Min graviditet: Vecka 22

Hej från en gravid liten gullis!

Nu är jag i vecka 22 och här (klick!) kan ni läsa om veckan.

Fråga till andra personer som varit gravida: Känner ni er också proppmätta från lunch och framåt? Nästan som att magen håller på att sprängas, oavsett hur mycket eller lite man ätit?

  1. Yes yes yes! Är i vecka 24 och har exakt samma problem med mättnaden. Speciellt efter lunch haha. Spelar ingen roll vad jag äter heller. Upplever att det blir värre och värre dessutom. Har börjat dela upp måltiderna lite, funkar faktiskt bra. 🙂

  2. JA på din fråga! För mig har det inte blivit bättre utan nu i vecka 31 har halsbränna/sura uppstötningar tillkommit, men det är ju en liten person som slåss om utrymmet 😄

  3. Jag är också gravid men en månad längre fram än dig och har känt mig mätt större delen av dagen i ca 2 månader. Har svårt att känna mig hungrig helt enkelt även om det förväntas att man är det.

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

ENTREPRENÖR, INFLUENCER & FÖRFATTARE

Jag har sedan 2004 drivit min blogg som varje vecka når ut till tusentals unga kvinnor, främst i åldrarna 20-35 år. Jag skriver om känslor, vardag, mode/skönhet, inredning, mat/dryck och yoga. Här hittar du djupa, transparenta texter blandat med inspirerande bilder och härliga tips.

  1. Gaviscon! Knaprar som en galning hemma, mot sura uppstötningar och halsbränna! Hade inte klarat mig utan det nu under graviditeten!

  2. Så roligt jag lyssnade på podden Babykaos imorse med Filippa Tjärnlund. Hon berättade om sitt craving – macka med ost och gurka. Kul att ni har precis samma, inget craving jag hört om tidigare men det är ju så otroligt gott 🙂

  3. Bästa mot sura uppstötningar är garviscon 🙂 receptfritt. Effekten håller i sig längst av de alternativ jag testade under graviditeten. Men funkar bäst om man äter dem varje dag. 👍

  4. Hej!

    Ville bara skriva hur bra jag tycker ditt och Hamiltons avsnitt ”singellivet” var. Lyssnade och tänkte på dumma konstiga saker man gjort. Och gjorde något läskigt, skrev till han som bara försvann ur min vardag utan att jag märkte det. Nu har han svarat och jag vågar kanppt öppna det hehe. Allt för dumma rädslor jag själv skapt som det inte finns någon egentlig grund i.

    Vart jag ville komma med det här är jag inte säker på. Men typ, Tack för att er podd insperar till att man ska våga leva lite! Vad är liskom det värsta som kan hända? Mer känsla och självdistans kommer vi långt på

    kram

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Tankar kring NIPT-test

Hej!
Grattis till graviditeten, så glad för er skull 🙂

Jag har en fråga till dig. Såg att ni valde att göra NIPT-test privat. Jag blev gravid i somras och erbjuden KUB i vecka 12 där jag fick en ökad sannolikhet för kromosomavvikelse och blev därför erbjuden NIPT vilket vi tackade ja till.. även det testet visade en risk så till slut fick jag göra fostervattenprov. I vecka 17 fick jag svaret att barnet i magen hade en kromosomavvikelse och i v.18 avbröt vi graviditeten. Det värsta jag någonsin gjort i hela mitt liv då det var ungefär som en förlossning 🙁
Min fråga till dig är varför ni valde att göra NIPT? Hade ni bestämt er för hur ni skulle gå vidare om resultatet visat något negativt?

Jag har fött barn tidigare och hade då en underbar graviditet så jag tog för givet att allt skulle gå bra även denna gång men oj så fel jag hade. Nu har jag precis plussat igen men känner ingen större glädje. Mest rädsla faktiskt 🙁 vet inte om jag vågar göra KUB och NIPT
igen men vi får se när det är dags helt enkelt.

Tack för en fin blogg. Kramar

Hej fina du!

Tack snälla för varma ord!

