få någon bra natt med kanske bara 2-3 uppvak där han somnade om fort runt 10 månader. Nu har vi kanske 2-3 rätt ”ok” nätter sen en hemsk men det känns som att det går åt rätt håll. Vi har i vilket fall inte kunnat sova tillsammans på över ett år utan en sover i källaren med Elias och en på övervåningen (ändå kan man vakna av skrik haha). Men det har hjälpt oss att dela upp oss hur tråkigt det än är. Jag tycker ändå vi är bra på att hitta tid till oss små korta stunder här och där vilket har betytt allt. Man behöver närhet och lite tid ihop!

    Var snälla mot er själva och varandra och ta hjälp om det finns!

    Önskar er all styrka och det kommer att bli bättre <3

  11. Sömnbristen är fruktansvärd och knäckte nästan mig och min sambo, förstår helt det du beskriver att det finns noll procent energi över till sin partner. Jag pluggar heltid och har inte varit mammaledig alls utan kört på med en liten knodd, kan tänka mig att stressen är likadanes för dig som jobbar samtidigt. Nu är vår sån 15 månader och helt plötsligt sover barnet, innan var det uppvak som värst runt 10 gånger per natt varje natt. Vi löste det genom att ta varannan natt, tråkigt men helt klart det bästa när man fått till det. En sov i gästrummet och den andra med svår son, från årskiftet flyttade vi in i gästrummet och Lill grabben har sovrummet. Och nu kan vi alla tre sova. När vi fick tillbaka sömnen kom kärleken och VI tillbaka. Den fanns där hela tiden under de två zombier som vankade runt innan vi hittade det som funkade för oss. Ni kommer hitta det som funkar för er och när det första året passerat så blir sömnen bättre och man är inte längre ett spöke av den man en gång var, man blir sig själv igen. Kämpa på, ni kommer klara det ❤️❤️

  12. Jag vet att du inte kommer att tro mig men nu kommer sakna hans sömnlösa nätter o hans behov att vaggas i timmar mitt i natten! Min bebis har inte haft tid för mig på typ 2 månader. Det är bara krypa, busa o upptäcka ALLT i världen som gäller, inte ens en sekund har han tid att kramas! Kan helt enkelt inte vara stilla o mamma o pappa är helt ointressanta! Vänta bara Michaela, ni har såååå mycket kul o galenskaper som väntar er, det är det absolut bästa som finns! :’-D

  13. Hej,

    Har tänkt lite pa det här med relationer under småbarnsåren. Mitt bästa tips är att när man väl får de där få timmarna med barnvakt, att inte lägga de på romantisk ”date-night” utan att göra en aktivitet som distraherar en lite.

    Jag tyckte det var svårt att gå från irriterande föräldrar som tjafsar om vems tur det är att ta bebisen till att behöva sitta och titta varandra djupt i ögonen över ett glas vin och diskutera meningen med livet. Det fungerar inte riktigt så för mig i allafall, min man och jag släpper inte irritationen och tjafset så snabbt och det blev lätt pressat och inte så avslappnat som man hoppades. Så det bästa för min man och mig var att göra en aktivitet. Istället för att gå ut och äta bara vi två så gick vi och spelade squash, träffade vänner, gick på bio, och istället upplevde något tillsammans som vi kunde prata om – något som inte handlade om oss själva, vår relation och våra barn. En gång gick vi till en såndär töntig spelhall och spelade massor av arcade-spel. Stod och sköt på grejer i ett par timmar och drack lite öl. när vi gjorde andra grejer kom vi liksom på att vi gillade att umgås, fick lite stimulation i samtalen och glömde bort allt annat.

    Ett bra tips är också att umgås med vänner när man har barnfri tid. Man tänker lätt att man ska fokusera tiden med sin partner själv bara, för att man ska ha kvalitetstid. Men jag älskar min man nästan mest när vi är med andra. Det är då jag verkligen inser hur rolig han är, och det lättar upp stämningen när man har andra med sig.

    Så mitt tips till alla trötta småbarnsföräldrar är att skippa romantiska middagen och gör något lite lättsamt med vänner istället.

