Slutsats

Jag insåg under min bloggpaus i juli att jag inte vill sluta blogga och det var det bästa med pausen – att komma till ett svar på mina funderingar. Nej, jag ska inte sluta, jag älskar den här platsen. Men när jag gör en överblick över mitt liv är det tydligt att tårtbiten ”jobb” rinner över på alla andra bitar. Det är stor skillnad på hur jag jobbar nu gentemot för ett år sedan. För ett år sedan jobbade jag 100% med mitt egna företag där mina sociala medier, magasinet, författarskapet och övriga projekt låg under. Idag jobbar jag enbart 20% med mitt egna företag, och 80% med Baby Journey. I ekvationen blir det därför helt omöjligt att hålla samma tempo i mina sociala medier. Under året har jag halverat antal kampanjer och samarbeten som influencer och insett att jag även måste halvera (minst, egentligen) mina övriga inlägg om jag inte ska jobba 180%… och så mycket vill jag inte jobba.

Därför har jag bestämt att i alla mina kanaler kommer det komma inlägg när tid finns och lusten är där, men inte genom tvång, för då kommer jag inte må bra och inläggen kommer inte bli bra heller. Det kanske blir ett inlägg på en vecka här inne, eller fem, men det kommer jag inte att veta för det beror på hur allt det andra jobbet ser ut. Hoppas det är okej för er, och att ni fortsätter hälsa på här inne i alla fall.

En rolig sak är i alla fall att jag har varit sommarvikarie i podden ”Nu börjar livet” som mina vänner Rebecca Stella och Vanessa Lindblad har! Vanessa behövde semester så jag hoppade in tillsammans med Stellz och det var SÅ kul! Det är bara söka i valfri poddapp så kan ni lyssna på de tre avsnitten vi gjorde tillsammans i juli ♥

Nu ska vi sätta på en serie och stänga ner datorerna, har ni något tips? Vi såg precis Uncoupled på Netflix som var otrolig, se den alla människor. Puss!

  1. Låter toppen! Man ska inte jobba ihjäl sig <3 kikar in här på söndagskvällar/måndagkvällar och läser inläggen, man behöver ju inte gå in varje dag och hellre kvalitet 🙂

    1. Åh vad härligt, då ses vi här inne framöver när lust och tid finns. Massa kärlek till dig!

  2. Det känns som om du kommit fram till en ganska klok slutsats tänker jag. Jag tvivlar på att dina bloggläsare vill att du ska gå in i väggen igen, och då låter det klokt att låta bloggen vara lustfylld och att det kommer när det kommer. Jag tror att det blir det bästa också innehållsmässigt istället för att det ska bli krampartat.

    Har btw verkligen älskast när du var vikarie för >Vanessa och tyckte det var SÅ kul att få höra dig i podformat igen. Har lyssnat på alla dina olika poddar och följt dig sen Rar-tiden haha (tbt till goa bilder i spegeln) så är glad över att du inte slutar blogga helt 🙂

    1. Åh vilken fin och kärleksfull kommentar, jag blev så varm av den. Tack tack tack <3 Så roligt att du gillade poddisen! Kanske blir det mer av det <3

  3. Åh vad härligt att du inte ska sluta, får alltid så härlig känsla av att gå in på din blogg, både av de djupare inläggen och vardagen❤️. Brukar gå in på din blogg 2-3 gånger så för mig funkar den frekvensen toppen.

    Dopesick på Disney Plus rekommenderar jag starkt, blir galet beröd av den.

  4. Lyssnar inte på den podden annars men har lyssnat nu när du var med, så kul och mysigt verkligen.

    Hoppas på massa blogginlägg såklart men som du skriver så brukar det bli bäst när det sker pga lust och inte tvång. Kör hårt med BabyJourney!!!

  5. I got your back! Viktigast i livet är att följa sin känsla och välja den väg som ger en mest glädje. Heja dig!

  6. Välkommen tillbaka! Kan VERKLIGEN rekommendera den senaste säsongen av Vi eller Aldrig som finns på Svtplay om man gillar att se relationsreality!!