Först och främst vill jag skicka världens största kram till dig. Jag kan inte ens föreställa mig vad du har tagit dig igenom och jag förstår dina känslor till 100%. Det finns så mycket tunga saker när det kommer till vägen till ett barn som man inte alltid pratar om men som många tvingas ta sig igenom. Jag förstår att du är rädd och har svårt att känna glädje, och det är nog något som många hade känt med dig om de var i din situation.

Vår väg till barn var inte spikrak och jag hade väldigt svårt att känna glädje i början av graviditeten. Istället var jag försiktig och förberedd på att vad som helst kan hända längst vägen. Det var min försvarsmekanism och det enda sättet jag kunde ta mig an den här graviditeten på.

Jag har fått ganska många frågor om just NIPT så jag tänkte att jag skulle svara på hur jag ser på det! Med det sagt så vill jag poängtera att det finns inga rätt eller fel i en graviditet, alla väljer sina egna vägar. Men det här är den vägen vi har valt för att det har känts rätt för oss.

När vi fick reda på att jag var gravid ringde jag till direkt för att boka in ett tidigt ultraljud i v. 8. Vi ville se så tidigt som möjligt om det fanns hjärtslag eftersom risken för missfall minskar drastiskt om man ser hjärtslag redan i v.8 (även om det aldrig finns garantier, såklart, för så ser livet ut). Ett sånt ultraljud bokas in privat och kostar ca 750kr. I vårt fall var det helt självklart att ta den kontrollen som vi kan i den här graviditeten och göra det vi kan för att så tidigt som möjligt upptäcka om någonting inte är som det ska (eller om det är som det ska, så att vi kan slappna av och känna oss lite säkrare).

Efter ultraljudet i v.8 bokade vi in ett NIPT-test i v.11. För er som inte vet: NIPT är ett avancerat kromosomtest som kan göras redan i v.11 via blodprov på mamman för att se om det finns ev. kromosomavvikelser på fostret. Det är ca 99% tillförlitligt, men bekostas privat och ligger på 5 500kr. Om man googlar får man upp ställen i sitt område som erbjuder NIPT. På det här testet får man även reda på könet (om man vill!) och provsvaren kommer ca 5-10 arbetsdagar efter att man har gjort blodprovet.

Om man inte gör NIPT erbjuds alla gravida kvinnor i (korrigering! Jag menade Stockholm och inte hela Sverige, gick lite fort när jag skrev och har förstått sedan innan att alla kommuner är olika) ett KUB-test i v.12. Det är ett sannolikhetstest som är ca 92% tillförlitligt (om jag inte minns fel!).

Mitt tips till alla som inte vet vad de ska göra är att googla och ta fram så mycket information som möjligt och därefter ta ett beslut om hur just NI vill göra.

Vi valde som sagt att boka in ett NIPT-test privat eftersom vi ville ta den kontrollen vi kan i den här graviditeten (och har ekonomisk möjlighet att betala för ett NIPT-test). Att få reda på – så tidigt som möjligt och så troligt som möjligt rent procentuellt – om det finns eventuella kromosomavvikelser eller inte var viktigt för oss. Antingen för att vi kan slappna av om provresultaten är normala men också för att vi så tidigt som möjligt kan avbryta graviditeten om det skulle bli aktuellt.

Vi hade även pratat ihop oss om vad vi skulle göra om NIPT visade kromosomavvikelser innan vi gjorde testet.

För mig och D finns det inte att gå och vara osäkra eller rädda ”i onödan”. Vi är personer som vill ta kontroll, går på statistik, vill göra vår research och kunna ta beslut. Jag skulle inte vilja gå igenom graviditeten i ovisshet om att det kanske var något som inte stämde, för att jag var för rädd för att ta reda på svaret. Vi är heller inte personer som litar på att allt går som det ska och därför struntar i att göra tester. Vi har enorm respekt för att saker inte alltid blir som man har tänkt sig och vill så tidigt som möjligt kunna förbereda oss om något skulle avvika från det normala. Oavsett om vi hade valt att avbryta en graviditet vid kromosomfel, eller fortsätta den, ville vi veta det så tidigt som möjligt för att mentalt förbereda oss på nästa steg.