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Ett samtal om att tappa bort varandra under småbarnstiden

Jag gick hem till Dani en eftermiddag förra veckan för att prata om hur en kärleksrelation tärs av att få en bebis. Det blev en intervju och ett podcast-avsnitt där vi pratar om just detta – helt utan filter!

Det är väl ingen som tror att man ska bli ”det paret” när man skaffar barn, men sen hamnar man i regelbundna pikar och tjafs som växer ur ständig sömnbrist.

HÄR kan du läsa intervjun med Dani eller lyssna på vårt samtal om ämnet.

Ett litet tips till alla småbarnsföräldrar, gravida eller för er som bara är nyfikna på vad som kan hända i en relation när man skaffar barn.

  1. En del av mig blir så himla lättad när jag läser sånt här. Vetskapen om att man inte är ensam. För min del handlar det inte om sömnbrist, utan mer om att jag känner att jag blir en ointressant person när jag är hemma och dagarna ibland inte innehåller särskilt mycket. Vilket ju är HELT ok och så det är när man är hemma med en liten bebis (och bara för att förstärka så har jag ju inte ens nåt emot det, jag älskar att vara hemma med bebbe och har inget alls emot att vara själv). Det handlar mer om när bebis har somnat för kvällen och vi typ ska äta middag då jag blir som nervös och funderar i förväg på vad vi ska prata om? För att jag vill vara den där intressanta och spännande personen som man kanske var lite mer förr. Bör tilläggas att jag alltid har lidit lite av duktig-flicka-syndrom och haft halvkass självkänsla under perioder. Det är så dumt, för min kille är världens lugnaste som jag verkligen inte behöver ”bevisa” nåt för, men ändå sitter det i så hårt. Och jag är livrädd för tystnader. Och rädd för att jag känner som jag gör, för vart det kan leda oss. Blä, blev en lång text, men lite så jag känner just nu…

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Två små tips från Estelle & Thild

Man får ju testa runt lite när det kommer till bebis om man vill hitta det som passar ens bebis bäst, men jag måste tipsa er om två favoriter här hemma! De är båda från Estelle & Thild och vi älskar dem.

Först är det deras Biocare Baby Body Lotion som är en mjukgörande lotion med aloe vera som vi använde i Sydafrika, perfekt för att svalka och mjukgöra känslig bebishud efter en dag ute (även om de knappt vistas i solen!).

Den andra är deras S.O.S Diaper Cream som jag inte kan leva utan. Det är den bästa blöjkrämen vi testat, perfekt för att smörja en känslig liten bebisrumpa med! Den står alltid framme vid skötbordet hemma.

Två små tips till fellow parents out there. Ha en fortsatt mysig söndag nu. Puss!

  1. HEJ :).
    Vilken flaska använde du på Dante i början?
    Sitter & kikar runt nu men det är en djungel där ute, haha.
    Tack för en super blogg !!
    Kram

    1. Nej, har köpt dom. Om det är ett samarbete annonsmärks det ALLTID. Ville bara tipsa om två produkter jag gillar!

  2. Fråga, pga är blivande förstagångsförälder och vet liksom ingenting. Är blöjkräm någon man smörjer med varje gång eller något man använder mer vid behov? Om man ser att det är rött och torrt typ? Tack för fin blogg!

    1. Haha jag har aldrig googlat så mkt som när Dante kom. HUR ska man veta allt?! Man smörjer det när rumpan är lite extra röd, för oss brukar det bli någon gång per dag men för andra kanske det är vid varje eller bara en gång i veckan. Men man måste inte smörja varje gång om man inte känner att de behövs. I början är det ju mååånga blöjbyten så då behövs det absolut inte! Tror vi låg på ca 15 blöjbyten om dygnet första månaden haha. Puss!

      1. Och så finns det bebisar, som min pojke, som har använt blöjkräm max 5 ggr under hela sitt liv, han fyller snart 2 nu :))) Det är så olika! Ang. tipset: Det gör mig glad att du tipsar om så naturliga produkter som inte innehåller några starka kemikalier <3

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

sub archi