  7. Hej och grattis i efterskott. När jag läste detta inlägg slog det mig att jag följt dig sedan du började blogga. Och kommer ihåg att du var väldigt ung då. Har varit så trevligt, inspirerande och intressant att få följa din resa. När du vart ihop med din man, när du fick barn och se hur du utvecklats och blivit (känner inte dig men fått den känslan av dina inlägg, skrivande mm) till denna unga fina kvinna / tjej. Man har blivit glad, ledsen (när du skrivit om jobbiga, tunga händelser i livet), inspirerad av dina inlägg och bilder. Jag uppskattar bloggar som berör och det gör din. Så länge du fortsätter blogga / skriva så gör det inget om det bara blir ett inlägg i månaden. Bara du mår bra och känner att du vill dela med dig. Tack för en bra blogg och allt du delat med oss i alla år. Önskar dig en fortsatt underbar sommar. // LM 🙂

  8. Jätteglad att du inte slutar blogga! 🙂 Har gått från ett 10-tal bloggar som jag har följt till 4-5 stycken eftersom så många slutar. Älskar bloggformatet, det ger ett helt annat lugn och djup som IG aldrig kan ersätta (även om det är kul att se snapshots från livet där också). Förstår dock att det tar mycket mer tid och kommer såklart följa även när du drar ner på inlägg!

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

ENTREPRENÖR, INFLUENCER & FÖRFATTARE

Jag har sedan 2004 drivit min blogg som varje vecka når ut till tusentals unga kvinnor, främst i åldrarna 20-35 år. Jag skriver om känslor, vardag, mode/skönhet, inredning, mat/dryck och yoga. Här hittar du djupa, transparenta texter blandat med inspirerande bilder och härliga tips.

En underbar födelsedag

Igår fyllde jag 33 år! Jag verkar ha någon motsatt ålderskris för jag tycker att jag är sjukt ung, haha. När jag fyllde 30 år hade jag en riktig kris och kände att ”allt var över”, men nu har jag återhämtat mig och känner istället att jag har hunnit med så mycket, jag har så mycket kvar, och jag är precis där jag vill vara. Är inte det den bästa känslan?

Jag blev överraskad med skönsång och Chanel-paket av mina killar på morgonen. Hade inte väntat mig presenter eftersom vi köpt och renoverar två bostäder i år, så jag blev väldigt chockad och glad. Trots att Dante inte ville sjunga för mig på morgonen eftersom han var sur över att det inte var han som fyllde år, haha…

Efter en sväng på stan tog vi oss till Ulla Winbladh för att äta födelsedagslunch med mina föräldrar. Jag åt löjrom och stekt strömming. Ni vet ju att jag älskar Ulla Winbladh och går gärna dit på familjeluncher, så jag blev inte besviken den här gången heller.

När eftermiddagen byttes mot kväll hoppade jag i min nya klänning som jag köpte av en liten spansk designer i Marbella samt mina nya födelsedagsskor (ja, det blev två par!) från Manolo Blahnik.

Har ni sett så vackra, jag trodde jag skulle svimma när jag såg dem!

Det blev middag med Petra och Markus. Först fördrink på Le Hibou, sen mat och vin på Calle P. Missa inte deras pitcher med fläderdrink – MUMS!

Petra hade budad hem den här vasen till mig från en fransk konstnär som hon tyckte skulle passa perfekt i Marbella-huset. Så otroligt genomtänkt och fin present, men den bästa presenten är ändå att få ha en kompis som hon.

Efter en ljuvlig middag tog vi en drink på Milles innan vi promenerade hem i sommarkvällen.

Jag insåg när jag skulle sova att det var en perfekt födelsedag som tillbringades med de närmsta personerna i mitt liv, med god mat och dryck, och dessutom blev jag grattad av alla jag älskar och det gjorde mig varm i hela själen.

Hur har er helg varit? 