Det enda jag kan säga till dig är att följa din intuition, magkänsla och hjärta. Den enda som har svaret på hur du ska göra med din kropp och din graviditet är just du. Nu har jag delat med mig av mina tankar och känslor eftersom du (och flera andra) frågade, men de är just mina och i slutändan ska du alltid göra det som är rätt för dig.

Jag och D visste hur vi ville ta oss igenom den här graviditeten och det har vi gjort utan att lyssna på någon annan. Jag har hört allt ifrån att vi oroar oss i onödan till att det bara är slöseri med pengar att boka NIPT men jag har inte lyssnat på någon. Ingen annan vet vad som är onödigt eller nödvändigt i vårt liv förutom just vi! Även nu efter att våra provresultat har visat fullt normalt sen början av den här graviditeten, så är våra ultraljud och NIPT-test ingenting jag ångrar för fem öre. Det är mitt livs bäst investerade pengar för det gav oss en trygghet och statistisk säkerhet som vi behövde och önskade.

Hoppas du hittar den väg som är rätt för dig och att den här graviditeten går hur bra som helst. Jag skickar massa kärlek till dig <333

Om någon av er som läser har varit med om liknande erfarenheter och har några stöttande ord till personen som skrev frågan, så får ni gärna kommentera och dela med er.

Om du som läser inte delar åsikter/tankar/känslor som jag eller personen som ställde frågan har delat med oss av – håll det gärna för er själva eller dela med er med kärlek, förståelse och respekt i åtanke. Här visar vi en god ton mot varandra, speciellt när vi pratar om något så känsligt som det här. Tack fina ni ♥!

  1. Hej!

    Vilken fin text och viktig fråga du lyfter!
    Jag är dock lite fundersam på ”Om man inte gör NIPT erbjuds alla gravida kvinnor i Sverige ett KUB-test i v.12”.
    Stämmer det verkligen? Är det inte bara i Stockholm och sedan olika beroende på vart i Sverige man bor? (Och i de flesta kommuner erbjuds det endast till kvinnor över 40 år) Men jag kan vara helt ute och cyklar här…?

    Stor kram!

    1. Det stämmer, jag som bor i tex Västernorrland fick betala tusenlappar för KUB-testet då jag är yngre. Önskvärt är såklart att vården ska vara jämlik i hela Sverige!

      1. Och jag som tillhör västra Götalandsregionen fick inte heller göra något kub-test pga att jag inte tillhörde någon riskgrupp. Så att alla får möjlighet till kub stämmer inte.

      2. Håller verkligen med! Tror KUB ligger på ca 1500kr nu för de län som inte erbjuder KUB gratis. Kram!

  2. Jag tänker precis som du gör i frågan. Jag vill veta och kunna ta ett beslut istället för att bli överraskad. Vi funderade på att betala för NIPT, men valde istället att göra KUB privat (här får man tyvärr inte det gratis) trots att det inte är lika tillförlitligt (mkt billigare dock). Vi hade också pratat igenom innan hur vi ville göra om vi skulle få ett dåligt besked. Nu fick jag tyvärr reda på då att graviditeten avstannat i v9. (skulle ha fått ungefär samtidigt som dig om jag fått behålla graviditeten) Hade vi inte gjort KUB finns risken att jag hade behövt gå till ca v 20, då rutinultraljudet är, innan jag fått reda på något så jag är glad över att vi valde att betala för ett tidigare ultraljud. Jag blev gravid direkt efter men hade en dålig känsla och gjorde ett ultraljud i v 7. Ytterligare ett MA (missed abortion). Jag har tyvärr inga peppande ord, men jag förstår verkligen känslan av att inte kunna njuta och att mest bara känna rädsla. För min del är det viktigt att ha koll och jag tror verkligen på att gå på sin egen magkänsla och inte lyssna för mycket på andra runt om en. Det är inte bra att gå runt och vara orolig, men det är inte heller fel att lita på att det ska gå bra och skippa extra undersökningar. Sedan måste jag ju erkänna att jag är lite avundsjuk på alla som inte varit med om något jobbigt och faktiskt kan njuta fullt ut av graviditeten. Det är bra att vara påläst och förberedd men man ska vara försiktig med att hamna bland för mycket negativt googlande så man tappar den där positiva känslan 🙂

    1. Så kloka och ärliga ord, stort tack för det <3 jag tror att din kommentar hjälper mer än vad du tror! Det är fint att känna sig mindre ensam i något så tufft som när en graviditet/graviditeter inte går som den/de ska. Tack för att du delar med dig ❤️

  3. Fint inlägg!
    Hoppas inte folk går bananas här inne nu, utan respekterar att folk tycker/ gör olika.
    Det där med att alla erbjuds Kub test är nog lite olika kommun till kommun.. här tex (Västra Götaland) blir man bara erbjuden om man har familjemedlem med kromosomavvikelse eller var 35år fyllda vid sista mensen innan graviditet. Galet att det kan va så olika.

    1. Verkligen galet. Tycker det borde vara lika i hela landet! Nej jag hoppas att det fortsätter vara en fin stämning när vi diskuterar graviditet fortsatt här i bloggen ❤️

    1. Hej!

      Ja jag har förstått det som att alla län inte erbjuder KUB om man inte är en ev riskgraviditet/över 35 år men att det går att boka privat för ca 1500kr (kan säkert variera beroende på län). Så tråkigt dock att det inte ser likadant ut i hela landet, det tycker jag att det borde göra!

  4. Lite tråkigt att det ska kosta så pass mycket pengar men jag skulle inte tveka om jag hade möjligheten. Jag tror inget av detta var möjligt när jag gick igenom mina graviditeter för rätt länge sedan, det fanns ultraljud och fostervattensprov för de som var ”äldre”. Min första graviditet slutade med att det på ultraljudet i v 16 upptäcktes att fostret dött i v 8, en sk missed abortion. Vid nästa graviditet fick jag (kostnadsfritt) göra ett ultraljud i v 10 för att slippa oron att det hänt igen men det var det. Så jag har all förståelse för att man väljer att göra de tester som finns.

    1. Jag håller med dig när det kommer till det ekonomiska. Önskemålet vore ju att det var lika möjligheter för alla gravida kvinnor i hela landet.

      Tack för dina ord
      Stor kram <3

      1. Hej. Undrar om man vill göra KUB innan NIPT?
        Finns det något idé att ens göra båda förutom den chansen att man kan få det bekostat om det nu skulle finnas en betydande risk för avvikelse på KUB.

        Eller ska man göra enbart NIPT direkt om man vet att det är ett NIPT man vill göra?

  5. Ja, olika i olika län vilket är orättvist. Här i Östergötland blir alla erbjudna gratis KUB och sen gratis NIPT om kub skulle visa på högre sannolikhet för avvikelser än normalt!

  6. Åh så svårt detta.
    Tycker både du och frågeställaren uttrycker er väldigt fint, och jag känner igen mig väldigt mycket i ditt tankesätt.

    Jag är en person som vill ha kontroll (och min kille förstår att happy wife=happy life så han är med på det tåget även om det inte är fullt lika viktigt för honom) och skulle av den anledningen vilja göra alla tillgängliga tester. MEN jag kan för mitt liv inte landa i frågan kring vad jag ska ”göra med” resultatet, förutom att uppnå kontroll. Jag vet inte om jag skulle kunna avsluta en graviditet baserat på resultatet av ett NIPT test, samtidigt som jag inte vet om jag trot att jag som person skulle se mig själv fullfölja graviditeten och möjligen ändra hela mitt liv. Så varför göra tester, om jag inte kan ”hantera” resultatet? Så snårigt detta både i tankarna och hur man uttrycker sig, men jag kan verkligen inte landa i detta svåra-mer än att jag vill ha kontroll.

    Nu är jag inte gravid, utan är fortfarande i stadiet att vi försöker bli gravida så jag behöver inte ta ett beslut idag. Men tror diskussionen är viktig att kunna ha (på ett respektfullt sätt!) och jag tror att vi alla måste ta besluten efter vilka vi själva är.