  1. Stort grattis i efterskott! Du strålar!
    Är så glad att du är tillbaka och hoppas du haft en fin sommar. Många kramar en trogen läsare!

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Första augusti

Jag lyssnade på Tove Lo på högsta volym och dansade över Hedvig Eleonoras trädgård när jag gick med Joe’s Green Mile-smoothien i handen på väg mot kontoret idag. Kände semestern i mig men också känslan av nystart och en stor dos jävla anamma som jag alltid går igång på att känna. Min underbara son, som har hunnit fylla 3 år, tog händerna om mitt ansikte och sa ”Jag tycker om att leka med dig” innan vi gick hemifrån och när jag äntligen låste upp dörren till sekelskiftesvåningen som är vårt kontor sprang jag mot mina kollegor, gav dom varsin kram och skrek ”Nu jävlar är det äntligen augusti är ni redo!!!”. Då började dom dansa med mig och jag tänkte att självklart är jag en riktig dåre till chef för vissa men jesus vad bra det blir när jag hittar rätt team. Sen ner i datorerna, plöja igenom alla projekt och pausa för att prata om något som hände på semestern eller något vi ska boka i höst (som tennislektioner och en resa till Marbella).

Några timmar senare ramlade Dante och Elton in med sina pappor, kontoret blev en öppen förskola som det ganska ofta är och när alla familjemedlemmar var redo lekte vi trädgårdsmästare i trädgården bredvid innan vi gick hem.

Ett ordentligt utbrott över att inte få köpa sin tredje banan på Coop på vägen hem, ett bråk över vem som skulle laga middagen här hemma, ett tvättberg och fullbokad tvättstuga, en irriterad jävla suck när jag råkade dra nacken åt något håll så det strålar ner i rumpan. Det är en måndag som småbarnsfamilj – där livet är så stort och så litet på en och samma gång.

Jag återgår hela tiden till att det är just så livet är just nu. Det är allt samtidigt och en vanlig dag innehåller alltid hela känsloregistret. Jag tog tre veckors semester och insåg att det finns bara ett enda litet liv och det är upp till mig att göra det stort. Så jag välkomnar hela registret, alla känslor varje dag, och känner hur hjärtat hoppar ur led när Dante hittar på ett nytt bus en morgon precis som alla andra i livet… men samtidigt helt unik i sitt slag.

En kväll i Marbella var jag och Damon ute på dejtnight utan barn. På vägen hem höll vi hand och skreksjöng till favoritlåtar och jag hade gåshud över ryggen. Så jävla kär ändå.

Ja, så här sitter jag, efter en månads semester från bloggen och nästan helt från Instagram också (snittat 10 min om dagen). Jag har lärt mig saker, kommit till insikter, gjort bort mig, tagit rätt beslut, tagit fel beslut, skrattat, gråtit men framför allt insett hur mitt i prick jag är just nu. Precis där jag vill vara. En underbar insikt ändå.

    1. Unnar dig all semester i världen men åh vad jag hoppas du aldrig slutar blogga ❤ att läsa din blogg ger mig en sån härlig energi, typ som när man fikat och pratat med en vän och timmarna flugit eller när man sitter i soffan, hand i hand med ens sambo och bästa vän, och läser samtidigt som en kvällsmacka och te slinker ner efter att bebisen somnat🥰

  1. Åh äntligen är du tillbaka! Älskar att läsa dina välskrivna texter.

    Verkar som du haft en underbar semester!

    1. Nej, men jag bloggar när jag hinner vilket inte kommer bli så mycket som innan tyvärr. Kram! <3

  2. ”Jag har lärt mig saker, kommit till insikter, gjort bort mig, tagit rätt beslut, tagit fel beslut, skrattat, gråti” detta vill jag läsa mer om 😀

    1. Haha åh, ja jag ska försöka skriva ner det under augusti som kommer. Ha en mysig kväll, kram!

  3. Känns det inte helt fantastiskt att vi, människor som du inte känner, rent av saknar dig. Och att det är på riktigt? Välkommen tillbaka och tack för att du finns!

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

sub archi