    Fint att du lyfter detta M, och jag hoppas det kan bli fler fina diskussioner om graviditet och barn här i bloggen framöver <3

    1. Hej fina du

      Jag förstår dig helt! Det ÄR viktigt att veta vad man vill göra med resultat, som du säger, och inte bara tänka på kontrollen att göra testet. Vi tog flera samtal om vad vi skulle göra vid olika typer av resultat och såg till att vi hade samma syn på allt innan vi gick vidare med våra test.

      Tack för dina ord och pepp
      <3

  7. Sjukvård bedrivs på landstingsnivå (region nu) och inte kommun. Således ser det annorlunda ut i Sverige beroende på vilket landsting man tillhör (helt sjukt) och inte beroende på kommun ”Stockholm”. Grattis till graviditeten 🙂

  8. Så kloka och fina ord! Det här med fosterdiagnostik är såååå svårt. Vi velade och tvekade länge med hur vi skulle göra vid vår första graviditet. Jag är en person, precis som du, som vill ha koll och förlitar mig på fakta och statistik. Men jag var samtidigt väldigt orolig kring ev ”negativa” resultat. Hur skulle jag/vi känna och reagera om svaret var negativt? När jag, två timmar innan test, insåg att mina oroskänslor grundade i att jag kände att jag inte skulle kunna fatta beslut om avslutande av graviditeten om svaret var negativt så ställde vi in. Med facit i hand (två fullt friska barn) så skulle det kunna vara”enkelt” för oss att säga att tex NIPT är ”onödigt” med två unga friska föräldrar osv. Men här måste vi alla påminna oss själva om att en graviditet är högst privat och det är upp till den gravida samt ev partner att fatta de beslut som är rätt för just deras graviditet. Drömmen vore om alla fick möjlighet att gå igenom sina graviditeter helt utan åsikter och tyckande från andra. Kanske är vi ett steg på vägen mot att meningsskiljaktigheter och olika tyckande kan läggas åt sidan för att istället bara kunna glädjas och vara tacksamma tillsammans och/eller för varandra? Jag är då tacksam för forum som detta där vi tillåts vara olika, men utan att trycka ner och hata på varandra ❤️ All kärlek och lycka till dig och din familj Michaela!

    1. Hej fina du

      Tack för dina tankar och ord! Så fina och intressanta. Det är spännande att höra hur andra gravida kvinnor har resonerat i sina beslut, även om besluten är olika.

      Och tusen tack för dina peppande ord
      Massa kärlek!

  9. Jag tänker att även om man tror att man inte vill avsluta graviditeten vid ett resultat som visar på trolig kromosomavvikelse, så kan ju om man väljer att behålla förbereda sig mentalt samt läsa på, prata med andra föräldrar som har ett barn med funktionsvariation (tror att det är ordet som man använder idag?) etc. Jag har inga barn (och vill inte heller ha några) men så hade jag nog känt, som också gärna vill ha kontroll. Hursom, grattis till graviditeten! 🙂

  10. Så fint du beskrev det här i din text. Jag blev uppfångad vid kub i min förra graviditet där jag fick en ökad risk för kromosomavvikelse, det visade efter många tester att så inte var fallet men att fostret hade ett väldigt allvarligt hjärtfel och vi fick avbryta graviditeten. Vi har ett barn hemma och tanken på att behöva gå hela graviditeten och efter förlossningen förlora det barnet usch.. det bara tror jag hade varit otroligt mycket jobbigare för mig och familjen vilket gör att jag är glad att jag fick så mycket information att vi kunde ta beslutet att avbryta efter halva graviditeten istället, även om det är ett beslut jag inte önskar att någon skall behöva ta. Men jag är ödmjuk inför att det är såhär livet är, att få barn är en resa och för oss har den varit svår stundtals men samtidigt den mest värdefulla resan någonsin eftersom vi har ett barn hos oss och nu ett i magen som verkar friskt och om allt går som det skall får vi kanske ett syskon till slut men jag har i den här graviditeten gjort och velat ta reda på så mycket vi kunnat för att förbereda mig eller eventuellt kunna fatta de beslut som behövs! Tack för att du delar med dig av dina tankar och känslor till oss andra, det är fantastiskt att få läsa om andras rädslor, tankar och känslor eftersom man så sällan pratar om de här med varandra i vardagen! Massa kram <3

  11. Tack för ditt otroligt fina svar ❤️ Hade inte förväntat mig ett helt inlägg. Men tror det är viktigt att vi pratar om detta då det är lätt att känna sig ensam när man är mitt uppe i det. Önskar dig all lycka i graviditeten 🥰

  12. Hej snälla berätta var du gjorde ditt nipt? Jag mår förfärligt nu, hittar inte i djungeln och de testar inte samma saker? Vilka är seriösa? Maila mig svar om inte här. Är i v 16 nu har två v kvar innan gränsen för abort är nådd. Jag blir tokig.

  13. Sen kommentar men tänker att ngn kanske hittar hit sent precis som jag 🙂 Vi har en dotter på snart 1 år och valde att göra KUB i den graviditeten. Bor i Västernorrland och fick lämna blodprovet i min hemstad och åka till en annan stad i samma region för att göra ultraljudet. Det var ganska dyrt – 2500kr om man ser till att det erbjuda kostnadsfritt i Sthlm. Vi är nu gravida igen och valde nu att göra NIPT som finns i Umeå som närmast och kostade 5500kr. Vi kände båda att vi trots den positiva erfarenheten av KUB inte ville leva med en sannolikhetsratio utan få ett så pass tillförlitligt svar vi bara kan utan invasivt test. Inväntar nervöst svaret 🙂

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

IT’S A…

… BOY!

I juli kommer vår pojke! GAH kan inte förstå att det är sant!

Jag drömde tidigt i graviditeten att det var en pojke och efter det har det känts självklart. När vi fick svaret från NIPT-testet i v.14, där man kan ta reda på könet, var jag ju i Schweiz på tjejresa. Dagen efter när jag kom hem bestämde vi oss för att kolla könet direkt och D var riktigt nervös! Jag hade däremot varit så säker på könet fram tills samma dag för då blev jag plötsligt osäker – tänk om det är en flicka trots allt? Jag kommer ju försättas i chock!

Men efter en stund insåg jag att det inte spelar så stor roll. Kanske skulle jag bli chockad över att det inte var det jag så starkt kände. Men det fanns ingenting jag hellre önskade än en frisk bebis och det hade jag ju fått reda på kvällen innan i Schweiz när jag såg att provresultaten hade kommit – och var normala. Jag grät så mycket av lycka då och insåg att det var det enda viktiga för mig.

NOG om det, vi är så glada för vår lilla pojke! Jag har ju sett massa bilder på D som barn och herre min gud, det är nog det sötaste barnet som gått på vår jord. Att jag ska få en liten sån mini-Damon känns för bra för att vara sant. Jag tycker ju (såklart hehe) att han är den gulligaste människan på jorden och kan inte förstå att jag ska få en pojke med hans – och mina! – gener. En mix av oss två. Det är ingenting jag någonsin tagit för givet. Helt fantastiskt!!!

Tack universum ♥

  1. Jag visste deeet!! Wow vad kul, grattis igen finaste Forni & D!! <3

    Tänkte även passa på att fråga vartifrån din snygga blus kommer ifrån? 🙂

  2. Tänkte jag direkt på bilden från Maldiverna att de va en exakt likadan mage jag själv haft med mina två pojkar!
    Du känns som en cool pojkmamma ! 🙂

    Grattis ♡
    Vad gillar du för typ av namn ? Äldre ? Vanliga? Egna ”påhittade” ?

  3. Mysigt med en pojke! Och du, han kan likagärna bli en kopia av dig. Vår första är en pojke och utöver sin pappas bruna ögon så är han väldigt lik mig, till utseendet åtminstone 🙂 Lycka till med allt och njut! Bästa tiden i livet väntar er <3

    1. Haha ja det är såklart väldigt sant! Förhoppningsvis blir han en fin mix av oss båda <3

  4. Stort grattis ännu en gång till graviditeten 😍 Vilken dröm att du och Amanda kommer få bebis så tätt inpå varandra och båda pojkar dessutom!
    Skulle vara så kul om hon någon gång vill och har tiden till en comeback, mvh en gammal bloggläsare 😀
    Har även en fråga som kanske skulle passa till frågor med Forni. Vet inte om du redan tagit upp det här eller kommer att göra det. Men här kommer frågan, Kommer ni att döpa er son eller ha en såkallad namngivelsefest istället?
    Är själv döpt men kommer inte från en troende familj. Har inga barn ännu men skulle vara kul att veta hur du/ni resonerar kring det här?
    Exempelvis: döper man i kyrkan för att man är troende eller av ren tradition? eller väljer man bort dop just för att man inte är troende?
    Kram och tack för en härlig blogg!

  5. Grattis till graviditeten, så glad för er skull 🙂
    Jag har en fråga till dig/frågor med Forni. Såg att ni valde att göra NIPT-test privat. Jag blev gravid i somras och erbjuden KUB i vecka 12 där jag fick en ökad sannolikhet för kromosomavvikelse och blev därför erbjuden NIPT vilket vi tackade ja till.. även det testet visade en risk så till slut fick jag göra fostervattenprov. I vecka 17 fick jag svaret att barnet i magen hade en kromosomavvikelse och i v.18 avbröt vi graviditeten. Det värsta jag någonsin gjort i hela mitt liv då det var ungefär som en förlossning 🙁
    Min fråga till dig är varför ni valde att göra NIPT? Hade ni bestämt er för hur ni skulle gå vidare om resultatet visat något negativt?

    Jag har fött barn tidigare och hade då en underbar graviditet så jag tog för givet att allt skulle gå bra även denna gång men oj så fel jag hade. Nu har jag precis plussat igen men känner ingen större glädje. Mest rädsla faktiskt 🙁 vet inte om jag vågar göra KUB och NIPT
    igen men vi får se när det är dags helt enkelt.

    Tack för en fin blogg. Kramar

    1. Hej Sara

      Ville svara dig för jag och min kille har varit igenom liknande, fast lite tidigare, i v 14. Vi såg redan på ultraljudet i v 11-12 då det var tänkt att vi skulle göra NIPT att det var något fel på fostret. Vi var hos fostermedicin därefter och valde att avbryta utan några vidare tester – de gjordes i efterhand och visade en allvarlig genetisk avvikelse. Avbrytandet är i särklass det värsta jag varit med om i livet. Kanske inte fysiskt (även om smärtan var fruktansvärd), men framför allt psykiskt. Det har gått nästan nio månader och fortfarande tänker jag på det varje dag, fortfarande gör det mig så oerhört ledsen. Inte lika intensivt som då, men smärtan finns kvar. Någonstans precis efter aborten tänkte jag att bara jag blir gravid igen så löser sig allt. Så var inte fallet. Jag är gravid igen, i vecka 21 och denna graviditet har kantats av så mycket oro och rädsla. För barnet, för att behöva gå igenom allt igen, etc.

      Vi valde att göra NIPT igen. Eller – det var samma förfarande som sista. Ultraljud – avvikelse, inget NIPT. Två månader av utredningar och väntan, tills vi till sist i v 20 fick beskedet att allt ser bra ut. Men fortfarande finns oron där och jag har svårt att glädjas helt – varje liten smärta, obehag etc, kopplar jag till att något är fel. Men jag hoppas det ska lägga sig, ju längre tiden går.

      Jag tror, när det kommer till NIPT, att man bör ha tänkt igenom noga innan vad ett eventuellt icke-normalt provsvar kommer leda till. Både själv och tillsammans med sin partner, om man har någon. Vad kan vi acceptera, när vill vi avbryta? Jag resonerar som så, att det är alltid bättre att veta än att inte, men där är vi ju alla olika. Vi hade beslutat att om barnet hade trisomi 13 och 18 skulle vi avbryta – likaså om det hade trisomi 21, som ju kan vara helt OK, men exakt hur sjukt barnet blir går inte att säga innan. X0 och XXY hade varit OK för mig, men min partner var mer tveksam.

      Kunskap kan ju vara väldigt tuff, men bara du och din partner kan ju veta vad ni klarar och accepterar.

      Jag hoppas verkligen att allt går bra för dig. Du är inte ensam.

      Stor kram.

      1. Hej Erika

        Tack för ditt otroligt fina, ödmjuka och vänliga svar till Sara. Jag blir så varm i kroppen över den respekt och kärlek som kan finnas mellan kvinnor här inne.
        Sara, ikväll kommer ett inlägg om detta upp där jag svarar utifrån mig själv och mina egna tankar. Jag har sett att du kommenterar tidigare men behövde få lite tid på mig för att skriva klart ett ordentligt svar.

        Skickar massa kärlek till er båda <3

  6. Gratulerer så masse med graviditeten, Michaela! ❤️ Jeg er selv gravid med termin i juli så det er veldig fint å følge deg og din graviditet!
    Håper du etterhvert vil skrive noen innlegg om babyrom, utstyr til baby, de første innkjøpene, babyklær osv.

    Ha en fin-fin mandag!

    1. Tack snälla <3 Åh vad roligt att du också är gravid! Självklart kommer jag att skriva massor om graviditeten och vägen till vår bebis.

      Kram!

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Pojke eller flicka?

God morgon fina ni,

Senare idag tänkte jag avslöja om det är en pojke eller flicka som bor i min mage! Vad tror ni?

Jag var säker från första början vad det var och blev inte alls förvånad när vi fick NIPT-resultatet och därmed svaret på könet på vår bebis. Hade däremot försatts i chock om det INTE var det jag trodde, haha!

Däremot måste jag erkänna att könet inte alls har känts viktigt för mig. Jag är så otroligt tacksam över det här barnet och kunde inte bry mig mindre om vad det var för kön. Det positiva är dock att det blir lite mer verkligt (i alla fall för mig) när jag vet just könet. Då kan jag föreställa mig min bebis, vi kan diskutera namn (så svårt!) och sådana saker.

Kika in om några timmar igen så får ni också veta.
Puss!

  1. Så spännande! Tror det är en liten pojke som väntar 😊. Ska bli kul att höra vad ni har för olika namnförslag, sånt är alltid så kul. Om det visar sig vara en pojke hör jag gärna vilka olika namn ni tycker är fina 👶🏻. Jag har själv en lista med barn namn men upplever flicknamn som så otroligt mycket enklare, på min lista dominerar dem helt över förslagen på pojknamn. Ha en fin söndag!

  2. Har verkligen tänkt innan att det är en liten tjej i magen, men nu helt plötsligt känns det som att det är en kille. 😍

  3. Tror egentligen att det är en pojke men jag tycker alla får pojkar just nu så då tänker jag att nån måste ju få en tjej så därför gissar jag på det, haha! Fantastiskt oavsett!

  4. Hej Michaela! 💗
    Har följt dig sedan du började blogga och din blogg har alltid varit min favorit. En kärleksfull, harmonisk, inspirerande och rolig plats. Därför känns det på något konstigt sätt som att jag känner dig..och jag blev så otroligt glad när jag såg att ni skulle få barn. Miljoner grattis, vilken gåva! ❤️ Att få följa denna resa känns som det vore en av mina vänner, blir så glad när jag kommer in här. Ha en fin söndag 💗

  5. Det är lustigt att man får en sån tydlig känsla. Jag har inte vetat om det varit en pojke eller flicka när jag varit gravid men haft rätt båda gångerna. 🙂

  6. Enligt kineskalendern så är det en pojk som du ska få och jag tror starkt på kineskalendern så jag gissar på POJKE ❤️

  7. Lyssnade precis på podden ang. ditt sneakers dilemma.
    Måste bara inflika att det finns super fina modeller ifrån adidas stan Smith i mocka så dem ser lite lyzzigare ut 😄.

  8. Hur har din hy reagerat på graviditeten. Jag har alltid haft lite finnar, men under graviditeten blev det så mycket sämre. Vet ju att du haft lite finnar till och från, tänkte omfu märkt skillnad nu.

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

sub archi